Nykarleby stads historia 1620—1975 utkommer enligt den fastställda planen i tre delar. Del II som omfattar tiden 1810—1875 utkom år 1980 och föreliggande del III behandlar tiden 1876—1975. Del I kommer att skildra stadens äldsta historia, tiden 1620—1809.

Författaren till Nykarleby stads historia del II och III, fil dr Erik Birck avled den 25 december 1985. Vid sin bortgång hade Erik Birck sammanställt manuskriptet till del III även om en del bearbetningar återstod.

Det manuskript som förelåg visade sig vara för omfattande för att kunna utges inom de ramar som uppdragits för stadens historieskrivning. En bearbetning eller ett urval måste företas. Erik Birck hade påbörjat detta arbete.

En överenskommelse träffades mellan Nykarleby stad och Erik Bircks anhöriga och i september 1987 utsåg historiekommittén FM Bengt Kummel att fullfölja bearbetningen av manuskriptet och att handha utgivningen av del III enligt de riktlinjer som kommittén tidigare fattat beslut om.

Allt det väsentliga och centrala i Erik Bircks historieskrivning har bevarats. Man kan naturligtvis inte i något fall åstadkomma en heltäckande skildring av en stads utveckling under 100 år. Man får lov att göra ett urval och beskriva det så tydligt som möjligt.

Nykarleby som skolstad är en naturlig tyngdpunkt i framställningen. Skulle skollivet förefalla för enahanda så finns det gott om dramatiska händelser i början av seklet. Först den ryska inkvarteringen under ofärdsåren, avväpningen och slutligen fånglägret med uppseendeväckande arkebuseringar.

Färgrik är också den civila sidan vid samma tid. Nykarleby Aktiebanks fall och den smalspåriga järnvägens försäljning är uppmärksammade milstolpar i stadens historia.

Central är naturligtvis också älven och vattenkraften. Vid byggandet av kraftverket underskattade man först naturens krafter och förlorade anseendet ett tag innan tekniken segrade.

I dessa texter har endast smärre avsnitt utelämnats. Oftast har de berört räkenskaper eller andra statistiska uppgifter. Vidare har en del texter av typ föreningshistorik utgått. Sådana skildras för det mesta utförligare och bättre i särskilda utgåvor.

Dagens läsare bör naturligtvis uppmärksamma att skildringen förts fram till 1975, även om gränsen inte alltid är skarp. Utanför faller därför kraftverkets väldiga satsning under 1980-talet, pälsdjursuppfödningens enorma expansion och effekterna av kommunsammangången 1975. Här finns intressanta uppgifter för kommande historieskrivning fram till stadens 400-årsjubileum år 2020.

Bildmaterialets centrala uppgift är att belysa miljön i den gamla trästaden. Trähusen ger staden ett rofyllt skimmer men Erik Birck pekar även på de olägenheter under vilka befolkningen levde. Han tycker sig också finna pietetslöshet när staden byter skepnad.

Min uppgift har varit att inom en given ram göra rättvisa åt Erik Bircks manuskript. Till stil och innehåll är det Erik Bircks bok, trots att jag bearbetat och fogat samman stycken. Layouten har följt de riktlinjer som drogs upp för del II. Detta är naturligt då de tre delar som bildar Nykarleby stads historia skall bli en helhet.

Till historiekommittén med stadsdirektör Börje Nygård som ordförande, skoldirektör Pehr Tonberg som sekreterare och stadsfullmäktiges ordförande John Strang som medlem riktar jag ett tack för förtroende och gott samarbete. De personer till vilka Erik Birck riktar sig i förordet till del II har säkerligen också haft stor betydelse för tillkomsten av del III och förtjänar ett tack. Slutligen tackar jag personalen vid Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag för ett väl utfört arbete.

Med respekt för Erik Bircks forskningsarbete
Nykarleby den 31 oktober 1988
Bengt Kummel