V. NYKARLEBY SOM SKOLSTAD

Arbetarinstitutet


Nykarleby var vid 1960-talets början den enda staden i Finland, som ej hade något arbetarinstitut. Den obetydliga industrialiseringen och det som följd härav ringa invånarantalet var orsaken till att något behov av en sådan inrättning ej funnits.

I början av 1960-talet nedsattes emellertid av stadsfullmäktige en planeringskommitté för ett arbetarinstitut. Kommittén bestod av stadsdirektör Eklund ordf., bankdir. B. Wistbacka, sem.lär. J. Fors och överlär. L. Winqvist sekr. År 1963 hade kommittén slutfört sitt arbete, sedan undervisningsministeriet beviljat staden rätt att grunda ett institut och skolstyrelsen stadfäst reglementet.

Lärare fick man från stadens övriga skolor. Lokalfrågan löstes genom att institutet fick disponera seminariefolkskolans lokaliteter.

Institutet öppnades måndagen den 30 sept. 1963 med en högtidlighet i seminariets övningsskola. Som t.f. rektor fungerade öv.lär. Lennart Winqvist. Direktionsordf. var stadsdir. Ernest Eklund.

Institutets program fastställdes av undervisningsministeriet. Under det första läsåret hade institutet 379 (382) inskrivna elever. Av dessa var 137 från landskommunen, 10 från övriga kommuner och resten från staden. Antalet kurser var under höstterminen 17 och under vårterminen 18. Lärarnas antal var likaledes 18. Antalet deltagare under höstterminen var 461 och under vårterminen 315. Största manfallet hade gällt språkkurserna, medan deltagarantalet i de praktiska kurserna varit mera konstant. Största antalet elever eller 111 hade kursen i finska.

Från hösten 1964 inordnades Jeppo kommun i institutet. Verksamhetsplanen omfattade sammanlagt 25 kurser.

Under de följande åren utvidgades kursprogrammet ytterligare. Kursdeltagarna läsåret 1965—1966 uppgick till 534. Av de 256 deltagarna i staden var drygt ett 20-tal seminarister och 16 från andra kommuner.

Överlär. Winqvist utnämndes 1966 till folkskolinspektor och avgick från hösten s.å. som rektor för institutet. Han hade nedlagt ett synnerligen energiskt och värdefullt arbete på att igångsätta och utveckla institutet. Han efterträddes av lektor Carl-Johan Palm. Direktionens ordf. var nu bankdir. Ole Fagernäs.


Kurs i finska i Normen.
[Kurs i finska i Normen. Ronny Sjöblom tillhandahöll.]


Arbetet fortsatte i stort sett efter samma linjer som förut. På grund av bristande intresse från allmänhetens sida indrogs nybörjarkurserna i finska och engelska, medan konversationskurserna fortsatte. Nya var kurserna i mellanskolans matematik, maskinskrivning för alla stadier, möbelrestaurering, emalj arbeten o. dyl. Antalet kurser var 42 och lärare 34. Rektor Palm efterlyste vid inskriptionen större intresse och entusiasm samt mera uthållighet och ansvarskänsla hos kursdeltagarna.

Vid avslutningen i april 1969 kunde rektor Palm igen konstatera nytt rekord i antalet inskrivna elever: 660 fördelade på 42 kurser. Kursdeltagarnas antal var 860, eftersom en del elever besökt flera kurser. Medeltalet kursdeltagare var 20,5 per kurs mot 20,3 föregående år. Liksom tidigare var det de praktiska kurserna som dragit mest deltagare. Från staden deltog 246 elever eller 18 % av invånarantalet, från landskommunen 226 eller 11 % och, Jeppo 188 eller 12 %. Stadens höga siffra berodde på att även utsocknes deltagare räknats med. 140 elever var under 18 år, 212 i åldern 18—30, 308 elever över 30 och 46 över 60 år. Förvandlades de 22.155 arbetstimmarna vid institutet till dagsverken blev det 2.769 sådana.

Under de följande åren fortsatte arbetarinstitutets verksamhet med framgång. Den typiska arbetarinstitutseleven var enligt rektor Carl-Johan Palm bland de kvinnliga eleverna en hemmafru i åldern 30—39 år med folkskola, folkhögskola eller mellanskola som utbildning. Den typiske manliga eleven var av samma ålder, men med enbart folkskola som utbildning och till yrket fiskare eller minkfarmare.

Under sitt tolfte verksamhetsår, läsåret 1974—1975 hade arbetarinstitutet 1.026 elever och 1.336 kursdeltagare. Antalet undervisningstimmar var 3.098 och arbetstimmar över 40.000. A v eleverna var 622 kvinnor (60,6 %) och 404 män (39,4 %). Nära 60 % av eleverna hade bevistat undervisningen regelbundet, d. v. s. 3/4 av kurskvällarna, och 150 var hundraprocentare. Elevernas fördelning mellan kommunerna var hösten 1974 följande:

Nykarleby stad 388
Nykarleby landskommun 329
Jeppo kommun 250
Övriga kommuner 59
Sma 1.026

Detta var det sista läsåret i den gamla formen. Från den 1 aug. 1975 skulle Nykarleby och Munsala arbetarinstitut sammanslås. Härigenom skulle elevantalet stiga till c:a 1.500. En rektor på heltid skulle anställas och likaså en kanslist. Någon centralisering av kursverksamheten skulle ej ske, utan byarna skulle fortsätta med de kurser det fanns elevunderlag till. Kursverksamheten skulle på detta sätt vara spridd till 34 platser inom det utvidgade Nykarleby. De praktiska kurserna skulle liksom förut dominera studieprogrammet, som skulle utvidgas alltefter tillgången på lärare och lokaler. 76—80)



Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III, sid 250—252.


Nästa kapitel: De nya skolorna. Medborgarskolan, kommunala mellanskolan och grundskolan.


Läs mer:
En notis i Österbottniska Posten om att staden fått tillstånd att grunda arbetarinstitutet.
Vad skall vi studera i Arbis nästa läsår?
Arbetarinstitutet arrangerade Luciafesterna 1964—76.
Nykarleby Damkör arbetar inom Nykarleby Arbetarinstitut.

Arbis webbplats.
(Inf. 2004-06-05, rev. 2011-06-15 .)