XIX. INDUSTRIALISERINGSFÖRSÖK EFTER KRIGET

Plastindustrin


För staden innebar givetvis först den Gyllenbergska och senare den Jouperska fabrikens upphörande ett svårt bakslag. Staden var nu helt utan metallindustriföretag och arbetslösheten tvang de drabbade att flytta bort från staden. Situationen tedde sig desto dystrare, eftersom den nya järnvägen hade blivit dyrare än beräknat och ej det räntabla projekt man hoppats på, medan bad- och tvättinrättningen, som kostat 17 milj. mk, ej gav något ekonomiskt utbyte. Stadens finanser ansträngdes vidare av den livliga byggnadsverksamheten, utbyggandet av vatten- och avloppsnäten, den nya reningsstationen, vattentornet och gatubyggnadsarbetet. Allt detta var dock nödvändigt som ett förarbete till en ökad industrialisering. Staden kunde tack vare dessa åtgärder i sina prospekt erbjuda hugade industriföretagare en del fördelaktiga villkor: stora industritomter mot lågt tomtarrende, billig el.ström, lågt skattöre (1967 11,5 pi), goda landsvägsförbindelser, livlig genomgångstrafik, järnväg för godstransporter, helautomatiserad telefon, ett befolkningsunderlag på c:a 10.000 personer (i själva verket 7.470 närvarande 31.12.66 i landskommunen, Jeppo, Munsala och staden) för rekrytering av arbetskraft, åttaklassigt läroverk, tillsvidare seminarium, folkhögskola och kommunal mellanskola, och ekonomiska stöttepelare i kraftverket och drygt 1.500 ha prima skog.

Besvärande framtidsutsikter var just då hotet om seminariets indragande och uträtningen av riksväg 8, som nu gick rätt igenom staden, men i framtiden skulle dragas 8 km öster om Nykarleby från Munsala till Bennäs. Detta skulle försvåra transportproblemen för industrierna och starkt försämra lönsamheten för stadens servicenäringar. Stadens förhoppning inför denna situation var att stamväg 67 skulle utbyggas med östvästgående infartsvägar över en ny bro och med direkt anslutning till Esplanaderna, d.v.s. dåvarande riksåttan. [Genomfördes 1986.] En sammanslagning av staden, landskommunen, Jeppo och Munsala till en storkommun, med Nykarleby som kommunens administrativa och kulturella centrum och en befolkning på drygt 10.000 (7.470) inv. skulle även förbättra stadens konkurrensförmåga gentemot främst Seinäjoki, Jakobstad och Vasa. Hela storkommunen kunde ev. bilda Nykarleby stad med den nuvarande stadsbebyggelsen som city. 20)

Då plastindustrin efter kriget slog igenom i landet, dröjde det ej länge innan företag i branschen etablerade sig även i Nykarleby. Ett sådant var Oy Jakolon Ab, som i febr. 1958 anmälde tillverkning av kemiska samt trä- och metallprodukter. Aktiekapitalet var 450.000 mk. Ordf. i styrelsen och verkställande direktör var Rafael Strandén, Jakobstad. Företaget inköptes 1959 av Prevex AB som flyttade det till Nykarleby som ett dotterbolag. Ansvarig verkmästare var tekniker Ö. Övergaard. I aug. 1963 övertogs ordförandeposten i styrelsen av Per Erik Holmqvist med Maj-Lis Övergaard som viceordf. och Sven Josef Nyman som verkställande dir. Ordinarie medlemmar i styrelsen var vidare Manne Bergman och Verner Nyström. 21)

Dotterbolagets verksamhet övertogs 1967 helt av OY Prevex AB. Detta företag hade börjat i aug. 1955 med Jeppo som hemort och Sven Nyman, 22) Jakobstad, som verkställande dir. Den 28 dec. 1956 nedbrann fabriken i Jeppo och företaget flyttades till Nykarleby. Produktionen omfattade byggnadsfiber, bevattningsslangar och vattenledningsrör. Fabrikens yta var 1960 400 m² och en utvidgning med 450 m² planerades. Arbetsstyrkan var 24 man och arbetet gick dygnet runt.



Bröderna Evald [Nordling ]och Michael [Kronlund] i båtbyggartagen.
[Ab Prevex Oy, kanske våren 1958, sedan Övergaards snickeri inköpts 1957 och produktionen upptagits där. Tycker mig på brädet ovanför vindsfönstret se firmanamnet.
Lars Pensar tillhandahöll och kommenterade.
(Inf. 2007-03-19.)]


År 1965 inköptes firman ALVI-PLAST i Kvevlax. Den tidigare innehavaren G. Lillvik flyttade till Nykarleby och blev ansvarig verkmästare för sprutgjuteavdelningen hos Prevex. Den 15 aug. 1966 förvandlades bolagets hemort till Nykarleby stad och aktiekapitalet höjdes till 30.000 mk. Ordf. i styrelsen var fortfarande P.E. Holmqvist, Jakobstad och ord. medlemmar Sven J. Nyman, Nykarleby och V. Joh. Nyström, Pedersöre och Maj-Lis Övergaard, Nykarleby som suppleant. Verkställande dir. var Sven J. Nyman och arbetsledare Verner Nyström. Företaget arrenderade industriområdet nr 1 i 809 kvarteret med en areal om 7.473,9 m². Arrendet var 0,75 mk—index 132 och gällde för tiden 29 juni 1970—15 dec. 2000. 23)

Produktionen var 1968 uppdelad på en strängspruteavdelning, den äldsta inom företaget, med ing. K. Sundqvist som ledare sedan 1966 och V. Nyström som arbetsledare, en sprutgjuteavdelning (tidigare ALVI-PLAST) med G. Lillvik som verkmästare, en lättplastavdelning (tidigare OY Jakolon) med tekniker Ö. Övergaard som verkmästare samt en verktygs- och reparationsavdelning med montör I. Nylund som förman. Som driftsingenjör för hela företaget fungerade ing. K. Sundqvist. Produktionen omfattade olika plastprodukter. Försäljningen sköttes 1968 av hr R. Matikkala, direktör S.J. Nyman och direktör P.E. Holmqvist samt av distriktsrepresentanter.

 



Fyrkantiga blomkrukor av ”Styrox”, varunamn för styrencellplast. När varumärken börjar användas som produktnamn, sägs det vara degenererade. Gjuteri/Valimo R Ström försåg Prevex med formar.



Runda blomkrukor av ”Styrox”.


Byklinor.
 
Golvbrunn.
Byklinor.
 
Golvbrunn.


Foto: Rafael Sjöblom.
Stig Haglund digitaliserade.
(Inf. 2008-08-31.)



OY Prevex AB är ett undantag från regeln, att industrier ej dras till det industribehövande Nykarleby. År 1969 befann sig företaget i full expansion. En omfattande utbyggnad om 1.000 m² tilläggsutrymmen på industritomten i Frill projekterades av tyska specialister. Nykarleby stad gick nämnda år i borgen för ett 200.000 mk stort lån från HAB och försäkringsbolag. Utbyggnaden gällde främst lätt- eller cellplastavdelningen, där 8 maskiner, expandrar, silos, autoklaver och liknande utrustning placerades i en ny produktionshall om 20x50 m. Detta möjliggjorde en mera rationell drift och beredde utrymme för sprutgjuteavdelningen och mekaniska verkstaden i de gamla lokaliteterna. Personalstyrkan kunde nu ökas från 50 till drygt 80 anställda, i huvudsak Nykarlebybor. 24) — Företaget var efter denna utbyggnad det största i Nykarleby.

År 1973 arrenderade Prevex ett område om 3 ha av staden och 1,3 ha av SJ öster om Jakobstadsvägen. Där byggdes en ny fabrikshall om c:a 64x24 m², ett metallskelett beklätt med stålplåt och med bergull som isolering. Byggare var Alavuuden Tehdas och byggnadsbyrå Olli Jansson i Gamlakarleby. Hallen blev färdig 1974. Hit flyttades strängspruteavdelningen, som behövde större utrymmen, bl.a. för exporten till Sverige. Prevex hade nu en golvyta om totalt 4.786 m² och tomtmark för ytterligare utbyggnad. Omsättningen uppgick 1974 till 10 milj. mk, en ökning på 100 % sedan 1973. En viss avmattning inträffade 1975, men efter en del permitteringar räknade företaget vid slutet av året 83 anställda och var därmed forfarande stadens största arbetsplats. 25) [Hallen var ursprungligen grön men är numera röd.]



Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III, sid. 548—550 f.


Nästa kapitel: OY Karlon AB.



KWH flyttar från Nykarleby till Jakobstad

NYKARLEBY. KWH Plast flyttar produktionen i Nykarleby till Jakobstad. Detta är enligt ett pressmeddelande ett led i koncernens strategi att fokusera kunskaperna i förpackningsteknik till fabriken i Jakobstad.
     KWH har tillverkat formsprutade förpackningar vid enheten i Nykarleby. I samband med flytten kommer man att modernisera produktionen.
Personalen informerades om flytten i dag. 29 anställda berörs.
     Flyttningen beräknas vara slutligt verkställd i början av 2010.
     Prevex kommer att ta över de utrymmen som blir lediga i Nykarleby.

Lotta Lappinen
22.6.2009 15:15:00
Österbottens Tidnings webbupplaga


*     *     *

Fick en hälsning hemifrån när jag besökte Nordbygg på Stockholmsmässan i början på april. Efter att jag fått nog av byggbranschen, brukar jag ta en runda i VVS-avdelningen. Spännande med alla märkliga ventiler, maskiner, gjutjärnsrör o.s.v. Visste inte att Prevex var där, men vid entrén låg en kasse med deras firmatryck och då blev det till att söka upp deras monter.


Prevex säljchef i Sverige (Osby), Conny Eklund, till höger. Förstoring.


Montern. Förstoring.


Det fina med Smartloc är att man kan lyfta en insats och rensa uppifrån i stället för att krypa in under diskbänken och skruva loss vattenlåset. Förstoring.


En del av produktportföljen. Förpackningarna är färgkodade. Blått är för badrum och grönt är för kök.


(Inf. 2018-05-02.)




Styroxhatten som niorna fick till stafettkarnevalsresan våren 1976. Det var en ersättning för lägerskola, för föregående år hade det varit mycket oordning.


Hattarna som tillverkades vid Prevex var av en modell som någon Amerikaresenär som bevistat ett politiskt kampanjmöte tagit med sig hem. En hatt i användning. Förstoring.


Sixten Nyman tillhandahöll.
(Inf. 2024-02-02.)


Läs mer:
Ökad företagsamhet skapar grundvalen för en tryggad framtid åt nykarlebyborna i Jakobstads Tidning 1957.
Jätteorm av plast ringlar ut genom Prevex fabriksfönster i Österbottniska Posten 1958.
Företaget tillverkade även bland annat kylväskor och gevärsfodral av ”Styrox”, dosor till Strengbergs snus, båtpumpar, hylsor till läppcerat m..m. En mer udda produkt var fodral till Finlandssvenska Rösters talböcker.
Historik av Mikael Lillvik.

Företagets webbplats.
(Inf. 2004-04-17, rev. 2024-02-04 .)