Den Heikelska gården,
som väl i närmaste framtid kommer att byta ägare, är en av de sex gårdar i Nykarleby, som kunna sägas ha en historia, om man därmed menar, att desamma härstamma åtminstone från 1700-talet.

[De övriga är:
1. Rådhuset, södra flygeln (1729)
2. Södra tullhuset (”Döbelns gård”)
3. Norra tullhuset (museet)
4. Bergerska gården.

Antar att klockstapeln (1702) och kyrkan inte medräknas bland de sex.

Övriga gårdar som är byggda före stadsbranden är Brostugan, Marklunds gård vid Gustav Adolfsgatan 27, dock flyttad i samband med uppbyggnaden av den nya staden.

I före detta landskommunen Herlerska gården på Nygård, prästgårdens drängstuga, Juthbacka, Kuddnäs, Stadskvarnen (1759, revs 1984!) och ...]

Dess tomtfråga skiljer sig dessutom från övriga stadstomter. Den var nämligen till en början stadens och kyrkobyns samfällda egendom, tills den genom skiftning år 1828 tillföll staden ensam. Den var en arrendetomt ända till 1842. Sagda år gick gården på auktion, varvid stadens borgmästare före auktionens början meddelade, att den nya ägaren på grund av magistratens beslut kunde få inlösa också tomten till sin egendom mot erläggande av 142 rubel silver — vilket också gjordes.

Huru gammal gården är, känner jag ej. Jag vet blott, att den äldste kände ägaren var borgmästaren  Johan Christian Gadd, (f. i Karkku 1752, borgmästare i Nykarleby 1782—1795, sedan advokat, död i Kauhava 1813). Att han skulle ha byggt gården är väl mindre sannolikt, utan troligen existerade den förut.

År 1789 gick gården på frivillig auktion och inropades av borgmästaren Carl Jakob Stenman (f. i Vasa 1762, d. i N:by 1819). Sedan innehade änkan gården, men efter hennes död 1842 inropades den på frivillig auktion av Mauritz Christfrid Nordqvist, kronolänsman och liquidationskommissarie. Denne var född i Pargas 1802, flyttade till Wasa 1856. (En särdeles originell man enligt Z. T.) År 1855 sålde han han gården åt Erik Anders Rechardt, handl. i N:by, f. i Torneå 1804, flyttade till Wasa 1870 och sålde i sin tur gården 1871 åt  Herman Backman, sjökapten, som försålde den år 1885 till ingeniör Thure Heikel, vars sterbhus nu innehar den.

———

En glimt i en stadsgårds historia ger också en flyktig glimt i själva staden historia.

W. B.


Ägarlängd
 
Johan Christian Gadd 1782?
Carl Jakob Stenman 1789
  Änkan Anna-Lisa f. Henelius 1819
Mauritz Christfrid Nordqvist 1842
Erik Anders Rechardt 1855
Herman Backman 1871
Thure Heikel 1885
Gustaf Stormåns, svärson 1940?
Håkan Kivinen  
     Änkan  


Woldemar Backman, Österbottniska Posten nr 34/1940.
Lars Pensar tillhandahöll.

 

*               *               *


Kivinenska gården (f.d. Heikelska) i juni 1978.
Kivinenska gården (f.d. Heikelska) i juni 1978.
Foto: Ingrid Schalin.
Lars O. Schalin tillhandahöll.


*               *               *

Om gårdens vidare öden meddelade Lars Pensar:

Gården beboddes fram till 1950-talet av lärare Gustaf Stormåns, gift med Ninni född Heikel, ”monäspassare” under värnpliktsuppbådet 1905. Han jämte studiekamrater seglades över av en Vexalabo. Stormåns deltog i OS i London 1908 i storfurstendömets gymnastiktrupp och var far till Maleta, gift Schauman, innehavare av hotellet på 40-talet.



*               *               *

 

(Inf. 2024-05-01.)


Läs mer:
Befallningsman Nordqvist av Hilda Olson.
Gården är inritad på Abrah. H. Holms stadsplan från 1806.
Enligt Einar Hedström ägdes gården fortfarande år 1958 av sterbhuset.
Porten.
Fynd fråm krigstider.
Gården från söder.
Gården från älven.
Nötkråka i Ny-by av Gustav Stormåns.
En annan olympier.
Bagare Ekroth bodde i gården.
Fler artiklar ur tidningen.
(Inf. 2004-04-21, rev. 2024-05-07 .)