Efter Cajan blev student Frans Anton Appelberg skolans lärare och rektor. Den unge (23-årige) läraren var nog ordentlig, berättar Nylund, men alltför barnslig. Mycket bevänt var det ej heller nu med läsningen. Läxorna pluggades blott utantill som förr. Men läraren gjorde utfärder och ställde till lekar, som roade barnen, bl.a. bollslagning på Skollindan norr om Kuddnäs och utfärder till Djupsten. Appelberg idkade en sport, som ingen i staden sett förr: Han gick på vattenskidor.

Appelberg stannade ej länge i Nykarleby. Han gifte sig med rådman Auréns i Vasa dotter Christina Sofia, anlade där ett garveri i stor skala och gjorde av med fruns stora arv.

Nylund, som slutade skolan 1850 berättar även om en högtidlig skolavslutning, då prosten Gustaf Borg sista gången inspekterade skolan. Skolgossarna hade planterat en hel allé av björkar, som var löst nedstuckna i jorden, från skolan ända till prostgården. Flickorna hade bundit kronor av liljekonvaljblad, prydda med brokiga sidenband och hängt dem i skolrummets tak. (27)

Om förhållandena i skolan åren 1860—1864 berättar Erik Gustaf Hedström. (28)

Skolan var inrymd i samma lokal, där folkbiblioteket och hantverksskolan senare var inrymda i nuvarande rådhus. Genom en kall förstuga kom man in i den sal (sedermera hantverksskolans rum), där första klassen var inrymd. Andra klassen läste i ett långsmalt rum mellan nämnda sal och den dåvarande rådhussalen. Skolmöblerna var enkla och obekväma. Eleverna satt vid bord, som var 3—4 ggr så långa, som en senare tiders dubbelpulpet. Sittplatserna utgjordes av en vid bordet fästad stadig men smal bänk utan ryggstöd.

Dessa bord var i första klassen uppställda så, att de bildade en sluten rad längs tre av rummets väggar. För att eleverna skulle ha lättare att nå sina platser och ej behöva kliva över pulpeterna, var dessa placerade med bänkarna inåt rummet. Under ett muntligt förhör satt då gossarna med ansiktet vänt inåt salen och mot läraren, stödjande ryggen mot bordskanten. Men var det fråga om ett skriftligt arbete gjorde de helt om och steg över bänken, varigenom alla kom att vända ryggen mot läraren. Denne, som vanligen satt vid sitt bord i mitten av salen, hade svårt att övervaka dem. I stället för att räkna roade sig flera elever med att ”rita gubbar” på sina griffeltavlor. Den som ertappades, straffades med ris, d.v.s. några slag på flata handen med ”klobban”, som den tiden hörde till skolmaterielen.

Vad undervisningen beträffar, erinrade sig Hedström i synnerhet latinet, emedan detta av alla ämnen var obegripligast. Någon förberedelse av följande dags läxa förekom ej från lärarens sida. Eleverna fick helt enkelt några rader i den latinska läseboken till läsa och nödgades sedan klara sig efter omständigheterna. Mycken tid och möda nedlades sålunda på latinet med jämförelsevis ringa framgång och till föga båtnad för de många, som ej fortsatte sina studier i högre elementarskolan.

Gustaf Hedström 1890. Foto Herlers museum

Ej heller i andra ämnen förekom någon förberedelse av läxan i klass. Av undervisningsmaterial mindes Hedström, (40) endast de geografiska väggkartorna. Efter lektionerna roade sig eleverna ute i friska luften med knappspel och många slags bollekar. Omtyckt var att ”slå lyra” mot klockstapelväggen.

Så långt Hedström. Det kan nämnas, att skolan i mitten av jan. 1864 fick 12 st skolpulpeter jämte stolar, tillverkade av snickaren D.K. Öhrnberg, till ett pris av 28 mk s:r sammanlagt. (29) Att skolpojkarna även på 1860-talet betedde sig helt ”normalt” framgår av andra vittnesmål. Wilhelm Gästrin som tjänstgjorde som vikarie vid lägre elementarskolan som nyssbliven student 1866 eller 1867, sade enligt Z. Schalin, som var hans elev, åt en vräkig pojke: ”Du borde taga med dig till skolan en dyna, så du beqvämt kunde vräka dig på den under timmarna!” Gästrin var enligt Schalin en vacker yngling med mörkt hår och svarta ögon och såg stilig ut i sin blåa rock och sin lyrprydda mössa. Hans öde blev efter ett års studier lungsotsdöden, såsom på annat ställe berättas. (30)

Zachris Schalin (elev 1863—1867) nedtecknade sina minnen från skoltiden på gamla dagar och gjorde sig därvid skyldig till flera minnesfel. Bland lärarna nämner han sålunda ”Apan” Wahlberg, kallad så efter sitt utseende: ”en liten skäggig man”. Karl Theodor Wahlberg var emellertid färgare till yrket och förblev så i hela sitt liv. Han var född med harmun, korthalsad och gråskäggig, med ett allvarligt, dystert utseende, som gav anledning även till öknamnet ”Tragedin”. Han kallades på grund av sin goda handstil vid lärarförfall till ”storskolan” för att sköta rektor Karstens stilskrivningstimmar och formerade därvid pojkarnas fjäderpennor med sin formeringsmaskin, varvid han prövade mot dagsljuset, om pennan var väl spjälkt. Han stod då kroknackig, sköt fram käken, drog upp ögonbrynen och såg rätt apaktig ut, trots sitt stora allvar. Eleverna hyste en viss aktning för honom på grund av den märkliga maskinen och han bemötte dem vänligt. Wahlberg var ogift och hans hushåll sköttes av jungfru Sikström, syster till hans styvmor sedan 1846, Ulrika Eleonora Sikström från Jakobstad. Färgeriet låg i närheten av Korsåkers kvarn. [Ursprunget till gatunamnet Färgaregränd.] Han hade även någon befattning som skrivare vid posten, vilket tyder på att hans goda handstil var allmänt känd.

Schalin blandar även ihop bröderna Julius Fredrik Appelqvist, som var t.f. biträdande lärare bl.a. 1864—1865 och Anton Viktor Appelqvist, som var lärare på helt andra orter, men ej i Nykarleby. (Se lärarförteckningen d.a.)

Däremot har Schalin en hel del av intresse att berätta om elevernas deltagande i söndagsgudstjänsten i kyrkan och om skolstraffen. Ännu på hans tid var handplaggor, d.v.s. att ge på tassarna med karbas eller klobba i bruk vid skolan. Klobban var ”flätad av björk- eller videkvistar sammanhölls i grovändan av en vidjelänk, medan den med snöre ombundna finändan artade sig till en veritabel pisksnärt”. Det ålåg dejouren att se till att riset låg på sin plats på lärarens bord och att det var färskt.

Rektor Karsten använde ej så ofta denna bestraffningsmetod, utan införde i stället den modernare kvarsittningen. Det värsta straffet var relegation för alltid. Även brackstut förekom på Schalins tid, d.v.s. den som skulle straffas lades såsom tidigare nämnts på huk över en kullstjälpt stol och fick sig på ”brackorna”, d.v.s. byxorna.

Schalin har även en hel del uppgifter om skolbarnens bollekar m.m. Bl.a. lekte man soldater, varvid man efterhärmade de indelta soldaternas exercis. De hade sockenstugan som högkvarter. Barnen efterhärmade de ryska kommandoorden och marscherade av och an på storbron. Vinteridrott bedrevs med backåkning, särskilt i ”apoteksbacken”, och skridskoåkning, bl.a. på Stennäs träsk i skogen sydväst om Juthbacka. Schalin omnämner även skolpojkarnas deltagande i firandet av lantdagens öppnande 1863. (31)

En annan elev, som berättat om skolan är Ivar August Heikel (elev 1868—1872).

Ivar Aug. Heikels skolutbildning kan betecknas som typisk för en gosse tillhörande den bildade klassen i den tidens Nykarlebynejd. Sin första undervisning fick han av modern på Forsbacka prästgård år 1866. Följande år fortsatte undervisningen hos apotekardöttrarna Amanda och Hanna Benzelstjerna i Nykarleby. Här undervisades även andra barn, gossar och flickor från staden.

Därefter blev Ivar intagen i lägre elementarskolan. De två första åren, berättar han, hade han där en ”vekhjärtad lärare”, Kaldén, som han senare betygsätter som en sannolikt begåvad man, ty han skrev artiklar i Vasabladet [och i Åbo underrättelser], som var trevligt och skämtsamt hållna. Han kallade sig ”Nabopolassar” efter kaldeérnas gamla konungar, säger Heikel.

En annan natur hade hans kollega, rektor Thurman. Han hade enligt Heikel ett otåligt och redigt lynne. Under en aritmetiklektion gav han Heikel befallningen att fort efter att ha sett på skolklockan räkna ut, huru gammal Grenmans pojke i Åbo var just då. Då uträkningen ej gick tillräckligt snabbt, sparkade Thurman honom och skrek: ”Nu sölar du, så att gossen hinner bli flera minuter äldre”. — Thurman stod ofta med tummen och pekfingret formade till en kniptång bredvid den pojke, som fick frågan. Om svaret ej var rätt, lät han tången omsluta pojkens lugg. Man berättade, att rektorn var gång han kom hem från skolan, lät pigan borsta sin rock ren från hår, som han slitit från gossarnas huvuden.

Heikel fick också som skolans primus i uppdrag att anskaffa en karbas till skolan. Den flätades av stadiga videkvistar, men kom enligt Heikel ej till användning. Thurman var ej i grunden elak, men hade dåliga nerver och hade fått en ledsam vana, sammanfattar Heikel sin åsikt om den forne läraren.

I skolan fick eleverna lära sig matematisk geografi och astronomiens grunder, så att de förstod almanackan bättre än många som nu går i skola, skriver Heikel. De läste Hallstens Finlands historia, och även latin. Heikel menar, att den tid, som åtgick för detta ämne, hade kunnat användas på ett bättre sätt för 90 % av skolans elever. Själv hade han stor nytta av att ha fått inhämta elementerna av latinet, ty med sitt dimissionsbetyg från skolan vann han utan svårighet inträde i 2. klassen i Wasa lyceum.

Vårterminen 1871 hade Heikel gått ut skolan, men då modern ej hade råd att redan det året flytta till Vasa för sönernas fortsatta skolgång, utverkade hon, att Ivar fick stanna ett år till i högsta klassen. (32)

Om kulturförhållandena i staden berättar Heikel för övrigt, att den vid denna tid hade endast två representanter för den högre bildningen. Prästerskapet och elementarskollärarna räknar Heikel tydligen ej med. Den ene var sjökaptenssonen, fil. doktorn Carl Synnerberg (33), ”fin och högdragen, snart en framstående ledamot av överstyrelsen för skolväsendet och nitisk främjare av de klassiska språkens studium”. Den andre var skomakarsonen, ”den något svirande” fil. magistern Axel Backman, (34) som sedan blev en utmärkt lärare i grekiska och latin vid Svenska normallyceet i Helsingfors.

En tredje stadsbo, som åtminstone var på väg mot lagern, var Gustaf Hedström. Han hade emellertid i april 1871 jämte andra studenter väckt skandal vid universitetet genom att vissla och stampa ut professorn i ryska språket A.F. Nordqvist och dessutom ordna en kattserenad för honom. Orsaken var, att Nordqvist som redaktör för Finlands Allmänna Tidning yttrat sig försmädligt om 1808 års krigare. Som följd härav hade studenterna relegerats, bland dem Hedström. Händelsen väckte stor uppmärksamhet i Nykarleby ”och man såg icke utan fasa på stadens student”. ”Skandalen” hindrade dock ej överstyrelsen för skolväsendet att den 26 okt. s.å. förordna den upproriske studenten till t.f. rektor vid lägre elementarskolan under ordinarie rektor Thurmans tjänstledighet till den 20 nov. Hedström hade då redan bestritt tjänsten under ett par veckors tid. (35)

Lägre elementarskolan indrogs officiellt 1884. Härmed var Nykarleby Pedagogis och dess traditionsbärares saga all. Skolan hade verkat i olika former alltsedan 1624, varav 1641—1683 som trivialskola och sedan 1842 som lägre elementarskola. Den var då den nedlades den nästäldsta skolan i Österbotten. I det stora hela hade den fyllt sin uppgift som ungdomens fostrare väl trots fattigdom och knappa villkor. För generationer av Nykarlebybor hade den inneburit den första och ofta enda kontakten med kunskap och allmänbildning. Andra, bättre rustade skolor hade nu övertagit dess verk.

Lärare vid Nykarleby pedagogi och lägre elementarskola 1810—1884

[Eftersom matriklar med en
massa förkortningar blir svårlästa,
har jag skrivit ut vissa.]

Mathesius, Nils Georgsson, f. i Terjärv 23.1.1772, student i Åbo 1789, i Uppsala 1790. Prästvigd 1797. Fil.mag. 1798. Pedagog i Nkby 1803—1810. Kapellan i Nkby pastorat 1810. Död där 6.7.1822. Gift där 24.9.1801 med Maria Elisabeth Juthe, f. i Nkby 13.1.1782, död i Padasjoki 28.7.1857.

Thodén, Carl Petter, f. i Jakobstad 19.5. 1782, stadsfältskärsson. Inskriven i Wasa trivialskola 1793. Student i Åbo 1800. T.f. pedagog i Jakobstad vt 1801. Prästvigd 1807. Nådårspredikant i Oravais s.å. Pedagog i Nkby 1810 (tillträdde 1811)—1815. Kapellan i Larsmo kapell 1815, Malax och Solv 1833, pastoradjunkts värdighet där s.å. Död i Solv 28.7.1847. Gift i Lappfjärd 3.8.1813 med Catharina Rebecka Estlander, f. i Lappfjärd 19.8.1789, d. i Vörå 20.1.1868.

Albeck, Gabriel, f. 1772 i Mustasaari, kommissionslantmätarson, inskriven i Wasa trivialskola 1783, student 1796. T.f. pedagog i Jakobstad 1796 och 1797. Ordinarie 1797. Prästvigd 1801. Pedagog i Nkby 1815—1817. Kapellan i Pedersöre 1817. Död 5.2.1836. Gift med Margareta Catharina Strömblad f. 1772, d. 1826.

Chydenius, Erik Johan, f. 19.l.1782, kyrkoherdeson, inskriven i Wasa trivialskola 1799, student 1802. Prästvigd 1807. Kapellansbiträde i Solv, tjänste- och nådårspredikant där 1809, interimspredikant i Larsmo 26.2.1812—1815. T.f. Pedagog i Nkby 24.5.1815, i Jakobstad 10.1.1816, ordinarie där 1.5. s.å. Pedagog i Nkby 7.1.1818—1831. Kapellan i Pedersöre 26.10.1831. Pastor 15.6.1839. Död 3.11.1850 på Bonäs. Gift 3.3.1812 i Solv med Johanna Magdalena Hällström, f. 15.12.1789, d. 10.1.1868 i Jakobstad.

Holm, Jacob, f. 16.12.1786, borgarson. Student 15.2.1806, betyg till prästvigning 28.6.1811, prästvigd 1.7. s.å. Extra prästtjänster i Lumparland 1811—1818, Finnström 1818—1821, Kökar 1821—1823, Nådårspredikant i Föglö och Sottunga 1823—1826, Sund 1826—1828, t.f. kapellan i Esse 1829—1831. Vicepedagog i Nkby ht 1831, ordinarie 4.4.1832—ht 1837. Predikade i Nkby kyrka 1834 (1831?)—1837. Vicepastor, ”mellanpräst”, i Larsmo kapell 1838—1840. D. där 10(19?)7.1840.

Kurtén, Nils Ferdinand, f. 27.9.1801 i Kronoby, kronofogdeson. Student 1822, prästvigd 18.12.1826, direktor cantus vid Tavastehus trivialskola s.å.—1838. T.f. Pedagog i Nkby vt 1838—1840. Kapellan i Kvevlaks 1840—1856, vicepastor 1842, kyrkoherde i Nagu 1856—1860, i Hammarland 1860, prost 1862. Död i Hammarland 24.7.1873. Gift i Tavastehus 21.1.1831 med Aurora Fredrika Tihlman, f. i Tammerfors 3.4.1805, d. i Åbo 20.3.1901.

Nordgren, Johan Anton, f. 4.2.1816, prästvigd 15.12.1838, pastorsadjunkt i Nkby 1838—1844, t.f. pedagog där 1.4.1840—vt 1842. Kyrkoherdeadjunkt i Björneborg 1844—1849, t.f. kyrkoherde i Ulfsby 1849—1852, kyrkoherdeadjunkt i Björneborg 1852—1863, kapellan i Hvittisbofjärd 1863. Död 4.5.1868.

Cajan, Carl August, f. 4.8.1800 i Sotkamo, fogdeson. Student 1819, pedagog i Nkby 24.8.1842 enligt fullmakt av 9.1.1841. Elementarlärare enligt fullmakt av 28.5.1842 vid lägre elementarskolan där —1849. Död i Nkby (sköt sig) 10.4.1849. Gift i Brahestad 15.10.1826 med Maria Margaretha Durchman, f. där 19.8.1796, d. där 21.6.1890.

Appelberg, Frans Anton, f. 9.6.1826 i Malax, kyrkoherdeson. Elev vid högre elementarskolan i Vasa och vid Vasa gymnasium, avgick 1846. Student som privatist 1848. T.f. elementarlärare i Nkby 1.4.1849—1.5.1850, elementarlärare och rektor vid Vasa lägre elementarskola 1851—1861. Bokhållare vid Salahmi bruk 1867, vid Kymmene flottningsbolag i Haapakoski 1881. Död i Jyväskylä 5.3.1893. Gift 1849 med Kristina Sofia Aurén.

Grönqvist, Wilhelm, f. 14.9.1812 i Kuhmalahti, bondson. Inskriven vid Tavastehus trivialskola 1823, student (Satakunda) 1835. Elementarlärare i Nkby ht 1850—vt 1857. D. i Tavastehus 25.1.1858.

Ervast, Constantin, f. 6.5.1834. Student i Helsingfors 1854, t.f. elementarlärare i Nkby ht 1857—vt 1858 och okt. 1859—vt 1860. Hist. fil.kand. 1859. Ped.kand. 1861. Kollega i latin vid högre elementarskolan i Gamlakarleby 1862. Död där 1.12.1875. Gift 16.7.1872 med Henrika Aleksandra Haapaniemi, f.18.11.1853, d. i Pälkäne 23.3.1879.

Karsten, Klas Edvin, f. 2.12.1836 i Raumo, kyrkoherdeson. Student 19.9.1855. Olika skoltjänster från 1.2.1857. Rektor för lägre elementarskolan i Nkby 6.4.1858—vt 1867. Prästvigd 29.1.1862. Rektor för lägre elementarskolan i Tavastehus 25.6.1867. Kyrkoherde i Kvevlax 26.6.1874, trädde i kraft 1.5.1877. Prost 1890. Död i Vasa 15. 3.1908. Gift 10.7.1862 med Maria Augusta Emilia Cajanus, f. 4.2.1837 i Kuortane, d. i Vasa 15.9.1920.

Chydenius, Fredrik Engelbrecht, f. 16.7.1827 i Mustasaari, prästson. Student 10.6.1950 [1850?], t.f. lärare vid Lägre elementarskolan i Vasa ht 1855, prästvigd 19.11.1856, elementarlärare i Nkby 20.12.1858—17.10.1859, då han utnämndes till elementarlärare i Gamlakarleby. Denna tjänst indrogs 1.9.1884. Kyrkoherdeadjunkt i Gamlakarleby 5.12.1860—1.5.1868, t.f. kapellan 15.7.1868—1.5.1872 och från 1.5.1885. Söndagsskollärare från 1860 i Gamlakarleby. Död 5.2.1893. Gift 8.8.1861 med Kristina Charlotta Chydenius f. 21.1.1841, d. i Gamlakarleby 13. 10. 1929.

Appelkvist, Karl Wilhelm, f. 12.7.1834 i Björneborg, sjömansson. Student från Åbo lyceum 15.9.1856 (laudatur), t.f. lärare vid lägre elementarskolan i Nkby 28.7.1858, d:o vid lägre elementarskolan i Kristinestad vt 1959. Ordinarie lärare vid lägre elementarskolan i Nkby 18.6.1860—1862 samt 1863—1864. Prästvigd i Åbo 22.8.1863. Lärare vid lägre elementarskolan i Tavastehus 25.4.1864. Död 30.3.1868. Gift 23.8.1861 i Ahlainen med Edla Amanda Inberg f. 15.5.1842 där. (1)

Gästrin, Anders Wilhelm, f. 28.5.1842 i Nkby, organistson. Student från Wasa högre elementarskola 1862, t.f. lärare vid lägre elementarskolan i Nkby ht 1862(?)—vt 1863. Kronolänsman i Oulujoki 1873. Död i Uleåborg 18.6.1878 för egen hand. Gift 1873 med Matilda Aurora Jalander.

Sandström, Mathias, f. i Nkby 16.10.1843, rådmansson. Student 22.9.1862, t.f. lärare vid lägre elementarskolan i Nkby 1 oktober 1862—vt 1863. Fil.kand. 29.5.1869, prästvigd 8.7.1873. T.f. kapellan i Tammela 1873—1874, nådårspredikant i Saltvik 1874, t.f. kapellan i Pusula 1874—1880. Kyrkoherdeexamen 4.10.1878, förste kapellan i Pedersöre 8.1.1880—1888. Kyrkoherde i Solv 1888. Död 23.1.1891. Gift med Hildur Emilia Pettersson.

Wörsten, Carl Gustaf, f.1813 i Jakobstad, sjökaptensson. Inskriven i rektorsklassen vid Jakobstads pedagogi 25.8.1825. Apotekselev 1830. Sjöman 1834. Sjökapten 1839. T.f. lärarduplikant vid lägre elementarskolan i Jakobstad 1861—1862 och vt 1863. T.f. biträdande lärare vid lägre elementarskolan i Nykarleby 1863—1864. Lanthandlande i Pieksämäki 1864, död därstädes 9.8.1865.

Appelkvist, Julius Fredrik, f. 15.8.1836 i Björneborg, sjömansson. Student, t.f. lärare vid lägre elementarskolan i Nkby ht 1862 från 1.11 och vt 1864—1865. T.f. lärare vid Kaskö lägre elementarskola, vt 1866—ht 1869, lärare vid lägre elementarskolan i Fredrikshamn 27.10.1869—1884. Död där 1890. Gift 3.7.1866 i Kaskö med Amanda Amalia Borg, f. 25.10.1834, d. 28.5.1887. (2)

Säfvendahl, t.f. biträdande lärare vid lägre elementarskolan i Nkby 1863—1864. (3)

Sandström, Julius, f.1844 i Nkby, rådmansson. Student, provisor, drätselkamrerare, sekreterare i stadsfullmäktige i Nkby, t.f. biträdande lärare vid lägre elementarskolan där vt 1865. Död i Nkby 1901.

Fontell, Fredrik Emil, f. 13.l.1841 i Jakobstad, provincialläkarson. Student 1864, t.f. biträdande lärare vid lägre elementarskolan i Nkby vt 1865—vt 1867. T.f. lärare vid lägre elementarskolan i Jakobstad vt 1869, folkskollärare i Helsingfors. Död där 2.4.1880.

v. Essen, Nathanael, f. 30.5.1845 på Keppo. Student 1864 vid Wasa gymnasium, t.f. biträdande lärare vid lägre elementarskolan i Nkby ht 1865. Sågförvaltare i Pyhäjoki. Död 7.7.1885.

Nyström, Karl Aron, f. i Tavastehus 11. l.1840, possessionatsson. Student från Borgå gymnasium och inskriven vid Helsingfors universitet 1860, t.f. biträdande lärare vid lägre elementarskolan i Nkby vt 1866. Fysik och matematiklärare vid lägre elementarskolan i Tammerfors 1868. Död där 18.5.1874.

Heikel, Oskar August, f. 28.11.1844, i Brahestad, sockneadjunktsson. Student från Vasa lyceum 2.10.1863. t.f. biträdande lärare vid lägre elementarskolan i Nkby 1866—1867. (4) Fil.kand. 14.5.1869, fil.mag. 31.5. s.å. Med.kand. 1871, med.lic. 1875. T.f. lasarettsläkare i Vasa 1874, t.f. stadsläkare i Nyslott 1875, senare i Helsingfors. Död där 23.12.1928. Gift 1.10.1881 i Kellokoski med Matilda v. Kothen, f. 11.4.1861, d. i Helsingfors 19.8.1944.

Kjellman, Magnus, f. 3.1.1843 i Nkby socknehäradsskrivarson. Student från Vasa lyceum 15.9.1862, Fil.kand. 31.5.1866, pedag.kand. 23.12.1867, fil. mag. 31.5.1869, t.f. lärare vid lägre elementarskolan i Nkby ht 1867—vt 1868, kollega vid 4-klassiga realskolan i Åbo 29.9.1873. Död i Åbo 21.1.1888. Ogift. Eleverna reste en minnessten på hans grav i Åbo.

Thurman, Johan Fredrik, f. 30.9.1829 i Björneborg. Student 9.6.1849, pedag.kand. 20.5.1862, prästvigd 28.7.1869 med vitsordet approbatur cum laude, pastorsexamen 16.11.1871 med beröm godkänt. Folkskollärare i Wiborgs län 1854—1861, tjänstgjort vid skolverket från 15.2.1863, rektor vid lägre elementarskolan i Nkby 28.10.1867, tillträdde 1869—ht 1879. Död där 14.10.1879. Gift med Sofia Törnroth. (5)

Kaldén, Johan, f. 12.4.1827 i Närpes, Kallnäs, bondson. Student 1848 från Vasa trivialskola, informator 8 år, prov för lärartjänster vid elementarskolor 23.2.1859. Lärarduplikant vid lägre elementarskolan i Åbo ht 1859, biträdande lärare vid lägre elementarskolan i Tavastehus vt 1860—ht 1862, t.f. biträdande lärare vid lägre elementarskolan i Björneborg vt och ht 1863. Lärare vid lägre elementarskolan i Jakobstad 19.10.1863, tillträdde från ht:s början 1864. Lärare vid lägre elementarskolan i Nkby 2.9.1867—1.9.1884. Förordnad till t.f. rektor för skolan vt 1869. T.f. lärare vid Väster-Yttermarks folkskola 15.1.1878—1880. Föreståndare för privata folkskolan i Östermark till 1889. Pressombudsman i Fredrikshamn 1892. Död där 7.1.1899.

Gästrin, Wilhelm, klockarson från Nykarleby, t.f. lärare ht 1866 eller vt 1867, d. i lungsot 1868(?). Studerande.

Hedström, Erik Gustaf, f. 11.5.1852 i Nkby, handlandeson. Student 1868, fil.kand. 1871. Vikarierande rektor under sex veckor till 20.11.1871 för rektor J.F. Thurman. Fil.mag. 1877, lektor vid Nkby seminarium 1876—1905 i gymnastik, hälsolära och naturkunnighet, från 1879 i teckning och slöjd i st. för naturkunnighet. Prodirektor 1891, t.f. direktor 1.8.1904, utnämnd 1905. Avsked 1.9.1911. Grundade fruntimmersskolan i Nykarleby 1874, skolans föreståndare i omkring 30 år. Stadsfullmäktigeledamot i c:a 30 år, talrika andra uppdrag. Död i Nkby 3.4.1923. Gift 1870 med Olga Häggblom, f.1858, d. i Nkby 1933.

Swan, Jakob Haniel, t.f. lärare vid lägre elementarskolan i Nkby vt 1869. F. 23.10.1847 i Pedersöre, kapellansson. Tog namnet Päivärinta 1876. Inskriven vid Wasa trivialskola 1857, fil.kand. 1873, prästvigd 1879, växelvis lärare och präst. Lektor vid S:t Michels lyceum 1888, kyrkoherde i Lampis 1894. Död där 6.7.1902. En av Folkupplysningssällskapets grundare och dess sekreterare 1874—1878, banbrytare för folkskolidén. Ledamot av prästeståndet vid lantdagarna 1897 och 1900. Gift 1882 med Sigrid Augusta Teodora Cederborg, d. 1920.

Sandström, Matilda Sofia, f.1848 i Nkby, rådmansdotter, sånglärarinna vid lägre elementarskolan i Nkby 1869—1870. Död 1927 i Helsingfors. Gift med sjökaptenen Frans Gustaf Peterson, d. i Helsingfors 1907.