Döbeln, Georg Carl von (f. 29/4 1758 Västergötl., d. 16/2 1820 Sthlm), militär. D. gick efter avlagd officersexamen i fransk tjänst och stred mot engelsmännen i Ostindien, men återvände vid krigsutbrottet 1788 till hemlandet. I striden vid Porrassalmi 1789 fick han ett muskötskott i pannan och bar sedan den berömda svarta bindeln över såret.

D. utsågs vid krigsutbrottet 1808 till chef för 3:e brigaden. Särskilt utmärkte han sig i striderna vid Siikajoki, Nykarleby, Lappo (där han dock förlorade kontrollen över sina trupper) och Kauhajoki. Fastän försvagad av sjukdom vann han 13/9 1808 den viktiga segern vid Jutas, som räddade de retirerande hären från att kringrännas. Över denna strid upprättade J. L. Runeberg ett lyriskt monument i dikten D. vid Jutas. I oktober 1808 utnämndes D. till befälhavare och vice landshövding på Åland, men tillträdde p.g.a. sjukdom inte detta befäl förrän i februari följande år. Då förstärkningar uteblev måste han uppge Åland, men lyckades dock föra sina trupper över isen till Sverige. Därefter kämpade D. i Norrland, där han efter freden hemförlovade de finländska trupperna och höll ett berömt tal till dem. D. betraktas som en av de dugligaste svenska befälhavarna under 1808—09 års krig. På grund av sin ledarförmåga och strategiska blick höjde han sig avgjort över de andra. Generallöjtnant 1813. (S. Dahlbäck, General D., 1915; S. Nordensson, G.C. v. D., 1935; A. Söderhjelm, G.C. v. D., 1937; V. Rauta, D., 1939; S.M. Waller, G.C. v. D., 1947; S. Stolpe, D., roman, 1941, skådespel, 1941)