XXI. STADENS FORTSATTA UTBYGGNAD OCH PLANERING

forts. Hilding Ekelunds förslag till stadsplanereglering

[ Älvbranten]


I sept. 1949 anhöll dir. T. A. Lybeck (J. A. Lybecks sonson, f. i Åbo 25.1.1911, d. i sept. 1951) om att få förvärva c:a 5000 m² stort område söder om lektor Castréns tomt vid den s.k. Ebba Brahes ruddamm för uppförande av 3 st. bostadshus. Bostadsbolaget benämndes Älvbranten och finansierades med Aravamedel.

Då nybygget avsevärt skulle komma att avhjälpa bostadsbristen i staden och bidraga till att minska arbetslösheten beslöt stadsfullmäktige på stadsstyrelsens förslag att utarrendera tomten mot ett årligt arrende om 7500 mk och enligt Aravalagens bestämmelser på 60 år. Bolaget beviljades rätt att inlösa tomten så snart den nya stadsplanen godkändes. Fullmäktige godkände även Lybecks anhållan om beviljande av en garantiförbindelse för bankkredit med 5 milj. mk, gällande under byggnadstiden, d.v.s. 9 månader.

Byggnadsprojektet omfattade 2 bostadshus i sten. I bottenvåningen skulle efter överenskommelse med dir. v. Schantz ett elevhem om 10 rum inrymmas. Det tredje huset skulle byggas i trä som hyreshus.


"Elvbranten, Nykarleby". Mot nordost. Vykort från 1950-talet, beskuret i över- och underkant, en av de första seriern i A5-format. Josef Herlers Bokhandel.
[”Elvbranten, Nykarleby”. Mot nordost. Vykort från 1950-talet, beskuret i över- och underkant, en av de första seriern i A5-format. Josef Herlers Bokhandel. Småningom kommer de övriga fem korten i serien att föras in.]


Företaget blev en skandal. Då Lybeck i sept. 1951 begick självmord och bolaget gått i konkurs övertog staden det lån, som den borgat för, tills detsamma kunde betalas efter exekutivauktion.

Husens värde var c:a 12.000.000 mk och jämte fordringar och lösöre 12.250.000 mk. Skulderna uppgick till 14.016.537 mk, varvid de blivande lokalinnehavarnas inbetalningar c:a 2.900.000 mk ej beaktats. Stadens fordringar uppgick till 5 milj. mk. Bokföringen hade varit bristfällig varför det varit svårt för styrelsen att få en överblick över bolagets affärer. Bolagets direktör T. A. Lybeck hade ej givit styrelsemedlemmarna nödig information om bolagets ställning. Då statskontoret visat sig villigt att garantera konkurskostnaderna, anhöll fordringsägarna om konkursens fullföljande.

”Aravaskandalen” föranledde spörsmål i riksdagen. Bolaget hade bildats med Aravapengar och andra lånemedel och de blivande aktionärerna — bostadsinnehavarna satsade sammanlagt c:a 3 milj. mk. Ganska snart visade det sig att entreprenören ej förmådde fullfölja bygget. Vid undersökning från Aravas sida framgick det att åtskilliga miljoner mk spolierats. Genom hänvändelse till regeringen från svenska riksdagsgruppens sida försökte man emellertid trygga aktionärernas intressen i detta halvstatliga bolag, som fått vara helt utan kontroll från statens sida, varigenom försnillningarna möjliggjorts. Hänvändelsen gav till resultat, att staten övertog bygget och ställde det till seminariets disposition som bostäder för lärare och seminarister. Fullmäktige beslöt överlåta tomten utan några villkor till statsverket.”


Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III, sid. 578—579.


Nästa kapitel: Stadsbilden 1946.

Efter att seminariet upphörde 1971 användes byggnaderna för olika ändamål. Delar av husen var fortfarande bostäder, högstadiets undervisning i ”Huslig ekonomi” (= hemkunskap) under bland andra Greta Janssons ledning försiggick där och gymnasisterna bespisades tills den nya högstadieskolan stod färdig inför höstterminen 1978. Medan Ämbetshuset byggdes var polisstationen inrymd i det norra huset. Efter att polisen flyttat tillbaka till centrum fick Nykarleby fotoklubb ta över en del källarutrymmen som använts som arrest. Fyndigt nog döpte vi dem till ”Fotocellen”. Max hälften av tiden på våra månadsmöten gick åt till ämnet fotografering, resten gick åt till prat om gamla tider. Men trevligt hade vi, bagarmästare Holger Haglund, lantmätare (?) Heimer Dahlskog, polis Sulo Oksanen, postiljon Veikko Markkula, farmare/reporter Leif Sjöholm, farmare Håkan Wiklund och jag, gymnasieelev. Konstskolan verkade där från grundandet år1983 tills man flyttade till Kampen 1999. I slutet på 1990- eller början på 00-talet byggdes allt om till bostäder.



”Konstskolan 20.3.86” B-huset, laverad tuschteckning av Peter Bergström. Förstoring. (Inf. 2020-02-04.)



Läs mer:
Rykten, ÖP 1949.
Upptakten, fullmäktigeprotokoll 1949.
Nya Aravahus i Nykarleby ger elevhem? i Hbl 1950.
Finlands första Tell-hus bygges nu Nykarleby i ÖP 1950.
Ant han dansa med mej — Lustigt och sorglustigt från staden, som blivit allas strykpojke handlar bland annat om Arava-skandalen i ÖP 1951.
Älvbranten i Suomen pienin kaupunki Uusikaarlepyy i Suomen Kuvalehti, 1953.
”Filialen” ställde till trafikproblem, 1955.
Livius och Nykarleby i Hoppet julen 1955.
Bild av Älvbrantshusen, 1960-talet.
Husen 1963.
Nykarleby får ”stordonation”, JT 1981.
Dokumentation av Nykarleby fortsätter — om fotoklubben av Leif Sjöholm i Vasabladet 1984.
Det tredje huset, Bostads Ab Ebba Brahe, byggdes 2004–05.
Panorama av Dage Byggmästar, 2006.
Nykarleby i konsten.
(Rev. 2020-02-04 .)

Bild av Älvbrantshusen, 1960-talet.