Jeansborgs prästgård
  Det rådde oklarhet om när prästgården egentligen byggdes, muntliga och skriftliga uppgifter motsade varandra. För att bringa klarhet läste Lars Pensar kyrkofullmäktiges protokoll i maj 2003 och rapporterade följande:
   
1916 i juli släpas sand.
   
1917skaffas sockelstenar, men sen bryter ryska revolutionen ut, ryska soldater sysslar med det ena och det andra, husundersökningar m.m. Inget händer med prästgårdsbygget. Årtalet 1917 finns dock inhugget i sockeln.
 


[Krister Johansson, tidigare ägare till prästgården bidrog med uppgifter ur ett brev som Johan Jakobsson Harald skrev i ett svarsbrev till sin Jakob ”Jeck” i Amerika den 12 januari 1917:

— — — Det har dröjt med mitt skrivande så länge ty jag har varit så upptagen med vårt Sten arbete i Staden, vi har varit där sen par dagar före helgomäss och ända till Jul, vi har kilat omkring 200 famnar (360 m) sten till den nya byggnaden å prostgården som vi ännu har att släpa fram och lägga upp, den är 8 famnar bred, 14 famnar lång. Vi har varit fyra man nämligen, Jag, Janne, Erik och Axel Sigfrids (far och son både från Haralds och Sigfrids). — — —

Lars Smeds hade digitaliserat brevet som Gunnar Smeds sen gav till Krister. Notera att Johan använder famnar och inte meter: ”Det finska storfurstendömet tog det officiellt i bruk i början av 1887 och 1892 blev det obligatoriskt.”



Inhuggningen med årtalet 1917.



Prästgårdens östfasad. Årtalet 1917 finns till vänster om andra fönstret från vänster. Dessutom är JH inhugget till höger om ventilationsöppningen nedanför första fönstret.
Förstoring.
Foto: Kristina Pensar den 7 september 2024.
  (Inf. 2024-09-08.)]
   
1918rasar frihets-inbördeskriget, mer eller mindre hungersnöd på hösten. Inget händer med bygget, materialbristen gör allt omöjligt.
   
1919den 10 december uttalar kyrkofullmäktige på sitt möte att arbetet med att uppföra den nya sätesbyggnaden bör vidtas på vintern eller våren för att det utsläpade timret inte skall förstöras.
  Notis från timmerauktion den 28 februari.
 
 

Kungörelse

Entreprenadauktion.

Lördagen den 10 instundande januari kl. 12 p.d. utbjudes genom entreprenadauktion, som förrättas å byggnadsplatsen invid prostgården, uppförandet av en ny sätesbyggnad å Jeansborg. Anbuden gälla dels löpande meter för själva timran, dels byggnaden i sin helhet. Efter auktionen sammanträder byggnadsnämnden för att pröva de gjorda anbuden.
     Nykarleby den 23 dec. 1919.
     På Byggnadsnämndens vägnar:
Hjalmar Björkvall.

[Österbottniska Posten, 3 januari 1920, nr. 1, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2019-01-28.)]
   
1920 den 21 augusti har timringen kommit igång, men kyrkofullmäktige konstaterar att murning och rappning inte kommer att hinna utföras innan köldperioden, varför ”byggnadsnämnden” bemyndigas att vid inträdande köldperiod avbryta arbetet och slutföra det nästa vår.
   
1921den 9 april har tydligen murningen utförts och kyrkofullmäktige får ta del av protokoll av verkställd syn och godkänna det hittills utförda arbetet.
  [den 29 juli meddelas i Österbottniska Posten att kansliet är flyttat till prostgården.]
 

[den 19 november annonseras i Österbootniska Posten:
 

Auktion

å ett parti tegel samt diverse virkesavfall, såsom stumpar av golvvirke, bräder m. m, ävensom å några stockar förrättas å prostgården lördagen den 20 innevarande november kl. 11 f. m.
     Samtidigt utbjudes genom entreprenadauktion förfärdigande av fönsterfoderbräder utvändigt å den nya sätesbyggnaden därstädes.
     Närmare vid auktionstillfället.
     Nykarleby den 17 nov. 1920.

K. Aug. Björklund,
anmodad.

(Inf. 2022-10-22.)]
 
den 26 november vid kyrkofullmäktigemöte utses seminarieverkmästare J.  E. Backlund, byggmästare August Sjöblom och timmermannen Vilhelm Mattsson Kärr att å församlingens vägnar slutligt avsyna den nya karaktärsbyggnaden å Jeansborg. Då bör den ju ha varit målad och tapetserad.
   
1922på våren uppmanas landskommunen riva den av dem inköpta gamla prästgården.

Hur som helst, sockeln lades 1917, men byggnaden uppfördes 1920–21.

Ur ”Vaasan läänin vanhat pappilat 1700-luvulta 1920-luvulle”, 1994
(Gamla prästgårdar i Vasa län)
I avhandlingen står bland annat att länsarkitekten A.W. Stenfors från Vasa uppgjorde ritningarna år 1912. Bruttoarean är 500 m² och det finns 54 fönster. De fina kakelugnarna är fortfarande i bruk. Den såldes till en privatperson år 1987, då man också renoverade vardagsrummet, matsalen och köket. På den 7 400 m² stora tomten finns också en drängstuga, synbarligen från 1800-talets början och ett uthus från början av 1900-talet. 




Stadsplanebestämmelser
Kvarter för bostadssmåhus
-
byggnader som uppförs på området skall till storlek, form och utseende bilda en enhet med det befintliga byggnadsbeståndet.
[Vid 1301, tomtnumret, börjar den smala vägen som i en svängd nerförsbacke norrut fortsatte till esplanadens södra ände.]
-
fasadmaterial skall vara trä och takmaterial målad plåt.
-
minst en bilplats per lägenhet skall finnas på tomten.
/s: område vars miljö skall bevaras (suojeltava)
-
byggnadshistoriskt värdefull och ur stadsmiljösynpunkt viktigt område att skydda

-

om kvarteret delas upp i flera tomter, får dessa ej planteras eller inhägnas så att de bildar en skild enhet, utan prästgården och de andra byggnaderna skall bilda en enhet.
sr:byggnad som skall skyddas (suojeltava rakennus)
-
kulturhistoriskt värdefull byggnad. Byggnaden får inte rivas och ej heller sådana reparationer eller ombyggnader som fördärvar fasadernas konstnärliga eller historiska värde utföras.

I
envåningsbyggnad
II tvåvåningsbyggnad
e=0,20exploateringstal. Maximalt får tomten bebyggas med en bruttoarea motsvarande 20 % av tomtstorleken
_ . _område som får bebyggas
Drängstugan, sr. Uthus, sr. Prästgården, sr. Område som får bebyggas.

 





    Fasad mot väster. Ritning av Stenfors.

[Slut]

 

Några detaljer där verkligheten skiljer sig från ritningen:
- terrassen står på tre istället för fyra plintar
- terrassräcket är uppdelat i två istället för tre sektioner
- tvärslån vid frontonens krön utfördes ej
- fönstrens överlufter försedda med spröjsade bågar
- mittelbandslisten i nivå med vindsbjälklaget utfördes ej
- inga skorstenar finns på ritningen
- en terrasstrappa på ritningen men två utfördes


Detalj ur vykort från 1920-talet.

Prästgården. Fasad mot väster.
Fasad mot väster.
Fasad mot öster.


Prästgården. Fasad mot väster.
Fasad mot väster av den nymålade prästgården. Den enda skillnaden är att trappan från terrassen leder rakt ut i trädgården.
Foto: Lars Pensar, januari 2007.


Läs mer:
Prästgården i kapitlet Fakta.
Jeansborg i Nykarleby (Joensuu) pastorat med Jeppo kapell.
Minnesmärken.
(Inf. maj 2003, rev. 2024-09-10 .)