— Nykarleby den 19 april. 1870.
     I forsen strax söderom bron, som leder allmänna landsvägen öfver elfven härstädes ha i tidernas längd uppstått små, täcka holmar, Brunnsholmarne kallade, åtskilda genom smala sund. På den nordligaste af dessa holmar, der äfven, jag känner ej för huru längesedan, finnes uppförd en mindre restaurationslokal, hafva stadens innevånare af båda könen under vackra sommardagar plägat fördrifva någon ledig stund, lyssnande till forsens brusande. Under ljumma augusti- och septemberaftnar har äfven någongång denna holme varit ecclärerad a la Tivoli, då ej månen med sitt sken försilfrat det förbi holmen ilande vattnet. Under några år voro Brunnsholmarne lemnade åt sitt öde, ej beträdda af mensklig fot, men för ett år sedan öfvergingo de genom arrende och restaurationslokalen genom köp till en ny egare, som såväl å holmarne som ock å denna restaurationslokal anställt hvarjehanda försköningar och tidsenliga förbättringar; holmarne förenades och med hvarandra samt med fasta landet medelst en bro, afsedd för fotgängare. Brunnshuset, beläget på elfstranden vidpass 25 famnar ifrån den mest trafikerade af de ifrågavarande holmarne, invid den i „Simeon Levis resa“ af skalden Z. Topelius omnämnda helsokällan „Blommans Bad“, har äfven öfvergått till samme nye egare, som nu å detsamma anställer förskönande förbättringar, och en bro anlägges, hvarmedelst man kan färdas från brunnshuset till brunnsholmarne. Källans vatten har blifvit undersökt och analysen deraf skall jag uti nästa nummer af Vasabl. delgifva mina ärade läsare. Brunnsdrickning skall härstädes under sommaren vid denna källa åter efter många år försiggå. Brunnsholmarne skola äfven under vårsommaren medelst en bro långsefter forsen förenas med det derofvanom på 80 famnars afstånd belägna romantiska landtstället Saarela. — Kan man väl tänka sig något idylliskt skönare än detta arrangement?!
      Vid tal om brunnsdrickning, kan jag ej underlåta att vidröra Karlbergska badhuset härstädes, som anlades för 2 och ½ år tillbaka och sedermera utvidgats, hvarest serveras hvarjehanda bad, såsom ång-, dusch-, hel- och halfbad, finsk badstu o. s. v., och det till oerhördt billiga priser, såsom t. ex. ångbad med dusch för 25 penni och andra bad i proportion derefter. Inrättningen vore välförtjent af uppmuntran medelst flitigare besök än hittills af respektive stadens innevånare!

[Bastur av Erik Birck. Därefter följer några rader om bland annat vädret och ett besök av ett teatersällskap.]

     Enligt löfte i nyssangifne korrespondens får jag äfven lemna mina ärade läsare del af en beskrifning af Nykarleby „helsokälla“, mig benäget meddelad:
      „Uti en åkerbacke bestående af ler- och sandjord, belägen på fyra famnars afstånd från stranden af Nykarleby elf, straxt invid Nykarleby stad, befinnes denna Helsokälla, som under 2 alnar djupt jordlager ledes genom en isolerad 6 alnar lång ränna till en uti Brunnshuset anbragt reservoir, hvilken inrymmer omkring 20 kannor vatten och fylles på 3 timmars tid. Källådern rinner oafbrutet året om samt af väderleken intet förändras. Vattnets medeltemperatur i källan är + 7.
      Qvalitativ analys öfver vattnet, hemtadt från Nykarleby Helsokälla med följande aregenser:  — — — — — —
      På grund af de omnämnda reaktionsmedel kan antagas att vattnet hörer till de jernhaltiga alkaliska samt att dess fasta beståndsdelar äro:
     Kolhydrat Alkali (Kali eller natron.)
     Svafvelsyradt Alkali (Kali eller natron.)
     Saltsyradt Alkali (Chlorbunden metall.)
     Kolsyrad kalk upplöst uti ett öfverskott af kolsyra samt en betydlig portion Jern, troligen Jernoxidul, upplöst äfven i öfverskott af kolsyra.
      Till sistone får jag uti historiskt hänseende meddela: att denna Helsokälla redan år 1670 begagnades till brunnsdrickning. Lägenheten tillhörde då apotheksinnehafvaren Julin, (den första priviligierade apothekare härstädes,) hvilken brunnslägenhet sedan fortfor att vara förenad med apotheksegendomen tills apothekaren Kantzoffs arfvingar år 1712 försålde den till herrar I. Lindqvist och Backman, hvilka på anmodan af härstädes dåvarande Doktor Topelius iståndsatte den uti ett enligt behofvet förbättradt skick, samt då uppbyggde det nuvarande brunnshuset *) och äfven på arrende tillhandlade sig de tvenne holmar, som äro belägna gentemot Brunnshuset på den andra sidan qvarndammen. Vid denna tid analyserades källvattnet af Doktor Topelius, som fann det gagneligt till brunnsdrickning, hvarföre källan årligen besöktes af 50 a 60 personer, men efter bemälte Doktors död [1831] förföll begagnandet deraf, samt lägenheten försåldes åtskilliga gånger till 1836 då undertecknad tillhandlade sig nämnde egendom, ifrån hvilken tid brunnsdrickningen årligen fortfarit, likväl besökt endast af ett mindre antal behöfvande, ungefär 20 personer årligen. Nykarleby den 1 oktober 1842.

Johan Benzelstjerna.“

*) Repareras och förskönas för närvarande af nuvarande innehafvaren. Insändarens anm.