Black Disco

1979–199?

En föregångare var sportlovsdisco som arrangerades i ”Gröna rummet” i bottenvåningen på på Idrottsgårdens norra ände. Det besökte jag gissningsvis 1975 eller 1976.

Innehåll 

*     *     *

Spritfria drinkar i diskot

SPRITFRIA drinkar serverar tonåringarna i Black Disco i Nykarleby. Tonåringarna har rustat upp ett mysigt disco åt sig själva. Förutom musik och dans vill de också bjuda gästerna på goda alkoholfria drinkar, och därmed försöka lära gänget att man kan släppa loss och ha mysigt också utan sprit.

Christian Palm slår in en summa i den gamla kassaapparaten som hör till inredningen. [˜Kiska˜ bär en gul ”styroxhatt”.]

Gänget byggde diskot
— vill lära tonåringarna ha mysigt utan sprit

TONÅRINGARNA I NYKARLEBY har byggt upp ett eget disko, Black Disco, åt sig. Diskot finns i ungdomsgården, och bakom det hela står NUFS som gett 5.000 mk i bidrag för inredningen. Men tiotals tonåringar har varit engagerade i att inreda Gröna rummet i ungdomsgården, och de har åstadkommit ett verkligt mysigt ställe. Nu är diskot öppet varje torsdagskväll, plus de lördagar det är dans i ungdomsgården.

• Flickorna i diskot i aktuella diskodanser. Förstoring.
[Annette Markkula (?) längst till vänster och Ritva Kallio (?) längst till höger.]

Till inredningen hör en bardisk, med bl.a. en gammal kassaapparat. Från disken sköts serveringen av bl.a. alkoholfria drinkar.

— Vi vill göra en nykterhetspolitisk insats med det här, säger Göran Palm, 19. Han har huvudansvaret för diskot tillsammans med Leif Ojalammi och Leif Ström.

Vi vill visa att det finns massor med goda alkoholfria viner, och framför allt lära gänget att man kan ha det mysigt och släppa loss utan alkohol.

Diskot har varit rätt populärt hittills. Att man valt torsdagarna som diskokvällar beror dels på att torsdagen är den enda dagen då rummet är ledigt från övriga aktiviteter, men också på att torsdagskvällen är den nyktraste under veckan. På det sättet är det enklare att övervaka ordningen. [Har inget minne av att det på den tiden skulle ha varit supande mitt i veckorna.]

Avsikten är att berusade inte skall komma in. Likaså är det rökförbud i diskot. Leif Ojalammi är den som i första hand övervakar ordningen.

På torsdagskvällarna är åldersgränsen 13, men vid lördagsdanserna skall man vara 15 också för att komma in på diskot. Men medelåldern hittills har rört sig kring 17 år.

• Leif Ojalammi t.v. och Göran Palm sitter vid bordet och väntar på gästerna, medan Christian Palm och Stefan Sandås bakom bardisken värmer vatten och gör annat klart för att klara serveringen under kvällen.

De som rustat upp diskot tycker det varit en bra aktivitet att göra jobbet själva. På det sättet känns det mera som ett eget disko också.

Men det är litet besvärligt att de inte får ha rummet för sig själva. Efter varje diskokväll måste de plocka undan sina prylar. Barnklubben använder samma rum två gånger i veckan, och dessutom bygger man modellflygplan i samma rum. [Under ledning av bl.a. Ralf Hästbacka. Tror planen hette Toka.]

Pojkarna i diskogänget sneglar litet snett på biljardrummet i övre våningen. Det disponerar idrottsklubben, men det används väldigt sällan. En del andra aktiviteter kunde flyttas dit, menar de.

För att vara med på diskokvällarna löser man enklast ett medlemskort. Men pojkarna påpekar att alla är välkomna. Av dem som inte är medlemmar tar de två mark i Inträde. Det gäller också dem som kommer till vanliga danser i ungdomsgården. För att komma in på diskot måste de betala skilt.

Göran Palm fungerar som diskjockey, med Leif Ström som medhjälpare. Han sköter den tekniska sidan. Dessutom behövs det folk som sköter serveringen: Christian Palm och Stefan Sandås ansvarar främst för den sidan.

•Göran Palm t.v. är diskjockey, och Leif Ström medhjälpare.

•Stefan Sandås serverar gästerna vid bordet. Innehållet i kopparna är örtte. Förstoring.

Och publiken förefaller att trivas i diskot: visst är det bättre att tonåringarna kommer hit, än att de sitter på baren, tycker pojkarna som ansvarar fördiskot.

*     *     *

Åtskilliga arbetstimmar bakom
nytt mysigt Black Disco

Diana Ross' Upside Down är hit numero uno i Black Disco, precis som i de flesta discon världen runt.

Mysiga bås finns för de som vill sitta och snacka. Och högt ovanför dansgolvet tronar diskjockeyns arbetsbord med två skivspelare, förstärkare och bandspelare.

Dianas röst pulserar fram över discjockeyns tillhåll högt över de dansanta på golvet, in i de mysiga ”tegelstensklädda” båsen vid ena sidan och fram till bardisken, där dock inget starkare än en Frisco serveras.

— Vi har byggt om Black Disco totalt, säger Anden Fors, styrelsemedlem i NUFS.

Ett femtontal killar har satt åtskilliga arbetstimmar under en månads tid på att totalrenovera discot. NUFS har svarat för materialet

Resultatet är verkligen tilltalande. En stor del av tacken för det tillfaller Anders Engström, som designat hela inredningen och också gjort skylten ”Black Disco” som hänger i taket ovanför DJ:ns tillhåll. [Han målade även Pälsningscentralens skylt.]

Varje torsdag håller Black Disco öppet. Premiärkvällen för en månad sedan lockade över 100 personer, medan ett 60-tal brukar möta upp en helt normal torsdagskväll.

— Folk kommer från både Jeppis och Munsala, alltså från ett ganska stort område, säger Anders.

• Vad annat finns det att göra en normal vardagskväll i Nykarleby?

— Sitta på Källargrillen, säger Anders, Stefan Sandås och Christian Palm unisont, eller så far man till Jeppis på gaturally.

Men ändå skulle det inte vara mödan vän att hålla discot öppet flera än en gång i veckan.

— Det skulle bli för mycket ... och dessutom skulle vi störa dom andra som håller till på andra sidan dörren i idrottsgården.

Småningom blir det att köra igång med det populära knattediscot igen.

— Dom har så roligt.

Nån med galghumor har hängt upp en galge ovanför skivdisken. Inga ordningsproblem alls rapporteras heller från discokvällarna, måhända finns ett samband. Från vänster syns galgen, Peter Reipsar, Anders Fors och Christian Palm, DJ:n för kvällen.

• Anders Fors
• Björn Nylund
• Christian Palm
• Jari Kortesniemi
• Mikael Lytts
• Mikael Nilsson
• Mikael Tonberg

• Peter Forsgård
• Peter Reipsar
• Peter Sund
• Stefan Blomqvist
• Stefan Sandås
• Thomas Lillqvist
• ?

Dansannonser i ÖP

Black Disco omnämns för första gången i dansannonsen från den 22 februari 1979. Förstoring.

Dansannons 8 mars 1979. Förstoring.

Dansannons 15 mars 1979. Förstoring.

Dansannons 4 april 1979. Förstoring.

Dansannons 12 april 1979. Förstoring.

Dansannons 24 april 1979. Förstoring.

Dansannons 8 november 1984. Förstoring.

I anslutning till annonsen fanns:

Eva Dahlgren, aktuell igen från höstens skivnyheter, ska uppträda i Nykarleby den första december. Det berättar Richard Ahlskog i NUFS och han låter förstå att flera svenska artister är på kommande efter nyår. Förhandlingar förs om bland andra Magnus Uggla, Vikingarna och Kicki Danielsson.

Kommentarer på facebook

Lade in en länk till artikeln i facebookgruppen Nykarleby och det resulterade i många intressanta kommentarer.

Det första discot 1979

Henrik ”Böttler” Bertlin var eldsjälen. Stefan Fors meddelade att åtminstone han, Göran Palm (första DJ), Stina Engström, Viviann Liljeström (?), Peter Sandås och Carl-Johan Nygård startade upp discot. Vi hade förresten Josper Knutas som guest-DJ en gång. Månne han gjorde ett radioinslag? Kanske 1977–78?

Leif Ström: Hittade två blekta foton från när vi byggde första versionen och någon av de första kvällarna. Böttler fick pratat loss en skivspelare och en förstärkare från NUFS. Högtalarna byggde vi själva. Pengar fick vi inte till LP-skivor så Böttler och jag var julgubbar på en massa ställen och fick ihop en ganska stor pott pengar. För dem köpte vi de första skivorna. Tror jag kan ha någon kvar ännu. Tyvärr kan jag inte minnas årtalet, 1976 eller 1977 (kanske 1978). Öppningen var på vårvintern efter vår investering av julgubbspengarna.

Helena Pitkäranta f. Kortesniemi bekräftade att det var 1978, men sist och slutligen var det 1979.

Ralf Skåtar: Black Disco blev en framgång. Böttler var den första ansvarige. Det byggdes i lösa konstruktioner som efter en tid revs. Då fick följande generation bygga upp ett nytt disco. Alkoholfri drinkar såldes. NUFS ansvarade för discot.

Den isolerade väggen är ännu inte skivad, men skylt finns redan. Tycker mig känna igen Anders Engström i mitten. Känner någon igen de två andra?
Foto: Leif Ström.

När första discot arrangerades hade man ännu inte hunnit skiva.
Foto: Leif Ström.

*     *     *

Början på 1980-talet

Tapio Rautio: Det var ju en årlig grej att discot skulle byggas om varje höst före danserna kom igång. Bort med det gamla och in med något nytt. Försöka göra discot bättre varje gång. Ljud och ljusanläggningarna uppdaterades till mer avancerade grejor än de tidiga hemstereorna och värmelamporna för grishus. När vi ”klåttade” och målade den här 1980-renoveringen hade vi ju inte täckt dansgolvet. Inför öppningen såg ju golvet eländigt ut. Vi försökte tvätta Miranolstänk med thinner men det blev inte rent. Asfalt fanns på parkeringen framför idrottsgården men inte vid gaveln där man gick in till discot. Så på öppningen -80 hade det varit en del höstregn och alla som kom in hade ”rapa” under skorna. När kvällen var slut, sopade vi bort sanden från dansgolvet och inga målfläckar fanns kvar. Borde tipsa Mirka om denna teknik.

Dansen pågick 20–1 och discot var öppet 21–24.

*     *     *

På väg till Black Disco 5.2.81

Susann Asplund g. Heikkilä: Oj, oj, det var tider det. Och ”häftigt” klädd sku man ju vara å.

*     *     *

Jakobstads Tidning 13 mars 1986

I discot är det mera fart på. Det begränsade utrymmet är fullt av dansande ungdomar. Plötsligt blir stämningen hotfull i en klunga pojkar inte långt från dörren. De har kommit ihop sig om någonting och smockan hänger i luften. Men ur intet dyker en ordningsman upp och skiljer stridstupparna åt.

Utanför träffar UT-redaktören Paul Lindholm. Han är en av de fyra diskjockeys som håller igång Black Disco. Lindholm tror att discots popularitet beror på att det får nya låtar snabbare än vad orkestrarna hinner öva in dem. En annan sak som skiljer discot från stora salen är att det ytterst sällan blir några lugna låtar i discot.

Ett problem med discot är enligt Lindholm att det ibland blir en aning trångt och att det blir ont om luft.

Margite Enlunds kommentar.

*     *     *

Tribute to Black Disco 2016

Googlade Black Disco och hittade i stadens evenemangskalender att det den 26 november 2016 kl. 21 skulle arrangeras Tribute to Black Disco i Stjärnhallen:

Förra festen med temat 80–90-tal på ölstugan blev så lyckad och uppskattad så jag tycker att vi gör en fortsättning av kalaset om ni fortfarande har orken och dansstegen kvar i er ...

Därför går vi ett steg högre och anordnar tillsammans med ölstugan en Tribute to Black Disco kväll på Lilla Björn vid stjärnhallen den 26 november. Lilla Björn har tillstånd att husera 900 personer så det vore en dröm att vi skulle spräcka 500 gränsen i alla fall.

Ni som minns så var Black Disco stället att vara på från sent 70-tal in på början av -90 talet när det begav sig. Jag själv som DJ gjorde mina första mixningar och spelningar just på Black Disco. Därför blir detta ett speciell händelse för mig att spela än en gång i samma hus.

Denna gång blir det även gamla låtar men också låtar fram till dagens datum kommer att spelas.

Ölstugan står för arrangemanget vilket innebär C-rättighet med öl och cider.

Åldersgräns: 18 år
Inträde: 10 €

Förköp av biljetter finns att köpas på Mommos Café och kostar 8 €.

Thord Sjöblom var diskjockey och hade kvar skylten: ”Härliga Black Disco. Det var starten för ens egen Dj-karriär Var med också och renoverade lokalen innan det till slut stängdes.”

Biljetter till Tribute .... Förstoring.

*     *     *

*     *     *

En efterföljare var Restaurang von Döbeln som arrangerade discokvällar i mitten på 80-talet.

Några populära låtar när jag frekventerade stället kring 1980 var Aquarius från Hair, I Feel Love med Donna Summer, Daddy Cool med Darts, Moottoritie on kuuma med Pelle Miljoona, Ça plane pour moi med Plastic Bertrand, temat från filmen Midnattsexpressen o.s.v.