Tema bränder

Skogseld å Granskär.

Eldsvåda i Nystaden.

17/11

20/6

25/7

29/5

Eldsvåda utbröt natten mot senaste måndag [11/10 1915] i uthusbyggnaden å smedänkan Maria Koppelomäkis gård. Elden observerades vid 2 tiden av en brandvakt, varefter stadens brandkår sattes i rörelse, men ehuru riklig tillgång på vatten icke saknades, hade elden dock vid släckningsmanskapets framkomst till eldhärden fått sådan utbredning, att all släckning redan var omöjliggjord. Byggnaden, som innehöll fähus, foderlada och ett redskapslider, nedbrann till grunden, och förstördes varvid även en velociped och arbetsverktyg till flera hundra marks belopp. Byggnaden var försäkrad i bolaget Skåne för 1,500 mk.

Huru elden löskommit, har vid polisundersökningen icke framgått. På söndagsaftonen hade visserligen aska förts in i det nedbrunna lidret, men trodde gårdens ägarinna, att elden icke kunnat uppstå härigenom. Snarare vore det antagligt att personer på natten brutit sig in i byggnaden, något som även tidigare skall ha hänt, och där handskats ovarsamt med eld.

     Skogsbrand på

Thorsö holme

utanför N:kby.     

Branden var redan släckt, men flammade upp på nytt i går.

Senaste lördag hade några på Thorsö holme utanför Nykarleby sysselsatta arbetare uppgjort eld på holmen av torra riskvistar. Arbetarna hade synbarligen utan att bekymra sig om följderna lämnat elden utan vakt, då de på kvällen avlägsnade sig. Under nattens lopp fick elden god näring ide torra kvistar, som överallt lågo spridda på den kalhuggna skogssträckan. Vid 11-tiden på söndagen kom alarm om elden till Nykarleby, därifrån genast manskap med nödiga redskap begav sig till platsen. Efter stora ansträngningar fick man även eldens framfart stävjad utan att den hunnit angripa själva skogen. Emellertid flammade elden upp på nytt i går och på grund av gårdagens starka blåst hade elden även kastat sig över till skogen. Åter fick man alarmera folk från Nykarleby och angränsande orter för att under ledning av skogsvakten Karl Nyberg försöka stävja brandens framfart. Enligt uppgift från Nykarleby i går vid 7-tiden hade man icke erhållit några meddelanden från brandplatsen, men man antog att situationen skulle vara rätt hotfull.

Skogseld å Granskär. I södra delen av Thorsö holme, Granskär, utbröt på söndag morgon [8 juni 1930] en skogseld, som fick ganska stor i spridning. Bud om olyckan anlände redan tidigt på morgonen från Soklot. Manskap från staden uppbådades som med motorbåtar skyndade till brandplatsen. Sammanlagt deltogo ett hundratal personer i släckningsarbetet och på kvällen var eldens vidare framfart begränsad. Några duktiga Lottor anlände även till Granskär med förande förfriskningar åt manskapet. Huru elden uppstått är tillsvidare outrett. Skadan, uppskattad i penningevärde, blir avsevärd då flere tusen spirande tallplantor förstördes. Stadens skogar äro försäkrade för brandskada.

På onsdagen uppflammade elden ånyo. Släckningsmanskap utsändes till Granskär för andra gången, åtföljda av ett antal Lottor. Även denna gång kunde elden begränsas, trots den rivande sydliga vinden. Vore det icke skäl att härefter utställa tillräckligt antal vakter, som natt och dag skulle hålla uppsikt över eldhärden, vilken tydligen ligger och kyttar inne i mossan.

Eldsvåda i Nystaden.

Vid 11-tiden i fredags observerades att eld utbrutit i bröderna Holmströms gård i Nystaden. Brandkåren alarmerades, och inom kort voro slangar från kraftverket dragna över älven och till den brinnande byggnaden. Man lyckades också snart bli herre över elden. Lösöret och inredningen i gården förstördes dock nästan helt och hållet, så att endast väggarna återstå av byggnaden. Dessa ha också betydligt skadats av elden. Huru elden löskommit, har inte vid polisundersökningen med säkerhet kunnat utredas. Ingen var nämligen hemma, när det började brinna, och ägaren kan inte heller lämna några upplysningar, som skulle klargöra saken. Elden synes ha börjat i eller i närheten av en byrå. En teori är, att kortslutning skulle vara orsaken.

Byggnaden och lösöret var försäkrat endast för 12,000 mk. Branden hade lätt kunnat få de svåraste följder. Då vinden låg åt seminariet, och det blåste ganska friskt, var byggmästar Björklunds uthus och gård i fara, och hade dessa en gång börjat brinna, vet man ej, om seminariets byggnader kunnat bevaras. Nu inskränkte sig emellertid eldsvådan till det ovan relaterade, tack vare brandkårens snabba ingripande.

Eldsvåda vid Kyrkoby folkskola.
Uthuslängan nedbrunnen.

Natten till fredagen [17/11 1933, om det inte var fredagen föregående vecka] något före kl. 1 väcktes lärarinnan vid Kyrkoby folkskola av ett egendomligt sken i sitt rum, och när hon tittade ut genom fönstret, såg hon till sin förskräckelse, att eldslågor slogo ut från uthusbyggnadens norra ända. Stora gnistor föllo ned vid skolbyggnaden. Hon skyndade omedelbart att väcka lärarfamiljen, och brandkåren alarmerades. När skolans lärare kom ut, slogo lågorna redan ut genom taket. Vinden låg rätt över skolbyggnaden, varför man inte kunde tänka sig annat, än att densamma skulle antändas. Stora brinnande »flagor» flögo ända in över staden och hela omnejden var upplyst av det starka skenet. Den brinnande veden åstadkom en intensiv hetta.

Brandkåren anlände snart, men kunde den lilla handspruta, som medfördes, föga uträtta. Man koncentrerade emellertid arbetet på att rädda skolhuset, vilket även lyckades, främst tack vare det, att vinden snart vände från syd till sydväst. Uthusbyggnaden nedbrann däremot till grunden jämte skolans vedförråd om cirka 20 famnar. Därjämte förstördes diverse lärarpersonalen tillhörig lösegendom, bl. a. säng- och gångkläder, som på grund av pågående byke förvarades i tvättstugan. Uthuslängan inrymde förutom vedlider, även tvätt- och bagarstuga, bastu, magasin, foderlada och fähus. I fähuset innebrändes ett tiotal höns. Elden hade tydligen uppstått från någon spricka i muren. Föregående dag tvättade man byke, och därvid hade eldats såväl i tvättstugan som bastun, och genom upphettningen hade fyllningen på mellantaket antänts och elden kyttat där, tills den fick tillräcklig näring att bryta ut. Den brunna byggnaden var försäkrad i Vellamo för 45,000 mk och lärarnas lösegendom i Nykarleby och Jeppo brandstodsförening. Veden och skolans brunna lösegendom värderas till 6,000 mk.

Släckningsarbetet försvårades i betydande grad genom den ringa vattentillgången. Sprutans sugslang var också för kort för att nå till brunnens botten, och dessutom saknades munstycket, varigenom arbetet fördröjdes. Avståndet från brandplatsen till stadens kraftverk överstiger ej 800 meter. Kraftverkets motorspruta skulle sålunda även ha kunnat komma till användning.

Uthus- och magasinsbyggnaden
vid Joupers verkstad nedbrunnen.

Natten mot lördagen [20/6 1936] nedbrann uthus- och magasinsbyggnaden vid Joupers resår- och filfabrik vid Korsåkersforsen.

Kl. ½ 2-tiden på natten observerade en flottningsarbetare, att eld utbrutit i nämnda byggnad och skyndade sig att väcka ägaren. Brandkåren alarmerades omedelbart och var inom kort på platsen med en handspruta, men hade elden redan då fått sådan spridning, att släckningsförsöken voro fåfänga. Inom en halv timme var byggnaden och allt som förvarades i densamma förstörda.

I den brunna byggnaden, som inrymde lagermagasin, vedlider och bilgarage, förvarades bl. a. en splitterny Chevroletbil, trenne velocipeder, stållager, båtmotor och en mängd kläder och annan lösegendom, vilket allt förstördes. Skadorna uppskattas till 90 à 100,000 mk. Den brunna byggnaden och en del av lösegendomen var försäkrad i Ömsesidiga Finska brandförsäkringsbolaget för landet. Bilen var försäkrad i bolaget Aura. Emedan den brunna lösegendomen var lågt eller helt och hållet oförsäkrad, led ägaren en kännbar förlust.

Huru elden löskommit är tills vidare oklart. Herrskapet Jouper hade vid ½ 12-tiden hemkommit och inte observerat något ovanligt. Flottningsarbetare, som rörde sig i närheten, iakttog elden som sagt kl. ½ 2.

Åskans härjningar.

Transformator brunnen i Kovjoki,
hölada på Vernamo.

Den starka värme, som en längre tid varit rådande, har utlöst starka åskväder, och särskilt omkring senaste söndagsdygn ha vi att anteckna flera åsknedslag och därav föranledda skador i bygden runt staden.

Sålunda slog åskan ned i Kovjoki vid 7-tiden senaste lördag kväll med den påföljd, att transformatorn i närheten av skolan antändes och förstördes. Då vinden vid tillfället låg över skolbyggnaden, var densamma starkt hotad genom gnistor från det brinnande transformatortornet. Emellertid lyckades man dock begränsa elden, så att inga andra byggnader antändes. Telefoncentralen sattes ur funktion, men reparerades snart.

På söndagen [25/7] slog åskan ned i en hölada tillhörig fru Knutar i närheten av Vernamo prästgård, varvid ladan antändes. Denna jämte inneliggande nybärgat hö brann inom kort upp.

Även på flera andra ställen i närheten av staden vållades skador. Så t. ex. dödades i ett par hönsgårdar på Brännan några höns, och telefonledningar skadades.

Brunnen uthusbyggnad.

Klockan att natten mot den 16 dennes observerades att eld utbrutit i ekonomibyggnaden hos lärar Karlsson vid Norr tull. Eldslågor trängde då reden ut genom väggarna under taket. Brandkåren alarmerades, och kraftverkssprutan kom i gång, men var byggnaden då så övertänd, att den inte stod att rädda utan nedbrann så gott som helt och hållet.

Den brunna byggnaden var försäkrad för 22,000 mark. Diverse lösegendom, som förvarades i uthuset såsom tvenne cyklar, tvenne sparkstöttingar, trädgårdsmöbel och -redskap, mangel m. m. blev också lågornas rov. Då vid tillfället rådde nästan vindstilla, var faran för eldens vidare spridning till huvudbyggnaden ej överhängande, vilket annars lätt kunnat ske.

Eldsvåda i Nygårds bryggeri.

Klockan 4-tiden på pingstlördagen förkunnade brandsirenen, att eld kommit lös. Det visade sig snart, att brandstället var f. d. Nygårds bryggeri, därifrån svart rök vällde fram. Det brann i bryggeribyggnadens nedre våning.

Kort efter alarmet anlände brandkårister och militär med slangar, vilka snabbt kopplades samman och efter några minuters väntan fylldes huvudslangen, och fyra strålar riktades mot eldhärden inne i det brinnande rummet. Vinden blåste från nordväst, och gårdarna i grannskapet skulle lätt kunnat bli hotade, mon lyckligtvis begränsades eldhärden till det ena rummet, så att inga gnistor ens trängde ut, innan släckningen var inledd och brandkåren herre över elden.

Det eldhärjade rummet är för närvarande använt som militärbastu, och elden hade tydligen uppstått genom överhettning av rörledningen.

Skadorna blevo obetydliga, endast mellantaket och inredningen skadades något. Som känt invändes inte bryggeriet mera för sitt ändamål.