NyCarleby Regale Bränneri


Guldkorn

[Byggnaderna gick som följetong februari–september 2014.
Visualisering av hela området samt byggnad 10–16 återstår.]

   
  Förord
  Sammanfattning av Ilkka Mäntylä
  Minnen från besöket på Riksarkivet
  Smärre noteringar
  Förklaringar
   
  Beskrifning öfer alla de Hus och byggnader, som vid NyCarleby Regale Bränneri äro af Bränneriets Arrendator Cammarrådet välborne Herr Eric af Wetterstedt upbygde

1.

 Caracteurs Byggningen
2. Brännhuset
3. Qvarn- och Hjulhuset
4. Spannmåls Magazinet och Lagerkällaren
5. Gröp Magazinet
6. Mälthuset
7. Dräng Stufvan
8. Sprut- och Klockhuset
9. Dräng- eller Bagare Stuga
10. Material Bodan
11. Wagnshuset
12. Stallet
13. Ett Afträdeshus
14. Ett större Fähus
15. En Foderlada
16. Ett mindre Fähus
17. Ett Svinhus
18. Ett Byggnads Material-hus
19. Kohlhuset
20. En Klensmedja
21. En Kalkboda
22. Is Källare
23. En Dranklåra
24. En annan Dranklåra
25. En Tegelugn
26.      [Tegelslageriet och torkhuset]
27.      [En Brunn]
  Kronologi över byggnadernas tillkomst

Förord

För att förbättra statens dåliga ekonomi föreslog statssekreteraren Liljencrants år 1774 Gustaf III, att man skulle göra brännvinsbränningen till ett kronans regale. År 1775 godkändes förslaget och samma år började man anlägga de första kronobrännerierna. Under åren 1776–77 uppfördes 52 stycken i olika delar av landet, så något av de åren bör bränneriet vid Harald på västra sidan av ån ha grundats. Den 4 juni 1787 togs beslut om att upphöra med kronobrännerierna i statlig regi. Läs mer om verksamheten i Nordisk Familjebok 1911.


Att bränneriet etablerades just vid Harald, som man kan tycka är en avsides plats, berodde förmodligen på närheten till älven där vatten fanns i behövlig mängd, förutom kanske vissa torrsomrar. Närheten till Juthas vägskäl, där kustvägen och inlandsvägen sammanstrålade, var förmodligen också en anledning.

Rörelsen grundades av Eric af Wetterstedt 1779 och de första byggnaderna, tegelbruket, uppfördes 1780 och därefter tillkom årligen en eller flera fram till och med 1786. Nedanstående inventering är gjord i januari 1788. Vad som tillkom därefter är än så länge obekant.

Efter det att hushållsbränningen åter blivit tillåten minskade antalet kronobrännerier snabbt och 1799 fanns det endast sex brännerier kvar i verksamhet varav två var utarrenderade. Fyra av dem var inriktade på stockholmsmarknaden medan två var mer avlägset lokaliserade, i Visby och Nykarleby. Däremot fortsatte den del av verksamheten som handlade om upphandling och lagring av spannmål och då i former som stup i ett omorganiserades till dess att hela verksamheten med kronans magasin lades ned under 1820-talet.

B. Å. Berg Spannmålspriserna 1775–99 och kronobrännerierna (2009).

När verksamheten lades ner hade man inte längre behov av byggnaderna och beslut om auktion togs 1809. I mars 1810 hölls auktionen. Vissa byggnader hade hade kanske tjänat ut och några revs kanske, andra flyttades. Till exempel gula byggningen vid Kuddnäs kommer därifrån.



Bränneriet och dess komplementbyggnader fanns på västra sidan av älven ungefär inom ringen. Tegelbruket fanns öster om älven. När situationsplanen uppgjorts kommer området att bli mer precist. Från google maps.

Suomalaisen juoppouden kasvu : kustavilaisen kauden alkoholipolitiikka

— — —


BILAGA V: Finländska kronobrännerier

Åbo, Tammerfors, Björneborg, Helsingfors, Tavastehus, Lovisa, Kuopio, Joensuu, Nykarleby, Vasa.

— — —

Nykarleby kronobränneri var på många sätt avvikande från de andra i Finland. För det första var det, förutom det i Joensuu, det enda som inte låg i en stad eller i dess omedelbara närhet, och det var också det som verkade längst. År 1779 frågade Bränneridirektionen landshövdingen i Vasa län om ytterligare ett kronobränneri skulle byggas i området utöver det som redan är i drift i Vasa. Landshövdingen svarade, att rådmannen E. af Wetterstedt föreslagit inrättandet av ett sådant. Dess kapacitet skulle vara 3 000 tunnor [säd] per år. af Wetterstedt köpte själv marken av hemmansägaren på Harald. Platsen låg ca 6 km söder om staden. Han fick byggnadshjälp av 24 man från Österbottens infanteriregemente. 68) Redan 1779 fick af Wetterstedt till Bränneridirektionen sända detaljerade ritningar över bränneriet, dess pannor och dess omgivning. 69) [Dessa tycks vara förkomna.]

Enligt 1783 års besiktningsprotokoll omfattade anläggningen ett 2-vånings brännhus av timmer färdigställd 1781, mätande 21 x 70 alnar, 12 alnar hög, samt ett 2-vånings bostadshus och andra byggnader, ”såsom annorstädes”. Vid den tiden uppskattades värdet av anläggningen till 10 768 riksdaler *. 70) Produktionen började 1781 och nådde sin topp 1783 före 1787 och nådde 44 000 kannor [115 148 liter]. I början hade af Wetterstedt konflikter med Bränneridirektionen och 1782 hade han på eget bevåg begränsat bränningen, för vilket han fick en skarp anmärkning av styrelsen. 71) När de flesta av rikets kronobrännerier var nedlagda efter 1787 och deras arrende upphörde, var situationen en annan beträffande Nykarleby kronobränneri. af Wetterstedt föreslog 1786, att sedan han anförtrotts frågan om den finska vattenvägen (Durchfahrt) och inga medel anslagits därtill, skulle bränneriet utvidgas till 6 000 tunnor per år i Nykarleby och den årliga vinsten skulle användas för detta ändamål. Själv spekulerade han i att den ökade produktionen kunde säljas till Västerbottens län. 72) Bränneridirektionen samtyckte till förslaget. 73)

[* Enligt Prisomräknare från medeltiden till 2100: 10 768 riksdaler år 1783 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 4 175 767 SEK år 2022 mätt med konsumentprisindex.]

När sålunda produktionen i andra kronobrännerier i Finland så småningom upphörde, 1787 och senare, fortsatte Nykarleby att verka enligt ett nytt avtal med af Wetterstedt. 74) Produktionen gick delvis till arméns och flottans behov. Sålunda beordrades 1790 att 26 000 kannor brännvin skulle skickas därifrån till Karlskrona, 75) 20 000–30 000 kannor året därpå. 76) Det mest märkliga var dock att 1787 när Bohuslän på Sveriges västkust inte hade gått med på att hyra husbehovsbränningsapparater, så försågs länet med brännvin från några få fungerande kronobrännerier. Nykarleby var ett av dessa. Sålunda levererade 1791 20 000 kannor till Göteborg, och 1793 åtog sig skepparen J. Glansk från Nykarleby stad att varje år transportera upp till 40 000 kannor brännvin till Göteborg. 77) Först år 1800 omorganiserade Norrköpings riksdag alkoholförhållandena i riket. Då beslöts att upphöra med kronobrännerierna i Nykarleby, Visby och Gripsholm. 78)

   

68

RA: BDA: Skrivelser till länen. Vasa län 1775-1779. 3.12.1779, 5.6.1781.
[BDA = Bränneri- m. fl. direktioners arkiv.]

69

BDA: Brevlistor 55: 1.5.1781.

70

RA: BDA: Fastighetshandlingar: Björneborg-Tammerfors.

71

RA: BDA: Brevlistor 55: 19.6.1783.

72

RA: Allmänna verks m.fl. skrivelser till KM vol 399, 21.1.1786.

73

RA: Inrikescivilexpeditionen: Rådsprotokoll 31.3.1786.

74

RA: BDA: Skrivelser till länen. Vasa län 1775-1799. 7.8.1789.

75

ibidem: 15.4.1790.

76

RA: BDA: Brevlistor 55: 24.1.1791.

77

RA: BDA: Skrivelser till länen. Vasa län 1775-1799. 10.10.1791, 31.1.1793.

78

RA: Inrikescivilexpeditionen: Konselj- och kabinettsprotokoll 1800: II: s. 820-824, 12.8.1800.


Ilkka Mäntylä (1995) Suomalaisen juoppouden kasvu : kustavilaisen kauden alkoholipolitiikka, s. 221, 226–227 f.
Catrin Wiik tillhandahöll. Översättning: F.L.


Läs mer:
Originaltexten.
Översättning till svenska med Google Translate.
(Inf. 2022-01-13.)









Minnen från besöket på Riksarkivet, Arninge



Bläddrade i bildarkivet från mitt besök på Riksarkivet i Arninge den 8 augusti 2012 och råkade stöta på foto av Ilkka Mäntyläs då nitton år gamla lånekvitto. Då hade jag ingen aning om vem denne var, men knappt tio år senare visade det sig.



RA: BDA E:c: Skrivelser från länen. Vasa län 1775-89.
[BDA = Bränneri- m. fl. direktioners arkiv.] I läsesalen finns instruktioner om hur arkivmaterialet ska handhas och kuddar att sätta under pärmarna så att böckerna inte ska fläkas upp för mycket.


(Inf. 2022-03-14.)

 

Smärre noteringar

Märkligt nog har jag inte stött på någon mer omfattande beskrivning av bränneriet, utan endast små brottstycken. Årtalet är kursiverat vid externa länkar.


1780-tal (?): Bidrag till Nykarleby stads personhistoria av Hj. Björkman.

Anders Gabriel Westberg, född 31 mars 1729 i Östbostrand i Småland. Magasinsförvaltare på kronobränneriet i Nykarleby. Hovsekreterare. Död 6 jan. 1795.

1783: Bidrag till Jakobstads historia, 3 bd, 1918–24 av Hj. Björkman.

Sedermera byggdes i Nykarleby landsförsamling ett kronobränneri, vilket år 1783 inrättade ett nederlag [förråd] i Jakobstad på följande villkor. ”Kongliga Bränneri Direktionen består Lagerman 5 % för 100 kannor och 4 skilling milen för varje hundrade kannor från Nykarleby bränneri, därifrån brännvinet bör hämtas, varemot det är och förbliver Lagermans skyldighet att förse staden med ett så tillräckligt kvantum, att det ej för krögare felas och därjämte förskaffa tjänliga kärl till brännvinets transporterande samt dessutom förse sig med tjänliga källare och rum.”

Lars Pensar tillhandahöll.
(Inf. 2016-03-16.)

1783: Nykarleby församlings kommunionbok.

Slussbyggmästaren Nils Sahlbom bodde på Forsbacka och ledde med största sannolikhet arbetet med ”Qwarn- och Hjulhuset".

Lars Smeds tillhandahöll.
(Inf. 2020-02-11.)

 

1784: Kårt Beskrifning öfver NyCarleby Stad av Johan Forshaell i Tidningar Utgifne Af et Sällskap i Åbo:

Et stycke utan för Staden, invid älfven är et Krono Bränneri nyligen anlagdt.



1790: Londicer, Georg Wilhelm, Vasa läns länskansli, Finlands Riksarkiv, Fennica.

Till befordran af den förut : kungjorde spanmålsuphandlingen för Ny Carleby regale bränneri, gifwes ... tilkänna, det priset nu är fyra riksdaler för tunnan råg.

 

1792: Tunelds geografi, citerad i Nykarleby stads historia av V. K. E. Wichmann (1920):

Ett regalt bränneri är 1/2 mil söderut ifrån staden uppbyggt och inrättat på en holme i Lappo älv, Haraldsholmen kallad; det skall vara ett bland de yppersta i hela riket i avseende till sin ordningsfulla och högst bekväma plan och inrättning.



1793: Londicer, Georg Wilhelm, Vasa läns länskansli, Finlands Riksarkiv, Fennica.

Som herrar committerade : öfwer allmänna spanmåls magazins inrättningen i riket ... funnit nödigt, at wid Wasa och Ny Carleby brännerier låta uphandla rijad råg emot contant betalning ...

 

1794: Bidrag till Nykarleby stads personhistoria av Hj. Björkman.

... vaktkarlen på bränneriet Isac Giers, död 19 apr.



1795: Inrikes tidningar den 10 februari på Kungl. Biblioteket.

Hof-Secreteraren Anders Gabr. Westberg, död på Ny Carleby Regale Bränneri d. 6 Jan. uti des 65 års ålder.



1795: Inrikes tidningar den 9 juni på Kungl. Biblioteket.

Den 17 nästkommande Julii är af HäradsRätten uti NyCarleby Socken utsatt til Bouptecknings förrättande å NyCarleby Bränneri, efter framlidne Hof-Sekreteraren And. Gabriel Westberg, hwarföre samtelige Arfwingar, fordrande och skyldige, behagade, sig därwid inställa; som andra gången kungöres.


1799: Londicer, Georg Wilhelm, Vasa läns länskansli, Finlands Riksarkiv, Fennica.

Efterskrefne terminer har : ... inspectoren wid Ny Carleby krono bränneri Alexander Sedenius tilkänna gifwit sig utsatt til upbörden af de rester ... för ifrån magazinet derstädes erhållne spannemåls undsättningar, neml. ..

 

1800: Londicer, Georg Wilhelm, Vasa läns länskansli, Finlands Riksarkiv, Fennica.

Enligt inkommen raport : hafwa tjuwar brutit sig in uti bränhuset wid Ny Carleby bränneri ... i anledning hwaraf tjuwarne ... böra ... efterspanas ...

 

1800: Tidningar för riksdagen i Norrköping år 1800.

... At till besparing af icke obetydlig Quantum Spannemål, KronoBrännerierna vid Wisby och NyCarleby kunde alldeles upphöra, ...
(Inf. 2018-04-25.)


1807, kungörelse den 12 december:

Til följe af kongl: allmänna magazins directionens förordnande, komma igenom öppen auction ... följande förbättringar at uplåtas ... neml. 1:o på stenfoten under förra krono bränneriets qwarn wid Ny Carleby ... 2:o en ... ny ... damm inrättning ...

Vaasan lääni. Lääninkonttori, Londicer, Carl Anton

 

1808: Matrikel över Elever i Wasa Trivialskola med anknytning till Nykarleby.

Carl Robert Gröndahl, född den 15 Jun. 1796, fadren Inspector på NyCarleby Bränneri. I Coll. Inf. cl. Sup. 1810. Dog i Wasa den 2 Oct. 1811.


1808: Minnen från 1808 års krig.

Af allmogen led Väst hemmans åboer största förlust, men en fältkommissarie Gröndahl, ägare af Loilax hemman i Munsala by, led ännu större, då hans skada är värderad till 1,169 rdr 10 sk. banko. Ibland den egendom han förlorade finnes äfven upptagen 250 kannor bränvin [= 655 l], hvilken vara säkert var synnerligt välkommen för soldaterna efter en 14 timmars batalj. Upplysningsvis tillägges, att Gröndahl var arrendator af ett i socken beläget kronobränneri.
(Inf. 2018-04-25.)


1809: Google books:

Til följe af hans excellences: ... Barclay de Tollys ... skrifwelse ... kommer alla de hus och ... som finnas wid detta NyCarleby bränneri, genom offentelig auction ... at försäljas ...



1810: Johan Blåmans dagbok:

I mars denna månad gingo alla brännvins-brännerihusen på auktion.



1821–43: En annan släkt Lybeck? av Erik Birck:

Fru Gyllenberg mindes som gammal det stora bränneri-”skylet”, som hon sett, då hon som flicka var på besök hos kapten Kerrmans där.



1955: Slaget vid Nykarleby under kriget 1808–09 av C-B. J. Petander:

Bränneriet var beläget ca 5 km söder om staden på åns västra strand. Där ligger nu Haralds gård och husbonden berättar att rester av grunden ännu påträffas i hans åker.



1968: Med.lic. Torvald T:son Hohenthal, Genos nr 39 Släkten Hohenthal 200 år i Finland:

Hösten 1966 hade det alltså förflutit 200 år sedan löjtnantsfamiljen Hohenthal anlände till Finland, Ylistaro i Sydösterbotten. Släktföreningen Hohenthal r.f-Hohenthalin Sukuyhdistys r.y., grundad för 21 år sedan den 11.10.1947, sammankom jämte avkomlingar till löjtnanten, sedermera stabskaptenen vid Österbottens infanteriregemente, inspektören för »Regala Bränneriet» i Nykarleby och slutligen majoren vid Uleåborgs Frikår Claes Jacob von Hohenthal, i Ylistaro ståtliga stenkyrka söndagen den 10 juli 1966 för att med gudstjänst inleda sitt jubileumssläktmöte.

 

1980: Om Svahns och Hammarins i Nykarleby stads historia del II av Erik Birck:

Fyra år senare, den 7 juni 1846, förelystes Marie till äktenskap, och den 23 juni sammanvigdes hon med underlöjtn. vid Kgl. Maj:ts och Sveriges flotta Uno Theodor Enegren. Dennes far, medaljören P. Enegren, hade en tid bott i Nykarleby med sina föräldrar, medan fadern var anställd på Haralds kronbränneri.

 

2007: Kysy kirjastonhoitajalta:

Mitä tiedetään Uusikaarlepyyssä toimineesta kruunun(viinan)polttimosta ennen vuotta 1790? Tai kruununpolttimoista kyseiseltä ajalta muuten?
Kysytty 11.2.2007

Vastattu 15.2.2007 Päivitetty 15.2.2007

1700-luvun alkoholipolitiikasta on julkaistu kaksi Ilkka Mäntylän perusteellista, arkistolähteisiin perustuvaa tutkimusta: ///Suomalaisen juoppouden juuret : viinanpoltto vapaudenaikana. - 1985/// ja ///Suomalaisen juoppouden kasvu : kustavilaisen kauden alkoholipolitiikka. - 1995///. Jälkimmäisessä on s. 221-229 esittely kruununpolttimoista.

Aulis J. Alanen käsittelee myös viinanpolttoa ko. ajalla teoksessa ///Etelä-Pohjanmaan historia 4, osa 2 : Etelä-Pohjanmaan talouselämä 1721-1809. - 1949 tai 1987///. Polttimoista löytyisi varmaankin tietoa myös kunkin paikkakunnan paikallishistorioista.

Uudenkaarlepyyn historiasarjasta ovat kuitenkin ilmestynyt vasta aikaa vuodesta 1810 eteenpäin käsittelevät Erik Birckin kirjoittamat osat ///Nykarleby stads historia 2 : 1810-1875. - 1980/// ja ///Nykarleby stads historia 3 : 1876-1975. - 1988///. Voisi ajatella, että kunkin paikkakunnan kirjastoissa olisi jotain tähän aiheeseen liittyvää materiaalia, yhteystiedot löydätte osoitteesta https://www.kirjastot.fi/kirjastot/kirjastohaku.aspx.
(Inf. 2020-02-12.)


2008: Westside:

Christian Ulric Westberg. Född 1767-08-23 i Sverige. Död 1805-04-30 i Storkyro. Inspektor för bränneriet i Nykarleby. Länsman och skallfogde i Storkyro.

Förklaringar

2ne Tvenne
   
Tunna
(våta varor)		 1 tunna = 4 fjärdingar = 48 kannor = 125,6 liter.
Tunna
(torra varor)		 1 tunna = 2 spann = 56 kannor = 146,6 liter struket mått eller 164,9 liter fast mått (med råge).
Kanna 2,62 liter
Aln 0,593 meter
   
Kasthake Beslag som håller ett fönster stängt.
Stormhake Beslag som håller ett fönster öppet vid vädring.
Utanlås Hänglås (bultlås). När jag försökte få reda på vad ett utanlås är, hittade jag den intressanta webbplatsen Historical Locks.
 
Utanlås.
   
(text) Ibland har text upprepats och då är den andra förekomsten satt inom parentes.


Detaljeringsgraden är ställvis på gångjärns- och kast-/stormhaksnivå, men ändå går det inte att göra en hundraprocentig rekonstruktion, för till exempel uppgifter om takvinklar, fönsterplacering, dörrstorlekar m.m. saknas.

En stor brist är att jag ännu inte hittat någon situationsplan, så den modell över hela området som detta arbete slutligen skall resultera i, kommer inte heller att vara fullständig. I beskrivningarna av byggnaderna anges avståndet från och väderstrecket i förhållande till föregående byggnad, så det finns ju i alla fall lite att rätta sig efter.

Det är en lycklig omständighet att hustru Karin och jag har intresset för gamla dokument gemensamt. Och ännu lyckligare är att hon kan tolka krumelurerna, för själv hade jag stått mig rätt slätt i uppgiften att transkribera.

Har inte räknat timmarna som åtgått till detta projekt, men det är åtskilliga.



*       *       *

Beskrifning öfer alla de Hus och byggnader, som vid NyCarleby Regale Bränneri äro af Bränneriets Arrendator Cammarrådet välborne Herr Eric af Wetterstedt upbygde,
Upprättad Den 4. Januarii, 1788.



Oidentifierad konstnär, 1700-tal, porträtt av Eric Af Wetterstedt, olja på duk, 77x60 cm. Proveniens: Heby Säteri. Inropades vid Stockholms auktionsverk den 15 november 2012 för 7 000 SEK.


Herr Wetterstedt tycks ha byggt upp hela anläggningen, för jag kan inte komma på något hus som skulle saknas.

 
  Länk till original-
dokument.
 

[1.] Caracteurs Byggningen


Denna Byggning är, år 1781, upsatt af godt grantimmer på 1 ½ alnars hög stenfot 42 ½ alnar lång 17 ¾ alnar bred samt 10 ¾ hög till takbandet under godt näfver och takvedstak, bestående af 2:ne våningar och 2:ne farstufvor i öfra och nedra våningen hvardera 8 ½ alnar breda och 6 alnar långa. Innan för farstufvan på västra ändan af Byggningen är 4 rum, nemligen ─ En kammare 8 ½ alnar bred 10 ¼ alnar lång med 2:ne fenster lufter och 2:ne fenster i hvar luft, hvardera med en storm och 2 kasthakar samt gångjern, 1 ¼ alnars hög fotpanel, tegelkackelugn, dörr med öferkantlås och Engelska gångjern.


Engelskt gångjärn.


Den andra kammaren är 7 alnar lång, 8 ½ alnar bred, med en fensterluft, med oljefärg målad fotpanel, tegelkackelugn och dörr af lika beskaffenhet som den förra.

Den 3dje kammaren 7 ⅛ alnar lång, 10 ¼ alnar bred, med 2ne fensterlufter, köksspis med spjeld och har lika dörr med de förra. Den 4de kammaren 7 alnar lång 8 ½ alnar bred har köksspis dörr och 1 fensterluft lik de förra. Alla dessa anförda fensterlufter äro hvardera 2 ¼ alnar höga.

Innan för farstufvan å östra ändan af denna byggning, äro äfven 4 rum uti nedra våningen, af lika storlek och innanred, som de å västra ändan, utom att några fotpaneler i rummen ej gives. Alla dessa rum äro 4 alnar höga inuti.

Uti öfra våningen, hvartill trädtrappa ifrån bägge farstufvorna gå, äro uti hvardera flygeln lika många rum som uti nedra våningen, af lika längd och bredd med de nedre rummen, men af 5 alnars högd:  dörrarna äro äfven af lika beskaffenhet, utom att 4 flera sådana gifves, 2ne i hvardera flygeln, hvilka gifva communication kamrarne emellan. Där äro och lika många och stora fensterlufter. 2ne rum i hvardera flygeln äro med fotpanel af 1 aln och 10 tumb högd beklädda, hvaraf 2ne på västra ändan endast äro med gul oljofärg öfverstrukna och omkring

 Sid. 1

väggarna tapetserade. Kamrarna äro derstädes i öfrigt inredda med kackelugnar, med spjeld, utom att ett rum i hvardera flygeln har murad spis med spjeld.

För alla dessa Boningsrummen tillsammans äro dörrar och fensterlufter, hvilka äro med bräder väl fordrade med gul oljofärg öfverstrukna, golfven af granplankor och taken, hvilka de flästa äro hvitlimade, med brädor panelade. 2ne stora farstufvudörrar med gångjern och klinkor äro äfven på lika sätt med oljofärg målade.

Ifrån öfvra våningen går vidare en trädtrappa upp ifrån hvardera fartsufvun till Vinden hvarest i hvar gafvel är en målad fensterluft med fenster och uti sjelfva vinden 2ne bräd-contoir upsatta. 3ne skorstenspipor finnas här gå igenom och vidare öfver taket.

På östra ändan är, undan gafvelväggen, 2ne kälrar af gråsten upmurade med hvälfda tegeltak, hvardera 11 alnar långa och 6 alnar breda. Hela denna byggning, som är ifrån NyCarleby älf 21 alnar västerut belägen är i öfrigt till knutar brädfordrad och med rödfärg öfverstruken.

 Sid. 2

 

Visualiseringar

Caracteurs Byggningen


1a Fasad mot söder och öster. Osäkert: Trappornas utformning, fönsterplacering och om ”undan gafvelväggen” betyder att källarna skall finnas till höger om gaveln. På övervåningen står om fönstren: ”Där äro och lika många och stora fensterlufter.” Det är lite märkligt, för i farstun tycker jag att det borde vara ett fönster på övre våningen. Därför är det en helgardering med den bortre dörren utan fönster ovanför entrédörren och den närmre med. Förstoring.




1b Fasad mot norr och väster. Förstoring.




1c Sektion. Osäkert: Källarens utformning och placering, d.v.s. om den överhuvudtaget skall finnas under huset och dörrplacering. Förstoring.

(Inf. 2014-02-26.)
   
 

[2.] Brännhuset


Brännhuset, år 1781 upbygt af godt grantimmer på 1 ½ alnars hög stenfot, 105 alnar ifrån Caracteurs Byggningen och 33 alnar ifrån älfven är 70 alnar långt och 21 alnar bredt och 12 alnar högt till takbandet, under godt näfver och takvedstak, bestående af 2ne våningar och vind. Till ingång är 2ne portar åt väster med lås och gångjern och med gul oljefärg på yttra sidan öfverstrukna. Åt södra ändan af nedra (af nedre) våningen [?] uti Brännhuset äro 2ne kamrar, med hvarsin målad dörr med lås och gångjern samt tegelkackelugn, en fensterluft uti den ena och 2ne uti den andra, af hvilka, en är emot sjelfva Brännhuset uthuggen. Det ena af dessa rum, är för Bland kammare nyttjad, hvaruti ett Ekfastage ligger, som har jernband, metalltapp och är af 450 krs [kannors] rymd och

 Sid 2

Inuti Brännhuset, som är 7 ¾ alnar högt, finnes inmurade med ugnar och spjeld, 5 för Drank och 2ne stycken Klarpannor [för andra destilleringen], af koppar, hvardera af 1,045 kannors rymd, hvartill hörer slangar och hattar af koppar och metalltappar: härtill höra och lika många Kylfat af gran hvardera bandade med 4 stycken jernband, hvilka äro 4 alnar höga och af 3 alnars diameter: Utom dessa finnes tillhörige rännor för vattnets ledande åt Kylfaten och för vattens och drankens aflopp.

Ifrån Brännhuset går en trappa af träd up till öfra våningen, som har dubbel botten. I södra ändan finnes lika som neder uti Brännhuset 2ne rum inredda. Det ena ett Gröpmagazin, [gröpe= grovmalet spannmål] med 2ne lårar för 300 tr spannmål har en fensterluft och dörr med lås: det andra rummet åt öster [?] är till Brygg kammare nyttjad och har en inmurad tackjernspanna, med metalltapp af ungefär 90 kannors rymd, en fensterluft och dörr med lås och gångjern. I denna ända af Byggningen äro dess utom 2ne dörrar, den ena ofvanföre på vinden hvarest ett hissverk för spannmålen är gjordt och den undre åt denna Mäskbotten. I norra gafvelväggen åter äro 2ne portar för Mäskkars och Pannors inflyttande.

Uppå denna Mäskbotten äro inmurade med ugnar och spjeld 2ne laggpannor af koppar med metalltappar, af 1100 kannors rymd hvardera och i norra ändan finnes en Reservoir af 2,310: kannors rymd med 3 jernband åtslagen dit vattnet ifrån uppfodringshuset ditbudas och sedan genom rännor till de uti Brännhuset varande Pannor och Kylfat afrinner och genom 2ne med jernbeslagna pumpar uppföres till den öfver Mäskbotten varande vinden, hvarest en Reservoir om 2,380 kannor rymd förser, såväl laggpannor som mäskkaren med nödigt vatten till hvilka nödiga rännor gifves. Denna Reservoir är med 3ne jernband beslagen. Intill båda sidorna, ända längs väggarna äro mäskkaren 23 till antalet, med tillhöriga låck, af 2,200 kannors rymd hvardera varandes hvart kar med 3 stycken jernband beslaget.
 

  Sid 3

Det dubbla mellantaket, emellan Bränn och Mäskhuset är liggande (är liggande) på 37 stn granbjälkar, af 12 tums tjocklek i 4kant, till hvilkas styrka 3 rader af lika tjocka bjälkar gå ända längs efter, nämligen en mitt efter och 2ne ända längs hvardera väggen. Den medlersta af dessa Bjälkar har till stöd 13 stycken lika tjocka stolpar och de andra bägge 14 stycken hvardera, hvilka sistnämnda, att gifva väggarna styrka äro med jern bultar fästade vid väggarna, hvarutom utan för väggarna på hvardera sidan; äro 12 stycken 9 tums bjälkar, ifrån stenfoten till takbandet, med jern bultar genom väggarna fästade.

Mäskhuset, som emot vinden är 4 ½ alnar högt, har till mellantak 28 stycken bjälkar af 12 tums tjocklek i fyrkant, såsom äfven under dem till styrka löpa tre rader med lika tjocka bjälkar längsefter, af hvilka, under dem, som gå mittefter äro sju stycken lika tjocka stolpar, och under dem, som äro på bägge sidorna, långs efter väggarna, fjorton lika tjocka stolpar, under hvardera, hvilka stolpar äfven äro, med jern bultar igenom väggen fästade.


[Wikipedia: Mäsk är en simmig mellanprodukt vid tillverkning av öl och brännvin. Mäsken är en blandning (tyska: maische) av krossad malt och vatten i vilken – under mäskningen – stärkelse omvandlas till jäsningsbart socker. Processen ger efter avsilning en fast foderråvara, drav [eller drank], och den jäsbara delprodukten vört för fortsatt beredning.]


Ifrån Brännhuset gå 4 stycken träpipor, genom Mäskhuset upåt taket till immans utsläppande och till samteliga ugnarna höra 6 stycken skorstenspipor.

I öfvrigt äro 13 fensterlufter, under uti Brännhuset, 14 stycken till Mäskbottnen och en fensterluft, i norra gafveln på vinden, utom de redan anförda, hvilka så väl som alla dörrar, med sina brädfordringar, äro med gul oljofärg, öfverstrukna: Hvar fönsterluft har 2ne fenster försedda med gångjern, storm och kasthakar. Inuti är hela byggnaden flera gånger med vithriol vattn öferstruken och utom är den tillika med sina Brädfodrade knutar med rödfärg öfvermålad.

  Sid 4

 

Visualiseringar

Brännhuset

Byggnadvsolymen (förutom tak), stenfotens höjd, antalet dörrar, fönster, skorstenar, takhuvar, pelare, bjälkar och följare framgår tydligt i beskrivningen. Placering är gissningar. Kort innan kapitlet skulle publiceras fick jag tillgång till några gamla bränneriritningar och då visade det sig att på de flesta är brännpannorna samlade kring eldstäder och inte utspridda som här. Vattenrännor ej redovisade. Gröpmagazinet vid sydgaveln fördes in vid ett senare tillfälle.

 


2a Gavel mot norr och fasad mot väster. Förstoring.




2b Gavel mot söder och fasad mot öster. Förstoring.




2c Längdsektion från väster. Tegelinklädda brännpannor av koppar med kylrör till kylfaten i brännhuset. Mäskfat på mäskbotten en trappa upp. Spannmålslår längst till höger. Förstoring.

 


2d Tvärsektion från norr. De fyrkantiga lådorna på vinden är vattencisterner. Förstoring.

 


2e Brännpannor och kylfat. Förstoring.


(Inf. 2014-03-06.)
   
 

[3.] Qvarn- och Hjulhuset


Qvarn- och Hjulhuset, 36 alnar nordost, ifrån Brännhuset belägit, af godt grantimmer. År 1782 bygdt öfver 20 alnar bred ådra, som skiljer sig ifrån hufvud älfven, täckt med näfver och takveds tak, 25 ½ alnar långt och 23 ½ alnar bredt och 14 ½ alnar högt; Qvarnhuset består af 2ne våningar af 11 ⅓ alnars bredd. Den nedra våningen, som har emot östra sidan, till ingång 2ne stora dubbeldörrar med lås, hvilka på yttra sidan äro med gul oljofärg öfverstrukna, har uti norra gafveln ett inredt rum, till mjölmagazin med 2ne Brädlårar, för 417 tunnor [62,5 m³] spannmål, 2 fensterlufter och dörr med utanlås.

Innan redet dessutom är ett stort stjärnhjul, på samma axel som vattenhjulet, hvilket drifver på hvarsin sida 2ne andra kugghjul, hvilka hvardera igenom trällor på hvarsin särskilta järnaxel el snes som drifva Qvarnstenarna; Hit till hörer äfven 2ne lårar af bräder, för det ifrån qvarnstenarna nedrinnande mjölet och på östra sidan af byggningen 2ne fensterlufter.Härifrån går träd trappa up till öfra våningen, äfven som en dylik utom byggningen, derest i norra ändan är ett rum till mölnare kammare som har målad dubbeldörr med lås tvenne fensterlufter och tegel kackelugn med spjäld. Innanredet är dessutom 2ne stycken qvarnstenar hvaraf ett par nya nyligen äro inlagda, med tillhöriga qvarnstens kar, med jernband och åt östra sidan 2ne fensterlufter och emellan dessa 2ne stora dörrar: en stor dubbeldörr är äfven emot södra gafveln med lås, till hvilken trappan utan byggningen leder.

Upp till vinden går vidare en trappa af träd: vinden sträcker sig öfver det till sammans bygda qvarn och hjul huset, hvarest är en fensterluft, och dörr hvarigenom spannmålen intages genom ett hisswerk, som utaf vattuhjulet drifves.

 Sid 5

I öfrigt bör anmärkas att golfvet i nedra våningen är utaf laggverke lagt på 11 st 10 tums Bjelkar, under hvilka ligga 6 st 12 tums Bjelkar. Melantaket åter, af laggverke har till stöd 19 st stolpar 5 ½ [alnar] höga och 10 tum i 4kant, på hvilka ligga 18 st Bjelkar à 10 och 11 tum i 4kant. Vinden åter med dess brädgolf ligger på 25 stn fyrkantiga Bjelkar af 10 tums tjocklek i väggen inhuggna.

Uti Hjulhuset äro 2ne hjul med deras tillbehör, af hvilka det ena, af 14 alnars diameter, upfordrar vattnet igenom 36 stycken ämbare, till Brännhuset; och det andra af 9 alnars diameter tillhörer mjölqvarnen. Hjulstockarna till dessa hjul, hvilka efter behag, kunna på sina hjuldynor uphissas, äro hvardera med många jernband bandade, och hjulen med flera skrufbultar genomborrade. Här äro och 2ne ugnar murade, för att värma hjulhuset, att hjulen ej om vintern få isa sig, hvilka äro underbygda af 14 st grofva bjälkar på hvilka äfven golf af laggverke är lagt; äfven är och här 5 st dubbeldörrar. Detta hjulhus har till takets uphållande 14 st Bjelkar, hvilka stödas af Bjelkar längs efter väggarna, som stödas af 12 stycken andra Bjelkar.

Till denna byggnad hörer jämväl en dam, af grantimmer timrad, och fylld med sten inuti: 28 alnar lång, 6 alnar bred och hög, försedd med 2ne damluckor af plankor och är öfver denna dam en bro af 30 alnars längd. I öfrigt anmärkes, att detta Qvarn och hjulhus vara utom, med röd färg öfverstrukit, dörrarna till Qvarnhuset med gul oljofärg målade, men de öfriga rödfärgade: fensterlufterna, som hvardera hafva 2ne fenster med brädfordringar, med gul oljofärg på ett lika sätt öfverstrukna.

 Sid 6

 

Visualiseringar

Qvarn- och Hjulhuset

samt dammen

Även om byggnaden beskrivits noggrant, lämnas mycket åt fantasin när den skall rekonstrueras. T.ex. storlek på rummen, placering av maskineri, dörr- och fönsterplacering m.m. Hade problem att förstå byggnaden innan jag insåg att det i hjulhuset är dubbel våningshöjd.



3a Gavel mot söder och långfasad mot öster. Förstoring.

 


3b Gavel mot norr och långfasad mot väster. Lite märkligt med dörren ovanför ”ådran”. Förstoring.




3c Längdsektion genom hjulhuset. Närmast ”... af hvilka det ena, af 14 alnars [8,40 m] diameter, upfordrar vattnet igenom 36 stycken ämbare, till Brännhuset”. Ej redovisat: ”Hjulstockarna till dessa hjul, hvilka efter behag, kunna på sina hjuldynor uphissas.” Förstoring.

 


3d Längdsektion genom hjulhuset. ”... och det andra af 9 alnars [5,40 m] diameter tillhörer mjölqvarnen.” Vid sidorna om det ”... 2ne ugnar murade, för att värma hjulhuset, att hjulen ej om vintern få isa sig.” Förstoring.

 


3e Längdsektion genom hjulhuset. Hjulen förbundna med en axel är ”... ett hisswerk, som utaf vattuhjulet drifves”. Repen till lyftbommen ej redovisade. Förstoring.

 


3f Längdsektion genom ”qvarnhuset”. Förstoring.

Bottenvåningen: Till vänster ”mjölmagazin med 2ne Brädlårar, för 417 tunnor spannmål.” Egentligen skall det skurna inte vara vitt, d.v.s. mjöl.
     Till höger ”... ett stort stjärnhjul, på samma axel som vattenhjulet, hvilket drifver på hvarsin sida 2ne andra kugghjul, hvilka hvardera igenom trällor på hvarsin särskilta järnaxel el snes som drifva Qvarnstenarna”.

Våning en trappa: ”... ett rum till mölnare kammare som har målad dubbeldörr med lås tvenne fensterlufter och tegel kackelugn med spjäld. Innanredet är dessutom 2ne stycken qvarnstenar hvaraf ett par nya nyligen äro inlagda, med tillhöriga qvarnstens kar, med jernband ...” De trattar genom vilka säden matas till kvarnstenarna är varken beskrivna eller redovisade.

Vindsvåningen: Spannmålslårar.

 


3g Längdsektion genom ”qvarnhuset”. Förstoring.

Bottenvåningen: Samma som vid en tidigare bild: Egentligen skall det skurna till vänster inte vara vitt, d.v.s. mjöl.” Det två lårarna till höger: ”2ne lårar af bräder, för det ifrån qvarnstenarna nedrinnande mjölet ...”.

 


3h Tvärsektion genom hjulhuset och ”qvarnhuset”. Förstoring.

Ugnarnas utseende antaget. Rännan som leder det uppfordrade vattnet till brännhuset sticker ut från den vänstra fasaden.

 


3i Tvärsektion från norr genom hjulhuset och ”qvarnhuset”. För att få en känsla för hjulens storlek, ta en titt på mannen mellan dem! Förstoring.

 


3j Detalj: ”... ett stort stjärnhjul, på samma axel som vattenhjulet [till vänster], hvilket drifver på hvarsin sida 2ne andra kugghjul, hvilka hvardera igenom trällor på hvarsin särskilta järnaxel el snes som drifva Qvarnstenarna;” Förstoring.

 


3k Detalj ur detaljen ovan. Förstoring.

 


3l Detalj av maskineriet. Förstoring.

 


3m Detalj av maskineriet. För pekaren över bilden för att se hur det förhåller sig till bjälklagen! Förstoring av den första och den andra bilden.


3n Dammen från uppströmssidan. Förstoring.

”... en dam, af grantimmer timrad, och fylld med sten inuti: 28 [16,80 m] alnar lång, 6 [3,60 m] alnar bred och hög, försedd med 2ne damluckor af plankor och är öfver denna dam en bro af 30 alnars längd.”

 


3o Dammen från nedströmssidan. Förstoring.

 


3p Detalj av dammluckorna från nedströmssidan. Storlek, placering, gejdrar och lyftanordning antagen. Förmodligen manövrerades luckorna med spakar och inte med taljor och block. Förstoring.

 


3q Detalj av dammluckorna från uppströmssidan. Förstoring.

(Inf. 2014-09-25.)
   
 

[4.] Spannmåls Magazinet och Lagerkällaren


Lagerkällaren och Spannmålsmagazinet, på wästra sidan af Landsvägen, som löper upp till Lappo socken 129 alnar ifrån Brännhuset, samt 186 alnar ifrån älfven, äro år 1782, upbygda på hvarandra af godt grantimmer. Lagerkällaren 25 alnar lång och 14 ¾ alnar bred, murad af gråsten, till 2 ¾ alnars höghd så att hela högden är 6 ¾ alnar. Taket, som i sednare tider blifvit dubbelt, består af 2 tums spåntade plankor, som tillika är golf uti Magazinet, ligger på 28 st granbjelkar af 12 tums tjocklek i 4kant, under hvilka 4 rader lika tjocka bjelkar löpa längsefter, som hvar ligga på 6 lika tjocka stolpar; äfven som på hvar sida af källaren äro 2 rader, lika tjocka fyrkantiga bjelkar, hvar uppå brännvinsliggarena hafva stöd.

Emellan liggarena å ömse sidor är mittefter källaren en gång, af 6 alnars bredd, hvartill är golf af granplankor och på norra ändan av denna källare är dörrluft försedd med 2ne dubbla välfordrade dörrar på gångjern, med behörige lås och nycklar.

Magazinet är ofvanpå Lagerkällaren 28 alnar långt, 17 alnar bredt och 9 alnar högt, under näfver och takvedstak med väl myssjade [= drevade] väggar. Inuti är det inredt med 4ra lika stora lårar af timmer till spannmålens förvarande, nemligen 2ne på hvar sida till 970 Tunnor spannmål hvardera, samt en gång mitt emellan af 6 alnars bredd, hvar låra är emot väggarna försedd med

Sid 7
2ne lådor att vädra spannmålen, samt i gången en att lägga ut spannmålen. Ifrån gången går en trappa till vinden hvarest åt norra ändan är en fensterluft och å södra (å södra) en dörr att taga in spannmålen genom till hvilken ända ett vindspel äfven gifves; en stor dörr är och österut till Magazinet nedanför, med gångjern, lås och nyckel, jämte hasp och märla med utanlås. I öfrigt anmärkas, att hela denna Byggnad som har brädfodrade luckor och för väggarnas styrka 8 stycken utanför upsatta bjälkar med skrufbultar genomborrade är med rödfärg öfverstruken. Sid 8 

 

Visualiseringar

Spannmåls Magazinet och Lagerkällaren

Vädringsluckornas antal samt portens och fönstrets placering antagna.



4a Gavel mot norr och fasad mot väster.




4b Gavel mot söder och fasad mot öster.




4c ”Liggarenas”, d.v.s brännvinsfatens storlek antagen. Förstoring.

 


4d Brännvinsliggare i källaren och sädeslårar ovanför.


(Inf. 2014-03-13.)
   
 

[5.] Gröp Magazinet


[Gröpe: Spannmål malt till en mjölliknande konsistens. Gröpen blandas sen med hett vatten i mäskkar.]


År 1784 af godt grantimmer uppbygd på 1 aln hög stenfot af 17 alnar 3 tums längd 14 alnar 2 tums bredd och af 8 ¾ alnars höjd till takbandet med godt näfver och takvedstak. Dess belägenhet är emot södra gafveln af Brännhuset, emellan hvilket af Bräder är på korsverksbyggnad upförd af 9 ¼ alnars längd och lika bredd med detta Magazin och har träd trappa till en bro som går ifrån öfra våningarna uti Magazinet och Brännhuset. 2 par enkla portar med gångjern och ett utanlås under näfver och takvedstak.

Magazinet har 2ne våningar. Uti nedra våningen som är af 4 ½ alnars högd, är en stor dubbeldörr med lås och gångjern, 2ne lårar af plankor åt hvardera långsida; som hvardera inrymmer 437 tunnor spannmål och 2ne luckor med gångjern och hakar samt jerngaller för de innanvarande gluggarna.

Öfra våningen till hvilken trappan uti skåfvet [?]  leder har en dubbeldörr till ingången med lås och gångjern, 2ne lårar af plankor längs efter, som hvardera inrymmer 366 tunnor spannmål. Golf eller mellantak emellan begge våningarna af plankor som äro

 Sid 8
 

liggande på 9 stycken bjälkar och emot takbandet på ett lika sätt 7 andra bjälkar. I södra gafveln en fensterluft med fenster och galler och i den norra en dör, ofvan den andra, hvarigenom spannmål intages igenom det utanför varande hissverket, och ned i lårarna föres. Denna byggnad, har till styrka för väggarna både utom och innanföre 6 stycken stolpar med skrufbultar igenom väggen borrade, och är i öfrigt utanföre med panelade knutar försedt och med rödfärg öfverstruken.

  Sid 9

 

Visualiseringar

Gröp Magazinet

Hur mellandelen ser ut framgår inte i beskrivningen. Har antagit att den är lika hög som bränneriet så att man kan vara inomhus när man transporterar in spannmålen.



5a Fasad mot väster, Brännhuset i vänsterkant.




5b Gavelfasad mot söder och fasad mot öster.


(Inf. 2014-03-19.)
   
 

[6.] Mälthuset

[Wikipedia: Malt är säd, vanligen korn, som fuktats med vatten och fått gro. Groddarna producerar enzymet amylas vilket får stärkelsen i maltet att omvandlas till maltsocker när maltet läggs i blöt, som vid bryggning. Efter att groendet gått tillräckligt långt avbryts processen genom att grönmaltet torkas eller rostas med varm luft. Den färdiga malten kan lagras länge. Malt används i tillverkning av öl och whisky men används även i jul- och påskmust, vissa bröd och till exempel memma. Dess rostningsgrad är en viktig smakfaktor: kraftigare rostning ger ett mörkare öl i och med att sockret karamelliseras. Vid ölbryggning används huvudsakligen ljusa maltsorter som pilsnermalt och pale ale-malt.

Mältare, ofta mälterska, var förr en person som livnärde sig på att framställa malt. Mälthus kallades den byggnad i vilket detta utfördes.]

[Några väldigt svårtolkade ord är markerade med kursiv text.]

År 1784 af godt gran timmer upbygdt, 67 aln uti nord ifrån Caracteurs byggningen och 40 alnar ifrån älfven på 18 tums hög stenfot stående af 22 aln 2 tum längd, 14 alnars bredd och 8 alnar 12 tums högd, under godt näfver och takveds tak. Byggningen består af 2ne bottnar och vind, till hvilkas ingång är 2ne dubbeldörrar, med gångjern och stocklås. Nedra gålfet är af tegel och det öfra af plankor, på 11 stycken bjelkar, till hvilkas styrka äro 2ne andra bjelkar; på hvar sida långs utåt väggen och dessa åter på 10 stycken andra uprättstående af 6 alnars längd med jernbultar till väggen åtskrufvade. 2ne stycken bjelkar äro och på hvar sin sida långs utåt den härvarande torkugnen, hvilka vid öfra bottens bjelkar äro fästade med jernband och en annan bjelke, som ifrån östra gafveln leder enda långs, mitt uti bygningen till muren med 2ne stolpar nedan bygd tjänar på samma sätt till styrka för öfra botten. Tvärt för hvardera gafveln äro 2ne stycken bjälkar av 6 alnars högd med jernbultar till väggen åtskrufvade: Ofvanom dessa tillika, med de förr

Sid 9

nämnda 10 andra, som äro af samma högd gå bjälkar innanföre omkring hela väggen och vidare tvärt öfver väggen 12 andra bjelkar intill takbandet, hvarpå plankor äro lagda till tak emellan öfra botten och vinden.

Uti nedra våningen äro 4 fensterlufter, vid östra ändan uti huset stå på underbygnad af stockar 2ne stöp kar med 2 jernband bundna af 760 kannors [1 991 l] rymd hvardera; Inuti byggningen intill västra gafveln är torkugnen upmurad af tegel, med 2ne ugnsdörrar af jern, flera tackjernsgötar, för en jämn värmes underhållande och åtskilliga murankare af jern samt 2ne hvalf på jernstänger: Torkugnens längd är 11 alnar, dess bredd 5 alnar och högd till mellantaket hvares Torkplåten ligger 4 ½ alnar.

Uti öfra våningen, hvartill träd trappan leder, är Torkplåten intill gålfvet, af jernbleck med underlagda jernstänger på hvilken 25 à 30 tunnor korn kunnat af tre ut mältning om veckan torkas; öfver denna Torkplåt är en im trumma af Bräder upsatt, med 4 luckor med gångjern och hakar; hvarifrån imman efter behag kan utsläppas, igenom den härifrån, utom taket gående träpipan. Här äro 4 fensterlufter.

Uppå winden är golfvet med fyllning och björnmåssa öfvertäckt. Den har till ingång en mindre dörr med gångjern. I öfrigt anmärkas, att dörrar och fensterlufter, med sina brädfodringar äro med gul oljofärg öfverstrukna. Bygningen utanföre röd färgad och att ifrån torkugnen går en skorstenspipa.

 Sid 10

(Inf. 2014-03-25.)		  

 

Visualiseringar

Mälthuset

I stort sett allt utom huvudmåtten antaget.



6a Gavel mot väster och långfasad mot söder.

 


6b Gavel mot öster och långfasad mot norr.




6c Sektion. Torkugnen i mitten. Förstoring.




6d Sektion. Stupkaren i förgrunden. Förstoring.

(Inf. 2014-04-03.)
   
 

[7.] Dräng Stufvan


År 1783 af godt gran timmer upbygd på 22 tums hög stenfot, af 14 alnar 4 tums längd, 5 alnar 22 tums bredd och 8 alnars högd till takbandet under näfver och takvedstak. Dess belägenhet är i väster, ifrån det förut anförda Gröpmagazinet 46 alnar och består af 2ne våningar med en af bräder tillbygd farstuga. Byggningen

Sid 10
 

delas igenom en afbalkning, uti 2ne rum, för hvar våning hvilkas längd och bredd utstakas [?] igenom denna afbalkning som ifrån östra knuten är 8 alnar och är den nedra våningens högd emot taket 3 alnar 22 tum.

Uti nedra våningen finnes uti kammaren emot öster 2ne fenster lufter, brädtak och gålf af tilljor, en köksspis med spjeld och dörr af 2 ¾ alnars högd med förtenta gångjern och lås. Uti vestra kammaren åter är en fensterluft och af samma beskaffenhet som de förra, spis med spjeld, till hvilken så väl som den förra hörer en skorstenspipa, golf, tak och dörr af lika beskaffenhet med den förra. Uti öfra våningen hvartill trappa ifrån farstufvan går, är uti hvardera kammaren en fensterluft, opanelat tak och golf, dörr med förtent lås och gångjern. Den nedra kammaren åter äger en lika dörr men till utan lås. I öfrigt är denna byggning med den tillbygda farstufvan med röd färg öfverstruken och äfven fensterlufter och dörrar med gul oljofärg öfvermålad.

Sid 11

 

 

 

 

 

Visualiseringar

Dräng Stufvan

Svårt att på basen av beskrivningen gissa sig till hur farstun såg ut.



7a Långfasad mot söder och gavel mot öster. ”Farstufvan” såg med största sannolikhet inte ut som den redovisas här.




7b Långfasad mot norr och gavel mot väster.




7c Tvärsektion.

 


7d Längdsektion.

(Text inf. 2014-06-03, visualiseringar 2014-09-17.)
   
 

[8.] Sprut- och Klockhuset upbygdt år 1783


Af grantimmer upbygdt 44 alnar väster om Brännhuset och 47 ½ alnar norr om Drängstufvan på knutstenar, af 7 ¾ alnar i 4kant och 7 ¾ alnars höjd mot en spåntad takafsättning, ofvan hvilken ett Åtta kantigt klockhus är bygdt af 3 ¾ alnar bredd tvärt öfver och 2 ½ alnar högd till det spåntade taket, som är 3 alnar högt, med ofvan upsat flaggspira. 2ne stora dubbeldörrar med lås och gångjern höra till spruthuset och 8 stycken med gul oljefärg öfverstrukna luckor, med gångjern och hakar till klockhuset. Uti spruthuset äro inventarii Brandredskaper förvarade och uti klockhuset finnes en stor klocka. Denna byggnad är i öfrig med sin dörrar med röd färg öfverstrukne.

 Sid 11

 

Visualiseringar

Sprut- och Klockhuset

I beskrivningen finns ingen uppgift om väderstreck.



8a Fasader.




8b Fasader. Klockan skymtar i klocktornet.




8c Sektion. Antar att det fanns en stege så att man kunde komma upp till klockvåningen och öppna luckorna.

 


8d Interiör snett uppåt från bottenvåningen upp mot klockvåningen.

 


8e Sprängskiss av klockvåningen. Stegen i förgrunden.

(Inf. 2014-03-09.)
   
 

[9.] Dräng- eller Bagare Stuga


År 1781 uppbygd af godt grantimmer 36 aln sydväst från Caracteurs byggningen och 21 ½ aln ifrån landsvägen

 Sid 11
belägen 8 aln i fyrkant och 4½ högt på en alns stenfot under näfver och takveds tak, innanredd med dörr på gångjern och lås, 2ne fensterlufter, kokspis med spjeld och bakugn men opanelat tak. Sid 12 

 

Visualiseringar

Dräng- eller Bagare Stuga




9a Fasader.

(Inf. 2014-04-17, skärtorsdag.)
   
 

[10.] Material Bodan År 1783 upsatt

Sid 12
 



[10–16 ihopbyggda, detta längst söderut]


Af grantimmer upbygd 36 ½ aln väster ifrån Caracteurs byggningen, intill Landsvägen, på knutstenar stående under näfver och takveds tak af 9 ⅔ alnar bredd, 11 ⅓ aln längd och 6 alnar högd till takbandet. Bodan är indelt i 2ne rum ofvan och nedan. Nedra rummet är 4 alnar högt mot ett opanelat tak och har en dubbeldörr med lås och gångjern. Det öfra rummet åter, som till träd trappa utom går har en enkel dörr med litet utanlås och gångjern. I dessa båda rum ligga de flesta inventariepersedlarna under vagtmästarens vård förvarade.

  
   
 

[11.] Wagnshuset År 1784 upsatt.


Detta hus, som nyttjas för kör redskapens förvarande är vidare i norr af korsvirkesbygnad upsatt af 9 ⅔ alnars bredd, 11 alnars längd och 6 alnars högd emot takbandet är mot bägge gafvlarna brädbeslagit under näfver och takvedstak. Huset har till ingång tvenne stora portar med gångjern och utan lås.

 Sid 12
   
 

[12.] Stallet, år 1782 upbygdt.


Detta hus är vidare i norr upbygdt i samma rad med förr nämnda byggnader på knutstenar. Dess bredd är 8 ⅔ alnar längd 8 ¾ alnar och högd emot takbandet 6 ⅓ alnar under godt näfver och takveds tak. Skullerummet till hvilket höskullen ofvanföre är, är 3 alnar 21 tum högt och har till ingång 2ne ofvan hvarandra satta dörrar till hvilka hörer gångjern, hvaraf den öfvre har stocklås och den andra klinka och inuti 4 stallspiltor och golf af hö

 Sid 12
 

skullan har en tillhörig lucka med gångjern och hakar.

 Sid 13
   
 

[13.] Ett Afträdeshus, 1784 upbygdt


Detta hus är vidare i Norr, af korsverksbyggnad, som emot begge gaflarna är brädslagit, äfven som taket är af brädor och är af 7 ½ alnars bredd 8 ¾ alnars längd, och 6 ⅓ alnars högd till takbandet. Huset är igenom ett brädskrank afdelt i 2ne rum till hvilka går hvar sin trädtrappa, och har hvardera en enkel dörr med gångjern.

 Sid 13
   
 

[14.] Ett större Fähus, år 1784 upbygdt


Detta hus är vidare, i norr, af grantimmer upbygdt af 9 ¾ alnars bredd, 10 ½ alnars längd och 6 alnars högd till takbandet, under näfver och takvedstak. Fähuset, ofvan hvilket höskulle är bygdt är 3 ¾ alnar högt, har en enkel dörr med stocklås, afbalkade rum för 9 fäcreatur, och höskullen en tillhörig dörr med gångjern.

 Sid 13
   
 

[15.] En Foderlada år 1784 upbygd


Denna byggnad är vidare i norr upbygd af grantimmer, på knutstenar, af 8 ½ alnars bredd och längd samt 6 alnars högd till takbandet, under näfver och takvedstak, och har en enkel dörr med stocklås.

 Sid 13
   
 

[16.] Ett mindre Fähus, år 1781 upsatt



Detta hus, är än vidare i Norr, af glt grantimmer upsatt på knutstenar, 6 alnar i fyrkant och 4 ¾ alnars högd till takbandet, under näfver och takvedstak, har en enkel dörr med gångjern och utanlås.

 Sid 13

 

Visualiseringar

Material Bodan, Wagnshuset, Stallet, Ett Afträdeshus, Ett större Fähus, En Foderlada och Ett mindre Fähus

 

I beskrivningen framgår ej hur husen är linjerade i plan och höjduppgift saknas för två av dem. Fuskvisualiseringarna kommer kanske att ersättas med mer detaljerade.



10–16a Från vänster: Material Bodan, Wagnshuset, Stallet, Afträdeshuset, Större Fähuset, Foderladan och Mindre Fähuset.



10–16b Från vänster: Mindre Fähuset, Foderladan, Större Fähuset, Afträdeshuset, Stallet, Wagnshuset och Material Bodan.

(Inf. 2014-05-08.)
   
 

[17.] Ett Svinhus år 1784 upbygdt


Detta hus är af grantimmer upbygdt 6 alnar norr om ett framdeles anfört redskaps elr byggnadsMaterialhus, af 9 alnars bredd, 17 ½ alnars längd och 3 ½ alnars högd till takbandet, under näfver och takvedstak. Byggnaden delas igenom 2 timmer afbalkningar i 3ne afdelningar, 4 ½ alnar ifrån hvardera ändan emellan knutarna och igenom en bräd af balkning inuti, mittefter, uti 6 afdelningar eller svinstugor, hvardera med dörr med gångjern och stängsel.

 Sid 13

 

Visualiseringar

Ett Svinhus

Inget sägs om ytbehandling av fasaden, så jag antar att det är obehandlad stock.



17a Gavel och långfasad åt okänt väderstreck. Förstoring.




17b Antagande om hur ”svinstugorna” ser ut. Förstoring.

(Inf. 2014-05-12.)
   
 

[18.] Ett Byggnads Materialhus år 1786 upsatt


Detta hus, är af korsveksbyggnad upfört och med breder beslagit till tak och vägar, belägit, 45 alnar nordväst ifrån Caracteursbyggningen, och 21 alnar i sydväst ifrån Mälthuset af 10 2/3 alnars bredd, 30 alnars längd och 3 ¼ alnar högd emot takbandet. Detta hus har 2ne ingångar och 2ne enkla portar för hvar ingång, med gångjern: ett par med utanlås och det andra med stora märlor till stängsel.

 Sid 14

 

Visualiseringar

Ett Byggnads Materialhus

Inget angivet om väderstreck och ej heller om portarna finns på långsidorna eller gavlarna.



18a Gavel- och långfasad. Stockar skymtar inne i huset. Förstoring.




18b Motstående gavel och långsida. Förstoring.




18c Längdsektion. Förstoring.

 


18d Interiör med stockar och några dörrar till höger. Förstoring.

 


18e Uppifrån en hanbjälke ned mot stockar. Förstoring.

(Inf. 2014-05-22.)
   
 

[19.] Kohlhuset år 1785 upsatt


Detta hus, är af korsverksbyggnad upfört och med bräder beslagit till tak och väggar beslagit 3 ½ alnar väster om Mälthuset är 11 ¼ alnar i fyrkant och 6 alnars högd till röst byggnaden, har en stor enkeldörr med gångjern och utanlås och rödfärgat tak.

 Sid 14

 

Visualiseringar

Kohlhuset

Ingen notering om sockel, men jag satte byggnaden på knutstenar och lite brädor mellan dem för att skydda ”kohlet”.



19a Entrégavel och långsida. Förstoring.




19b Bakgavel och långsida. Förstoring.




19c Tvärsektion. Antog att kolet lagrades i högar. Förstoring.

 


19d Längdsektion. Förstoring.

 


19e Uppifrån med taket ej synligt. Förstoring.


(Inf. 2014-05-29.)
   
 

[20.] En Klensmedja. År 1782.


Af grantimmer upbygd, belägen 220 alnar väster ifrån Caracteursbyggningen, 7 ¾ alnar i fyrkant och 4 alnar hög till takbandet under näfver och takvedstak, och har murspis med skorsten, dubbel eller trebottnad blåsbälg af läder, enkel dörr och gångjärn med utanlås.

 Sid 14

 

Visualiseringar

En Klensmedja

Inget angivet om sockel eller var dörren eller ”murspisen” är placerade. Ej heller något om fönster, men jag lade in två i alla fall, för annars skulle det bli rätt mörkt för klensmeden. I en smedja bör förutom blåsbälgen även finnas städ, kärl för kylvatten och en arbetsbänk, så därför har jag lagt in dem också.



20a Entrégavel och långfasad. Städet skymtar inne i smedjan. Förstoring.




20b Motstående gavel och långfasad. Förstoring.




20c Tvärsektion med arbetsbänk vid fönstret, ”dubbel eller trebottnad blåsbälg af läder” vid härden, vattentunna framför den och slutligen städet. Förstoring.

 


20d Längdsektion. Förstoring.

 


20e Tvärsektion med inventarierna. Förstoring.

(Inf. 2014-06-03.)
   
 

[21.] En Kalkboda år 1784 upbygd


Denna Boda, är af grantimmer upbygd 15 alnar öster om Gröpmagazinet och 12 alnar ifrån älfven, 6 1/8 alnar i fyrkant och 2 ¾ alnar hög till takbandet, under näfver och takvedstak, har en enkeldörr med gångjern och lås och inuti längs efter är hvar sida en låra af bräder.

 Sid 14

 

Visualiseringar

En Kalkboda

Inget om sockel, men jag lade in en i alla fall.



21a Entrégavel. Inne i boden skymtar en kalklåra. Förstoring.




21b Motstående gavel och långsida. Förstoring.




21c Sektion med två kalkfyllda lårar. Förstoring.

(Inf. 2014-06-09.)
   
 

[22.] En Is Källare år 1783 upbygd


Denna källare, är af grantimmer upbygd vid södra ändan af den vid Bränneriet i älfven liggande holmen, 11 1/8 alnar i fyrkant och 8 alnar hög till takbandet, 3 alnar ofvan och 5 alnar under jorden, under näfver och takveds-

 Sid 14

tak; Jämnt vid jorden är golf af plankor lagd, hvarest mitt uppå är en lucka med gångjern, och har till ingång enkel dörr med stocklås.

Frammanför denna iskällare vid holmänden är en damm uptimrad, med stenkistor hvilka tjänar till Qvarn damm och husbyggnadens förvar emot is vid islossningar och vårtiden.

 Sid 15

 

Visualiseringar

En Is Källare

Till kylning av vad isen användes framkommer kanske i ett senare skede. Isupptagning för mejeriets behov.



22a Entrégavel och långsida. Den tjocka marken symboliserar att mer än hälften av byggnadens höjd till takbandet, finns under mark. Förstoring.




22b Motstående gavel och långsida. Förstoring.




22c Tvärsektion. För att isen skulle bevaras längre brukade man täcka in den med sågspån. Det slår mig nu att visualiseringen är lite missvisande, för förmodligen var hela källargolvet fyllt med is. Som den nu är stuvad blir det väldigt mycket yta exponerad mot omgivningen.

Det står inget om stege i beskrivningen, men en sån bör ha funnits. På bilden finns ett isblock upplyft i en issax fäst i ett rep som i sin tur löper i en talja uppe vid nocken. Förstoring.




22d Längdsektion. Om källaren i verkligheten varit så isfylld, hade det varit svårt att täcka över isen med sågspån. Med tanke på smältning hade det inte varit så dumt att ha en isolerande trossbotten. Förstoring.



22e Golvuckan och lyftarrangemanget i närbild. Förstoring.

(Inf. 2014-06-17.)
   
 

[23.] En Dranklåra år 1781 upbygd.


[Wikipedia: Drank är en restprodukt vid framställning av brännvin och annan etanolframställning från jordbruksprodukter. Dranken är urkokt mäsk och består främst av skaldelar. Den används som djurfoder på grund av sitt proteininnehåll.]


Denna låra, belägen 26 alnar ifrån Brännhuset på dess norra ända är 13 alnar lång 11 alnar bred och 4 ½ alnar under jordbrynet af grantimmer nedtimrad, och öfver jordbrynet 3 ½ alnar hög till takbandet, af korsverks bygnad upförd, som till väggar och tak är brädbeslagne. Bottnen under uti låran är gjord af tälgda stockar, ofvan hvilka plankor är lagd, samt emellan tunraden och korsverks byggnaden är gålf af plankor; och är i öfrigt denna låra försedd med 2ne pumpar med stänger, rennor, tunnor utan före samt dörr och gångjern, för utanlås.

 Sid 15

 

Visualiseringar

En Dranklåra

Vågade mig inte på någon gissning om hur rännorna och pumparna såg ut.



23a Entrégavel och långfasad. Förstoring.




23b Motstående gavel och långfasad. Förstoring.




23c Tvärsektion. Det står inget om stege i beskrivningen, men en sån bör ha funnits. Tunnornas storlek, antal och placering antagen. Förstoring.



23d Längdsektion. Förstoring.

(Inf. 2014-06-25.)
   
 

[24.] En annan Dranklåra år 1786 upbygd.


Denna låra, i nodrväst ifrån den förra belägen 12 alnar, är 11 ½ alnar bred, 14 alnar lång och 6 alnar hög af grantimmer upbygd, 4 ½ alnar under och 1 ½ ofvan jorden stående, med rödfärgadt brädtak. Botten neder uti låran är gjord af tälgda stockar, samt emellan timret, vid jordbrynet är stockar för gålf; och är i öfrigt denna låra försedd med pump och enkeldörr på gångjern. Till denna låra uppumpas dranken ifrån den förra som uti emellan lagda rännor hitrinner.

 Sid 15

 

Visualiseringar

En annan Dranklåra

Vågade mig inte på någon gissning om hur rännorna och pumpen såg ut.



24a Entrégavel och långfasad. Förstoring.




24b Motstående gavel och långfasad. Förstoring.



24c Tvärsektion. Det står inget om stege i beskrivningen, men en sån bör ha funnits. Tunnornas storlek, antal och placering antagen. Förstoring.



24d Längdsektion. Förstoring.

(Inf. 2014-08-21.)
   
 

[25.] En Tegelugn. År 1780 murad.


Denna ugn, för tegels bränning är anlagd 800 alnar öster ut ifrån Brännhuset, samt öster om älfven vid Haralds gård. Muren är af torkat obränt tegel 15 ½ alnar lång, 12 alnar bred på dess yttra sidor, af ½ alnars tjocklek, samt 6 alnar hög. Den är

Sid 15

på en kullig backe anlagd 3 alnar under jord brynet och har 2ne dörrgluggar och 5 dragalnar [?] eldpipor.

På 1 ½ alnars afstånd ifrån muren, äro nedsatta 9 stycken pelare af grantimmer, 6 alnar höga och ofvantill sammanbunden med 2 ½ hvarf grantimrad, till styrka för 4 stycken takstolar, hvarpå är spikat brädtak, samt i södra ändan ett särskildt, sluttadt takstycke [?], af brädor och bakar [de yttersta brädorna från en stock, har rundad form på ena sidan och bark kvar], framför eldpiporna, som är 9 alnar bredt 13 alnar långt och 8 alnar högt vid muren, på stolpar af timmer.

Sid 16

 

Visualiseringar

En Tegelugn

Detta var en av de mest svårtolkade beskrivningarna hittills. Visualiseringen får man ta med en större nypa salt än i vanliga fall.

Hittade ingen förklaring till eldpipa, men en bild på en gammal tegelugn som hade kraftiga skorstenar, så en eldpipa är kanske en skorsten med inbyggd eldstad.



25a Möjligen långfasad mot söder och gavel mot väster. Inget sägs om antalet eldpipor och placering, men troligen fanns de på långsidan. Har även antagit att luckorna fanns där. Förstoring.




25b Möjligen långfasad mot norr och gavel mot öster. Pelarna är 6 alnar långa, men ändå är ugnen delvis under ”jordbrynet och på en kullig backe, så jag får det inte riktigt att gå ihop. Förstoring.

 



25c Längdsektion. Taket var förmodligen väderskydd för eldare och ved. Förstoring.




25d Längdsektion. Eftersom det är osäkert om luckorna fanns där jag antagit, lät jag bli att göra passager genom tegelvalvet, som inte heller det är omnämnt, men som bör ha funnits. Förstoring.

(Inf. 2014-08-28.)
   
 

[26. Tegelslageriet och torkhuset]


För tegelslageriet och torkningen är här 65 alnar norr ifrån ugnen nedsatta stolpar, uti 4 rader, 21 st. i hvar rad, på 104 alnar längd och 2 ½ alnar höga, vid takfoten, och 15 alnars bredd. På dessa äro 21st. takstolar, på 80 alnars längd, täckta dels med halm, dels med granbark. Här till finnes och ett behörigt arbets bord.

En grafven xxx i jorden för kran tunnan vid lerbrukningen och kranen är igenfallen, så väl som tunnan och kranen utbrukad.

 Sid 16

 

Visualiseringar

Tegelslageriet och torkhuset

Ännu en svårtolkad beskrivning. Jag har tolkat det som att taktäckningen delvis är borta.



26a Fasad. Förstoring.




26b Fasad. Förstoring.




26c Tvärsektion. Förstoring.

 


26d Längdsektion. Förstoring.

 


26e Längdsektion. Förstoring.

(Inf. 2014-09-04.)
   
 

[27. Brunn]


En Brunn för vattubehof vid tegelbrukningen, är grafven 85 alnar till väster ifrån torkladan och timrad 1 ¾ aln i fyrkant, samt 7 ½ alnar djup, med tillhörig vattuvind och stång.

 Sid 16

 

Visualiseringar

Brunn

Ämbaret blev i mindre laget.



27a Motviktens utformning antagen. Förstoring.




27b Brunnen i dess fulla djup. Den blå skivan symboliserar vattenytan. Förstoring.




27c Förstoring.

(Inf. 2014-09-08.)





NyCarleby Regale Bränneri D 4 Januarii år 1788.
J. F. Bergström

 


Källa: Riksarkivet, Arninge: Bränneri- m. fl. direktioners arkiv. Hufvudarkivet. E:c, Skrifvelser från länen, Vasa län, 1775–89.
Visualiseringar: F. L.


Kronologi över byggnadernas tillkomst

 
År   Byggnad Stomme
1780 25. En Tegelugn obränt tegel
? 26. [Tegelslageriet och torkhuset] stolpar
? 27. [En Brunn] timmer
       
1781

1.

 Caracteurs Byggningen grantimmer
  2. Brännhuset grantimmer
  9. Dräng- eller Bagare Stuga grantimmer
  16. Ett mindre Fähus grantimmer
  23. En Dranklåra grantimmer
       
1782 3. Qvarn- och Hjulhuset grantimmer
  4. Spannmåls Magazinet 
och Lagerkällaren
 grantimmer
och gråsten
  12. Stallet ?
  20. En Klensmedja grantimmer
       
1783 7. Dräng Stufvan grantimmer
  8. Sprut- och Klockhuset grantimmer
  22. Is Källare grantimmer
       
1784 5. Gröp Magazinet grantimmer
  6. Mälthuset grantimmer
  10. Material Bodan korsverk
  11. Wagnshuset korsverk
  13. Ett Afträdeshus korsverk
  14. Ett större Fähus grantimmer
  15.  En Foderlada grantimmer
  17. Ett Svinhus grantimmer
  21. En Kalkboda grantimmer
       
1785 19. Kohlhuset korsverk
       
1786 18. Ett Byggnads Material-hus brädor
  24. En annan Dranklåra grantimmer

(Inf. 2014-10-15.)


Läs mer:
Regalbränneriet och kvarnarna vid Haralds av Runar Nyholm.
Harald och släkten Kerrman. Några anteckningar av Woldemar Backman.
Harald i Hemman och husbönder i Nykarleby Kyrkoby och Forsby 1548–1950.
Fler följetonger.
Fler kronologier.

Affären med brännvinet (2010) av Bengt-Åke Berg på Spritmuseums webbplats.
(Inf. 2014-02-19, rev. 2024-01-07 . )
 

LIITE V: Suomen kruunupolttimoiden vaiheet

Turku, Tampere, Pori, Helsinki, Hämeenlinna, Loviisa, Kuopio, Joensuu, Uusikaarlepyy, Vaasa

— — —

Uudenkaarlepyyn polttimo oli monella tavalla poikkeuksellinen Suomessa olevista. Se oli ensinnäkin Joensuun lisäksi ainoa, joka ei sijainnut kaupungissa tai sellaisen välittömässä läheisyydessä ja se oli myös kaikkein pitkäikäisin. Polttimojohtokunta tiedusteli 1779 Vaasan läänin maaherralta, tulisiko alueelle rakentaa toinen polttimo jo käynnissä olevan Vaasan lisäksi. Maaherra vastasi, että kamarineuvos E. af Wetterstedt oli tehnytkin ehdotuksen tällaisen perustamisesta. Sen teho olisi 3 000 tynnyrin poltto vuosittain. af Wetterstedt osti itse sitä varten tontin Haraldin tilan asukkaalta. Paikka sijaitsi n. 6 km kaupungista etelään. Hänelle annettiin avuksi rakentamiseen 24 miestä Pohjanmaan jalkaväkirykmentistä. 68) Jo 1779 vuokrasopimuksen tehnyt af Wetterstedt joutui lähettämään johtokunnalle tarkat piirustukset polttimosta, sen pannuista ja ympäristöstä.  69)

Vuodelta 1783 olevan katselmuspöytäkirjan mukaan laitokseen kuului 1781 valmistunut 2-kerroksinen hirsinen polttimorakennus, mitat 21 x 70 kyynärää, korkeus 12 kyynärää, samoin 2-kerroksinen asuinrakennus ja muut rakennukset, ”kuten muuallakin”. Tuolloin laitoksen arvoksi arvioitiin 10 768 riksiä. 70) Tuotanto alkoi 1781 ja oli ennen vuotta 1787 suurimmillaan 1783 yltäen 44 000 kannuun. Alussa af Wetterstedtillä oli ristiriitoja polttimojohtokunnan kanssa ja 1782 hän oli omavaltaisesti rajoittanut polttoa, mistä hän sai johtokunnan kärjekkään huomautuksen. 71) Kun useimmat valtakunnan kruununpolttimoista ajettiin alas vuoden 1787 jälkeen ja niiden vuokrasopimukset purkautuivat, kävi Uudenkaarlepyyn suhteen toisin. Af Wetterstedt esitti 1786, että koska hänelle oli uskottu Suomen läpikulkuvesitiekysymys (Durchfahrt) eikä siihen oltu osoitettu mitään varoja, Uudenkaarlepyyn polttimoa laajennettaisiin 6 000 tynnyriä vuodessa polttavaksi ja vuotuinen voitto käytettäisiin tähän tarkoitukseen. Hän itse arveli, että lisääntynyt tuotanto voitaisiin myydä Västerbottenin lääniin. 72) Valtaneuvosto suostui ehdotukseen. 73)

Niinpä sitten kun Suomen muiden polttimoiden tuotanto vähitellen lakkasi vuonna 1787 tai sen jälkeen, Uusikaarlepyy jatkoi toimintaansa af Wetterstedtin kanssa tehdyn uuden sopimuksen mukaisesti. 74) Sen tuotanto meni osittain armeijan ja laivaston tarpeisiin. Siten sieltä määrättiin lähetettäväksi 1790 Karlskronaan 26 000 kannua viinaa, 75) seuraavana vuonna 20 000-30 000 kannua. 76) Erikoisinta kuitenkin oli, että kun Ruotsin länsirannikolla sijaitseva Bohuslääni ei ollut suostunut 1787 tekemään kotitarvepolton vuokraussopimuksia, se varustettiin vielä muutaman toimivan kruununpolttimon viinalla. Uusikaarlepyy oli yksi näistä. Siten sieltä haettiin 1791 Göteborgiin 20 000-24 000 kannua ja 1793 Uudenkaarlepyyn kaupungista kotoisin oleva laivuri J. Glansk sitoutui kuljettamaan vuosittain aina 40 000 kannuun asti viinaa Göteborgiin. 77) Uudenkaarlepyyn polttimon toiminta päättyi vasta vuonna 1800, kun Norrköpingin valtiopäivät järjestelivät valtakunnan alkoholioloja uudelleen. Tuolloin päätettiin lopettaa Uudenkaarlepyyn, Visbyn ja Gripsholmin kruununpolttimot. 78)


Ilkka Mäntylä (1995) Suomalaisen juoppouden kasvu : kustavilaisen kauden alkoholipolitiikka.


Översättning till svenska.
(Inf. 2022-01-13.)

[Google Translate]

BILAGA V: Stadier av finska kronlökar

Åbo, Tammerfors, Björneborg, Helsingfors, Tavastehus, Lovisa, Kuopio, Joensuu, Nylandsby, Vasa.

— — —

Nylandslöken var på många sätt enastående från de i Finland. För det första var det, förutom Joensuu, det enda som inte låg i staden eller i dess omedelbara närhet, och det var också det som levde längst. År 1779 frågade lökarstyrelsen landshövdingen i Vasa län om ytterligare en glödlampa skulle byggas i området utöver den som redan är i drift i Vasa. Landshövdingen svarade, att rådmannen E. af Wetterstedt föreslagit inrättandet av ett sådant råd. Dess kapacitet skulle vara 3 000 fat per år. af Wetterstedt köpte själv marken av en boende på Haraldsgården för det ändamålet. Platsen låg ca 6 km söder om staden. Han fick hjälp att bygga 24 man från Österbottens infanteriregemente. 68) Redan 1779 fick af Wetterstedt sända styrelsen detaljerade ritningar över glödlampan, dess pannor och dess omgivning. 69)

Enligt 1783 års besiktningsprotokoll omfattade anläggningen en 2 våningars timmerkolvsbyggnad färdig 1781, mätande 21 x 70 kubikfot, 12 kubikfot hög, samt ett 2-vånings bostadshus och andra byggnader, ”såsom annorstädes ”. Vid den tiden uppskattades värdet av anläggningen till 10 768 rickshaws. 70) Produktionen började 1781 och nådde sin topp 1783 före 1787 och nådde 44 000 burkar. I början hade af Wetterstedt konflikter med bulbboarden och 1782 hade han godtyckligt begränsat bränningen, varav han fick en skarp anmärkning av styrelsen. 71) När de flesta av rikets kronlökar var nedlagda efter 1787 och deras arrende upphörde, var situationen en annan med avseende på Nylands. Af Wetterstedt föreslog 1786, att sedan han anförtrotts frågan om den finska vattenvägen (Durchfahrt) och inga medel anslagits därtill, skulle glödlampan utvidgas till 6 000 tunnor per år i Nyland och den årliga vinsten skulle bli används för detta ändamål. Själv spekulerade han i att den ökade produktionen kunde säljas till Västerbottens län. 72) Allmänna rådet samtyckte till förslaget. 73)

När sålunda produktionen av andra lökar i Finland så småningom upphörde 1787 eller senare, fortsatte Uusikaarlepyy att verka enligt ett nytt avtal med af Wetterstedt. 74) Dess produktion gick delvis till arméns och flottans behov. Sålunda beordrades 26 000 kannor sprit att skickas därifrån till 1 790 Karlskrona, 75) 20 000—30 000 kannor året därpå. 76) Det mest märkliga var dock att när Bohus län på Sveriges västkust inte hade gått med på att hyra hushållsapparater 1787, så försågs det fortfarande med sprit från några få fungerande kronlökar. Uusikaarlepyy var en av dessa. Sålunda hämtades mellan 1791 och 20 000 kannor till Göteborg 1791, och 1793 åtog sig sjöman J. Glansk från Nylands stad att varje år transportera upp till 40 000 kannor sprit till Göteborg. 77) Först år 1800 omorganiserade Norrköpings riksdag alkoholförhållandena i riket. Då beslöts att stoppa kronlökarna vid Nylands, Visby och Gripsholm. 78)


Ilkka Mäntylä (1995) Det finska fylleriets tillväxt: den gustavianska tidens alkoholpolitik.


Redigerad översättning till svenska.
( Inf. 2022-01-13.)