V. K. E Wichmanns ”Sjöhaga”
– och sedan

Familjen Wichmanns tidigare sommarhem på Djupön på Vexalasidan övergavs för Bådaudden 1897 då en stocktimra från Socklot inköptes och uppfördes längst ut på Bådauddens östra sida. Timran antogs härstamma ända från 1500-talet.

Till platsen flyttade även en bagarstugubyggnad, den forna villan ”Myggan” från Alörn, som flyttad till Högbacka inköpts och ombyggts, samt en timra som fick bli ett litet fähus. Dessutom ett gammalt loft, från kanske 1700-talet, ditflyttades.

En förnämlig, stor stensatt jordkällare uppfördes. Där förvarades det stora förråd av matvaror som behövdes för familj och gäster under den långa sommarperioden.

Om familjens liv på Sjöhaga kan man läsa närmare i dottern Gertrud Wichmanns bok Där forsen sjunger på sidorna 68–78.

Efter V. K. E. Wichmanns pensionering den 1 september 1916 och den efter frihetskriget företagna flytten till Helsingfors, upphörde familjens sommarliv där. Sjöhaga säljs åt markägaren Axel Lindvall. Det gamla loftet säljs åt trädgårdsmästare Waldemar Bergman, Wichmanns kollega vid seminariet. Han låter uppföra loftet som villa vid Andrasjön 1924.

Det gamla loftet återuppfört vid Andrasjön.
Foto: Lars Pensar.

Gunhild Söder, född Lindström, från Forsby har minnen av Sjöhaga. Hennes föräldrar ägde mark på Bådan liksom en hel del andra bönder från Forsby och Kyrkoby. Som granne till Sjöhaga vistades hon många somrar från 1932 på Sjöhaga och är villaägare på Bådan än i dag.

Hon berättar att de tyckte Sjöhaga var så stort, i jämförelse med de små höbärgningsstugor som fanns på Bådan. Gunhild och hennes familj bodde i pigkammarn. Stora rummet hyrdes någon sommar av Hugo Casén med barnen Börje och Carita.

Situationsplan baserad på skiss (med norr nedåt) gjord av L.P. på basen av uppgifter av Gunhild Söder

Från huvudbyggnaden gick en gång ned till stranden vid Bådaviken. På norra sidan om gången till stranden fanns en något igenvuxen plan för bollspel, kanske tennis och krocketspel. På planens norrsida fanns båthuset vid stranden. Där förvarades en segelbåt som ingått i köpet. Den kallades nu för ”Märjon”.

På södra sidan gången mot stranden fanns den fina jordkällaren. Den tidigare säkert fina gårdsplanen hade alltmer börjat växa igen.

På villans långsida mot Bådaviken fanns en längsgående glasveranda med delvis målade rutor och med rött, blått och grönt inglasade rutor. Mitt på verandan fanns trappan ut mot sjön. Men vandaler hade redan då söndrat en hel del rutor och dörrar hade vid flera tillfällen brutits upp. Det antogs att det var de fribytande propsarbetarna som var förövarna.

På villans norra sida växte vita törnrosor och spireabuskar, medan på västra väggen växte vresrosor och vita törnrosor. På sydväggen fanns en dörr till pigkammare. På bägge sidor om den växte häggmispel.

I villan fanns ett stort rum med en stor öppen spis. Där hade pianot stått under Wichmanns tid. Pigkammaren, som sträckte sig längs norrsidan, hade en förrådskammare i vardera ändan för matvaror och kärl. På vinden fanns flera små sovkamrar.

I bagarstugan fanns i sydöstra hörnet en kammare/badstuga, medan resten upptogs av ett stort rum med bakugn och en öppen spis. Vid bagarstugans östra gavel växte ett antal bärbuskar. Bakom den fanns ett yttre förråd. Bakom det lilla fähuset fanns dasset.

Till Bådaudden fanns inte någon väg denna tid, endast kärrspår. Väg kom i samband med skiftet på 1970-talet. Att ta sig till Sjöhaga på 1920–30 talet betydde att 9 kogrindar och ”led ”mellan Sjöhaga och Bådagrinden på nuvarande Hanséns stallplats, skulle öppnas och stängas av den passerande. Därför var sjövägen genom kanalen och längs älven att föredra.

Axel Lindvalls syster Irene som var sjukvårdare erhöll villan som utlösen och lät 1935 flytta den som bostad till tallbacken ca 200 m väster om Frihemmet, i nuvarande Tallgränd.

När kriget bröt ut 1939, flyttade hon som vårdare till Helsingfors. Under kriget bodde Edit Åström, som arbetade på Forsbergs bageri på Karleborgsgatan, i huset.

Strax efter kriget blev en utbruten sjukdomsepidemi orsak till att i huset inrättades ett ”epidemisjukhus”. Efter några år kunde huset igen användas som bostadshus för olika bostadsbehövande, Tidvis stod det långa perioder tomt. En av ägarna till huset var en tid Gustav Hansén. En annan Gunnar Hauta-aho. Huset köptes senare av Kaj Lytts. Senare har nya ägare tillkommit och huset har även renoverats.

F.d. Sjöhaga vid Tallgränd.
Foto: Lars Pensar.