XXI. STADENS FORTSATTA UTBYGGNAD OCH PLANERING

Grundfeldtska gården blir läkargård


Efter mag. Torkel Hellströms död salubjöd änkan, fru Marita Hellström, den 12 aug. 1946 f.d. Grundfeldtska gården till staden. Om överenskommelse om köp ej kom till stånd före den 23 aug. skulle gården försäljas på offentlig auktion. Stadsstyrelsen anhöll att fullmäktige ville pröva åtgärden för inköp av gården, emedan tomten var värdefull och skulle lämpa sig för stadens kommande behov.

Stadsfullmäktige uppdrog åt stadsstyrelsen att bevaka stadens intressen vid auktionen. Vid denna bjöd staden 1.100.00 mk, men budet godkändes ej av säljaren. Efter diskussion beslöt fullmäktige, att ej vidare upptaga frågan till ny behandling, såvida ej säljaren erbjöd gården åt staden för högst 1.250.000 mk.

Den 25 sept. meddelade stadsstyrelsen att fru Hellström numera var villig att sälja gården för det sistnämnda priset. Stadsstyrelsen förordade enhälligt köpet, men fullmäktige beslöt efter en längre diskussion med 8 röster mot 7 att ej inköpa gården. Vid fortsatt diskussion beslöt fullmäktige att upptaga ärendet till ny behandling, om säljaren erbjöd fastigheten för priset 1.100.000 mk.

Härmed syntes det, som om fullmäktige försummat ett tillfälle att till ett billigt pris förvärva en av stadens bästa tomter, lämplig t.ex. för uppförandet av ett blivande råd- eller stadshus. Fru Hellström sänkte emellertid priset till det av staden erbjudna 1.100.000 mk. Vid en ny omröstning segrade förslaget att inköpa fastigheten med 10 röster mot 4.

Byggmästare K.J. Ahlskog fick nu i uppdrag att omändra och modernisera gården. Staden skulle där inreda två bostäder med mottagningsrum för respektive stadens läkare och veterinär. Kostnadsförslaget slutade på 430.000 mk. För finansieringen skulle 350.000 mk tagas från Kapitalinkomster och resten c:a 1.200.000 mk från Skogsmedelsfonden. Denna fond skulle i framtiden påföras vinster och förluster från fastigheten ifråga.”

Ombyggnaden slutfördes och inflyttningen skedde under mars månad 1947.


Grundfeldtska gården från gårdssidan.
[Grundfeldtska gården från gårdssidan. Huruvida det är ovannämnda byggnadsarbeten som pågår är obekant. Notera mannen på stegen vid skorstenen längst till vänster! Förstoring.
Elisabet Sund tillhandahöll.
(Inf. 2010-03-07.) ]


Stadens planer på att införliva en del av Jeansborgs lägenhet i Nykarleby landskommuns kyrkoby mötte motstånd från den sistnämndas sida. Man framhöll, att området var behövligt för kommunen som bostadstomter. Det framgick emellertid vid stadens förfrågan hos ordf. i jordinlösningsnämnden 157 [som höll till i f.d. Bergfeldtska gården], att behovet av bostadstomter i landskommunen kunde tillfredsställas utan detta område. Det framgick även, att området omfattade c:a 8.732 m² av Jeansborg RN:o 13 och c:a 4.375 m² av Nygård N:o 12 eller sammanlagt c:a 13.107 m². Staden hade tidigare ej kunnat ge bestämda uppgifter om storleken av området, emedan de i stadens ägo befintliga kartorna var bristfälliga.

Staden beslöt att inför länsstyrelsen upprepa sin anhållan att ovannämnda områden skulle överföras till staden.  l7—18)


Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III, sid. 575 f.


Nästa kapitel: Hilding Ekelunds förslag till stadsplanereglering.


Läs mer:
Grundfeldtska gården i kapitlet Fakta.
(Rev. 2020-03-22 .)