V. NYKARLEBY SOM SKOLSTAD

Betyg och prestationer


Enligt domkapitlets cirkulär av den 29 aug. 1804 skulle elevernas framsteg i skolan vitsordas med verbala omdömen. Bedömningen, eller utvärderingen för att använda ett modernt uttryck, skulle omfatta elevernas begåvning, flit och uppförande. Begåvningen skulle bedömas som Qwick, Begriplig eller Trög, fliten med Flitig, Läraktig eller Hoglös och uppförandet med Sedig, Ostadig eller Wanartig. Dessa benämningar tillämpades dock fritt vid de olika skolorna och kombinerades eller kompletterades med andra. (31) I Nykarleby betygsattes sålunda elevernas framsteg under pedagogiens tid under rubriken Snille och uppföranden och deras sociala förhållanden under Villkor. Graderingen var i fråga om begåvning: Qvick, Begriplig och Trög samt rörande studiehåg och flit: Läraktig, Flitig och Försumlig. Uppförandet bedömdes med: Sedigt, respektive Ostadigt och de sociala villkoren med Förmögen, Behållen, Torftig, Fattig och Utfattig.

För elementarskolan gällde motsvarande beteckningar: Naturgåvor och flit och Seder och villkor. De vanligaste vitsorden var Begriplig, Läraktig, Flitig eller Trög, Håglös i olika kombinationer. Seder och villkor betecknades även nu med Sedig, Ostadig och Behållen, Fattig. Senare under L. elementarskolans tid, ersattes dessa anteckningar i matrikeln med vitsord i siffror. Vid avgången från skolan försågs eleven med ett betyg, som kunde ha följande innehåll:

Ynglingen Wilhelm Leonard Forsberg, född den 8:de December 1833, hafver freqventerat NyCarleby Elementar Skola, terminsvis, ifrån den 26:te Augusti 1841 till och med Höst terminens utgång 1847, och finnes, under denna sin Skoletid, hafva utmärkt sig genom sedlighet och Arbetsamhet, samt hunnit inhemta följande kunskapsstycken, nemligen Lindbloms Cateches, så väl utur minnet, som till begreppet; Rosenmüllers Religions Historia, i Förening med Hübners Bibliska Historia af Eklundh; Allmänna Politiska Historien efter Regners anvisning, i förening med den så kallade Wasa boken; Mathematiska och Physiska Geografierna efter Palmblads ledning, samt Rysslands och Finlands Politiska Geografi uti Wasa Boken; uti Latinet J. W. Snellmans Läseöfnings exempel till och med tredje Conjugationen, jemte dertill erforderliga Grammatikaliska Grunder, hvarutom uppmärksamheten varit fästad äfven på Svenska Grammatiken; Skrifver god handstyl samt försvarlig Orthografi; Läsit Trettio propositioner af Euclides' Första bok; samt räknat sednast Vexel Räkning. Uti dessa kunskapsstycken, som Forsberg ganska nöjaktigt uppfattat, hafver han kunnat begagnas som Monitor för Yngre och Mindre för sig komna barn; Hvilket allt betyges. NyCarleby den 17: de December 1847.

C. A. Cajan
Elementar Lärare”

Forsberg var färgarson från Nykarleby och hörde tydligen till de begåvade elever, som fick genomgå en möjligast utökad kurs med bl.a. latin som ett viktigt ämne. Andra elever lyckades av olika orsaker, fattigdom m.m. ej lika bra. Sjömanssonen Carl Nyholm besökte skolan endast en termin hösten 1849 och fick följande betyg:

”Att sjömannen i NyCarleby Stad, Jakob Mattsson Nyholms son, Carl, som är född 3.9.1837, inskrifven uti NyCarleby Lägre Elementar skolas Matricel 27.8.1849, på Fadrens begäran från nämnda skola dimitteras, varder honom, som ämnar begifva sig på skomakare läran, härigenom till bevis meddelat; Äfvensom att han under sin skolgång ådagalagt ett berömligt uppförande, berömlig flit och berömlig uppmärksamhet, hvar jemte han ådagalagt uti innan Räkning försvarlig, Hübners Bibliska Historie försvarliga, Catechesens bokstafliga innehåll efter Möller berömliga, Christendoms kunskap ringa, stil skrifning behjelpliga samt Aritmethik hvaruti han ändast varit sysselsatt med addition i enkla tal, inga framsteg.

NyCarleby d. 23 October 1849.
F. A. Appelberg           
tjenstförrättande Elem.Lärare”   


Från höstterminen 1862 till sin avgång vårterminen 1864 var den tidigare nämnde bondsonen Johan Jakob Westerlund primus. Hans medelvitsord vid dimissionen till gymnasium var 12,27 efter skalan 1—15. Efter honom följde sjökaptenssonen Johan Willehard Pettersson (f. 8.11.1850, d. i USA 1922) som primus åren 1865—1866, då han avgick med medelvitsordet 12,25, medan eleven nr 2 Zacharias Schalin uppnådde 11,77. Pettersson blev sedermera sjökapten. Schalin övertog hans ställning som primus året 1867, då han avgick efter att ha besökt skolan sedan 15 jan.1863. Schalin nådde medelvitsordet 12,9 då han slutade den 29 maj 1867. Följande elever gick då i andra klassens privata avdelning:

Zacharias Schalin f. 2.3.1854 i Kaskö, fadern kapellan, inskr. 15.1.1863, avg. 29.5.1867.

Joel August Heikel f. 3.3.1851 i Munsala, fadern sockenadj. inskr. 16.1.1860, avg. 29.5.1867.

Mauritz Joel Hedström f.5.3.1854 i Nkby, fadern handl., inskr. 30.8.1862, avg. 29.5.1867.

Johan Erik Eng f. 21. l.1850 i Nkby, fadern garvare, inskr. 14.1.1859, avg. 29.5.1867.

Karl Jonathan v. Essen f. 7.8.1851 i Nkby, fadern sågägare, inskr. 15.1.1865, avg. 29.5.1867.

Otto Josef Gottleben f. 4.9.1851 i Nkby, fadern f.d. handl. (Jakobstad) inskr. 15.1.1865, avg. 29.5.1867.

Johan Ludvig Lybeck f. 6.11.1853 i Nkby, fadern rådman, inskr. 1.9.1863, avg. 29.5.1867.

Karl Arthur Grundfeldt f. 28.1.1852 i Helsingfors, fadern handl., inskr. 1.9.1863, avg. 29.5.1867.  (23)

År 1868 var garvarsonen Nikolai Napoleon Lindvall primus (f. 1.2.1854). Han avgick s. å. vid vårterminens slut och flyttade 1870 till Petersburg. Följande år blev målarsonen Gustaf Hedberg (f. 30.11.1854 i Alahärmä) primus och avgick s.å. Båda hade besökt skolan under 6 år. Den förres medelvitsord vid avgången var 12,77 och den senares 12,43. Ingendera fortsatte sin skolgång, såvitt jag kunnat finna. Vårterminen 1870 var sjömanssonen Axel Jakobsson (f. 10.3.1855) primus med medelvitsordet 13,07 och avgick s.å., vårterminen 1871 kopparslagarsonen Wilhelm Alexander Sjöström (f. 27.3.1858), sedermera apotekare i Orivesi. Hans medelvitsord var vid avgången från skolan s.å. 12,46.

Vårterminen 1871—1872 var vicepastorssonen Ivar August Heikel primus med medelvitsorden 11,17 resp. 11,75. Heikel är skolans kanske märkligaste elev. Han var född den 16 jan. 1861 i Nykarleby och inskrevs i skolan den 15 jan. 1868 i första klassen. Vårterminen 1872 dimitterades han som nr 1 med vitsorden stil 8, sång 6, bibl.hist. 14, katekes 12, rättskrivning 14, svensk grammatik 12, räkning 9, geografi 12, historia 14, geometri 14, latin 14, finska 12 och totala omdömet 13. Hans medelvitsord var 11,75. Axel Th. Sandström hade bättre betyg i sång och stilskrivning, men placerades som nr 2. Heikel avgick 1872 efter 2½ år i kl 1 och 2 år i kl II. Han blev som bekant senare professor.

Lärare efter Karstens avgång var bl.a. Magnus Kjellman ht 1867 — vt 1868 och Johan Fredrik Thurman från 28 okt. 1867 samt Johan Kaldén från ht 1867, Jakob Swan vt 1869, Matilda Sandström 1867—1870 i sång och E. G. Hedström ht 1871. Magnus Kjellman hade varit elev i lägre elementarskolan från den 2 febr. 1852, men hade den 12 okt. s. å. inskrivits i Wasa högre elementarskola, då skolan för fyra år framåt förlades till Nykarleby. Han blev student från Wasa lyceum 1862 och fil. kand. 1866. Han var således väl utbildad, då han under ett läsår verkade som t.f. lärare i Nykarleby. Han ansågs vara en begåvad och lycklig pedagog, som genom jämnmod och allvar i förening med ett klart framställningssätt kunde intressera sina elever, av vilka han därför var i högsta grad avhållen. (24)

Johan Fr. Thurman var anställd som rektor från 1869 till sin död 1879. Trots både präst- och lärarutbildning synes han ha varit en föga framgångsrik lärare, kanske till en del beroende på sjuklighet. Under hans tid började skolan förfalla, räkenskaper och förteckningar råkade i oordning o.s.v. Till stor del sköttes både hans lärartjänst och rektoratet emellertid av Johan Kaldén från höstterminen 1867. Denne var bondson från Kallnäs i Närpes. Han var låghalt och hade sannolikt därför ägnat sig åt lärarbanan. Kaldén var en vaken och intellektuellt rörlig person, som genom flitig korrespondens höll tidningarna i Åbo och Vasa underrättade om vad som hände i Nykarleby. Han var av allt att döma en duglig lärare, som gärna ville vara ”modern” och följaktligen betraktade undervisningen i latin som onödig. (25) Under sex veckor hösten 1871 skötte även stud. Gustaf Hedström rektoratet, medan Thurman var tjänstledig för avläggande av pastoralexamen. (36) Efter vårterminen 1873 bortföll undervisningen i finska, medan undervisningen i latin åtminstone officiellt fortsatte ännu höstterminen 1876.

Bland elever under skolans senare år märkes rådmanssonen Paul Werner Lybeck (f. 25.12.1861, d. 1911), som inskrevs i 1 kl:s högre avdelning den 1 sept. 1871 och avgick den 31 maj 1873. Han var då primus i sin klass med medelvitsordet 11,83. Den 1 sept. 1873 inskrevs hans bror Karl Mikael Lybeck (f. 18.3.1864, d. 1925) i kl. II. Han avgick vid vårterminens slut den 13 juni 1874. Han var då 2:a i sin klass med medelvitsordet 10,10 efter primus, målarsonen Frans Wilhelm Öhrnberg (f. 24.10.1860 i Munsala, avgick 13.6.1874), som hade medelvitsordet 11,4. Vårterminen 1875 var bokbindarsonen Selim Ludvig Eklund primus (f. i Nkby 28.1.1862, avgått 11.6.1875) medelvitsord 8,2. Han blev folkskollärare 1881, men dog s.å. den 29 sept. Vårterminen 1876 slutligen var blockmakarsonen Joel Theodor Holmström primus (f. i Nkby 9.11.1863, avgick 10.6.1876) med medelvitsordet 8,4 (betygskalan 1—10).



Mikael Lybeck 1894.
Mikael Lybeck 1894.
Foto Herlers museum.


Paul Werner Lybeck.
Paul Werner Lybeck.
Foto Heders museum.


Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III, sid 91—95.
Stig Haglund digitaliserade.


Nästa kapitel: Elevernas syn på skolan.
(Inf. 2007-05-30, rev. 2013-08-10 .)