kontakten
NYKARLEBY AFFÄRSVERK INFORMERAR 2 - 1999

Kovjoki Vatten renar och behandlar grundvatten till dricksvatten.
Varumärket inom Nykarleby är ”Lepu-vatten”. Förstoring.
 

En begränsad naturresurs

I vårt förra nummer av kundtidningen Kontakten presenterade vi elverket. Denna gång informerar vi i huvudsak om vatten- och avloppsverken samt om tvätteriet.


Affärsverket ägs av Nykarleby stad
Stadens fullmäktige besluter om Affärsverkets allmänna målsättning. Vår uppgift är att erbjuda stadens innevånare sådan service och sådana tjänster som inte hör till kommunens lagstadgade uppgifter.

Vår prissättning av produkter och tjänster bör vara förmånlig och servicenivån skall vara god. Verksamheten är helt självfinansierad.

Egen kraft ger förmånlig el
Vår elverksrörelse har snart 75-årsjubileum. Kraftverket byggdes år 1926. Nykarleby Kraftverk sålde på sin tid elektricitet inom ett vidsträckt område mellan Oravais i söder och Gamlakarleby i norr.

l dag utgör den egna vattenkraften ca 20 % av elanvändningen i Nykarleby. Som aktionär i Katternö Ab äger staden också andelar i kraftbolagen Pohjolan Voima och Perhonjoki.

Då Alholmens Kraft Ab:s nya värmekraftverk står färdigt år 2001 ökar vår självförsörjningsgrad till över 60 %. En hög självförsörjningsgrad garanterar ett förmånligt och stabilt elpris.

Elpriset på den fria marknaden
Elkraftens andel är ca 1/3 av elfakturans belopp. Transporten (eldistributionen) utgör också den ca 1/3-del av elkostnaden, den sista 1/3-delen utgörs av skatter.

Sin elkraft kan konsumenten köpa på den fria elmarknaden, dvs från vilket elverk som helst. Elkraftens konsumentpris i Finland är bland de lägsta i Europa.

l Nykarleby är elpriset dessutom lägre än landets medeltal vilket gjort att elkonsumenterna i Nykarleby förblivit trogna kunder hos sitt lokala elverk. För normala hushålls- och elvärmekunder är skillnaden mellan olika elverks prissättning rätt marginell.

Om priset varierar 2 p/kWh inverkar det på elkostnaden för ett normalt hushåll med 10 mk per månad.

Kontakta oss alltid för utredningar och information ifall Du, av någon orsak, överväger att byta elkraftsleverantör.

Vattenförsörjning
Staden äger, tillsammans med Pedersöre kommun, vattenreningsverket Kovjoki Vatten Ab. Kovjoki Vatten renar och behandlar grundvatten till dricksvatten. Varumärket inom Nykarleby är ”Lepu-vatten”. Affärsverkets personal sköter driften vid Kovjoki Vatten.

Ca 90 % av Nykarlebyborna använder ”Lepu-vatten”. Endel byar och sammanslutningar inom Nykarleby har fortfarande egna vattentag och distributionsnät.

Hälsosamt och välsmakande dricksvatten är en begränsad naturresurs. Slösa ej bort den, spar på vattnet!

På grund av den allt ökande vattenkonsumtionen har staden sett sig tvungen att komplettera nuvarande vatteninköp från Kovjoki med egen vattenanskaffning från grundvattenområden inom Jepporegionen.

l höst inleds byggandet av en ny vattentäkt och rening i Kainuunkangas. Samtidigt byggs en förbindelseledning till stadens allmänna vattenledningsnät.

Affärsverket utreder och planerar fortlöpande nya projekt för såväl normalt dagligt behov som för olika krissituationer.

Jakobstad, Pedersöre och Nykarleby samarbetar och kommunerna har med ekonomiskt stöd från staten sammanbyggt sina vattenledningsnät för en bättre och tryggare vattenförsörjning i nejden.

Avloppsvattenhantering
Stadens avloppsvatten från hushåll och från andra vattenkonsumenter leds, sedan ett par år, till reningsverket [Alheda byggt 1979] i Jakobstad.

För ett år sedan anslöts även Jeppo-området till stadens allmänna avlopp.

Genom att sammanföra fler små avloppsledningssystem till större reningsverk uppnås effektivare rening och säkrare drift. Till Jakobstads reningsverk leds numera avloppsvatten från Nykarleby, Pedersöre och Larsmo.

I Munsala kyrkby har vi fortfarande ett litet lokalt reningsverk. Sannolikt kommer också detta, någon gång i framtiden, att anslutas till det regionala avloppsreningsverket i Jakobstad.

Långa transportavstånd gör dock att avloppsvattnet börjar ”ruttna” på vägen innan det når reningsverket. Det har krävts en hel del specialåtgärder för att få bukt med det problemet.

Flere industriföretag har också föredömligt gjort stora insatser och förbättrat sin avloppsrening vilket underlättar vår hantering av avloppsvattnet.

Er synpunkt är viktig
Har ni synpunkter, frågor eller förslag?

Kontakta oss så skall vi gemensamt utveckla våra kundtjänster inom el - vatten - avlopp och tvätt.

Max Nilsson, VD
Nykarleby Stad
Affärsverket

    Visste du att ...

• ... vatten är bland jordens viktigaste tillgångar och skall användas med förnuft. Gör du det?
• ...1 000 liter =1 kubikmeter rent dricksvatten hemma hos dig kostar 5 mark?
• ... en droppande kran kan öka förbrukningen med 300 kubikmeter per år?
• ... det för att tillverka en dagstidning i sin helhet åtgår 4 000 liter vatten?
• ... mänskan klarar sig inte utan vatten!
• ... för att tillverka en normalstor bil går det åt 7 000 liter vatten.
• ... ett läckage stort som en tändsticka eller en läckande wc-stol kan öka förbrukningen med 3 000 kubikmeter per år?
• ... en liter dricksvatten av hög klass kostar 0,5 penni?
• ... farfar använde 4 liter vatten per dygn medan du använder 110 liter?

Den här tvättmaskinen tar 35 kilogram tvätt på en gång.
Karin Litens samt sommarfåglarna Heidi Barrner och Malin Levin.

Här blir det skinande rent

I genomsnitt 200 kilogram kläder och mattor per dag blir skinande rena vid tvätteriet i Nykarleby; skjortor, mattor, pyjamaser, klänningar, med mera.

- Arbete finns det mera än nog av, berättar Karin Litens som har arbetat på tvätteriet i 25 år.

Arbetsbördan har dessutom ökat genom åren. Tvätt strömmar in även från grannkommunerna Jakobstad och Pedersöre.

Personalstyrkan har hållits konstant så länge Litens har jobbat där; tre personer. Fler skulle inte ens rymmas i de nuvarande lokaliteterna, konstaterar Litens. Man tvättar också på ungefär samma sätt som förr, fast maskinerna har bytts ut.

- Tidigare hade vi en tvättmaskin som rymde 65 kilogram. Nu rymmer den största 35 kilogram, berättar Karin Litens.

Till de ordinarie anställda hör även Regina Backman som sköter mangeln och Christel Barrner som sköter pressen. I somras har de vikarierats av Malin Levin och Heidi Barrner.

Med flinka fingrar forslas plaggen genom processen; de tvättas, centrifugeras, torktumlas, manglas och pressas. Mattorna får hänga och torka.

- Jag trivs nog väldigt bra. Det här är ett så självständigt jobb, säger Karin Litens.

Det finns totalt fem tvättmaskiner som är i bruk på tvätteriet. Därtill en centrifug, en torktumlare, en mangel och en press.

Tvätteriet har en leveranstid på cirka två veckor. Till kunderna hör sjukhus, åldringshem och skolor. Även privatpersoner för sin tvätt dit. Minimimängden är fem kilogram och kostar 50 mark.

Många plagg
Hur håller ni reda på alla plaggen?

- Vi sorterar dem på olika bord. Och så förvarar vi kunders plagg i plastpåsar av olika färger, berättar Karin Litens.

Som mest har tvätteriet hunnit med cirka 5 000 kilogram tvätt på en månad, uppskattar hon. Att allt fler personer för sin tvätt till tvättinrättningar tror hon beror på att befolkningen blir allt äldre.

Tvätteriet som hör till Nykarleby affärsverk finns intill kraftverket.

Nyhet på skolområdet

Skolområdet i Nykarleby har fått en ny transformator. Transformatorn är ett exempel på att det går att få konstruktioner av denna typ att smälta in i miljön. Transformatorn har klätts med målade bräder som gör att den passar in med träbyggnaderna i omgivningen.

Transformatorn är på 500 kVA och ersätter en tidigare transformator som försörjde skolområdet.

Transformatorn under byggnad.

Det börjar med rent vatten som avdunstar från hav, vattendrag och land. Det slutar med renat vatten som rinner tillbaka i havet.

Nykarlebybornas dricksvatten är en del av ett aldrig sinande kretslopp.

Det vatten som nykarlebyborna använder pumpas upp på en istida grus- och sandås i Kovjoki. Åsen är totalt cirka 30 kilometer lång och 500–1 000 meter bred. Nio brunnar är i bruk för närvarande. Grundvattnet kommer från regn- och smältvatten som silas ner genom marken.

Kovjoki vattenverk har tillstånd att pumpa upp 6 000 kubikmeter vatten per dygn och tillstånd på ytterligare 2 000 kubikmeter är under behandling. I genomsnitt förbrukas cirka 3 500 kubikmeter per dygn. Vattnet distribueras huvudsakligen i Nykarleby och Pedersöre.

Här pumpas nykarlebybornas vatten upp ur en grusås.

Vattnet renas
Det vatten som tas upp på åsen innehåller för mycket järn och mangan. Därför renas vattnet först vid Kovjoki reningsverk, där driftsövervakarna Sten och Clas Westerlund arbetar. Clas har varit anställd där i 30 år och Sten i 20 år. Reningsverket fyllde 30 i våras. Det hade i tiderna Eliel ”Elis” Eng som initiativtagare. Innan reningsverket fanns tog Nykarlebyborna sitt dricksvatten från älven. Den vattentäkten upphörde för tio år sedan.

I reningsverket syresätts vattnet genom att man låter det strila ner som regn i ett avskiljt rum. Kaliumpermanganat och kalk tillsätts, varvid PH-värdet stiger. Vattnet blir alkaliskt ungefär som lut, fast inte lika starkt. I speciella bassänger sedimenteras eller utfälls orenheterna med hjälp av kolsyra. Vattnet filtreras sedan genom sand. Till de dagliga rutinerna på reningsverket hör att spola rent sandfiltren.

Fem starka pumpar ser till så att Nykarlebyborna har ett gott tryck i sina kranar. På bilden bröderna Sten och Clas Westerlund.



Vattnet renas från järn och mangan innan det går vidare till konsumenterna. På bilden Harald Dahlfors, Sten Westerlund och Clas Westerlund.

Avloppet syresätts
En stor del av det vatten som distribueras till kunderna i de större bostadscentrumen hamnar slutligen i avloppsnätet. På landsbygden har gårdarna sina egna avloppsarrangemang.

Den största pumpningsstationen för avlopp i Nykarleby är Nålören [där reningsverket fanns förut], dit allt vatten från Nykarleby centrum samt Jeppo kommer. Där syresätts avloppsvattnet. Det går åt cirka 30 kilogram flytande syre per dygn.

- Syresättningen behövs för att syreförbrukande organismer ska må bra. Dessa hjälper till med att rena avloppet redan i rören, berättar Harald Dahlfors.

Två pumpar hjälper till med att pumpa vattnet vidare i det så kallade Intershity-röret som går till Jakobstad. Röret är 30 centimeter i diameter. Om pumparna av någon anledning inte hinner med så kan avlopp samlas upp även i en bassäng som finns i anslutning till pumpstationen. Den rymmer 550 kubikmeter.
 

Renas i Jakobstad
Intershity-ledningen invigdes år 1996 och anslutningen till Jeppo år 1997. Innan dess använde Nykarleby ett eget reningsverk för avloppet. [Pumpningen tar1–2 dagar; ytterligare en för avloppsvatten från Munsala och Jeppo, meddelade Tony Eklund.]

Avloppet går nu vidare till Jakobstads reningsverk där det genomgår både biologisk och kemisk rening innan det släpps ut i havet. Orsaker till att man valt att rena avloppet i Jakobstad är bland andra att reningsverket där har tillräcklig kapacitet och att man bland miljömyndigheter strävar efter allt färre utsläppspunkter till havet.

Nykarleby och Pedersöre äger hälften var av Kovjoki Vatten. Cirka 90 procent av hushållen i Nykarleby får sitt vatten därifrån. Reningsverket har en kapacitet på 4 500 kubikmeter per dygn men i oktober 1998 gick förbrukningen upp till hela 4 700 kubikmeter, vilket Dahlfors förklarar med pälsnäringens stora vattenbehov. I år väntas förbrukningen bli mindre eftersom pälsnäringen har krympt.

Nykarleby affärsverk håller på med att färdigställa ett nytt vattentäktsområde på Kainuunkangas. Därifrån kan man ta cirka 500 kubikmeter per dygn och vattnet därifrån är så rent att det inte behöver renas, endast kalkas.

Rent vatten samlas i Nykarleby centrum upp i en tryckutjämningsbassäng på 600 kubikmeter samt i vattentornet som likaså rymmer 600 kubikmeter.

Harald Dahlfors i kontrollrummet på Nykarleby affärsverk.

Lönsamt att rena

Att investera i ett eget reningsverk har absolut varit lönsamt för Nyko Frys, konstaterar koncernens VD Peter Björkskog.

Avgifterna för avfallshanteringen har minskat drastiskt och investeringen har berett väg för framtida miljöcertifikat, menar han. Reningsverket har varit i drift i ett par års tid.

Företagets avfallsvatten separeras från fasta partiklar och genomgår därefter en kemisk och biologisk rening. Det renade vattnet går det till Jakobstads reningsverk där det renas ytterligare en gång.

Vid reningen tas cirka åtta kubikmeter slam per vecka till vara. Slammet komposteras tillsammans med torv och slutprodukten blir blomjord. Hittills har blomjorden använts för att anlägga gräsmattor intill företaget, men i framtiden kan denna även bli en produkt som saluförs.

Problem blev nyttigt
- Slammet som tidigare var ett problem* har nu blivit till en nyttig sak, säger Peter Björkskog. Själva reningen sker i samarbete med Feora som hör till Nyko Frys-koncernen. Den börjar med att fasta partiklar tas bort i en så kallad dekanter, en typ av centrifug. Därefter luftas vattnet så att det syresätts. I vattnet tillsätts aluminiumsulfat och en viss typ av polymerer som gör att orenheterna ”flockas”. I en speciell behållare blåses små luftbubblor in så att de hopklumpade orenheterna flyter upp till ytan.

[* Slammet tömdes tidigare ut nedanför ”roskgräven” där NURK nu finns.]

Väl uppe på ytan skrapas orenheterna bort som slam. Det resterande vattnet pumpas med rör till Jakobstads reningsverk. Att vattnet är renat redan då det anländer till Jakobstad betyder mindre belastning på reningsverket där. Det är fråga om cirka 40 kubikmeter vatten per dygn.

Nyko Frys tillverkar pälsdjursfoder för minkar och rävar. Som råvaror används biprodukter från köttproduktionen, fisk, spannmål samt torkade proteiner. Företaget har verkat i snart 35 år.

Här komposteras det slam som uppstår vid reningen. Resultatet blir blomjord. På bilden från höger Nyko Frys-koncernens VD Peter Björkskog och Feoras produktionschef Leif Ojalammi.

På upptäcktsresa kring Lappo å

Eleverna från miljöteknik vid Topeliusgymnasiet samt två av skolans lärare, Lisa Eriksson och Kerstin Karlström gjorde en ytterst intressant exkursion längs Lappo å.

Dagen innan förberedde vi oss för utfärden genom att besöka Nykarleby Affärsverk och Stadsforsens kraftverk. Vår tio timmar långa resa startade vid mynningen och 150 kilometer senare var vi i Alavus, Lappo å:s startpunkt.

Under resans gång bekantade vi oss med skyddsvallarna och ett pumpverk i Löyhinki, Pouttu bottendamm, Hirvijärvi kraftverk (det största längs Lappo å) och några konstgjorda sjöar.

Ytterligare besökte vi Mäkelänkoski och Hourunkoski kraftverk. Exkursionens sista besök var vid Silvastforsen i Jeppo, där de planerar att bygga ett kraftverk. Vattenprov togs vid samtliga platser. Vi tackar våra guider Unto Huttu från Västra Finlands miljöcentral, ingenjören Veikko Palmu från Lapuan Sähkö, Kurt Stenvall från Jeppokrafts Andelslag och Tony Forsbacka från Nykarleby Affärsverk. Vi är mycket stolta över vår exkursion för ingen av guiderna hade tidigare besökt så många kraftverk.

Ingen av guiderna hade tidigare besökt så många kraftverk.