Zachris' båt i hemmahamn

 

Zacharias Topelius gamla roddbåt har, efter ett sekels öden och äventyr, äntligen hittat hem till Österbotten.

Det låter som en saga författad av Topelius själv men är faktiskt sann. Ett flertal vittnen kan intyga att båten anlände på fredagskvällen till Kvarkens båtmuseum i Malax stadigt fastsurrad på en bilsläpvagn.

– Denhär båten kommer museibesökarna att titta på och utbrista ”Herregud här har Zacharias suttit!”, försäkrar Ivar Nordlund, museichefen från Ekenäs som forslat fyndet till Malax från Nynäshamn i Sverige.

Båten, som antagligen är byggd på 1870-talet, övergick efter Topelius död i dottern Ainos ägo. Aino var gift med konstnären J.A.G. Acke och bosatt i Sverige.

Det är Ainos och J.A.G. Ackes ättlingar som skänkt båten till Kvarkens båtmuseum.

[Det fanns ingen dotter med namnet Aino men jag antar att namnet syftar på dottern Aina. Hon var gift med Berndt Nyberg.

Den av Topelius tre döttar (Aina, Toini och Eva) som var gift med konstnären J. A. G. Acke, var hans yngsta dotter Eva.

Margite Enlund tillrättalade.
(Inf. 2012-06-21)]

Sven Moberg heter donatorn och han är släkt med Acke. Först i början vände han sig till Statens sjöhistoriska museum i Stockholm men museet tackade nej. Museet vände sig i sin tur till mig eftersom Topelius hade vistats och färdats med båten i Ekenäs skärgård. Jag tackade ja till erbjudandet men föreslog samtidigt att båten borde skänkas åt Kvarkens båtmuseum. Båten är byggd i Österbotten och Kvarkens båtmuseum är den naturliga förvaringsplatsen, säger Nordlund.



Ivar Nordlund, till vänster överlämnar Topelius båt Gröngölingen till Kvarkens båtmuseum. Till höger syns Bertil Bonns en av eldsjälarna bakom båtmuseet och en av dragarna för det nordiska båtseminarium som inleds idag, lördag, i Malax.
Ivar Nordlund, till vänster överlämnar Topelius båt Gröngölingen till Kvarkens båtmuseum. Till höger syns Bertil Bonns en av eldsjälarna bakom båtmuseet och en av dragarna för det nordiska båtseminarium som inleds idag, lördag, i Malax.


Det var i samband med en nyligen avslutad arbetsresa i Sverige som Nordlund lastade båten på släpvagnen.

Topelius båt, som bär rester av grön färg, visar sig vara i förvånansvärt gott skick trots det gångna seklets påfrestningar.

Topelius båt var grönmålad i stället för tjärad. Han kallade båten Gröngölingen. Det finns förresten en bild av Topelius när han sitter i aktern av Gröngölingen och metar på en spegelblank fjärd. Jag brukar föreställa mig att bilden är från Alören vid Andra sjön i Nykarleby. Men bilden kan naturligtvis också härstamma från Ekenäs eller från Björkudden i Sibbo, där Topelius brukade vistas, berättar doktor Olav Ahlbäck, eldsjälen bakom Kvarkens båtmuseum.

Överlämnandet av Topelius roddbåt till Kvarkens båtmuseum innebär startskottet för ett brett upplagt seminarium kring båtmuseer och båtsamlingar i Norden.

Seminariet, som försiggår i Malax i dag lördag, har lockat ett trettiotal sakkunniga deltagare från museer i Danmark, Sverige och Finland.


LEIF SJÖSTRÖM, Vasabladet, oktober 1988.



*       *       *




Båtbetraktelser

Beskådade häromdagen Topelius roddbåt, som ju nyligen blivit donerad till Kvarkens båtmuseum.

Som barn tyckte man att kor många gånger liknade sitt husfolk och hundar sina mattar och hussar. Ibland tyckte man till och med att en båt kunde påminna om ägaren.

Nu vore det väl närmast hädelse att påstå något i den vägen om den här båten. Men i alla fall, smäckra linjer hade den och visst var även skalden mera spenslig till sitt yttre.


Topelius i fiskarkostym, enligt R.V. Ekman.
Topelius i fiskarkostym, enligt R.V. Ekman.
[Den färdiga målningen.]


Hela fem och en halv meter uppgick längden till, bredden bara en och en halv meter. Den var försedd med tre par tullar, och framårorna hade använts flitigt, för efter dem var djupa spår i suden. Ett bord var sprucket och stävarna hade smärre skavanker. Annars befann sig farkosten i utmärkt skick.

Konstigt nog var båten målad och inte tjärad, vilket man förväntat sig. Tjära var väl impregneringsmedlet nummer ett för båtar på 1800-talet.

Att båten målats förleder kanske någon att tro att Topelius använde den för att sitta och fundera ut rim och dikter i och inte till fiske.

Men fiskade gjorde han, och det med mycket stor framgång. Under somrarna i Nykarleby fick han så präktiga fångster, att de inte bara räckte till för behovet på Kuddnäs, utan många fjärdingar med saltad fisk kunde också tas med till Helsingfors.

En gång stod han i beråd att köpa ett sommarställe i Ekenäs skärgård. Dock drog sig säljaren ur i sista stund. Han hade nämligen observerat Topelius goda fiskelycka och fruktade att skalden skulle göra slut på fisken i hans vatten.

Fjärdingar och byttor med insaltad torsk, gädda, flundra och annan fisk kunde hemföras också från Ekenäs till huvudstaden.

Även i Helsingfors fiskade Topelius, främst i vattnen vid Munknäs. En gång lade han ut näten på ett ställe där mete var tillåtet. För det blev han instämd till tinget i Helsinge. Men genom att betala 11 rubel silver till vattenägarna, slapp han rättegång i alla fall.

Dock, mete var tillåtet och nu började han bedriva det från bron i Munknäs och drog upp så mycket fisk att den förslog för nästan hela vintern.

Här dras det skepparhistorier, tänker någon nu. Förvisso icke. Allt detta finns nertecknat i boken ”Zacharias Topelius självbiografiska anteckningar”. Så ljuger jag gör Topelius det med.

I boken beskriver skalden till någon del också sina båtar. En bar namnet Maja och användes i vattnen i Nykarleby. I Maja sitter Topelius för övrigt på det porträtt som R. W. Ekman målat av honom. Uti fiskarkostym, som han anger i sin bok.

Sommaren 1871 fiskade Topelius med en splitterny båt i Ekenäs skärgård. Den hade kommit från Nykarleby och blivit döpt till Majken. Majken följde med till Björkudden, ”där hennes öde blev att 1881 krossas i sitt vinterkvarter av de ramlande bjälkarne i verandans golv”.

Någon fler båt nämns inte i de självbiografiska anteckningarna. Förmodligen är Gröngölingen den nästa – och sista – i ordningen av Topelius fiskarbåtar, den som nu återfinns i båtmuseet i Malax. Och som jag tog i betraktande härom dagen.

En aftonstund skedde annars detta. Solen stod lågt på himlen ovanför skogen mellan Pantstenen och Fårstenen på andra sidan fjärden. Det blåste tämligen friskt från sydväst, vågorna blänkte, vassen prasslade vid stranden.

När jag steg ut ur museibyggnaden hade solen just försvunnit bakom Söderskäret och skymningen började falla. Då, liksom ur tomma intet, uppenbarade sig en sparv som flög in i huset och satte sig på stampiggen [förstäven] av Topelius båt, där den dröjde sig kvar en kort sekund. Sedan flaxade den ut igen och var med en gång försvunnen.

Lite märkligt föreföll mig fågelns manöver. Men ingalunda fattade jag gråsparven som någon sorts budbärare från andevärlden, även om stunden onekligen inbjöd till ett dylikt filosoferande.

 

Nils Bonn, Vasabladet, 27.10.1988.
Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll med kommentaren:

Var till Vasa i dag och då hittade jag några böcker vid Allkristet Missionscenter. Dessa två urklipp fanns i en bok som heter ”Zacharias Topelius, En biografisk studie”, av Eliel Vest och utkom 1905.


Läs mer:
Topelius som fiskare av Sigmund Schalin.
Fler artiklar ur tidningen.

Kvarkens båtmuseum.
(Inf. 2010-02-17, rev. 2015-09-10 .)