Prolog
I flera år har jag tänkt bygga en 3D-modell av staden före
branden och i somras (2005) blev det möjligt i och med att det i stadens
arkiv fanns ett foto av Wislanders stadsplan
från 1750. Det speciella med den är att byggnadskonturerna
är utritade.
Bortsett från byggnadernas utsträckning i plan är rekonstruktionen
gjord enligt metoden ”fria fantasier”, så när som
på kyrkan, det gamla rådhuset och byggnaderna kring salutorget och dagens rådhus. Bilderna
ger dock en uppfattning om hur tättbebyggd staden var.
Modellen som byggs med Archicad kommer att bli mer detaljerad med tiden, men för att man skall kunna
se utvecklingen kommer de gamla bilderna att finnas kvar.
Kyrkan var rödmålad 1750.
(Inf. 2005-10-06). Förstoring.
Återuppståndelsen
Längre än så kom jag inte innan annat kom emellan. Men härom dagen, drygt sexton år sen något hände i projektet, hörde Erkki Finni av sig. Han är född i Kauhava men numera Vandabo och hade med SketchUp rekonstruerat platser och byggnader med anknytning till föräldrarnas och sitt eget ursprung. Vid arbetet med Kauhava kyrka som brann 1921 framkom att den hade likheter med Nykarleby kyrka och då började han rekonstruera den. Han ville också rekonstruera lite av omgivningen, sökte material och kom in på Nykarlebyvyer, hittade Wislanders stadsplan och började rekonstruera hela staden.
Jag blev helt såld av Erkkis insats och nu har vi inlett ett intensivt samarbete som innebär att han modellerar och jag kommer med tips och synpunkter. Sedan den 6 mars 2022 när han hörde av sig till i dag den 9 mars har det blivit närmare trettio mail. Ett fantastiskt arbete han utfört hittills!
Det bör betonas att rekonstruktionen endast delvis överensstämmer med den historiska verkligheten och den innehåller gissningar och anakronismer. Förhoppningsvis ger bilderna ändå en känsla av stadens utseende för 160 till 250 år sedan, före den förödande branden Tjugondagen 1858.
Det finns inga fotografier från tiden före branden. Verkligen synd att fotografen Peldan fotograferade endast porträtt, när han året innan branden besökte staden.
Dock finns en del teckningar och målningar, men konstnärens skicklighet och förhållande till verkligheten kan ju variera, så de är inga absoluta sanningar. Några exempel:
”Commissionslandtmätare” Gullich Wislanders karta från 1750 över staden är en god grund för 3D-modellerna. Byggnaderna är rekonstruerade i den storlek fotavtrycken har på kartan. På basen av storlek och placering i förhållande till gatorna har en bedömning gjorts om det är bostadshus, ladugård, stall, avträde etc.
Som förlaga för byggnadsvolymerna har använts kvarvarande byggnader från tiden. Även litteratur om gamla byggnadssätt har studerats, för att takformer och -material, fönster, väggar, dörrar, plank, portar med mera ska bli så tidsenliga som möjligt.
Terrängen har skapat från Lantmäteriets LIDAR-kartor (laserskannade kartor) med 0,5 meters höjdkurvor. Marknivån har förändrats sedan den gamla stadens tid. När den nya staden skulle uppbyggas utfördes en hel del jordbyggnadsarbeten, men de finns inte bättre källor än de nya kartorna när det gäller marknivåer.
Älvens branta stränder och holmar var jobbiga att modellera eftersom vattennivån i älven höjts tre gånger vid dammbyggen, men lyckligtvis fanns för detta ändamål, liksom för många andra syften, info på Nykarlebyvyer. Till exempel älvavvägningen 1900.
Förklaringar |
| Ägare avser ägare enligt förteckning tillhörande Wislanders stadsplan från 1750. |
| Länk vid gårdsnummer avser ägare1810–58. |
Visualiseringar
1. Wislanders stadsplan inlagd på en terräng som inom staden och närområdet är modellerad med halvmeters höjdkurvor.
Förstoring. (Inf. 2022-03-09.)
2. Tullstaketet som omgärdade hela staden och hade portar vid Södra och Norra tullhuset. Pedagogin från 1729, senare rådhus m.m. Sankta Birgitta kyrka från i huvudsak 1708, hade tjärat spåntak fram till 1889. Tornuret installerades samma år, så det är inte med. En slående likhet med jubileumsfrimärket från 1970.
Förstoring. (Inf. 2022-03-09.)
3. Gråstensmuren runt kyrkan revs någon gång mellan 1806 och 1816. Stigluckan, d.v.s. porthuset i vänsterkant. Det fanns också en mot norr. Rådhusgatan början vid Kyrktorget och i fonden Rådhuset. Detaljering på hög nivå i dubbel bemärkelse; både kyrktuppen och den 1702 byggda klockstapelns vindflöjel är modellerade.
Förstoring. (Inf. 2022-03-09.)
|
