Träsken, förr en attraktiv resurs

Vid genomgång av stadens räkenskaper samt protokoll från Kyrkoby-Forsby byalags stämmor, framgår att träsken och kärrmarkerna förr var en betydelsefull resurs.

När Andrasjöns ångbåtsbrygga byggdes, levererades till byggplatsen flera skrindor mossa för tätning mellan stenarna i den låga mur, som söderom bryggfästet anlades för ballastens förvaring. Återkommande är även leveranser av mossa till gråstenskvarnen när kvarnrännan och uppdämningarna [som syns bättre på förstoringen] skulle renoveras, ofta efter islossningarna. Då antecknas levererade skrindor med björnmossa till tätning. Att skrindor med mossa till skolhusets renovering och ombyggnad, även behövdes framgår likaså. I detta fall måste det ha rört sig om vägg- och husmossa, som användes, dels för drevning mellan stockarna, dels till mellantaksfyllning, uppblandad med lera. Samma var fallet med poliskammarn-spruthuset som ofta behövde underhåll och förbättringar och reparationer. Där syns det som om eldstäderna och fönstren i butkorna ofta varit utsatta för åverkan, eftersom återkommande poster är ”insatta fönsterrutor och murning av lossnade stenar i eldstäderna”.

Mossan togs från träskmarkerna i omgivningarna. Dessa utarrenderades på olika lång tid, främst som grästäkter av det starrgräs som växte där, och utgjorde ett väsentligt tillskott till böndernas vinterfoder. Vitmossan som torkats användes som strö i stall och fähus. Osäkert är om i dessa trakter torv skulle ha upptagits till bränsle, något som annars också förekom i landet på sina ställen.

Några plock ur byalagens protokoll belyser:

1849, den första maj.
  --  Elias Jeremiasson Höökärr företrädde och inbetalte arrende för Hysal träsk med 23 kopek Silfver och öfverlämnades samma träsk åt honom ytterligare uppå ett års arrende, räknad från denna dag, emot erläggande af enahanda arrendesumma, som tillförne eller tjugotre kopek silfver.

[Karta från 1840-talet med Hysal i mitten. Kompletterad med Österbottniska stambanan och bibanan till Nykarleby. Folke Holmström tillhandahöll med kommentaren: ”Trakten är intressant, eftersom min farfars farfar jobbade som dräng i Sorvist. Detta var på förra hälften av 1800-talet och det var förresten han som antog namnet Holmström i stället för Carlsson.” Förstoring.
(Inf. 2011-09-25.)]

1844, ?
-- Beträffande arrendet för Juth- och Stenäs Träsket som Kapetain Kerrman haft arrenderat, så afsäga vi oss arrende summan för år 1844, emot det vi få behålla den på Juth träsket uppförda nya Ladan, och att hans arrende med datu upphör, men för 1842 och 1843 års arrendesumma bör bemälde Herr Kapten ansvara och må hålla sig till herr Häradsskrifvaren Kjellman bäst han gitter och kan. - och åligger det Bya Ålderman Johan Andersson Högbacka att utlysa ofvannämnda Träskena på nytt arrende samt att utfordra Tillandningskartan av bemälde Herr Kapten Kerrman.

Joh. Sund eller Bäck Johan Pelkos

Is. Kärr

Bevittna G.J. Högman
                                    Af d:o

 

1825, 6 april
Johan Johansson Sorvist inropar Hysal träsk mot 16 skilling om året till tio år men om byn vel böria utforska det så är arrendet omkull.

                                   Protokoll hållit vid allmänna Byastämma
                                    den 8 april 1826.

--- men även ett helt arrendeärende från

1817, den 13 juni.

Åt Herr Doktor Topelius blef utlåfvad den lilla del af Kryddgården vid pass ½ kapland, som på byns mark ligger invid och Söder om Södra Tullhuset, att på så lång tid lag medgifver nyttja och disponera.

Här rör det sig om den lilla jordbiten mellan tullhusets södra gavel och Prästvägen strax norr om gaveln på det Rechardska huset, idag Kivinens, liksom Södra Tullhuset. På detta halva kappland torde även källarn, som är omnämnd på annan plats här på vyerna, ha funnits. Att det rör sig om dr Topelius, beror på att han hyrde södra tullhuset denna tid innan han inflyttade i den nyuppförda Kuddnäs gård.)

Lars Pensar digitaliserade och tillhandahöll med kommentaren:

(Inf. 2011-02-23, rev. 2015-02-24 .)