| |
Lotta-dräkt ur Nykarleby museums samlingar. Hela bilden.
Foto: Lars Pensar, dec. 2008.
|
Lotta Svärd, kvinnlig frivillig försvarsrörelse,
fick sin början under kriget 1918 och utsträcktes 1921 till
att omfatta hela landet. L. gjorde till sin uppgift i fredstid att verka
för höjandet av folkets försvarsvilja och skyddskårernas moraliska duglighet, att understöda sanitetsväsendet inom skyddskårsorganisationen,
att biträda vid skyddskårernas förplägning och utrustning
samt att bistå dem med kansliarbete och insamlande av medel. Organisationen
motsvarade skyddskårernas; rörelsen arbetade uppdelad på
lokalavdelningar, som sammanfördes till distrikt (22 1921—39,
34 från 1940), och var i fyra sektioner: sanitets-, fältköks-,
utrustnings- samt kansli- och insamlingssektionen. Medlemmarna (största
antalet 1944: 220 000) var antingen aktiva (1943: 144 000) eller
passiva (1943: 23 000); de förra avgav lottalöfte och hade
rätt att bära den fastställda, grå lottadräkten
med armbindel och lottabrosch. Den undre åldersgränsen var
17 år. Verksamheten leddes av en centralstyrelse, vars ordförande
(från 1929 Fanni Luukkonen, se denna) utsågs av överbefälhavaren
för skyddskårerna. — Rörelsen uppkallades efter huvudpersonen
(en fantasifigur) i J.L.
Runebergs kända dikt ”Lotta
Svärd”, som skrevs 1853 och ingick i Fänrik
Ståls sägner.
Under krigen 1939—44 var 30 000—40 000 lottor heltidsanställda
av försvarsmakten i underhålls-, stabs- och luftbevakningsuppgifter.
Därmed frigjordes ett motsvarande antal män för mera krigiska
värv. En ytterst viktig insats gjordes även av de ännu
talrikare deltidsarbetande lottorna på hemmafronten. Organisationen
upplöstes 23/11 1944 såsom stridande mot vapenstilleståndsavtalet.
(L. 1939—40, 1941; A. & R. Koskimies, Finlands lotta, 1964; K.
Arajärvi, Lottien historia, 1972; V. Lukkarinen, Suomen lotat, 1981)
|
Uppslagsverket Finland (1983).
*
Medaljer
Lotta Svärd-märken. 10 och 20 avser ”tjänsteår” inom verksamheten. Förstoring.
Lars Pensar tillhandaöll med kommentaren: ”Det vita fyruddiga stjärnmärket fick man för deltagande i en kvalificerande kurs.”
”Lotta Svärd-organisationens symbol designades av Eric Vasström och innehöll fyra heraldiska rosor och ett hakkors varvid hakkorset symboliserade den stigande solen och lycka.”
Wikipedia.
(Inf. 2012-05-13.)
*
Tallrik
I oktober 2018 utbjöds på huuto.net fyra Lotta Svärd-tallrikar, diameter 20,5 cm, i gott skick för 70 € styck. Några tallrikar av modellen var i bruk åtminstone ännu i början/mitten på 1970-talet i Normens bespisning. Förstoring.
Märkning på baksidan: Förstoring.
- ARABIA SUOMI FINLANDIA 3 (grön stämpel)
- 23 Diaman 3810 (ljusgrå stämpel)
- 40 (lila stämpel)
- 71 (prägling)
|
(Inf. 2018-10-14.)
*
Kaffekopp och -fat 1
I slutet på juni 2013 utbjöds på huuto.net en sprucken kaffekopp med fat med Lotta Svärd-dekoration. Förstoring.
Förstoring.
Förstoring.
|
 |
|
Stämpel på baksidan: ARABIA SUOMI FINLANDIA 40 |
(Inf. 2019-11-22.)
*
Peter Sandås tillhandahöll med kommentaren:
| Besökte härom dagen ett kaffekoppsmuseum i Posio, Lappland, som upprätthålls av Pentiks ”högkvarter”. Hittade en skatt och tog ett foto. |
(Inf. 2023-03-16.)
Läs mer:
Nykarleby Lotta-Svärd i Svenska Skyddskåristen 1922.
Hos Vasa Lottor i Nyländska skyddskåristen 1923.
Årsmöte 1929.
Kaffedag 1929.
Lotta-Svärd. Nykarleby lokalavdelning begår sitt 10-års minne.
Lotta Svärds avskedssamkväm för Else Böök. 1932
Nykarleby-Lottorna omnämnda i ”Krigsmånaderna i Nykarleby.
Staden och dess närmaste landsbygds insatser
I och II” av Rolf Herler.
Referat i Österbottniska Posten
från årsmötet 1940.
Lottornas påskautomat i Österbottniska Posten 1940.
Lottarörelsen i Nykarleby av Lars Pensar.
Lottor på utfärd.
Lotta-Svärd av Börje Wilkman.
Alla sidor där Lotta Svärd nämns.
(Rev.
2023-03-16
.) |
