(Insändt)
Vasa studentafdelning firade sin sommarfest i Nykarleby den 6—7—8 juli. Deltagarna i festen, äldre och yngre, utgjorde endast 35, till följd af den nyss firade sång- och musikfesten i Vasa, som uttröttat många, hvilka annars ärnat resa till Nykarleby och särskildt Vasa studenterna, af hvilka endast två, säger två och därtill studentskor hade infunnit sig. Hela det beramade såkallade tuberkuloskorståget „torkade äfven in” af samma bedröfliga anledning. Till festen hade dock infunnit sig afdelningens hurtige och sympatiske kurator, magister Artur Eklund och andra hurtiga ungdomar från Jakobstad, hvaremot Gamlakarleby och Vasa studenterna „lyste med sin frånvaro”; den förra orten representerades de första dagarna af en studentska, som likväl sedan ett år tillbaka varit Nykarlebybo. Antalet förstärktes dock af några äldre härboende academici, och doktor Ernst Knape, som enkom anländt hit från Vasa-festen och Gamlakarleby till „lifvande” föredöme för de „lefnadströtte” Vasaiterna och Gamlakarlebyborna.
Trots det fåtaliga antalet var dock stämningen redan vid det såkallade akademiska samkvämet, som firades med gemensam supé, tal och sång å de natursköna „Brunsholmarna” och fortsattes å stadshotellet, redan från första början den allra bästa. Student Gustaf Adolf Wangel höll ett humoristiskt välkomsttal, som under kvällens lopp efterföljdes af flera andra, hållna af kurator och de äldre „cives”.
Följande dagen, en härlig söndagsmorgon den 7 juli företogs en gemensam utfärd till hafs med ångbåten Harald, hvarunder besöktes det minnesrika Majniemi och afåts en äkta landtlig „skärimiddag” med nyssfångad hafssik å fiskeläget Laxören. Utfärden, som gynnades af det härligaste sommarväder och det bästa humör, utgjorde i själfva verket hela sommarfestens höjdpunkt.
[Om sällskapet hade besökt Majniemi femton år tidigare, 1897, hade de kunnat träffa Zacharias Topelius på promenenad i Alörnskogen”.
Förstoring.
Från Finna.fi, Familjen Topelius arkiv/SLS.
]
Den sista dagen besågo några af deltagarna ortens förnämsta sevärdheter, minnesvården vid Juthas och Kuddnäs, Topelii födelsegård. Dagen och festen afslöts med en mycket animerad bal i rådhuset, som på ett anslående sätt dekorerats med rosenguirlander och fanor af stadens unga damer, biträdda af herr Josef Herler. Sången, som under hela festen ledts med stor bravur af student Evert Ekroth, klingade fortfarande frisk och fulltonig, såväl unisont som i kvartett under mellanpauserna af pianomusiken, som förtjänstfullt trakterades af herr Robert Nyström från Gamlakarleby.
Tisdagsmorgonen skingrades festdeltagarna enhvar åt sitt hem och håll. „Vasungarna”, hvilka ihågkommits med telegram af sin inspektor, professor O. Engström och afdelningskamrater i Helsingfors, hälsa vi Nykarlebybor hjärtligt välkomna igen med friska krafter och i långt större antal. Förvisso ha dylika fester en viss betydelse såväl för äldre som yngre deltagare genom återknytandet af samhörighetskänslan mellan yngre och äldre studentgenerationer, i synnerhet om därtill komme, såsom beramadt var, men tyvärr inställdes, ett aktivt folkupplysningsprogram mot våra hemtrakters värsta fiende, lungsoten.
„Äldre Civis.”
Försåld affär. K. Öhman & C:o ha i dagarna försålt sin maskinaffär åt K. Holländer & C:o.
Våra esplanader befinna sig för närvarande i synnerligen dåligt skick. Gräset är tofvigt och alnshögt. Vi, som dagligen se dessa böljande gräsfält, märka icke egendomligheten, men främlingarna, som komma från andra orter, falla i förvåning. Därför böra vederbörande med det första afmeja gräset i esplanaderna och parkerna.
Breflåda. Hr Olson, Johannesburg. Ö. P. behandlar inte religiösa ämnen, och en beskrifning af edra förbindelser med andevärlden kan sannolikt icke intagas, om den inte än mycket kort och mycket väl skrifven.
|