Munsala Andelskassa Regnet öste ner och det blåste kraftigt den 14 november 1926 när Munsala Västra lantmanna- och fiskargille hade ordnat en kväll med föredrag i Kantlax ungdomslokal. På grund av busvädret hade inte så många ortsbor infunnit sig. Men senare visade det sig att det skulle bli ett viktigt möte som småningom fick stor betydelse för bygdens framtid. Bland föredragningshållarna var Åke Lönnberg från ACA på plats för att prata om bland annat Andelskassorna och deras betydelse för att tillgodose lantbrukets kreditbehov. Staten hade nämligen reserverat medel för att stöda utvecklingen av jordbruket. Dessa pengar kunde endast förmedlas via andelskassor. Det var någonting nytt och intressant för de närvarande jordbrukarna. Lönnbergs föredrag gjorde ett så starkt intryck på åhörarna att de bokstavligen på stående fot beslöt att grunda en andelskassa. Munsala Västra Andelskassa skulle den heta. Den första jordbrukaren som tog pennan och antecknade sig som medlem var J.W. Hellström från Hirvlax. De övriga som kom med var Jakob Holm Hirvlax, Vilhelm Hurr Hirvlax, Karl Björking Kantlax, Anders Fogström Hirvlax, Viktor Hellström Hirvlax, Jakob Eklund Hirvlax, Edvin Carlstedt Hirvlax, Karl Johan Sundqvist Monäs och Isak Lindén från Hirvlax. Till kassans ordförande valdes Jakob Holm. Övriga styrelsemedlemmar blev Karl Björking, Karl Johan Sundqvist, J.W. Hellström och Vilhelm Hurr. Andelskassan behövde också en föreståndare och bokförare och det uppdraget fick J.R. Björking som också var föreståndare för Munsala Handelslag.
När andelskassan höll sin första stämma den 7 mars 1927 bestämdes att en enskild medlem fick låna högst 5 000 mark. Men styrelsen hade dessutom möjlighet att höja lånet till 10 000 mark efter särskild prövning. Åt sammanslutningar kunde Andelskassan låna ut ända upp till 50 000 mark. Till en början var verksamheten mycket blygsam. Under det första året hade inte en enda deponent hört av sig och bara 15 lån hade beviljats. För att få fart på sparandet beslöt styrelsen den 1 oktober 1928 att skaffa fem stycken så kallade hemsparbössor. Man beslöt också att skaffa 10 sparkassemotböcker för att ha något att sticka i handen på en eventuell deponent.
År 1929 bestämde man sig att bygga ett mejeri i Hirvlax och då blev det ett litet uppsving i kassans verksamhet. Det nybildade Munsala Andelsmejeri i Hirvlax fick låna 250 000 mark från ACA och pengarna förmedlades genom den lokala Andelskassan. Samma år kunde kassan glädja sig åt de första depositionerna. Hirvlax Marthaförening skänkte nämligen en mindre summa pengar till alla minderåriga pojkar i byn om de lovade att avstå från tobaksrökning. År 1930 fick kassan ytterligare ett tillskott då man kunde förmedla ett lån på 250 000 mark, denna gång var det Ytterjeppo Andelsmejeri som fick låna pengar. Från år 1931 var A.W Wide föreståndare tills Uno Berg år 1933 tog på sig bokförarsysslan som han skötte i 14 år. Det var under hans tid som andelskassan trampade ur barnskorna och utvecklades allt mera till en riktig penninginrättning med vind i seglen och då ändrade man också bokförarens titel till föreståndare.
Den positiva utvecklingen fortsatte följande år då depositionerna hade fördubblats. Nu var depositionssumman över en miljon mark. 1935 var också året då medlemsantalet klev över 100-strecket. Då blev också Munsala handelslag medlem i kassan. Ny medlem var också Munsala Centralmejeri som anhöll ett lån på 400 000 mark från ACA genom kassans förmedling. År 1936 anslöt sig även Kovjoki Andelsmejeri, liksom två maskinandelslag, ett äggandelslag och en ungdomsförening. År 1937 anslöt sig ytterligare ett mejeri. Det var Nykarleby Centralandelsmejeri som anhöll om ett lån genom Andelskassans förmedling.
Trots orostider och krig kunde andelskassan fortsätta i stort som vanligt även om det var under bekymmersamma omständigheter. Redan år 1935 hade man drömt om egen fastighet. År 1939 beslöts att bygga ett kontor och en tomt köptes, som dock såldes senare. Men det var först 1941 som man oväntat kunde förverkliga drömmen om egen fastighet. Ida Nelson hade nämligen rest till Amerika och var villig att sälja sin gård i Hirvlax centrum. Det gällde nu för styrelsen att handla snabbt och den 17 april beslöt man enhälligt att köpa gården för 120 000 mark. Andelskassan behövde emellertid bara ett rum varför de övriga rummen uthyrdes till bl.a. föreståndaren och till Hirvlax postexpedition. Kring år 1942 märktes det tydligt att Munsalaborna började intressera sig allt mera för minkuppfödning eftersom Andelskassan beviljade flera lån för inköp av avelsminkar.
I januari 1949 fick styrelsen en anhållan från Nykarleby om att Munsala Andelskassa borde överta Nykarleby Andelskassa. Andelskassan i Nykarleby som grundades 1938 hade nämligen inte utvecklats i samma grad som kassan i Munsala. Men Munsalaborna tackade nej och senare visade det sig att kassan i Nykarleby började få mera vind i seglen och kunde nu stå på egna ben.
Under år 1954 rådde stor aktivitet både i Pensala och i kyrkbyn för att skaffa tomter för nybyggen. En 1 000 kvadratmeter stor tomt köptes i kyrkbyn och vid förvaltningsrådets sammanträde den 29 oktober beslöt man att genast ansöka om bygglov. Men bygget kom inte i gång i den takt man hade önskat sig. I Pensala jobbade man för att få eget hus för kassan och därför fick bygget i kyrkbyn vänta tills lokalfrågan i Pensala var i hamn. Efter en lång rad möten och diskussioner beslöt man att köpa gamla Pensala skola. På höststämman den 7 november 1956 kunde man inviga den nya lokalen i Pensala. Det året var Ernest Eklund direktör för Andelskassa i Munsala.. Styrelsen tyckte efter en tid att det var Vexalas tur att få en filial och man lämnade in en ansökan som dock avslogs av myndigheterna. År 1957 ville styrelsen ha ett lån från ACA för att få igång bygget i kyrkbyn. Men ACA sade nej och byggplanerna måste vila tills vidare. Det här året beviljades många lån och ett av de större företag som fick låna var Ab Monäs Frys som var det första i en rad av flera stora pälsdjursfodertillverkare som startade i byarna kring Nykarleby. Det var det året som Otto Sik blev föreståndare för Andelskassan i Munsala. Det uppdraget skötte han till 1965. Frågan om ett kontor i Vexala blev aktuell på nytt 1959. Vid ett sammanträde den 7 juli beslöt man att öppna kontoret redan den 1 augusti och det inrättades i byns folkskola. Munsala Andelskassa hade nu en mycket gynnsam utveckling. Nya toppsiffror för år 1962 noterades då omsättningen på kassakontot steg till 1,18 miljarder, vilket vara 662 miljoner mark mera än året innan. Även förmedlingen av jorddepositionslån var livligare än förr. Vexalabornas flitiga användning av andelskassans tjänster var en av anledningarna till det goda resultatet under 1963.
Den 24 januari följande år var det splitternya kontoret i Vexala klart för inflyttning. Den 27 juni 1964 flyttades Munsalakontoret från Edit Nymarks gård till Leopold Jacobssons nya affärsfastighet. Vid utgången av 1963 bestämde sig Evert Huldén att avgå efter att i mer än 24 år ha tillhört först styrelsen, sedan direktionen. Under sju år hade han varit styrelsens ordförande. Även Karl Björking som var en av kassans grundläggare avgick det året. Det var en nöjd och belåten direktör som i november 1965 kunde inviga en nyrenoverad expedition med tillbyggnad i Hirvlax. Den ursprungliga fastigheten var den äldsta andelskassagården i Svenska Österbotten. Och han kunde också skryta för de 30 gästerna att lokalen också inhyste den modernaste expeditionen. Paul Rönn blev direktör det året. När Munsala Andelskassa fyllde 40 år 1967 gav man ut egen tidning där man bland annat skrev en historisk tillbakablick och där delar av ortens näringsliv fick komma till tals. 1967 var också året då man kunde inviga det länge efterlängtade nybygget i Munsala centrum. I samma hus flyttade H. Kulla in med sin affärsverksamhet.
Den 29 augusti 1969 antog riksdagen en ny lag som betydde att namnet andelskassa byttes ut till andelsbank. Den 26 december kom finansministeriets godkännande och därmed blev det officiella namnet Munsala Andelsbank från och med år 1970. Efter Skön var Per Håkan Näsman direktör till 1972. Fusionsdiskussionerna fortsatte och 1972 insåg man en gång för alla att Andelsbanken i Munsala bör fusioneras med en större bank eftersom Munsala näringsmässigt var helt beroende av pälsdjursnäringen och att underlaget måste breddas. Det blev till slut söderut och det var Vasa Andelsbank som fick ta hand om Munsala Andelsbank.
Nykarleby Andelskassa En Andelskassa hade grundats i Munsala 1926 och småningom började jordbrukarna även i Nykarleby Landskommun inse fördelarna med Andelskassor som ett alternativ till de redan existerande bankerna. I Kovjoki gick Arthur Liljedahl och funderade på detta och hur jordbrukarna i nejden på bästa sätt skulle bli delaktiga i de billiga lån som staten började bevilja till jordbrukarna under depressionsåren i slutet av 1920 och i början av 1930 talet. Han kallade samman några jordbrukare för att diskutera saken eftersom ortens banker inte var intresserade att förmedla de billiga lånen. På svenskt håll norr om Vasa var det bara Esse och Munsala som på den tiden hade öppnat andelskassor. En konkret orsak till att Liljedahl tyckte att det var dags att bilda en andelskassa i Kovjoki var att Kovjoki Andelsmejeri hade börjat bygga nytt och att kreditbehovet då var stort. Eftersom det inte fanns någon andelskassa i Kovjoki hade mejeristyrelsen vänt sig till Munsala västra Andelskassa i Hirvlax med en förfrågan om den var villig att förmedla statens lån till mejeriet. Ännu en orsak till att grunda en andelskassa var att nyskiftet i Kovjoki var inne på slutrakan och därför fanns det behov bland bönderna att investera i nya byggnader.
Liljedahl berättade senare att ”vi enkla bönder var mycket imponerade över att de höga herrarna beredvilligt lovade att komma upp till Österbotten för att hjälpa till vid grundandet av en Andelskassa.” När tåget från Helsingfors anlände till Kovjoki station stod bönderna på perrongen i stram givakt. Man hade rustat den bästa kyrkschäsen för att ge ACA-chefen en hedersam skjuts. Med på tåget var Åke Lönnberg från ACA. Och det var inga problem för initiativtagarna i Kovjoki att godkänna de modellstadgar som Lönnberg hade med sig i portföljen från huvudstaden.
Stadgarna stadsfästes 25 september 1937 och Nykarleby Andelskassa skrevs in i handelsregistret 15 februari 1938. I Andelskassans första styrelse satt Artur Liljedahl, Sven Nikonen, Erik Lundqvist, E.J. Strandberg och Villiam Bäck. Personerna kom från de olika byarna kring Nykarleby i en så jämn och rättvis fördelning man kunde åstadkomma. Den 6 november 1937 höll styrelsen ett möte på Nordlings café. På detta möte beslöt man att anställa en kassör och bokförare, som föreståndaren kallades på den tiden. Närvarande på detta möte var Arthur Liljedahl, Erik Lundqvist, Sven Nikonen och Villiam Bäck. Styrelsen annonserade i ortens tidning om den lediga tjänsten. Tre personer sökte jobbet och på ett möte en månad senare valdes Axel Liljedahl till bokförare för en lön på 100 mark i månaden och dessutom måste han godta en borgensförbindelse om 25 000 mark. Dessutom krävde man att kontoret skulle inrättas i Liljedahls bostad i Kovjoki. Arbetet som bokförare handlade mera om ett förtroendeuppdrag än om en riktig tjänst. Kassören skulle med andra ord jobba för hembygden bästa. Det var heller inte så lätt för den första styrelsen eftersom de stod i personlig borgen för alla penningtransaktioner som Andelskassan förmedlade. Den 5 mars 1938 hölls den första ordinarie stämman och den 9 april samma år beslöt styrelsen att ansluta kassan till Andelskassornas centralförbund.
På höststämman den 12 november 1938 valde man Erik Lundqvist och Villiam Bäck till kassakontrollanter. På samma möte fick Sven Nikonen från Socklot avgå ur styrelsen genom lottning och i hans ställe valdes Evert Smeds från Socklot. Antalet medlemmar ökade ständigt och vid utgången av år 1939 hade 40 personer anslutit sig.
År 1950 gjordes försök att öppna filialer i Markby, Ytterjeppo och vid centralmejeriet i Nykarleby. Heimer Knutar valdes till föreståndare samma år. Följande år blev de här försöken verklighet då de tre orterna fick sina filialkontor. Man diskuterade också behovet av en filial i Socklot, men man var orolig över vilka kostnader detta skulle medföra. Men när Pedersörenejdens Andelskassa började göra försök att etablera sig i Socklot beslöt man 1951 att öppna en filial i byn med John Nylund som föreståndare. År 1954 hade Mellersta Österbottens Andelskassa planer på att öppna ett kontor i Nykarleby. Men det tyckte styrelsen för Nykarleby Andelskassa, som tidigare hållit till i Nykarleby landskommun, inte om eftersom de ansåg att Nykarleby är för liten ort att hysa två kassor. Därför undersökte man år 1957 möjligheterna att öppna ett eget kontor med tidsenlig inredning i Nykarleby stad. Föreståndaren Heimer Knutar fick i uppdrag att personligen kontakta ACA för att få hjälp med ett fastighetsköp och öppnandet av det planerade kontoret.
1965 var ett gott år för Nykarleby Andelskassa då man kunde notera den procentuellt största depositionsökningen bland landets andelskassor. Depositionskapitalet uppgick till drygt 2 miljoner mark. Under året köpte andelskassan en tomt i Socklot för ett planerat filialbygge. Men något bygge blev det inte. [1968 donerade man ett pingisbord till Ungdoms- och idrottsgården.] Den 29 augusti 1969 antog riksdagen en ny lag som betydde att namnet andelskassa byttes ut till andelsbank. Andelskassornas verksamhet hade allt mera utvecklats till riktig bankverksamhet. Därför tog man även i Nykarleby bort kassanamnet och skruvade upp den nya skylten Nykarleby Andelsbank. Initiativtagaren till Nykarleby Andelskassa, Arthur Liljedahl, var styrelsens ordförande ända från början år 1927 tills han avtackades i mitten av 1960-talet. Trogna medarbetare var också Evert Smeds och Erik Lundqvist. Även Nykarleby Andelsbank drevs med i den fusionsvåg som svepte genom Österbotten och 1974 skrev banken fusionsavtal med Vasa Andelsbank och fusionen genomfördes 1976. Nykarleby hade även förhandlat med Pedersörenejdens Andelsbank men det blev Vasa som drog det längre strået. Kanske var det för att Vasa var större och att man lovade att bygga ett nytt bankhus vid torget. Nykarleby Andelsbanks direktionsordförande Gustav Strandberg konstaterade att Vasa var ett naturligt val i och med att Munsala redan gått samman med Vasa Andelsbank. Vid Pedersörenejdens Andelsbank var man missnöjd över att Nykarleby valde Vasa. Man ansåg fusionen med Vasa var geografiskt olämplig. I november 1979 kunde Nykarlebykontoret flytta in i det nya bankhuset som Vasa Andelsbank hade lovat bygga i samband med att fusionsavtalet skrevs. Under byggnadstiden verkade banken i hyrda utrymmen vid Östra Esplanadgatan 23. Raul Carlstedt blev områdesdirektör i Nykarleby när Nykarleby Andelsbank hade fusionerats med Vasa Andelsbank. De övriga anställda var Lenna Björkman, Kerstin Olin, Birgitta Renvaktar, Kerstin Blom och Maj-Britt Grönholm.
Mellersta Österbottens Andelskassa Mellersta Österbottens Andelskassa som började sin verksamhet 1940 hade sitt huvudkontor i Kimo. Verksamhetsdistriktet var Oravais, Vörå, Maxmo samt Jeppo med angränsande byar av Munsala. Andelskassans första föreståndare var J.G. Cronholm. År 1953 öppnades ett filialkontor i Jeppo. Där inledde Andelskassan sin verksamhet i en f.d. butiksfastighet med Eliel Brunell som kontorsföreståndare. |
