Nykarleby älv, namn på Lappo å i dess nedre lopp.


Lappo å, fi. Lapuanjoki, älv i s. Österbotten; upprinner på den stora landryggen (Suomenselkä), bär namnet Pahajoki, tills den genomflutit Alavo kyrksjö och utmynnar som Nykarleby älv i Bottniska viken vid staden med samma namn. Längd 165 km, flodområde 3 995 km². Älven upptar från vänster Nurmonjoki å och från höger Kauhava å. Utbyggnaden av älvens vattenkraft inleddes 1926, då Nykarleby kraftverk byggdes. Senare har flera kraftverk uppförts, det största vid Hirvikoski (invigt 1974, 8 MW) i Nurmonjoki.

*

Lappo å, kyrka och bro. Notera att alla tre ”elementen” även i Nykarleby finns intill varandra! Vykort. Av typen att döma, blankt papper med vit ram, kan det vara allt från 1930- till 1960-talet.

Det klaraste, skönaste vattendrag i världen kan jag ej hålla så mycket av som vår porterfärgade Lappojoki, vår Ragnör och vår Alörsfjärd. Inga oranger och palmer kunna så melodiskt susa som våra pratsamma aspar och våra skönlockiga björkar.

Exakt var namnbytet från Lappo å till Nykarleby älv sker är mig obekant. Förslagsvis kunde det vara vid Juthbackabron. Kollade Lantmäteriverkets Kartplatsen i juli 2015 och där finns texten Nykarleby älv i Forsby och Lappo å mellan Nybyggar och Romar i Jeppo.

En kuriositet är att älven efter ett antal tusen år kommer att på grund av landhöjningen rinna åt motsatt håll.

Folk från sjödistriktet, ända från Alajärvi, färdades för sin handel längs Esse å till havet och den vägen till Nykarleby, ända tills Jakobstad grundlades 1652.

— Jernvägsbroarna öfver Nurmo, Kauhava och Lappo elfvar hafva i dessa dagar blifvit färdiga, och erbjuda dessa, isynnerhet de tvänne förstnämnda genom sina ovanligt höga strandpelare en ganska imposant anblick. Dessa broar äro levererade af samma firma som Wasabanans broars eller Harkort i Duisburg am Rhein, der ingeniören Wern. Lindberg öfvervakat deras utförande.