Bränneriet på Alörn och dess efterföljare


År 1844 och 1845 bodde Boman sommar och vinter på Alörn och arbetade vid Lybecks bränneri. Lybeck hade köpt villan och bränneriet av Lithén, vilken innehade Nykarleby landsförsamlings brännvinsrättighet å arrende. Bränneriet var ett av de mindre husen vid villlaområdets södra ända. "8 pund mjöl eller gröpe" användes var dag till den ädla saftens framställande. Sedermera flyttades fabriken till Nygård. Den sista stadsbo, som innehade stadens brännerirättighet, var kapten Holmström norr i stan. Denne brände i egen gård.
     Detta var efter husbehovsbränningens avskaffande. Han hade också försäljning.
     På Högbacka brände C. Höglunds far, som innehade Nybondas hemman, och inte hade avsagt sig sin rättighet. Då ryssarna voro här krigsåren (Krimkriget 1854—56) ville de jämt och samt köpa "adjin runko" (= en sup) och då Nybonde ej vågade sälja, klagade soldaterna hos översten på Kuddnäs. Han skickade då en löjtnant med tillsägelse åt bonden att sälja vad soldaterna begärde, dvs."en kronans sup", ett halvt kvarter, åt varje man.
     Ett halvstop kostade på torget 15 kopek och kanntal 40 kopek. Det kom mycket pengar in med supförsäljningen, så att Nybonde blev förmögen, åtminstone välmående. Hans hemman värderades till 16000 mark. Sonen Jock förstörde det.
     Brodern Höglund fick 800 mark efter sin mor och har sparat dem.
     Brännvin brukades naturligtvis främst då det brändes hemma. Innan sönerna begovo sig till skogs i kalla vintermorgnar, gav fadern dem en god knorr. — "Inte voro vi fulla ändå" säger Höglund.


*            *            *


Jag har hört talas om en krog på Alörn, men av Schalinska anteckningarna framgår att det handlade om ett brännvinsbränneri där. Otänkbart är ju inte att man på platsen kunde köpa och förtära av produktionen. Vikten av produktionen framgår av att den var igång året runt. En fråga som dyker upp är varför bränneriet var placerat så isolerat ute på Alörn och dessutom vintertid. Bränningen tycks i alla fall endast försiggått under endast ett års tid, för sen flyttades bränneriet i alla fall till Nygård, som ju innehades av Janne Lybeck. — Blev då detta bränneri senare utvidgat till det vi känner som Nygårds bryggeri?


Ur de Schalinska anteckningarna, mikrofilm i Bircks samling, Nykarleby stads arkiv.
Lars Pensar tillhandahöll och kommenterade.


Läs mer:
Alörn av Einar Hedström.
Förutom ett brännERI har det också funnits ett schäfERI på Alörn.
Fler texter ur Schalinska samlingen.
(Inf. 2007-01-28, rev. 2007-03-02.)