Nykarleby centralantennandelslag 1972—1997




•Första lokal-tv sändningen den
17 december 1972 kl 15.00

Centralantennen i Nykarleby
landets första

 

Nykarleby skall göra vad ingen annan gjort förut i Finland: ta in fyra olika Tv-program genom en jättelik centralantenn som betjänar hela staden.

Vattentornet.

   

Det här skrev Radiobladet i november 1969. Tidningen skrev vidare: Uppe i vattentornet, 75 meter över havsytan riggas antenner för fyra tv-program. Via markkablar leds signalerna till olika delar av staden. I startgroparna ligger ett antennbolag som skall bygga anläggningen.

Nyheten om att Nykarleby planerade den jättelika centralantennen slog ner som en bomb i rundradions korridorer. Finlands rundradio darrade, i Fredriksberg satt direktörerna och tittade snett på vattentornet i den lilla staden i Österbotten. Radions dåvarande biträdande administrative direktör Matti Anderzén menade att det blir så dyrt att bygga ett dylikt antennsystem att det inte går att förverkliga utan reklamfinansiering.

Press och TV följde med händelserna i Nykarleby. Redaktör Karl Sahlgren gjorde ett nyhetsinslag till tv-programmet Från dag till dag, men det inslaget visades aldrig. Programmet stoppades av rundradions direktion.

”Vi är inte intresserade av att uppmärksamma en rent kommersiell sak”, sade programdirektör Christoffer Schildt i ett uttalande för Radiobladet.

Han menade att det kan lätt bli fråga om ett prejudikat med vittgående följder. Någon tanke på reklam fanns det inte i Nykarleby. Den främsta målsättningen var att man ville förbättra sebarheten av Sveriges tv 1 och 2. Men i och med detta öppnades en helt ny möjlighet med helt oanade följder, man kunde sända egna tv-program i kabelnätet.

Rundradion gjorde ett program där man med ljus och lykta sökte negativa sidor hos centralantennen.

Men i Nykarleby lyssnade man inte så mycket på skrämselpropagandan från söder. Den femte december 1969 grundades Nykarleby Centralantennandelslag. Andelslaget var det första i sitt slag i landet och ett av de första i hela Norden. Man ansökte om ekonomiskt stöd från Trafikministeriet. Men därifrån lade man tummen ner med att konstatera att det ”icke inverkar på se- och hörbarheten runt NYSTAD”. Trafikministeriet tog alltså ställning utan att ens veta var Nykarleby låg.

En antenn restes på toppen av vattentornet. En reporter från den finska veckotidningen Apu klev upp på taket till vattentornet och gjorde ett flersidigt reportage om projektet i Nykarleby. Man förundrade sig över hur en så liten stad med gatunamnen enbart på svenska kunde ha fyra tv-kanaler. Ingen annan ort i Finland hade så stort tv-utbud.

Efter pionjärerna i Nykarleby var det många som började bygga liknande antennbolag och det var speciellt orterna längs den österbottniska kusttrakten som höll sig väl framme. Det var ”spillsignalerna” från Sverige som lockade.

Nykarleby var också en av de första i landet som försökte sig på lokala tv-sändningar via kabel. Den allra första lokal-tv sändningen gick av stapeln den 17 december 1972. Det var Anders Nordström som hade filmat programmet med sin smalfilmskamera. Filmen projicerades som vanlig på en duk och från denna bandades programmet med en tv-kamera. Utsändningen gick från vattentornets kafeteria. Programmet innehöll bl.a. bandade inslag från luciafesten på ungdomsgården, nyhetstal av dåvarande stadsdirektör Börje Nygård och en andakt.

Under de första åren hade man inga regelbundna sändningar. De sporadiska programmen var närmast bandningar från större evenemang och olika händelser. Det var först från 1982 som sändningarna blev mera regelbundna.

Från vattentornet där en enkel studio fanns kunde lokal-tv medarbetarna följa med hur gatorna tömdes på folk minuterna före sändningsdags.

Intresset för Lokal-tv var stort. År 1982 gjordes en förfrågan till samtliga medlemmar om de ville ha lokal-tv i fortsättningen eller ej. Svaren gav klart besked hur fortsättningen skulle se ut, endast tre personer var emot lokal-tv. I det skedet fattade centralantennandelslagets styrelse beslut om att köpa lämplig utrustning.

På hösten 1983 flyttades studion från vattentornet till brandstationen på Karleborg. Kontrollrummet monterades i en trång skrubb och själva studion delades med brandmanskapets samlingsutrymme.

I dessa trånga utrymmen verkade man fram till sommaren 1990 när elverket flyttade ut från Karleborg och då fick NY-TV möjlighet att bygga ändamålsenliga utrymmen för kontrollrum och studio.

[Den sista sändningen från Karleborg hölls den 18 maj 2000 och den första från stadsbastun (som renoverades och byggdes om under sommaren) hölls den 19 oktober 2000, meddelade Jan Sundqvist.]


Äventyr och positiva upplevelser

När man står i beråd att påbörja sitt femtonde år på lokal-tv:n i Nykarleby kan man givetvis blicka tillbaka på både det ena och det andra. Speciellt minns man de mödosamma inledande åren där vikten av att hålla igång verksamheten trots personalbrist och egen tidsbrist var drivfjädern. Om det första försöket hade misslyckats kulle det ha inneburit att Nykarleby skulle ha fått vänta mycket länge på nästa lokal-tv satsning.

Att kasta sig in i tv-verksamhet utan några direkta förkunskaper var givetvis ett äventyr utan like men saknade inte positiva upplevelser vid sidan av motgångar och besvikelser.

Det är också därför lokalt tv-arbete smakar fortfarande efter alla dessa år. För egen del började programproduktionen för Nykarleby lokal-tv strax efter nyåret 1983. Det första programmet gällde en intervju med årets Lucia-flickor och resultatet upplevdes synbarligen som uppmuntrande för en fortsättning. Samma vår fick lokal-tv:n ett namn, NY-TV, och beslut fattades om att försöka upprätthålla regelbundna sändningar.

Eftersom undertecknad också var mitt uppe i verksamheten som reporter för Vasabladet var det svårt att nonchalera behovet av ett nyhets- — eller snarare — ett aktualitetsblock även i NY-TV. Mycket av det personliga intresset och arbetet har därför kommit att koncentreras på den delen av verksamheten.

Sändningarna skulle givetvis även bjuda på övriga programinslag av varierande sort och här måste givetvis också envar dra sitt strå till stacken. Program som man minns från den tiden är ett reportage från Uddens hälsohem och ett program med Arne Helsing och Anna-Maria Helsing.

Ett par filmförsök med både mer och mindre allvarliga teman noteras också, allt inom de små resursernas ramar. Kommunalvalet 1984 blev en av de första höjdpunkterna på NY-TV, både resultatmässigt och rent personligt upplevelsemässigt. Den gången upplevde man för första gången att man uppnådde de målsättningar och ambitioner man satt i begreppet lokal-tv.


Så här kan det se ut när Ulf Smedberg ger kommando åt NY-TV medarbetarna.• Så här kan det se ut när Ulf Smedberg ger kommando åt NY-TV medarbetarna.


Valtenter med partierna, stor valdebatt och en avslutande valvaka — vår största direktsända satsning dittills — uppvisade både mediets slagkraft i sammanhanget och ett tittarintresse som tidigare inte uppnåtts. Erfarenheter och mersmak hörde till behållningen. Att valsatsningar inte behövde begränsa sig till enbart kommunalval gav även bevakningen av riksdagsval och t.o.m. presidentval vid handen. Bägge typerna visade sig gå att hantera ur en lokal vinkel och på ett sätt som intresserat tittarna.

Att krävande satsningar av denna typ stimulerar på ett speciellt sätt går inte att komma ifrån. Det är nog även i de sammanhangen lokal tv:n upplever de största lyften, så även redaktören, allt givetvis förutsättningar för den fortsatta verksamheten.

ULF SMEDBERG
Redaktör på NY-TV
Verksamhetsledare 1984—89


 


 


Centralantennandelslaget och
NY-TV går hand i hand


• Anders Nordström och Ragnar Westerlund.

Då Finlands- och Sveriges tv inledde försökssändningar på program två och behovet av en bättre tv-bild blev aktuell ansåg man i Nykarleby att det var nödvändigt att göra ansträngningar för att förbättra möjligheterna att ta emot tv-signalerna.

Även färg-tv ställde större krav på bildkvaliteten. Då det i Nykarleby finns en utomordentlig mottagningspunkt, vattentornet, började man undersöka möjligheterna att använda denna som plats för antennen. Undersökningarna gjordes först i privat regi och man fann att vattentornet var tekniskt mycket lämplig för antennplacering.

Ragnar Westerlund och Anders Nordström var med redan från början. Eftersom det mötte ett visst motstånd att Westerlunds elaffär skulle ta hand om och ”sko sig” på centralantennen beslöt man att bilda ett helt separat andelslag. Alla som ville ha en anslutning skulle samtidigt bli medlemmar i andelslaget.

— Vi höll vårt stiftande möte i vattentornet, säger Ragnar Westerlund och Anders Nordström och dar sig till minnes att tio personer tog hissen upp till café Panorama den 5 december 1969 för att skriva under stiftelseurkunden. [Samma dag som Sveriges TV2 inledde sändningarna.]

De tio var polismästare Carl Kronqvist, Alkos platsdirektör Nils Österlund, bankdirektör John Strang, lektor Valdemar Vesterlund, ingenjör Anders Nordström, bankdirektör Ulric Nyman, direktör Ragnar Westerlund, tekniker Øyvind Øvergaard, bankdirektör Reinhold Blomqvist och bagarmästare Holger Haglund.

Vid detta möte var även press, radio och TV närvarande.

— Eftersom det inte fanns någon liknande antenn i hela landet, kanske inte ens i hela Norden var det förstås en intressant händelse för pressen, minns Ragnar Westerlund.

Han påpekar att det var tur att polismästare Carl Kronqvist fanns med från början annars hade stadgarna knappast blivit godkända. Ett så märkvärdigt påhitt som att ha en enda tv-antenn för en hel stad var något helt okänt för den myndighet som skulle behandla och godkänna stadgarna.

I stiftelseurkunden står det:

”Undertecknade stiftar härmed ett andelslag som erhåller namnet Nykarleby Centralantennandelslag och dess hemort är Nykarleby stad. Andelslagets ändamål är att: bygga och underhålla en centralantenn för radio- och TV, se- och hörbarhetens förbättrande i Nykarleby stad och dess närmaste omgivning.”

Men hur kom man på idén att bygga en så stor antenn?


   


• Mycket av monteringsarbetet de första åren utfördes av radiomekaniker Birger Höglund.

— Vi kände till att det fanns centralantenner i höghus. Därför började Birger Höglund och jag fundera på att det borde gå lika bra att ha en enda antenn för ett ännu större område, minns Ragnar Westerlund.

Lars-Olof Westerlund kom också med rätt fort i planeringskedet. Men problemet var att det inte fanns material att fås, ingen hade ju byggt något liknande förut. Till slut lovade Siemens, som vann en offertrunda, att fixa material.

Siemens representant Heikki Viitanen var enligt Anders Nordström också till stor hjälp eftersom har var personligt intresserad av projektet.

Ganska fort kunde man konstatera att 43 personer hade skrivits in som medlemmar i andelslaget. Intresset bland Nykarlebyborna överskred alla förväntningar.

— En stötesten var höghusen som till en början ställde sig avvaktande till att ansluta sig, säger Ragnar Westerlund och minns att det kom folk från andra orter till Nykarleby på studiebesök och att stadgarna fick stå modell till Jakobstad, Gamlakarleby, Kronoby m.fl.

Redan i slutet av 1970 hade centralantennandelslaget 126 medlemmar. Ragnar Westerlund berättar att arbetet med att bygga ut centralantennen utfördes av kraftverkets personal med hjälp av radiomekaniker Birger Höglund. Samma år valdes Jarl Nyman till disponent för bolaget eftersom Lars-Olof Westerlund inte längre hade tid att fördjupa sig i andelslagets ärenden.

I andelslagets första verksamhetsberättelse kan man läsa att det ibland var svårt att få materialleveranserna att fungera. Dessutom drabbades man av ständiga prishöjningar. Men medlemmarnas antal ökade ständigt och sista december 1971 var antalet uppe i 245. I samma takt som hushållen anslöt sig till centralantennen försvann snårskogen med de fula antennerna från hustaken.

”Antennandelslagets första egna tv-program sändes söndagen den 17 december 1972 kl. 15.00—16.00 över andelslagets kabelnät. Programmet bestod av en kort adventsandakt av pastor S. Gustafsson, Luciafesten i Nykarleby idrottsgård samt information om staden Nykarlebys budget för år 1973 av stadsdir. Börje Nygård. För filminspelningen svarade antennandelslagets viceordf. Anders Nordström vid kameran och L-O Westerlund o. C. Ulfstedt från Jakobstad som tekniska medhjälpare. Som speaker fungerade Allan Blom.”

Så står det att läsa i verksamhetsberättelsen för andra halvåret 1972.

Anders Nordström minns att han filmade festligheterna med smalfilmskamera.

— Filmen visades på duk varifrån den avbildades med dåtidens videokamera, säger han.

1973 gjordes inga lokala tv-sändningar eftersom man inväntade den nya lagen om kabel-tv.

Men redan följande år beslöt höststämman att man skall göra filminspelningar av festligheterna samt fullmäktigesammanträdena i anslutning till kommunsammanslagningen vid årsskiftet. Filmen sammanställdes under år 1975 i samråd med representanter för primärkommunerna i Nykarleby.

Filmen, som upptogs i samband med kommunsammanslagningen 01.01.75 visades också över kabelnätet den 10.01.76. Kostnaderna för filmen betalades av Nykarleby stad och allt filmmaterial överläts i stadens ägo. Den 04.06.76 var rundradions högsta tekniska chef Nevalainen och distriktschef Kristola på besök i studiesyfte och bekantade sig med antennandelslagets anläggningar. Av diskussionerna framgick att gästerna var mycket nöjda med besöket och positivt överraskade över den goda bildkvaliteten samt i övrigt nöjda med det sätt på vilket Nykarleby centralantennandelslag utbyggt sina anläggningar.


    

Sune Wiklund har ställt upp som montör i både vått och torrt sedan 1980.
• Sune Wiklund har ställt upp som montör i både vått och torrt sedan 1980.

Servicen av anläggningarna hade hittills skötts av timavlönade montörer, men på grund av anläggningarnas omfattning och för att få monterings- och servicearbeten snabbt utförda, anställdes Sune Wiklund från och med l.5.1980 som andelslagets montör.

Anläggningarna fungerade tillfredsställande under åren men de återkommande problemen under somrarna var att åskan var framme och skadade förstärkare och orsakade smärre avbrott.

På höstmötet 1982 tog man åter upp frågan med egna tv-sändningar över kabelnätet.

Enligt styrelsens förslag skulle sändningar påbörjas genast med 3—4 sändningar våren 1983. Årsavgift debiteras abonnenterna 30:— mk för år 1983 utöver den ordinarie årsavgiften. Arbetsgruppen för tv-sändningarna utredde behovet av utrustning och kostnader för anskaffning. Man konstaterade att möjligheter till sändningar på egen kanal kommer att finnas fr.o.m. hösten 1983. Andelsstämman godkände enhälligt styrelsens planer och uppmanade styrelsen att påbörja sändningarna.

Den 6 oktober 1982 gav styrelsen följande riktlinjer för programkommittén:

— Tillsvidare skall reklam inte förekomma, men tas upptill ny behandling i fall intresse framkommer.

— Beslöts banda och sända stadsfullmäktiges samtliga möten år -83 ifall staden ersätter antennbolaget med 1.000 mk per möte som skall täcka kostnaderna för arkivering av videobandkassetterna.

— Programkommittén förstärktes med Sven-Erik Sandberg, Leif Sjöholm, Karl-Erik Wikström, Ulf Smedberg och Sune Wiklund.

— Programkommittén gavs i uppdrag att göra inspelningar för provsändningar. För sändningarna ansvarar styrelsen.


    

Inspelningen av händelserna 1808—1899 års krig.
• Inspelningen av händelserna 1808—1899 års krig.

Det blev tyvärr inga pengar från stadsstyrelsen och därför hade lokal-tv heller inga möjligheter att banda och arkivera stadsfullmäktigemötena. Samtidigt som man gick in för lokala tv-sändningar måste antennandelslaget byta gamla förstärkare mot nyare och moderna.

Med de erfarenheter som man fick vid provsändningarna under vintern och våren 1983, beslöt andelsstämman på våren att egen apparatur skall inköps för ca 177.000 mk. Tack vare tillmötesgående från Nykarleby stad hade en TV-studio inretts i brandstationen.

Genom att lokal-tv sändningar hade dragits igång måste antennandelslaget anta nya stadgar vilka godkändes på en extra bolagsstämma den 28 december 1983.

Efter hand kompletterades utrustningen för NY-TV verksamheten. Ett stort steg i utvecklingen var när NY-TV helt fick överta utrymmena i brandstationen. Detta gav möjlighet till ett helt nytt kontrollrum med ett stort fönster mot studion. Studion i kontrollrummet med fjärrstyrningspanelen sammanställdes och planerades främst av Jan Sundqvist.

Under år 1990 anskaffade NY-TV inventarier och apparatur för 192.000 mark. Nykarleby stad bidrog med 48.000 mark för anskaffningarna.

I dag har Nykarleby centralantennandelslag ca 1.300 anslutningar.

[I dag knappt 9 år senare, d.v.s. i oktober 2006 kan NY-TV dagligen ses i centrum (ca 1.350 st), Munsala (ca 800 st) och Jeppo Silvast (ca 300 st) samt varje torsdag 24 kopplas vi in till JNT:s och GATEL:s nät och då blir det totalt ca 29.000 hushåll, meddelade Jan Sundqvist.]



Ett axpock bland alla
NY-TV:s verksamhetsberättelser

Programmässigt har verksamhetsåret 1988 varit NY-TV:s bästa hittills. Sändningar har förekommit regelbundet varannan torsdag, normalt ca 1 timme och 40 minuter långa.

Året har präglats av höjda ambitioner med åtföljande kvantitativa- och kvalitativa förbättringar av programmen. En del stora och ambitiösa satsningar har gjorts också i år. Mest arbetskrävande var programmet om West Coast Race som gjordes i kommersiellt syfte för Konditionsfrämjandet. Positiva omdömen följde på pressvisningen.

Presidentvalet kunde följas upp även från lokal nivå. NY-TV bevakade på ort och ställe president Koivistos besök i Jakobstad. Vidare kunde göras personliga intervjuer med kandidaterna Väyrynen och Kajanoja samt riksdagsmännen Nordman, Nyby och på plats i studion var Gustav Björkstrand.

Också vid årets kommunalval kunde NY-TV bjuda tittarna på en valvaka. Serier som Fråga sexan och Företagspresentationen har återkommit också detta år. Presenterade företag är BSB-Mekan, Sunwind samt Nykarleby-Jeppo försäkringsförening. Vårens presentationer avrundades med ett debattillfälle med några av stadens ledande företagsledare medverkande. På hösten uppmärksammades även några nystartade företag i den mindre storleksklassen i programmet Företagsidén. Vidare har ännu sänts ett program om aktier och värdepapper.

Ett beställningsarbete har NY-TV gjort för stadens handikappråd. Positiva omdömen har i pressen kunnat läsas över NY-TV:s bevakning av flyktingproblematiken. Ett regelbundet i varje sändning återkommande nyhetsblock, Aktuellt, har behandlat nyheter och aktualiteter från hela Nykarleby.

Här har bl.a. intervjuats inte enbart lokalt intressanta personer utan även kändisar som SLC-basen Ola Rosendahl och artisten Sinitta. Arbetsmässigt har Aktuellt varit det mest betungande programmet p.g.a. nyhetskravet. Med tanke på all den information om kommunala saker och t.ex. rabiesfaran är det förvånande att man från stadens sida visat ett ytterst ringa intresse för att stöda vår lokal-tv.

På sektorn kultur, underhållning och idrott kan för året också redovisas en hel del i programväg. NY-TV var t.ex. först i nejden med att presentera debuterande lyrikern Robert Åsbacka samt historiestuderande Kaj Sandberg, en lokal expert på det antika Roms historia. I nyhetsblocket har dessutom uppmärksammats en betydande mängd kulturhändelser, utställningar, scenframträdanden m.m. På teatersidan har visats hela program som Väsby-revyn från Sverige! Ufo Svanens sommarpjäs ”Heim ti Munsäl” och Ungdomskörens Liv och fred. Program har gjorts med danska countrysångerskan Tine Sylvest och Håkan Streng. Bayerska stämningar bjöds på genom Vilseck Jugendorchester.

Sportsektorn har främst bevakats i Aktuellt men också hela program har gjorts som t.ex. SFIM i Nykarleby 1987 och ett om rallycrossföraren Leif Nyvall från Vexala.

Program med kristet innehåll har varit bl.a. missionsprogrammen Projekt Ecuador och Mission i Amazonas. Med systrarna Andtfolk gjordes ett kristet sångprogram och på inbjudan från Pingstkyrkan bandades en lördagsgudstjänst. I julsändningen medverkade kaplan L-J Sandvik med barn. Dessutom har visats ett Aktuellt-inslag om församlingens kyrkböcker.

Vidare kan noteras programmet om orkestern Stormwing, Ungt magasin som gjordes av högstadieelever, Konstskolan på allvar och lek som gjordes av konstskolelever samt ”Klubben” som beskrev församlingens dagklubb.

Importerade program var Ådalsbygd, en uppskattad hembygds- och dokumentärfilm från Esse, ett flyktingprogram gjort av kollegorna i Närpes samt en video om Jakobstads Handelsläroverk.

Programproduktionen har under året skötts av stående teamet Ulf Smedberg, Ulf Sourander, Jan Sundqvist, Sven Erik Sandberg och Leif Sjöholm. Förstärkningar har kunnat erhållas vid behov av medhjälparna Bo Kronqvist, Nils Erik Forsgård, Stefan Bärs, Joakim Häggström, Leif Östman och Niklas Grön.

Det tekniska huvudansvaret har burits av Sune Wiklund. Som ansvarig verksamhetsledare har fungerat Ulf Smedberg.

Nykarleby den 3 februari 1989
Anders Nordström





NY-TV idag • Visioner och verklighet
• Lokalt och globalt infonät


År 1991 gjorde NY-TV ett första försök att sända en text-krets i kabelnätet. Informationen fick namnet ”Text-info” och gick ut före och efter de vanliga sändningarna. I dåvarande ”Text-info” ingick enbart text. Försöket fick rätt fort positiv respons och senare skaffades en teknik som också kunde hantera bilder, animationer m.m. Sändningen utökades till att omfatta 24 timmar på egen kanal med Sky Radio som bakgrundsmusik.

1994 gjordes ett avtal med Jakobstadsnejdens Telefon Ab om att koppla in andra 1okal-tv stationer på lokalkanalen i Nykarleby. Bl.a. Jakobstads-Tv, Larsmo När-Tv, Sana ja sävel r.y. och Pedersöre TV (som sänder Bingo Lotto). I gengäld kunde NY-TV sändas i JNT:s nät varje torsdag. Därmed kunde äntligen de nykarlebybor som har JNT:s anslutning i byarna se den egna lokalkanalen. Det här betyder att man i Nykarleby kan se sex olika lokal-TV stationer. (Gäller även JNT:s CATV).


    


• Här är mottagaren av mikrovågorna i Jeppo.

Detta utbud kan idag ses i hela Nykarleby tack vare en alldeles ny mikrovågssändare som från vattentornet förmedlar eterburna signaler till mottagare i Munsala och Jeppo. Det var ett stort steg när NY-TV alldeles nyligen fick koncession på att sända ”point to point” genom etern till Munsala och Jeppo.

Alldeles nytt är också att NY-TV numera kan sprida information både till internet och direkt till hushållen. NY-TV har skaffat en text-tv modul med vilken man kan köra ut vanlig text-TV till både det lokala tv-nätet och till det globala internet systemet.

Som ett exempel kan man från stadskansliet ringa via modem till datorn på NY-TV och ladda upp textfiler som går direkt ut via tv-nätet till nykarlebyborna. Systemet kan om man så önskar automatiskt ringa upp en server och föra över informationen till t.ex. stadens hemsida på internet. Informationen sprids på detta sätt både lokalt och globalt. Var som helst i världen kan men se den information som går ute över det lokala text-tv nätet.

Det är även fullt möjligt att köra ut internet via coaxial-kablarna men det kräver att kablarna klarar tvåvägskommunikation. TV-nätet har en enorm kapacitet att överföra information jämfört med vanliga telefonlinjer. Hastigheten på överföringen skulle bli upp till 10 Mb. I samband med att internet skulle köras i kabeln finns andra möjligheter som t.ex. stora telefonväxelsystem som kunde köras i kabeln. Det betyder att staden kunde ha hela sin interna telefontrafik inom nätet (= kostnadsinbesparing). Man kunde också köra all intern datatrafik mellan de olika verken eller varför inte en öppen linje där alla nykarlebybor samtidigt kunde prata med varandra. Det finns oanade möjligheter. Kapaciteten finns redan, frågan är inte om vi får internet i tv-nätet utan när.

NY-TV är en arbetsgrupp som består av ideellt jobbande personer som på sin fritid håller igång lokal-tv verksamheten. Likaså gäller Text-info som fordrar daglig uppdatering och nyproduktion. Verksamheten håller nu på att ”växa ur skorna”. Av dagens lokal-tv krävs mera än ett virrvarr av bilder. Hemma i soffan är lokal-tv:s knapp lika nära till hands som de stora TV-bolagens. Detta gör att tittaren lätt kan göra jämförelser och detta kräver att lokal-tv håller en hög standard på utsändningarna.

För att bibehålla den tekniska och innehållsmässiga kvaliteten på lokal-tv i Nykarleby och för att få en positiv utveckling i framtiden är det viktigt med en verksamhetsledare.


    

Jan Sundqvist är i dag heltidsanställd verksamhetsledare på NY-TV.
• Jan Sundqvist är i dag heltidsanställd verksamhetsledare på NY-TV.

Under ett par perioder har Jan Sundqvist varit anställd med sysselsättningsmedel. Numera jobbar Jan Sundqvist på heltid som verksamhetsledare och detta har underlättat kravet på dem som jobbar ideellt.

Tv-tekniken som ägs av Nykarleby centralantennandelslag har en god standard på professionell nivå. Systemet är Beta Cam SP och U-Matic. Beta Cam används också av de stora rikskanalerna. En väl fungerande teknik är grunden för en bra och levande lokal-tv men det krävs mera än teknik för att det skall fungera. Utan de envisa slitvargarna som under tiotals år jobbat och kämpat för att få ut regelbundna sändningar skulle det knappast finnas någon lokal-tv i Nykarleby idag.

I samband med att etersändningarna till Jeppo och Munsala drogs igång gavs nya möjligheter att ha direktsändningar via en mobillink. Utrustning har redan anskaffats och det betyder att det snart blir möjligt att se fullmäktigemöten i direktsändning. Eller varför inte Lucia på torget eller en fotbollsmatch. Enda kravet är att den mobila sändaren har ”ögonkontakt” med mottagaren i vattentornet.

JAN SUNDQVIST

Nykarleby Posten nr 11 den 3 december 1997.


Läs mer:
Tysk television ses i Nykarleby, Vännäs och Ähtäri kommer i Österbottniska Posten 1958.
Skaldeminnen, ’dalmålningar’ i skolstaden vid Lappo älv i Hbl 1972.
Fler föreningshistoriker.
Fler artiklar ur Nykarleby Posten.

NY-TV:s webbplats fanns på http://www.nytv.multi.fi/. Men under 2017 har det varit problem i andelslaget och den är nerlagd.
NY-TV lade för första gången ut nyheterna på nätet den 24 mars 2015 på http://www.lokaltv.fi/nytv/, men även den är nerlagd.
20-årsdokumentär av Jan Sundqvist. Testbilden slut vid ca 1,15
(Inf. 2006-10-22, samma dag som Sveriges Television firade sitt 50-årsjubileum, rev. 2017-12-17 .)