Utsigt af NyCarleby July the 22: 1808
View of ElfCarleby [Sic!] from a large stone
FIGURE 10 View of Nykarleby village on the coast of the Gulf of Bothnia. At the bottom of the sketch there are a number of notes. ”The wooden bridge was built in two days by the Swedish army”. ... ”General Klercker's house has the chimneys”. There are also colouring instructions – ”yellow church, red steeples, white window frames ... all houses have white window frames ... yellow toll gate. Förstoring.
Detta är vad jag vet den äldsta avbildningen av staden, om man bortser från kartor och stadsplaner. Nu 214 år senare finns endast de grönmarkerade byggnaderna kvar: Kyrkan, Södra tullhuset, klockstapeln, Heikelska gården, Rådhuset och Herlerska gården. Kanske kan också någon del av uthusen söder om kyrkan ingå i en kvarvarande byggnad.
Svårläst text och en del är överstruken, men nedan ett tolkningsförsök. Gissningar är kursiverade. Kryptisk litterering.
|
|
|
Vänstra spalten |
S. |
Stora landsvägen till Wasa. – The high road to Wasa |
x. |
Bro som var bygd i två dagar af svenska. – The bridge which was built in two days by the Swedish army |
L. |
Hus röd, hvit fönsterna. – J Mill |
| |
General Klerckers …– … and chimneys
Förstår inte hur de får till texten ”General Klercker's house has the chimneys” |
9. |
River banks. … broken stones |
4. |
Belfry … of wood built, white … |
|
|
|
Högra spalten |
X. |
Kyrckan. – Church yellow windows, red top steeple, white window frames of wood |
8. |
Ström. – The river |
|
all the houses … wood with white windows. |
|
The front ground is broken … |
Z. |
The toll house. Red with … white windows at top. The toll gate yellow |
Utöver litteror finns texter på teckningen. På stadskvarnen står red på trägaveln och white mill på gråstensdelen. Vid kyrkan och klockstapeln finns oläsliga texter. Notera vimplarna som jag dock tror är vindflöjlar.
Teckningen kolorerad av Peter Gullback. Förstoring.
(Inf. 2022-12-12.)
Här är han i södra Österbotten, när svenskarna gick till motattack. Bilderna 8 och 9 är tecknade i Lappo och tydligt daterade 22 juli 1808. Överst på bild 9 finns lappen ”Längs vägen som kommer från Uusikarlepy ryckte svenskarnas armé fram. Baron Ramsey och många andra dödades.” Den 9 juli hade ryssarna tagit kontroll över Lappo utan större förluster. Den 14 juli 1808 inledde svenskarna och finnarna en motattack för att återta kontrollen över Lappo. Bild 7 visar stridsplatsen som låg på den öppna åkermarken på motsatta stranden av ån sett från kyrkan. I den efterföljande striden rapporterades flera hundra döda.
Det andra mötet mellan de svenska och ryska styrkorna ägde rum i Alavo den 18 juli, efter att ryssarna hade dragit sig tillbaka till Kuortane och det finska högkvarteret hade etablerats i Lappo. Lokala källor sa att prästen och hans familj hade gömt sig i källaren i prästgården under striden. Spåren av slaget måste ha varit tydliga för Fiott när han anlände till Lappo. I det här fallet fanns bara lite lokal mat att tillgå – på grund av de långa transportsträckorna levde ryssarna på mat som stulits från lokalbefolkningen. Hur som helst, det sägs att kyrkoherden och hans familj, som hörde finska talas, hade kommit ut ur sitt gömställe och lyckats bjuda trupperna tunnor med öl. Fiott måste ha vistats i prästgården, som resenärer brukade göra på den tiden. Det finns inga källor från vilka han kunde ha kopierat de två välritade skisserna av Lappo (fig. 8 och 9), vilket förmodligen tog honom ett par dagar att färdigställa.
Fiott reste från Lappo till Storkyro, Jakobstad, Pedersöre och Nykarleby. Det är mer än troligt att Lappo-prästen presenterade Fiott för kyrkoherden i församlingen, Johan Gummerrus. Prästerna i Österbottens kyrkor har haft ett särskilt nära förhållande till varandra och på grund av sina dåvarande levnadsförhållanden kunnat vara gästfria. De var i själva verket uppdelade i en skenbar aristokrati som styrdes av moderkyrkorna och ett slags underklassfolk som arbetade i avlägsna kapellförsamlingar. I Storkyro bodde Fiott hos pastor Aejmelaeus (namnet är skrivet något annorlunda i Fiotts anteckningsbok). I Nykarleby, där han ritade en charmig skiss (bild 10) av kyrkan och dess omgivning, ska han ha bott hos Georg Mattheuseus [Mathesius], som hade en familjemedlem som var präst i Svenska kyrkan i London. Om som sagt Nykarleby hade lidit skada den 24 juni 1808 när den var i kontakt med fienden, så finns det inga tecken på det i Fiotts teckning.
I Pedersöre vistades han hos pastor Eric Brunnius (namnet är Bromaeus i Fiotts anteckningar. Fiott skrev ned finska ordspråk från Brunnius). I Uleåborg roade apotekaren Johan Julin, som var en unik filosof på sin tid. Julin var en av få apotekare i norra Finland, som utgjorde en tredjedel av Englands storlek.”
Bildtexter
|