Ungdomsrörelsen i Svenska Österbotten 1888—1938

Socklot Ungdomsförening

Den 21 december 1900 antog Malax Ungdomsförening på anhållan av folkskolläraren M. W. Froste Socklot Ungdoms- och Nykterhetsförening till filialavdelning och godkände samtidigt det av M. W. Froste inlämnade förslaget till ordningsregler, i vilka det bl. a. heter, att ”ändamålet är att i mån av tid och krafter bibringa föreningsmedlemmarna såväl intellektuellt vetande i allmänhet som moralisk stadga, att motarbeta bruket av berusande drycker, att väcka och uppehålla intresse för ädla strävanden och särskilt att söka åstadkomma en sedlig förädling av ungdomsnöjena”. Redan tidigare, på 1890-talet, hade M. W. Froste samlat ungdomen till sin skola till regelbundna möten.

Med sin eldsjäl satte lärare Froste genast från början liv och fart i föreningsarbetet, och under de många år han stod som ledare för föreningen, var intresset mycket stort och mötena väl besökta med goda program. Någon egen lokal ägde föreningen ej, varför möten försiggingo i byns folkskola. Snart drog sig en del av de äldre över till allvarligare program med mest nykterhetsinnehåll, och det egentliga ungdomsarbetet kom något på sidan.

Ny fart fick ungdomsarbetet år 1909. Då invegs det nya föreningshemmet, som byggdes av åtta intresserade och självuppoffrande bönder med lärare Froste i spetsen. Programmen kunde härefter göras mera omväxlande, när föreningen förfogade över lämplig lokal. Såväl äldre som yngre medlemmar deltogo nu med liv och lust i föreningsarbetet. En mulen aprildag 1916 intågade ryska soldater i föreningshemmet, och ungdomen fick med sin tillhörighet flytta ut ur sitt eget hem. Efter det ryssarna avväpnats den 28 jan. 1918 och en grundlig rengöring verkställts, återfick föreningen sin lokal, som hade farit rätt illa under rysstiden, men samma trevnad kunde ej åstadkommas i lokalen. Allt detta verkade dessa år hämmande på ungdomsarbetet.

[Det gamla ungdomsföreningshuset.
Leif Sjöholm tillhandahöll.]

Inom föreningen och bland byborna uppstod tanken, att ett nytt föreningshus borde byggas för att göra det trivsammare på mötena. Den 11 febr. 1928 beslöts på ett gemensamt möte av föreningen och bystämman att ett nytt samlingshus skulle uppföras på den gamla platsen. För att taga avsked av den gamla lokalen hade ungdomsföreningen anordnat en fastlagssoaré den 21 febr. 1928 med den påföljd, att lokalen nedbrann till grunden på natten. Ett skadat kaminrör var orsaken. Om denna sorgliga händelse skrev föreningens dåvarande sekreterare i årsberättelsen: ”Och till allas både glädje och sorg nedbrann Socklot samlingshus den 21 febr. 1928.” Skadan var avsevärd, då lokalen var ytterst lågt försäkrad. Med lärare J. Sundkvist som föreningens ordförande och ordf. i byggnadskommittén vidtogos genast åtgärder för uppbyggandet av ett nytt samlingshus. Glädjande stort var intresset hos alla. Tanken på en gemensam lokal för alla sammanslutningar måste överges, då några familjer avskiljde sig för ett bönhusbygge. Bystämman beviljade den 18 febr. 1929 25,000:— mk för inköp av förra kronomagasinen i Nykarleby till samlingslokal. Med stor entusiasm vidtog byggnadsarbetet, och den 13 oktober 1929 invegs det nya ungdomshemmet, ett gediget bygge med stockväggar och ståtlig resning. Ungdomsföreningen hade härefter arbetsuppgifter.

Socklot Ungdomsförenings lokal.

Under de gångna årtiondena har ungdomsföreningen i allmänhet arbetat livaktigt, och de äldre ha visat förståelse för de ungas uppgifter. En värdefull hjälp har föreningen alltid haft i sångkörer och musikföreningar, vilka existerat under alla år, och varigenom det varit relativt lätt att åstadkomma omväxlande program.