På 25 år händer det en hel del. Ingen av stadens tjänstemän som nämns är kvar, förutom stadsbibliotekarien Margit Westerlund.

 

 

Nykarleby Stad
informerar

Uudenkaarlepyyn Kaupunki
tiedottaa

 
GRUPPKORSBAND
Nr 2 — April 1981
RYHMÄRISTISIDE
 
 
STADEN HAR FLYTTAT!

 


Hösten 79.
   

Vintern 80.


Våren 80.
 


Hösten 80.

Vid årsskiftet 80/
81 stod det nya ämbetshuset klart för inflyttningen. Nu får ni tag på de flesta av stadens tjänstemän i det nya ämbetshuset.

Välkomna
på besök!



 

Börje Nygård

      Aktuellt
     i vår stad


   I dagarna utkommer vi med det andra informationsbladet. Av uttalanden att döma fick vår första tidning ett genomgående positivt mottagande av stadens invånare och manade därför till fortsättning. Vår målsättning är 2 nummer per år.
     Mycket har timat på det kommunala planet sedan senast. Ett nytt stadsfullmäktige har utsetts genom kommunalvalen i oktober, varvid nästan halva stadsfullmäktige om 27 medlemmar förnyades.

   Stadens befolkning ökar stadigt, varför en utökning av antalet fullmäktigeledamöter till 35 sannolikt blir verklighet om inte ännu 1984 så med all säkerhet 1988. Det magiska talet härför är 8 000 personer.
     Likaså har ny stadsstyrelse samt nämnder tillsatts. Stadsstyrelsen väljs för 2 år, medan nämnderna sitter i 4 år. För första gången sitter i stadsstyrelsen om 10 medlemmar 2 kvinnor. Annars rör det fortfarande på sig i vår stad. Pensionärscentret Hagalund har igångsatts och i detta nu är byggnadsarbetena i 35—40 % skedet. Efter 9—10 mån. tas byggnaden i bruk.

     I ämbetshuset, vilket inrymmer stadens centralförvaltning: stadskansliet,


ekonomikontoret samt stadsplaneringen och centralbiblioteket för stadens del samt polisen, posten, folkpensionsanstalten och arbetsförmedlingen för statens vidkommande, har inflyttning skett i början av detta år. En del yttre arbeten återstår ännu.
     För närvarande planerar vi för bl.a. en ny skolbyggnad i Kovjoki samt grundrenovering av ytterligare 4 skolor. Likaså har vi kommit till skissritningsskedet för bäddavdelningen.
     Större kommunala husbyggnadsprojekt pågår i Pensala, Vexala och Centrum och ett skall påbörjas i Jeppo under detta år.
    Vissa orosmoln har dykt upp vid horisonten det senaste året. Jag tänker därvid på framtidsutsikterna för pälsdjursodlingen. Nedgången i priserna hoppas jag skall vara av tillfällig art och vissa omständigheter tycks ju även tyda på detta.
     Låtom oss hoppas att allt ordnar sig till det bästa. Vi är i högsta grad beroende av vår huvudnäring utan att för den skull glömma de andra näringarna i staden.


Börje Nygård

stadsdir.


Vad skall vi studera
i Arbis nästa läsår?


     Kommunmedlemmarna beklagar sig ofta över att de har för små möjligheter att påverka utvecklingen i kommunen. Det stämmer säkert i många fall, men undantag från regeln finns också. Arbetarinstitutets kursutbud är något som alla intresserade har möjlighet att påverka.


     Nästa läsår planeras nu och därför är det viktigt att tipsen och önskemålen kommer in så fort som möjligt. En viktig målsättning för institutet är att försöka tillfredsställa de lokala kursbehoven — att anordna de kurser som folk vill ha. Dess-utom skall institutet naturligtvis komma fram med nya

initiativ och till en viss grad styra kursutbudet. För att också dina önskemål skall kunna beaktas vid planeringen är det bra om du kan kontakta institutets rektor Carl-Johan Palm, tel. 20160 före utgången av april. Kom med och planera vår verksamhet läsåret 1981—82.


Träslöjden har under året varit en populär arbis-kurs. Vid hyvelmaskinen (från vänster) Enfrid Nylund, Göran Vikström, Seppo Asikainen och arbisrektorn Carl-Johan Palm. [Möbelsnickare Vikström började sin bana i Nykarleby som arbetsrnästare i träslöjd vid seminariet. När det upphörde blev han slöjdlärare vid Normen och högstadiet. Frun Berit var butiksbiträde vid Bergfeldts.
[Arbetarinstitutet av Erik Birck.]
 
 
 

Dags för gatuavgift


Lagen om gatuavgift till kommun trädde i kraft den 1 januari 1980 och de första gatuavgifterna påföres fastighetsägarna i september detta år. Den nya gatuavgiften medför förändringar i de betalningsskyldigas antal och i fördelningen av kostnaderna. Tidigare tillämpades stadgandena i byggnadslagen och kommunerna har rätt att få ersättning för anläggande av gata.
Betalningsskyldiga var tomtägarna i förhållande till tomtens areal och byggnadsrätt. Byggnadslagens stadganden om gatuersättningar har i Nykarleby tillämpats endast vid permanentbelagda gator. Denna avgift var en engångsavgift som dock erlades under en 10-års period.



Den snörika vintern har gett Roy Andersén mycket arbete.
Foto Stefan Cederberg.

[Stadens Valmet 700 med skopa och schaktblad mellan fram. och bakjhulen, oftast framförd av Roy Andersén, vid korsningen Kyrkogatan-Borgaregatan framför Apoteket, mot norr. En av stadens första traktorer var en Nuffield som senare köptes av Lars Backlund. Resten av artikeln utelämnad.]

Olli Ahllund
stadsgeodet

NÄR BLIR DET
ISLOSSNING
I ÄLVFRÅGAN?



Debattens vågor går höga om huruvida man skall höja vattennivån i älven och inleda dygnsreglering. Men vilar debatten på fast fakta-grund? Står kyrkan på fast grund? Frågorna är många. Elverkschefen Max Nilsson ger sin syn på saken inne i tidningen.

Nykarleby och vattenkraften

     Vattenkraftverket i Nykarleby togs i drift år 1926. Enligt dåtida förhållande ett gigantiskt projekt som under flere årtionden helt försörjde ett flertal kommuner i nejden med elektriskt ljus och elkraft. Då elförbrukningen på 60-talet småningom ökade utbyggdes kraftverket med ett andra turbingenerator aggregat år 1958. Den på 60-talet allt ökande elkonsumtionen gjorde dock, att självförsörjningsgraden av elkraft med tiden minskade, detta ehuru dämningshöjden år 1962 ökades till ca 5,5 m, mot att densamma ursprungligen (1926) utgjort ca 4 m.
     År 1965 utgjorde den egna kraften ca 50 %, år 1970 ca 20 %. Idag utgör egna produktionen mindre än 10 %. Resterande elkraftsbehov, över 90 %, inköps från riksnätet. För år 1981 kommer elkraft för ca 9.000.000 mk att anskaffas.
     Redan på 50-talet fanns planer på en effektivare utnyttjning av vattenkraften Nykarleby.
     Firma Jouper påbörjade också ett kraftverksbygge, i den s.k. Jouperforsen, en bit uppströms från Storbron.
     Dämningshöjden utgjorde 10,25 m och skulle man på så sätt utnyttja hela den tillbudsstående vattenkraften upp till Jeppoforsarna.
     P.g.a. firmans avveckling avbröts dock kraftverksbygget, varefter Nykarleby stad inköpte samtliga vattenområden inom Forsby och Kyrkoby. Staden gick härmed alltså aktivt in för en utbyggnad av vattenkraften inom Nykarleby.


     Konsultfirma Ekono uppgjorde en utbyggnadsplan, vilken staden år 1964 inlämnade till vattendomstolen med ansökan om utbyggnad och förstoring av nuvarande kraftverk.
     Dämningshöjden bestämdes till 9,5 m, d.v.s. 0,75 m lägre än i den tidigare planen.
     Syneforrättning hölls 1964—65 och förrättningsmännens utlåtande tillställdes vattendomstolen.
     Den då pågående skiftesförrättningen och oklara ägo- och nyttjorättsförhållanden utmed älvstränderna fordröjde dock vattendomstolens handläggning.
     På begäran av vattendomstolen vidtogs åtgärder för att klarlägga dessa ägoförhållanden, samt på basen härav värderades lägenhetsvis de skador den förhöjda vattennivån skulle fororsaka. Samtidigt moderniserades vissa tekniska lösningar. Kompletteringshandlingarna tillställdes vattendomstolen 1978. Vattendom-stolen beordrade sedermera en ny syneförrätt-ning med hänvisning till den långa tid som förflutit sedan syneförrättningen år 1965.
     Denna nya syneförrättning är nu avslutad och kommer vattendomstolen troligtvis inom ett år att ge sitt utslag i ärendet, och kan, ifall stadens fullmäktige så besluter, kraftverksbygget påbörjas år 1983.

Max Nilsson
elv.dir.

[Kraftverket av Erik Birck.]



Stadsbiblioteket


Stadsbiblioteket i Nykarleby hörde till de inrättningar, som fick nya lokaliteter i stadens nybyggda ämbetshus. Flyttningen genomfördes vid årsskiftet, så att biblioteket kunde öppna för allmänheten den 12 januari 1981. Det nya stadsbiblioteket förfogar över ca 420 m² i första våningen och källarvåningen.


Första våningen innehåller tidningsläsesal, utlåningsavdelning och arbetsrum. Färgsättningen går i beige och brunt, vilket gör att utlåningsavdelningen gör ett ljust och rymligt intryck.
     I källarvåningen finns specialutrymmen, som biblioteket tidigare saknade helt. Här finns ett rymligt klubbrum, som används för sagostunder, författaraftnar, klass- och gruppbesök. Här kan också föreningar i staden hålla informationstillfällen och varför inte också mera slutna sammankomster. Vidare finns i källarplan ett forskarrum, där inte bara studerande utan också t.ex. släktforskare kan utnyttja bl.a. vår Nykarleby-samling för mera omfattande studier. I närheten av forskarrummet finns också vårt bokmagasin, där äldre litteratur och också äldre tidningar förvaras. Källarvåningen innehåller också ett musikrum, som visserligen inte ännu kan utnyttjas maximalt, men där man gott kan tänka sig att någon mindre grupp kan samlas i musikens tecken. I framtiden finns här gott om hyllutrymme för både skivor, kassetter, musikböcker och noter. I detta nu sköts musikverksamheten från expeditionen i första våningen. Man har möjlighet att lyssna på inspelningar från två skivspelare och två kassettdeck samt radio. Vid expeditionen kan du också fråga efter språkkurser på skiva eller kassetter — vi har t.ex. kurser i engelska, tyska, franska, ryska och italienska.
     Öppethållningstiderna vid stadsbiblioteket är de samma som tidigare, d.v.s. måndag, onsdag och fredag 12—20, tisdag och torsdag 12—17 samt lördag 10—14. Musik kan du lyssna på under vardagar till kl. 17.00 måndagar till kl.


20.00 samt på lördagar till kl. 14.00.
     Också våra filialer i Munsala och Jeppo har samma öppethållningstider som tidigare, d.v.s. i Jeppo tisdagar och fredagar 16.00—20.00 samt onsdagar 08.00—12.00. I Munsala är öppethållningstiderna under måndagar och onsdagar 16.00—20.00 samt under fredagar 14.00—18.00.
     Bokbussen trafikerar som tidigare. Är du osäker på tidtabellen kan du ringa stadsbiblioteket, tel. 20599/258, och fråga. Stadsbiblioteket nås alltså numera via stadens växel. Telefonnummer till Jeppo filial bibliotek är 42 476 och till Munsala filialbibliotek 411 81.
     Stadsbibliotekets kortkatalog omfattar alla böcker som skaffats till samtliga enheter under de senaste åren. Du kan alltså ringa till stadsbiblioteket för att få veta om den bok du vill ha finns på just ditt bibliotek. Finns den på något annat bibliotek kan du ändå få låna den från det ställe som passar dig bäst även om du kan få vänta ett tag — att vi vet att en bok finns t.ex. på filialbiblioteket i Jeppo betyder naturligtvis inte att vi också vet om den finns inne där. Också böcker från bibliotek utanför vår kommun kan du få tag på via fjärrlån om vi inte själva kan skaffa den genom köp.
     Kom ihåg — bibliotekspersonalen är till för att hjälpa dig i användandet av biblioteket; dra dig alltså inte för att fråga oss till råds även om du inte vet precis vad du vill ha. Väl mött i biblioteket!

Margit Westerlund
stadsbibliotekarie

[Stadsbiblioteket av Erik Birck.]

Nykarleby tar steget in i Dataåldern


— Den vanliga Nykarleby-bon märker nog inte så mycket av datamaskinen men för dem som arbetar inom förvaltningen ger det en hel del fördelar. Det här säger Stefan Backman som är dataplanerare för Nykarleby stad.


     — Datorn sköter nu om bokföringen och budgetuppföljningen, samt löneutbetalningen och byggnadskontorets fastighetsregister och gatuavgifterna. Det här har medfört en rad förbättringar. Tidigare hände det att bokföringen kunde släpa efter med en två—tre månader. Nu är den hela tiden ”up to date”. Men den största förbättringen är dock att man har möjlighet till en mycket noggrannare kontroll av vart penningarna tar vägen. Och det är viktigt för en effektiv ekonomisk skötsel.
     — I framtiden kan man också tänka sig att


börja köra faktureringen av vatten- och avloppsavgifter via datorn. Men det finns oerhörda perspektiv. Man har räknat ut att ca 80 % av all förvaltning kan skötas via dator. T.o.m. föredragningslistor och protokoll kan skrivas rent av datorn.
     Men finns det risker? Kan datorn missbrukas?
     Stefan tycker att man alldeles i onödan utmålat datorn som en hemsk tingest som börjat tänka av sig själv och tar makten av människorna.

ONNIS HÖRNA

PETER ... PATRIK ... HENRY
De glada bronsmedaljörerna i Rovaniemi. Från stafetten i finska mästerskapen 3 x 5 km i pojkklassen under 14 år.

Vårens aktiviteter

    Idrottsnämnden har just satt motionsfolket i farten med den traditionella vårkampanjen april—maj, motions- och cykellådorna kan besökas dagligen med anteckningar i häften, totalt finns drygt 60 lådor utsatta runt om i storkommunen. Idrottsnämnden vill med dessa motionskampanjer uppmana alla ålderskategorier att speciellt nu när vi har den vackraste årstiden att vi söker oss ut på promenader, och helst ut i naturen och samtidigt som vi får en fin avkoppling så har vi varit ut och förbättrat vår kondition.


Idrottsskola och idrottsläger

     Idrottsnämnden kommer också i sommar att arrangera idrottskolor runt om i storkommunen på dagtid. Aktiviteterna är närmast tänkt för flickor och pojkar som saknar personlig tränare och ändå har intresse att hålla på med nånting i idrottsväg. Deltagarna kommer att få instruktion i friidrott, fotboll och orientering. Idrottsskolan kör igång genast efter skolans slut i böljan av juni.
     Ett idrottsläger kommer att arrangeras ev. juli månad på Roparsand i Vexala, lägret kommer att vara en vecka och avsedd för flickor och pojkar, (representationslaget) i åldern 10—16 år. Lägret kommer att annonseras ut senare, och till lägret kan tas emot ca 25 deltagare, och fordringar att slippa på lägret är att vara ”aktiv” i någon idrottsgren. Lägerdeltagarna kommer att inkvarteras på Roparsand kolonin.

Nya centralidrottsplanen

     Idrottsnämnden har i sin 5-årsplan ett s.k. storprojekt, en ny centralidrottsplan, som innefattar 8 st 400 m banor med allvädersbe-läggning, en gräsbelagd fotbollsplan av internationella mått, en ny ishockeyrink med asfalterat underlag, ett motionsskrinnings-område, som kan användas sommartid, tränings- och bollplan, en ny läktare med fullständiga service- och lagerutrymmen.
     Staden har den 30 mars undertecknat avtal om första planeringsskedet med ing. byrå Jord och vatten.



Planeringen i detta skede utgår närmast att få placeringsfrågan klar, trafiken och parkeringsfrågan och de nuvarande anläggning-arna. Planeringskonsulten framkommer med förslag i medlet av maj—juni för ställningstagande.
     Nämnden har i planeringsskedet, i samråd med föreningarna, så långt som möjligt bevarat de nuvarande anläggningarna för skolornas behov, som träningsplaner, matcher och tävlingar av lokal natur.
     Den nya centralidrottsplanen kommer vintertid att fungera som ett skidstadion med startområde och nära kontakt med det nya elljusspåret, som kommer att bli en ”året runt” konditionsbana med konditionsredskap, och kommer på sitt sätt att betjäna också den vanliga friluftsmotionären med promenadstigar på banvallen och andrasjöterrängen.
     Alla nya fina tips tas gärna emot på fritidsbyrån av undertecknad, som ber att få framföra sitt tack till alla föräldrar, ledare och supporters som denna vinter gett sitt stöd åt våra aktiva flickor och pojkar, som med stor framgång fört Nykarlebyfärgerna framåt i skidspåret denna vinter.

     Vi håller igång ... Med motionshälsningar

Onni Välimäki
idrottsledare

[Skogsvallen stod klar 1987.]


NYKARLEBY STAD
INFORMERAR

     — Kommunal
          informationstidning
Ansvarig utgivare
     — Börje Nygård
Redaktör
     — Peter Backa
Distributionsområde
     — Nykarleby stad
Upplaga
     — 3.000 exemplar
Tryckeri
     — Österbottningen
          offsetrotation
          Karleby 1981


Nykarleby stad informerar, föregångare till Nykarleby Posten, nr 2, april 1981.


Läs mer:
Entreprenörer utsågs 1976.
Ämbetshuset 1988.
Ämbetshuset 1990.
Fler artiklar ur Nykarleby Posten.
Apoteket flyttade in 2010.
(Inf. 2006-01-01. rev. 2023-10-02 .)