Lotta-Svärd.

Nykarleby lokalavdelning begår sitt 10-års minne.

Nykarleby lokalavdelning av Föreningen Lotta Svärd firade i lördags sin 10 åriga tillvaro med en enkel fest å stadens rådhus. Vid festen närvoro såsom inbjudna representanter för Lotta Svärd avdelningarna i Vasa, Soklot och Kovjoki, krigsinvalider från omnejden, medlemmar av stadens skyddskår och dess marinavdelning, major Villa från huvudstaben, kretschefen m. fl.

Festen inleddes med musik för piano, utförd av frk. M. Castrén, varefter ordf. fru Ester Fougstedt i ett hälsningstal riktade sig till de närvarande. Tal. på pekade, hurusom det är ej endast varje medborgares utan även varje medborgarinnas plikt att giva sitt understöd i arbetet för vårt lands försvar. Av den enskilda personens varma, hängivenhet, offervillighet och trohet beror våra strävandens framgång Tal. uttalade förhoppningen om, att dessa egenskaper allt framgent må besjäla envar till fromma för fosterlandets trygghet och förkovran.

Efter hälsningstalet sjöng en för tillfället sammansatt Lotta-kör tvenne sånger under frk. M. Castréns ledning.

Ordf. uppläste därpå en av henne sammanställd, detaljerad årsberättelse, av vilken vi här nedan återgiva ett sammandrag.

Ordf. meddelade, att tvenne enskilda lottor till minne, av 10 års jubileet donerat tvenne vandringspris i skytte till skyddskårerna, det ena för tävlan inom skyddskårskretsen, det andra till Nykarleby stads skyddskår. — Major Lillbroända uttalade omedelbart ett tack för dessa donationer, tackande jämväl ordföranden för hennes osparda möda till skyddskårens fromma samt utbragte ett trefaldigt leve för Lotta Svärd.

Följde så utdelningen av lottornas 10 års märke, vilka tilldelades följande 16 lottor, vilka varit inskrivna i Nykarleby Lotta-Svärd sedan dess stiftande:

• frk. Astrid Andell,
• fru Maria Björklund,
• frkn. Helga Backman, Elna Boman, Maria Boman och Maria Castrén,
• fru Ester Fougstedt,
• frkn Seja Gajevski och Bertha Herler,
• fruar Johanna Jakobsson och Eva Nessler,
• frkn. Ellen Nylund och Karin Sarlin samt
• fruar Julia Vilkman, Lovisa Vik och Jenny Österlund.

Dessutom tilldelades märket trenne medlemmar, som tidigare verkat i andra lokalavdelningar, nämligen:

• fruar Elisabeth Backman, Fanny Oljemark och Greta Huldén.

— Härpå sjöngs unisont Vasa marsch.

Därefter följde kaffepaus, varunder d:r E. Backman uppläste några till festen anlända telegram och hälsningar. Lotta-kören uppträdde åter med trenne sånger och fru E. Holmqvist deklamerade Runebergs »Lotta Svärd«, varefter unisont sjöngs Atenarnas sång. Programmets sista nummer utgjordes av en enaktare »Småflickor», spelad av frkn. Stella Ahlskog och Majlis Granberg. Lottorna bjödo därpå på den andra kaffeomgången, och efter ytterligare en timmes samvaro åtskiljdes publiken. Till avslutning sjöngs Slumrande toner och Vårt land.

Vid krigargraven å begravningsplatsen hade lottorna tidigare på dagen uppvaktat och nedlagt en krans till de fallnas minne.

Ur 10 års berättelsen.

Berättelsen inledes med en återblick på den verksamhet ortens kvinnor utövade under själva krigstiden, då staden utgjorde fångläger. Den ena transporten ryska fångar efter den andra anlände till orten och internerades i seminariets byggnader och rådhuset, och antalet fångar var tidtals ungefär det dubbla mot antalet hemmavarande ortsbor. Det gällde att omhänderhava förplägnaden av dessa fångar ävensom av vaktmanskapet vid fånglägret, vilken verksamhet fortgick från början av februari till inne i juni, då de sista krigsfångarna sändes till Ryssland. Ofta stod man inför rätt brydsamma situationer, som t. ex. då man, två timmar innan middagen för de härvarande fångarna skulle vara färdig, fick order om att laga mat för ytterligare en fångtransport om 1 200 fångar jämte ett 60-tal vakter. I synnerhet i början var denna fältköksverksamhet (utan fältkök) nog så ansträngande, då man var tredje timme såväl dag som natt skulle ha varm mat och kaffe i ordning vid vaktombytena. Senare bortlämnades dock nattdejourerna. Därjämte stickades och syddes, och å läktaren i normalskolan revos otaliga packor tyg för att sedan sys i hemmen och sändas till fronten.

Ur kvinnornas arbete under frihetskriget uppkom sedan Lotta Svärd organisationen. I Nykarleby sammankallades på initiativ av fruar Anna Bastman och Ester Fougstedt

• i november 1919 ett möte, där en lokalavdelning för orten bildades och stadgar antogos.
• Dessa äro godkända den 23 april 1920, vilket datum förty är lokalavdelningens officiella födelsedag. I organisationen voro då inskrivna 49 medlemmar, vilka fördelades på tre sektioner, nämligen för beklädnad, marketenteri och sanitetsvård.
• Den 29 nov. 1920 anslöt sig lokalavdelningen till Lotta-Svärd distriktet.
• Den 29 sept. 1926 infördes gruppindelning, varigenom arbetet underlättades och jämnare fördelades, då de skilda grupperna därefter i tur och ordning kallas för utförande av bestämda uppgifter.

Lottornas första arbetsuppgift blev att ordna och komplettera skyddskårens sanitetsförråd. Därefter gällde det den egna sanitetsutrustningen. Vidare har inköpts servis för 100 personer jämte kaffepannor, såar, ämbaren, borddukar, servietter, handdukar etc. samt mantlar och ryggsäckar för fältlottorna.

Året efter frihetskriget hade några av stadens damer arrangerat en kaffedag med försäljning av en å orten tillverkad majblomma. För inkomstens anskaffades en fana åt skyddskåren Denna l-maj försäljning gav sedan upphov till lottornas 1 majinkomster genom servering av kaffe och försäljning av majblommor. En annan återkommande inkomst här varit genom den s. k. julmarknaden, vilken under de senaste åren förvandlats till en kaffedag i nov. eller dec. Till lottamarknaden i Helsingfors åren 1921, 1922 och 1923 sändes även representanter för att sälja ortens specialitet nejonögon och gammaldags Nykarleby pepparkakor. Tillfälliga inkomster ha lottorna haft bl. a. från ett lotteri, som gav c:a 4,800 mksamt från fester och samkväm. Totalsumman av inkomsterna under decenniet stiger till 69,000 mk och utgifterna till 53,000 mk.

Lottorna ha vidare medverkat vid försäljningen av märken och publikationer; av Jullottan har årligen sålts 75 exx. på orten. Genom invalidsparbössorna har insamlats c:a 5,300 mk.

Det praktiska arbetet direkt för Nykarleby skyddskår har bestått i att handhava kaffe- och matservering vid dess fester, kurser, tävlingar och lägermöten. Till kårens lotteri 1923 arbetade lottorna träget på vinster. År 1924 skänkte lottorna åt skyddskåren 3 100 mk såsom bidrag till nya gevärspipor. Tio årsfesten till minne av stadens befrielse arrangerades med kåren, vars medlemmar även inbjudits till gemensamma samkväm. I juni 1926 anordnades middag för 80 rikssvenska skyttar, som jämte distriktsstaben besökte orten. Vidare ha lottorna deltagit såsom gäster och värdar vid gemensamma samkväm med andra Lotta-avdelningar. Till de hela landet omfattande lottadagarna har lokalavdelningen årligen sänt representanter, likaså till distriktets lottadagar och årsmöten, ävensom till lottakurserna i Tusby, Jakobstad och Kristinestad.

Medlemsantalet har under 10-årsperioden utgjort i medeltal 51 aktiva och 10 passiva lottor.

Med hänsyn till vår lilla ort och dess obetydliga resurser har arbetet mången gång krävt stora personliga uppoffringar av lottorna själva, och det måste erkännas, att medlemmarna städse med intresse arbetat för den gemensamma saken.

«Vi få väl hoppas», slutar berättelsen, «att Nykarleby Lotta-Svärd också allt framgent, så länge det behöves, skall med samma intresse arbeta för att såväl praktiskt som moraliskt stöda landets försvar och sålunda arbeta för fred i vårt land. När engång fredssträvandena ute i världen hunnit så långt, att ingen fara mer hotar vårt land, då skola vi alla med glädje hälsa den tiden välkommen och upphöra med vårt då obehövliga lotta-arbete. Men låtom oss tillsvidare stå beredda att hjälpa våra skyddskårer att försvara vårt land och våra hem, då fara hotar.»