XVIII. KRAFTVERKET

Kraftverket efter kriget


Under år 1945 var vattentillgången så pass god, att den egna kraftanläggningen kunde fylla konsumenternas behov av el.energi till 97 %. I dec. avtog vattentillgången starkt så att endast 126.540 kWh kunde alstras med eget vattenturbinaggregat eller c:a 70 %. Från Hava OY köptes 36.960 kWh eller 30 %.

Till följd av den i landet rådande kraftbristen var den elektriska strömmen underkastad en viss reglementering. Användandet av elektricitet för rumsuppvärmning och för reklambelysning förbjöds under höst- och vinterperioden. Enligt direktiv från rikets kraftchef deltog även kraftverket i propagandan för att minska el. distributionen till fördel för skadeståndsindustrin.

Av kraftverkets lån från stadens fonder hade återstoden eller mk 300.000 återbetalats 1947. 45)

Under år 1948 var vattentillgången frånsett jan. och febr. månader normal. Under året distribuerade el. verket 1.435.120 kWh eller c:a 96,7 % av behovet. Från Hava OY inköptes resten 47.060 KWn eller c:a 3,3 %. Frånsett jan. och febr. kunde kraftverket ensamt förse sina konsumenter med el. energi. Därutöver levererades till Jakobstads el. verk 255.970 kWh och till Hava OY 435.790 kWh. Den vid kraftverket alstrade och inköpta energin steg under året till 1.803.350 kWh, d.v.s. 405.890 kWh mera än år 1947.

Jämfört med konsumtionen 1947 hade totalförbrukningen avel. energi i de egna distributionsnäten stigit med 47.722 kWh eller, c:a 4,4 %. Förlusterna i ledningsnäten uppgick till 18 %.

Under året utgjorde inkasserade strömavgiften 5.826.242 mk. Årets överskott steg till 3.007.544 mk. 46)

Någon fisktrappa hade man ej iordningställt vid kraftverkets byggande. Först hösten 1948 inkom klagomål till Länsstyrelsen över detta från Lappo m.fl. kommuner. Att bemöta klagomålet utsågs stadsdirektören, borgmästare Stenbäck och lantmät. ing. L. Lang. 47)

I sitt bemötande framhöll dessa, att enligt Nykarlebynejdens fiskevårdsförening orsaken till det ringa fiskbeståndet ej låg i avsaknaden av fisktrappa i kraftverkets dammanläggning utan berodde på helt andra omständigheter, som staden ej kunde inverka på. Redan då koncessionen på kraftverksbygget erhölls, konstaterades att lax och sik ej mera kunde sägas uppstiga i älven. För att en förbättring häri skulle kunna äga rum, borde i första hand föroreningar av älvvattnet ej tillåtas. Sjö- och älvbottnens växtlighet förstördes sålunda, av den mängd bark, som vid flottningarna lösgjordes från det obarkade virket.

De kommitterade påstod även, att de praktiska erfarenheterna av fisktrappors och fiskhissars effektivitet vid olika kraftverk i Finland hade visat sig vara mycket dåliga. I många fall hade de visat sig helt ineffektiva, i synnerhet där vattenmängden starkt varierade, såsom fallet var vid Nykarleby kraftverk. Maximala vattenmängden under vårflödet och försommaren uppgick i Nykarleby älv till 325 m³/sek. för att under vårvintern nedgå till 2—3 m³/sek.

Av nämnda orsaker hade staden ansett, att en fiskodlingsanstalt var det enda effektiva medlet för bevarande och ökning av fiskbeståndet i älven. En sådan hade även inretts vid kraftverket och varit i funktion sedan år 1940. 48) Debatten om fisktrappan och fiskodlingen fortgick under de följande åren, men någon fisktrappa byggdes ej.


Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III, sid 531 f.
(Inf. 2004-12-05.)

”Kraftverksgubbar” före eller efter kriget



Denna bild och de två följande visar ”kraftverksgubbar på turné”, troligen i Munsala. Einar Sund f. 1917, andra från vänster, kör sin far Alfred Sunds lastbil. Anders Fors d.ä. antar att det är en Ford av årsmodell 1930–32. Förstoring. Fler fordon.



Kaffepaus under ett blommande träd. Förstoring.



Uppställning med ”gårdsfolket”. Förstoring.



”Kraftverksakrobaterna” gör skäl för epitetet ”stolpapor”.Viss likhet med dessa akrobater. Förstoring.



Elisabet Sund tillhandahöll bilder ur Linnéa Sunds album.
(Inf. 2015-01-14.)


Nästa kapitel: Anslutning till stamledningsnätet.


Läs mer:
I En fiskevårdsförening för Nykarleby-nejden av Curt Segerstråle berättas om fiskodlingsanstalten.
(Inf. 2004-12-05, rev. 2016-10-16 .)