Någon ny byggnadsordning kom dock ej till stånd före frihetskriget. Frågan var dock hela tiden aktuell, ehuru byggnadsverksamheten mer eller mindre avstannade under 1. världskriget. Den 28 dec. 1920 beslöt stadsfullmäktige efter att flera gånger ha bordlagt ärendet och efter tillägg och kompletteringar att godkänna förslaget till ny byggnadsordning.

Länsarkitekt A.W. Stenfors gjorde emellertid en del anmärkningar mot detsamma. Tomtmätningen borde sålunda verkställas av kompetent fackman, utsedd av stadsfullmäktige. Hus av icke brandfritt ämne måste ha mellanrum om minst 4,5 m mellan byggnaderna på tomten och mellan dessa och tomtskillnadslinjen. Sådana hus fick ej till arealen överskrida 440 m² och fick uppföras endast i en våning. Stenfot skulle byggas i sten, betong eller likvärdigt material, och höjden borde vara minst 45 cm och under uthus minst 30 cm. Boningsrums höjd skulle vara minst 2 m och 80 cm. Ritningar till kyrka och teater skulle underställas statsrådets prövning och fastställelse.

Lotsen och fyrvaktaren Johan Bromans och hans dtr Ainas stuga på tomt nr 91 vid Källbackgatan. Östra Långgatan, senare Karleborgsgatan, från 1897—1912. Stugan hade endast ett rum. Foto 1963, i förfallet skick, E. Birck. J.L. Bircks arkiv. [Beskuren. Läs mer: Broman av J. L. Birck.]

Sedan dessa ändringar införts i förslaget, godkändes det i sin helhet av fullmäktige den 15 juni 1921, och överstyrdes till vederbörande för fastställelse. Förslaget omfattade 94 §§.

Den 11 april 1922 godkände ministeriet för inrikesärenden den nya byggnadsordningen. Ministeriet påpekade i samband härmed, att den för Nykarleby gällande stadsplanen var föråldrad så tillvida, som tomterna i staden var avskilda från varandra medels bestämda, i stadsplanen upptagna brandgator. Denna anordning hade i allmänhet visat sig medföra avsevärda olägenheter bl.a. vid delning av tomter och hade därför numera övergivits av de flesta städer. Ministeriet hade därför uppmärksamgjort stadsmyndigheterna på detta förhållande, så att de, om de fann skäl därtill, kunde inkomma med framställning om brandgatornas avlägsnande ur stadsplanen och ändring av byggnadsordningen.

Denna anmodan föranledde tillsvidare ingen åtgärd från stadsfullmäktiges sida. Den nya byggnadsordningen skulle tryckas i 200 ex. 14)

”Vist-Jutts” stuga på Smedsbacken vid sekelskiftet. Foto Herlers museum. [Beskuren.]

I juni 1945 framhöll stadsstyrelsen, att det länge varit av behovet påkallat, att stadens gårdar skulle förses med nummerskyltar och hörnhusen med till utseende, form och storlek likadana gatuskyltar. Stadens kostnader för dessa beräknades stiga till 39.000 mk. Stadsfullmäktige fastställde även till efterrättelse ett av dåvarande tomtmätningsmannen i Nykarleby, lantmät.ing. Gunnar Hedberg i juli 1939 uppgjort förslag till gatunumrering av stadens tomter och beslöt bekosta anskaffningen av nya enhetliga, svenskspråkiga gatuskyltar och förplikta gårdsägarna att inlösa av staden anskaffade nya nummerskyltar. Kostnaderna för staden hänvisades ur gatuplanefonden. 15)