Nykarleby Min barndoms och min ungdoms stad av Einar Hedström

Gråstenskällaren 1972


[Gråstenskällaren nedanför kyrkan. Till höger skymtar lärare Erik Gustavssons utfyllnad av tomten nedanför Badhusstigen. Till vänster om den fanns en klappbrygga.
Foto: Lars Pensar.]


Gråstenskällaren nedanför kyrkan antages av allmänheten vara från äldre tider än vad den i verkligheten är. Visserligen fanns den redan före branden, men först från år 1847. Nämnda år fick nämligen handlandena och rådmännen Matts Sandström och C. J. Collander rätt att bygga ”en underjordisk källare” vid den s. k. Cederska backen (helt visst ett nytt lokalitetsnamn för nuvarande stadsbor). Bland villkoren fanns den bestämmelsen att taket med fyllning ej finge skjuta upp högre än marken och att träd måste planteras längs vägen ovanför källaren (rönnar). Då den väg som leder ned till källaren, av en del nu levande personer förmodas vara den forna upp (ned-) fartsvägen för den gamla färjförbindelsen, må påpekas att bland villkoren dessutom fanns en bestämmelse, att en 21 alnar bred plats skulle lämnas öppen ”för en planlagd körväg ned till älven för vattentagning”. Denna väg som ännu i dag användes för detta ändamål, fanns icke till förrän tidigast år 1848, och därmed förfaller också en gissning att den skulle varit vägen till färjstället. [Källaren dränktes i samband med dammhöjningen 1984. Man kan dock forfarande stå på dess tak mellan kyrktrappan och älven.]


Einar Hedström (1958) Nykarleby min barndoms och min ungdoms stad, sid. 37.



Sällan det nuförtiden dyker upp så fina bilder som den här. Holmströms magsin längst till vänster. Sundströms magasin i mitten revs/flyttades före 1913, för det finns inte med i stadsmodellen, men det finns med i Ville de Nycarleby. Halva gråstenskällaren är nyfogad. Förstoring.
Foto: Johannes Schalin, Åbo museicentrals samlingar på finna.fi. Kolorering av Peter Gullback.
(Inf. 2020-10-09.)


Fortsättning på kapitlet: Sockenstuguberget.

”På tal om krigstider var Gråstenskällarn apterad till skyddsrum med en förstärkning av stora stenar ovanpå, stenar som sen var kvar efter kriget. Tror de sen vräktes, åtminstone delvis, i älven efteråt.” skrev Lars Pensar i mars 2004.


Läs mer:
Gråstenskällaren i kapitlet Fakta.
Utdrag ur Magistratens protokoll för år 1847.
Folke Holmströms minnen av källaren.
Foto av Rafael Sjöblom.
Foto ur Holger Haglunds samlingar.
(Rev. 2008-10-19.)