Bokbussarna 1976–2020

Vissa projekt lämnar på hälft. Ibland när tiden medger kollar jag upp sånt och i julas hittade jag en bild på bokbussen. Tyvärr hade jag inte noterat varifrån den kom, men den var nerladdad 11 ‎oktober ‎2014. Kontaktade Catrin Wiik på Stadsbiblioteket som återkom med en hel del material. Och så fick jag kontakt med Bjarne via henne och ytterligare material.

F.d. Nykarlebys andra bokbuss har numera ett märkligt registreringsnummer: GA-6420. Förstoring.
Foto: ?

Innehåll

Nykarleby uppskjuter köpet av bokbussen

Inledning

Den 23.12.1975 fick Nykarleby tillstånd att skaffa sin första bokbuss. Det var en körsbärsröd liten bokbuss – bara 7 m lång – på Mercedes Benz chassi. Kiitokori i Kausala bggde karossen och bussen anlände den 18.5.1976. Den första chauffören var Leo Holmberg, men han efterträddes redan den 1.7 .1977 av Bjarne Gref från Jakobstad, som fortsatte ända till 2013.

[Leos maka Solveig ättling till Slarv-Forsberg. Hon var född Backström. Hennes mamma hette Forsberg och hennes pappa var Viktor Forsberg vars farfar var prinsen.
Harry Holmberg berättade om släktskapet.]

Den första tiden körde bussen fem dagar per vecka. Detta ändrades senare till 4 dagar per vecka, vilket gav tid till service av bussen.

Del av ritning till första bussen. Förstoring.

BOKBUSSEN -
SERVICE
I GLESBYGD

Sedan 1976 har biblioteket i Nykarleby en egen bokbuss.

Med undantag för Jeppo och Munsala kyrkoby, som har egna filialbibliotek, besöker bussen de flesta byar utanför stadscentrum, och de bortåt åttio hållplatserna gör ”bokvägen” kort för de flesta.

Tänk att få två ton böcker utanför stugknuten varje vecka — vilken service. Och visst lånar man. Under fjolåret steg utlåningen till 80 000 band. Men man behöver inte åka med långt förrän man förstår, att det främst är barn och skolungdom som håller statistiken uppe.

Bjarne Gref sköter servicen.

Asterix, Tintin och Kalle Anka-böcker är på topp, och många av den yngre generationen har sina plastkassar välfyllda efter bussbesöket.

— Vuxna låntagare ville vi gärna se långt flere av, säjer bussens förare — bibliotekarie Bjarne Gref. Det är ju de som skattevägen är med att finansiera hela verksamheten.

— Många känner sig kanske bortkomna bland bokhyllorna och därför tvekar att komma, men det är ju för att bistå som jag är med, menar Bjarne. Och han vet säkert vad han för med sig, efter dryga året i jobbet, ett jobb han gillar, så fyllt av omväxling och trevliga personkontakter. Under sommaren är det inte bara ortsbor som utnyttjar bokservicen utan också många tillfälliga gäster, särskilt i kustbyarna.

Till det negativa hör vintern med igensnöade byvägar och folk som bara glömmer. Helt nya böcker kan bli borta, trots påminnelsekort, till andra låntagares förfång.

Och vad läser man helst?

— Gärna väljer de äldre österbottniska författare, säjer Bjarne, och särskilt efterfrågade just nu är K A Fagerholms memoarbok: ”Talmannens röst” och Haleys ”Rötter”. Sommartid är också lättare litteratur, som deckare, mycket populära.

Men nu börjar Bjarne vara orolig. Det är dags för avfärd. Sport-trunken är med, ärdigpackas och serieledande PP har match på Falli. [Pedersöre pojkarna r.f:s plan i i Bennäs.]

Bokbussen vid sista hållplatsen för dagen.
[Första garaget fanns på f.d. Gulf-tomten. Här är garaget i f.d. Manteres uthus vid korsningen Bankgatan-Gustav Adolfsgatan.]

Bokbussfakta 1983

Bjarne kommer ut med biblioteket

MED STOPP på över 70 hållplatser per vecka måste man anse att bokbussbibliotekarie Bjarne Gref är en kulturspridare av stora mått. Med sig i Nykarleby stads bokbuss har han cirka 2.500 böcker, vilket är ungefär lika mycket som ett filialbibliotek har. Men den stora skillnaden ligger i att bokbussens böcker hela tiden byts ut. Från stadens huvudbibliotek hämtar bibliotekarie Gref hela tiden nya böcker till låntagarna längs linjen.

— Det är många som utnyttjar sig av möjligheten att beställa böcker från huvudbiblioteket. Oftast vet de vad de vill ha, men ibland kan det vara knepigt då de frågar efter någon ny bok de hört om i radio eller TV, utan att veta vad boken heter, berättar Gref.

Låntagarna i bokbussen kan inte enbart beställa böcker från huvudbiblioteket. Gref ordnar också med fjärrlån från andra bibliotek.

Men Gref konstaterar också att det finns en del nackdelar med ett bibliotek på hjul jämfört med ett stationärt.

— Filialen är bättre på många sätt. Där kan man ordna med till exempel dockteater, sagostunder och musik. Tjänster som vi av utrymmesskäl inte kan tänka oss i bussen, berättar Gref.

Den stora fördelen med bokbussen är att den kommer ut till byar och gårdsgrupper som ligger i periferin och där befolkningen skulle ha lång väg även till ett filialbibliotek. Målsättningen med verksamheten är att ingen nykarlebybo skall behöva ha längre väg fem kilometer till en utlåningspunkt. Men det finns också begränsningar andra vägen. Bokbussen kan inte stanna närmare än tre kilometer från ett filialbibliotek. I samband med en omändring av bokbussens tidtabell för en tid sedan togs också en del av, men inte alla, byskolorna med i programmet.

— Av låntagarna utgör barnen 60 procent, kvinnorna 30 och männen bara 10 procent, berättar Gref.

Varför männen är så ointresserade kan han inte förklara, men det är en allmän företeelse i bibliotekssammanhang .

— DET SOM INTRESSERAR MÄNNEN är vanligen facklitteratur, teknik och idrott, berättar han och noterar att facklitteratur om pälsdjursuppfödning är den som går bäst i Nykarleby.

DE KVINNLIGA låntagarna intresseras mest av romantik, spänning, handarbete och matlagning.

BARNEN igen är naturligtvis intresserade av barnböcker. Trots att serieböckerna är avgjort de mest populära låneobjekten, går gamla sagor och bra barnböcker av typen Astrid Lindgren och Pelle Svanslös fortfarande hem hos barnen.

— Det har diskuterats mycket om det är nyttigt för barnen att bara läsa tecknade serier med pratbubblor. Själv tycker jag inte om förmyndarmentalitet men man märker ju att de ofta väljer en annan bok ifall serieböckerna inte är inne. På det viset kan man få barnen intresserade av bättre barnlitteratur, anser Gref.

Själv kom Gref till biblioteksvärlden för drygt sex år sedan från att ha varit chaufför. Han gick arbetslös då tjänsten utannonserades och nappade på jobbet. Genom en brevkurs i Svenska brevinstitutet fick han den formella kompetensen. Nu uppger han sig trivas mycket väl med sysslan som chaufför-bibliotekarie. Under de drygt sex åren har han själv varit sjuk bara en enda dag. Bussen däremot har varit borta ur trafik många dagar.

Att bokbussen är populär bland socklotbarnen går inte att ta miste på. I samband med en ändring av tidtabellerna för Nykarleby bokbuss stannar Bjarne Gref numera också vid skolorna. Förstoring.

Personal

Stadsbibliotekets personal i en konstellation av arbetskamrater som med undantag för olika ledigheter stod sig i många år. Från vänster:

• Margit Westerlund, bibliotekschef 1975–2016.
• Liselotte Harjulin, andra bibliotekarie från 1980, t.f. bibliotekschef 2016–19.
• Ulla-May Lindén, andra biblioteksfunktionär från 1980, pension 1.6.1991.
• Eva Grahn, biblioteksfunktionär från 1973, som var med redan då biblioteket fanns vid Topeliusparken.
  

Biblioteksinfo

Bibliotekets infobroschyr från 1980-talet. Notera att det står ”Nykarleby stads bibliotek” och inte ”Nykarleby stadsbibliotek”. Hela broschyren som pdf.

Nykarleby uppskjuter köpet av bokbussen

Bokbussen är det mest ändamålsenliga sättet att ordna biblioteksservice i periferin. Det anser en arbetsgrupp som utrett vilka lånekategorier som anlitar bokbussen i Nykarleby. Arbetsgruppen anser därför att en satsning på en ny bokbuss är att föredra framom att bygga lånestationer i fem perifera skolor.

I den gällande kommunplanen för 1988 finns 600.000 mk reserverat för en ny bokbuss. Men som det ser ut nu skjuts anskaffningen framåt i tiden. I kommunplanens verksamhets- och ekonomidel för 1987—1991 föreslås nämligen att anslaget flyttas till 1990.

I maj 1976 tog Nykarleby stad den i bruk den nuvarande bokbussen som då var ny. Under tio års tid har bussen rullat ca 150.000 km på nykarlebyvägarna. Arbetsgruppen konstaterar i sin rapport att kilometerantalet statistiskt sett är lågt för en buss.

Därför kan man räkna med att använda den nuvarande bussen ännu något år, förutsatt att bussen håller.

Det andra alternativet, dvs att utlåningsstationer skulle uppföras i Pensala, Hirvlax. Socklot, Ytterjeppo och Kovjoki-Markby skolor medför mindre nettokapitalkostnader men högre driftskostnader. Då har man inte räknat med något garage för bussen. Arbetsgruppen har kalkylerat med 200.000 mk i byggnadskostnader för utlåningsstationerna medan en bokbuss kostar mellan 400.000 mk och 600.000 mk i inköp.

Staten understöder bokbussen med 54 procent. Utlåningsstationerna understöds däremot inte av staten. Därför pressas också de årliga driftsutgifterna för bokbussen under utgifterna för utlåningsstationerna. Nettokostnaderna för bokbussen är, enligt arbetsgruppens utredning 19.000 mk medan utlåningsstationerna medför årliga kostnader på 164.000 mk.

Också låntagarna tycks föredra bokbussen. I samband med utredningen har arbetsgruppen gjort en gallup bland låntagarna. 90 procent av dem som svarat anser att bokbussen betjänar dem bättre än utlåningsstationerna.

Vid sammanträdet på måndagen godkände stadsstyrelsen arbetsgruppens förslag som nu föreläggs fullmäktige. Ifall fullmäktige godkänner förslaget innebär det att bokbussverksamheten fortsätter i Nykarleby. Staden lämnar också in en ansökan om statsbidrag för en ny bokbuss.

Tidpunkten för införskaffandet av den nya bokbussen tycks dock skjutas framåt i tiden.

Stadsstyrelsen behandlade nämligen också kommunplanens verksamhets- och ekonomidel vid sammanträdet. Planen bordlades då sammandraget visade att man måste låna upp 4,4 miljoner mk. Stadsstyrelsen anser detta vara för mycket och skall nu försöka pruta på förslaget till ramar med 2 procent. I planens bredning föreslår planeringsnämnden att anslaget på 600.000 mk för bokbussen flyttas fram från 1988 till 1990.

— Det finns ju alltid en verkstad, säger bokbussens chaufför och bibliotekarie Bjarne Gref. Motorn är nog i så pass bra skick att den skall hålla ännu fyra år. Men rosten börjar titta fram på plåtarna.

Den största nackdelen med den nuvarande bussen är enligt Gref att den är kall på vintrarna. Temperaturen i bussen är runt 10 grader, och då har man helst både mössa och vantar på sig. Det leder dock till problem då bibliotekariens arbete närmast kan jämföras med kontorsarbete.

— Dessutom borde garagefrågan lösas, säger Gref. Nu står bussen i en verkstad på nätterna. Men då arbetsdagen börjar körs den ut och hinner bli genomkall innan jag börjar arbetsdagen.

— Bokbussen betjänar många som inte har möjlighet att ta sig till biblioteken, säger Gref. Och urvalet vid utlåningsstationerna skulle vara mycket mera begränsat. Beslutet att satsa på en ny bokbuss är nog klokt.

Bokbussen i Nykarleby har nu rullat 150.000 km i tio års tid. Bjarne Gref har kört bussen i nio år och har mest positiva erfarenheter från de åren. En arbetsgrupp som stadsstyrelsen tillsatt förestår att bokbussverksamheten skall fortsätta. En ny buss inhandlas i så fall tidigast 1988. Förstoring.

Nästa år eller aldrig

Nkby måste besluta om bokbuss

Nykarleby måste ta beslut om bokbussen i höst. Ännu nästa år kan staden få statsbidrag som motsvarar ca hälften av investeringen. Därefter löper bokbussarna risk att bli helt utan statsbidrag.

På längre sikt kräver också stadsbibliotek mera utrymme. 100 kvm till ligger på bibliotekarie Margit Westerlunds önskelista.

1992 ändras bestämmelserna om statsandelar. Då får man statsbidrag endast på de anläggningstillgångar som överstiger 2 miljoner mk. Risken att bokbussarna blir utan statsbidrag är uppenbar.

— Bokbussarna klassificeras idag som anläggningstillgångar, säger biblioteksinspektör Siv Petrell. Efter 1992 är det mycket osäkert med statsbidragen.

Det som ytterligare talar för en ny bokbuss är att Nykarleby finns med på länsstyrelsens bidragslista. Dessutom är bussen med i stadens kommunplan för nästa år. Biblioteksnämnden äskar om 877.000 mk för anskaffningen.

Det är alltså sista tåget som går för anskaffningen av en ny bokbuss i Nykarleby. Den nuvarande bussen, från 1976, är inte värd den satsning i 10.000 mks klassen som behövs för att få den besiktad. Bussen har utdömts, av både arbetsskyddet och företagshälsovården. Chauffören har redan varit på sjukhus för ryggbesvär, till stor del förorsakade av bokbussen.

— I början av 70-talet köpte många kommuner bokbussar byggda på lastbilsunderrede, säger Petrell. De var billigare än bussunderrede. Men de visade sig inte hålla för tyngden.

Alternativet för en bokbuss är små utlåningsfilialer. Men varken Petrell eller Westerlund är särskilt pigga på det.

— Visst kan vi skapa fem nya fungerande enheter, säger Westerlund. Men då minskar antalet betjäningspunkter från dagens 52 hållplatser till fem.

— Det betyder också ökade kostnader i hyra och personal samt större bokanslag. Enligt de undersökningar vi gjort har kunderna hellre bokbussen än en liten filial.

Enligt Petrell lönar det sig inte att ordna skjuts för kunderna till stadsbiblioteket. Det har andra kommuner prövat på och avstått ifrån. Det visar sig bli en dyr lösning.

En bokbuss byggd på busschassi kostar mellan 800.000 och 900.000 mk, beroende på storleken. Kronoby får inom kort sin nya bokbuss som kostat 910.000 mk. Staten har ett övre kostnadstak på ca 700.000 mk på vilket man beviljar statsandel. Nykarleby kan få 62 procent, dvs ca 430.000 mk i statsbidrag. Totalt sett betalar staten halva bussen.

— Eftersom Nykarleby ligger på länets lista får staden med stor säkerhet statsbidrag nästa år, säger Petrell.

Foto: Johan Sandberg

•Den där förskräckligt fula saken som kör runt om i bygden, kallar biblioteksinspektör Siv Petrell (t.h.) bokbussen i Nykarleby. Bibliotekarie Margit Westerlund t.v.

Trångbott bibliotek

Själva stadsbiblioteket kräver på sikt mera utrymmen. Idag förfogar man över 420 kvm av vilka 250 kvm är på gatuplan och resten under. Westerlund har sneglat på grannen, Folkpensionsanstalten, och hoppas nu få mera utrymmen av dem.

— 95 kvadratmeter till skulle vi behöva, säger hon och får understöd av Petrell. Referensbiblioteket borde vi få upp ur källaren, läsesalen för tidningar borde flyttas och dessutom behöver vi ytterligare två arbetsrum.

Enligt Westerlund finns det också arkitektoniska missar i biblioteket. Bland annat är trappan till källaren placerad mitt i bibliotekssalen.

— Vi försökte flytta den till sidan men arkitekten ville inte höra på det örat. Amerikanerna har varit på månen, sade han och avsåg att allt är möjligt..

Bokbuss ger bästa
servicen i Nykarleby

• En ny bokbuss är för Nykarlebys del att rekommendera framom nya utlåningsstationer i periferin eller kommunal skjuts till närmaste bibliotek.

Det anser länets biblioteksinspektör Siv Petrell som i samband med sitt besök i Nykarleby på onsdagen möttes av en vedervärdig syn.

Den snart femton år gamla bokbuss som idag nöter vägarna är nämligen allt annat än i bra skick. Förutom rost och skavanker har bussen läckande takfönster och avgassystem, spruckna vindrutor och en trappa som inte längre går att ta in.

Efter att chauffören för en tid sedan hamnade in för rehabilitering har bokbussen också dömts ut av företagshälsovården. Enligt dess rapport är innertemperaturen vintertid endast 10 plusgrader.

En ny buss ligger i prisklassen 870 000 mark och av denna summa bör staden stå för cirka 420 000 mark. Under sitt besök i Nykarleby lät Siv Petrell nämligen förstå att oddsen för utbetalning av statsandel under år 1992 är goda.

Både Petrell och biblioteksföreståndare Margit Westerlund i Nykarleby framhåller att den nya bussen bör vara åtminstone 10 meter lång. Genom att skrovet då placeras på ett bussunderrede garanteras det rullande biblioteket en livslängd om åtminstone 20 år.

— Ett lastbilsunderrede håller bara i 12 år, vet Petrell berätta.

En ny bokbuss är inskriven i kommunplanen för år 1992. Nu fordras bara att budgetmakarna följer sina intentioner.

Enligt Margit Westerlund har man dock diskuterat att satsa på perifera utlåningsstationer istället för en ny buss. Den här lösningen förkastar Petrell och Westerlund som både gammalmodig och oekonomisk.

Att registrera och transportera böcker fordrar tilläggspersonal.

Betänker man därtill att bokanslagen på grund av dublettbehoven kommer att öka, är modellen inte att rekommendera, anser Petrell och Westerlund. Dessutom betjänar bokbussen skolorna.

Vbl — Kenneth Myntti

Biblioteksinspektör Siv Petrell, här med biblioteksförståndare [Sic!] Margit Westerlund, anser att Nykarleby bör skaffa ny bokbuss år 1992.

Inte heller tanken på att skjutsa bibliotekskunder med taxi, välkomnas av de båda biblioteksmänniskorna. En taxi syns sämre och står kortare tider och väntar än en bokbuss. Westersund anar dessutom att det är svårare att hålla reda på taxitider än bokbusstider.

Trångbott bibliotek

— På sikt borde även biblioteket i centrum få större utrymmen, hävdar Petrell som särskilt anmärker på att handböckerna har placerats i källarplan och att trappan ner finns mitt i utlåningssalen. [Förberedelser för nya biblioteket inleddess 2014.]

Enligt Margit Westerlund skulle biblioteket nödvändigtvis behöva två nya arbetsrum, referensen uppflyttad samt tidningssalen utflyttad ur utlåningsavdelningen.

På så sätt skulle mera yta friställas för utlåningen.

Folkpensionsanstalten huserar idag i de utrymmen som biblioteksfolket vill växa i.

Siv Petrell, biblioteksinspektör för hela Svenskfinland har också bekantat sig med biblioteksdiskussionen i Jakobstad.

Vad gäller debatten där är hon angelägen om att den så småningom skall utkristallisera ett slutligt alternativ. Före det kan Jakobstad nämligen inte ställas i kön för statsbidrag.

— Ju längre man diskuterar, desto större är risken för att ett bygge hänskjuts till slutet av 1990-talet, enligt Petrell.

Personligen föredrar hon elverksalternativet framom ett underjordiskt alternativ som tar länge att förverkliga.

Buss nr 2

Det visade sig snart att den lilla bussen hade för klent chassi och en ny bokbuss började planeras. Den gamla bussen hängde med ända till 1.10.1991.

Ritning i skala 1:60. Förstoring.

Den  nya bussen byggdes på Volvo-chassi och karossen gjordes av Erikoiskoritehdas Vähämaa M Ky i Seinäjoki. Förstoring.

Förstoring.

Personalen kunde vara med och granska och påverka bygget. Bjarne Gref inspekterar inredningen på fabriken.

Bjarne Gref framför den i december 1991 levererades nya bussen. Den togs i bruk 7.1.1992. Här är den är så nylevererad att den ännu inte fått riktiga registreringsskyltar. Förstoring.

Bussen utanför ämbetshuset, dit biblioteket flyttades år 1981. Bussen var 9 meter lång – inte heller den var en fullstor bokbuss. En sådan är 11–12 meter. Inget garage byggdes för bokbussen, som därför fick flytta från plats till plats tills den sade upp kontraktet i april 2006. Förstoring.

Bokbusstjänster
Trots att biblioteksnämnden ställer sig mycket tveksam till ett samarbete med Oravais kommun kring bokbussen vill stadsstyrelsen gärna dela med sig av bokbussens tjänster.
     Biblioteksnämndens tveksamma beslut skall nu sändas till Oravais kommun. Men stadsstyrelsen vill samtidigt som ett P.S. påpeka att man ställer sig positivt till ett utökat samarbete kring bokbussen.

Lånekort

Det övre lånekortet troligen innan Ämbetshuset stod klart 1981 och staden fick ny växel. Det undre från före 11 oktober 1996 när riktnumret 967 ändrades till 06 och 7 kom i början på telefonnumret.

I bruk

Ur bruk

Chassi

Tillverkare

Längd

 Reg.nr

18.5.1976

1.10.1991

Mercedes Benz

Kiitokori, 
Kausala

7 m

VEH-145

7.1.1992

April 2006

Volvo FL 611-46

Vähämaa,
Seinäjoki

9 m

HGA-934

Det blev ingen tredje buss utan samarbete med Vörå kommun, vilket man ju kan tycka var lite udda när Oravais, 2011 sammanslagen med Vörå, låg närmast i söder. Bokbussen såldes för en spotstyver Bjarne körde deras buss en dag i veckan från 2006 tills han gick i pension den första augusti 2013. Sedan dess sköts verksamheten helt från Vörå.

Tidtabell våren 2013.

Bjarne i bokbussen den 18 april 2013.

Bjarne står ej i beråd att prata i varken mikrofon ellar mobiltelefon utan att blåsa i alkomätaren.

Foto: Marigit Westerlund.

Vörå bokbuss trafikerade Nykarleby varannan torsdag under skolåret, men i januari 2020 upphörde samarbetet av besparingsskäl och nu trafikerar ingen bokbuss periferin. En 44-årig era är över.

Vörås bokbuss 2020. Förstoring.

Vörås bokbuss 2020, interiör.

Bilder från fredrikabiblioteken.