Träffade Gösta Fagerholm på kraftverksdammen i morse och han berättade
om luftbevakningstornet på Källbacken.
Det byggdes i början av fortsättningskriget (1941) på bergknallen ovanför
Fagerholms, sydväst om vilken Kronqvist sen byggde gård. (En bit från nuvarande vattentornets
parkering.) Tornet restes av Emil Wik som var arbetsledare åt stadsarbetarna, Paul Litens och Georg Högbom som med stolpskor klättrade
upp i de 12–14 meter höga högspänningsstolparna och länkade ihop dem i toppen till en plattform. Även Göstas far var
med och hjälpte under det nattliga arbetet som höll på till ½ 8-tiden på morgonen.
Man gick upp i tornet bakifrån
från östra sidan. Högst uppe fanns en delvis omgärdad kabin, men med otäckta öppningar för vaktmanskapet att hålla
utkik genom. Ola Hillevi Herler skall ha varit den som hade hand om organisationen av vakttjänsten.
Göstas bror Erik hann som 14-åring
vara i vakttjänst där, som den ena av det par som skulle hålla vakt där kontinuerligt.
Tornet revs vid krigsslutet, men dessförinnan
hade pojkar gjort åverkan på det, vilket påtalades i tidningen ÖP. Dessutom brukade pojkar lägga bilstickor
på klippan nedanför, klättra upp med en stenbumling och med i förväg utexperimenterad fällningsvinkel, få bilstickorna
att explodera; med flera i bunten med en våldsam knall. Denna bombfällning upphörde förstås med nedrivande av tornet. |