Norra Torggatan, senare Bankgatan, vid sekelskiftet. Innan bankeran började ägdes gårdarna räknat från höger av P.A. Lybeck, Albert Dyhr, C.J. Berger och C.W. Sundström.
[Notera att Stenhustomten till vänster är obebyggd. Mikael Schalin tillhandahöll bild skannad från foto. Inf. 2013-01-27. Förstoring.]

På andra sidan av Esplanaden låg vid samma gata på tomt nr 39 handl. J.W. Lundqvists hus. Det ägdes efter hans död 1868 av änkan Maria, f. Kjäldström, till 1888, då fastigheten inropades på konkursauktion av handl. S. Liljeqvist. Den såldes 1910 till handl. W. Sigfrids och 1917 till AB Landtmannabanken och köptes 1920 av lär. H. Wik och hans hustru Lovisa, som etablerade hotell därstädes. Huset köptes 1946 av kont. R. Schauman och övertogs senare av handl. Armas Pihlainen, som fick lagfart 1955. Huset revs 1966 och ersattes med ett 3-vånings affärs- och bostadshus [”Grönhuset”].

På högra sidan om torget låg efter rådhuset skepparen L.L. Lybecks hus på tomt nr 17, inropad 1861, senare sjökaptensänkan Rosina Axelsons gård. Den såldes 1890 till handl. Axel Kisor, som 1914 överlät den till sonen Richard Kisor. Efter dennes död såldes gården till byggmäst. G. Löf och M. Nylund och revs 1960, varefter ett 3-våningshus uppfördes. Ortstidningen uttalar sin oförställda beundran för de ”driftiga byggherrarna Löf och Nylund”: ”Nykarleby stadsbild har de senaste åren förändrats avsevärt. I centrum har den gamla bebyggelsen delvis försvunnit och nya moderna byggnader rest sig på tomterna ...” Det ”senaste nyförvärvet” var det kombinerade bostads- och affärshuset Sollefteågatan 3. Det hade byggts i rent amerikansk fart. Den 19 april påbörjades rivningen av det gamla köpmanshuset och i början av dec. 1960 kunde man flytta in. ”Fasaden mot torget är skinande vacker i enbart glas och aluminium. Gavelfasaderna är renmurade ...”

Följande tomt (nr 18) ägdes och bebyggdes 1860 av handl. G.M. Hedström. Efter dennes konkurs 1878 övertogs fastigheten av sonen, lektor G. Hedström, som sålde den till handl. P. Blomqvist. Gården hade därefter olika ägare tills den 1896 köptes av handl. A.M. Gyllenberg och sedan denne gått i konkurs 1902 av verkmästare J.W. Nessler. År 1909 köpte handl. H. Halme gården och ägde den till 1912. Därefter hade den åter olika ägare tills byggmästaren Hj. Laqvist köpte den 1920. Hans änka sålde den 1942 till fabrikören John Jouper och hans hustru Alma. Från 1958 var bagaren V. Kavander och chauffören S. Sundqvist ägare till fastigheten. Huset revs 1959 liksom skalden R.R. Eklunds barndomshem, en mindre byggnad på samma tomt, intill det s.k. Laqvistska huset. På tomten uppfördes ett envåningshus med barservering och en Esso bilservicestation.

Rivningen av det Eklundska huset föregicks av en polemik i pressen. Folkskollär. K.J. Frilund publicerade den 12 sept. 1958 i ÖP en vädjan till Eklunds släktingar och allmänheten att rädda skaldens födelsegård och barndomshem. Saken diskuterades under vintern i trängre kretsar, men något djupare intresse bland stadsborna visades ej.

För K.J. Frilund var den visade likgiltigheten en nedslående erfarenhet. Han hade åtminstone väntat ett ideellt eller moraliskt stöd för tanken, ej blott från släkten utan även från litteratur- eller författarföreningarna och från staden, ”men alla teg”. Han konstaterade, att det knappast hade berett några större svårigheter att rädda gården, men ”vi lever i materialismens och teknikens tid, där ideella intressen sitter trångt.”

I juli 1959 revs gården. Man beslöt nu att på något sätt ändå manifestera, att R.R. Eklund haft anknytning till staden. De anhöriga och Finlands svenska författarförening, Svenska litteratursällskapet m.fl. åtog sig kostnaderna för en minnessten och staden anvisade plats för denna. Den 9 juni 1962 avtäcktes stenen i Topeliusparken under anslående högtidligheter. Den är ett verk av Wäinö Aaltonen och hans son, arkitekten Matti Aaltonen.

På den följande tomten (nr 19) låg råd- och handelsmannen C. Nylunds i början på 1860-talet byggda stilrena och ståtliga hus, liksom de övriga större handelsgårdarna försedd med en rymlig gårdsplan, kringbyggd med magasin, förråds- och ekonomihus, en värdig pendang till det Lybeckska huset mitt emot på andra sidan torget [Merita]. Gården såldes 1906 till handl. J.P. Holmström och av denne till handl. J. Nordling. Från 1952 var Andelslaget Österbottens Kött och från 1958 Nykarleby Andelskassa, senare Andelsbank, ägare till fastigheten. Husets fasad mot torget ändrades nu genom att den ståtliga fönsterraden ersattes med en modern glasvägg. Banken fusionerades 1975 med Vasa Andelsbank. Nykarleby Andelsbank hade redan 1971 anhållit om ändring av stadsplanen för att få bygga ett 5-våningshus på tomten, men ansökan hade ej bifallits. Huset revs 1978 och s.å. påbörjade Vasa Andelsbank bygget av ett bank- och affärshus i mörkt tegel i 3 våningar, 44,5 m långt mot torget, vägg i vägg med Esso servicestation på följande tomt, och 1 våning högt och 43 m långt mot V. Esplanadgatan. Huset blev inflyttningsklart 1979. Kontrasten mot det Nylundska husets ursprungliga rena vita fasad kan ej vara större.

Fr. v. rådmannen och konsuln Carl Nylunds gård nr 19 vid S. Torggatan [Sollefteågatan] med handelsbod och trappa, därefter G.M. Hedströms, från 1920 bryggmästare C.Hj. Laquists och från 1942 fabrikör John Joupers gård nr 18, därefter R.R. Eklunds hemgård utan nr och därefter sjökapten L.L. Lybecks, senare Axel och hans son Rickard Kisors gård nr 17. Foto omkr. sekelskiftet [1900], Herlers museum.

På andra sidan Esplanadgatan låg handl. G.M. Hedströms första hus på den av honom 1858 inköpta tomten nr 20. Gården köptes senare av sjökaptenen P. Löfberg och övertogs efter hans död 1873 av hans änka Maria (f. Hedström) och barn. Det köptes 1884 av kantor J.W. Nessler, som en tid hade sitt tryckeri här. Han sålde 1898 gården till hotelliären A. Kankkonen, som här etablerade stadens hotell. Han sålde rörelsen 1906 och därefter hade hotellet minst sex olika ägare tills fastigheten 1917 köptes av Nykarleby Handelslag. Huset moderniserades och ombyggdes samt övergick 1959 i den nybildade Andelsringens ägo. Det revs 1967 och ett modernt affärshus i ett plan i glas och tegel byggdes av byggnadsbyrå Berg & Backlund i Vasa.

Handl. Gustaf Mauritz Hedströms gård på tomt nr 20 vid Rådhus Boulevarden, 1884—1898 J.W. Nesslers gård. Här var Österbottniska Postens tryckeri inrymt 1885—1899. Därefter stadshotell till 1917, då fastigheten såldes till Nykarleby Handelslag m.b.t.

Samtliga de i det ovanstående nämnda gamla husen var byggda på 1860-talet. De välbyggda kvarteren norr om torget och den ståtliga husraden där förstärkte prägeln av gammal solid handels- och sjöfartsstad. Där låg vid Kyrkogatan på tomt 45 det av sjökapten Gustaf Lundqvist på 1860-talet byggda huset, som 1910—1917 ägdes av stadsläkaren G. Ahlström och hans arvingar. Mitt emot på andra sidan Kyrkogatan på tomt 44 låg rådman Albert Dyhrs andra hus. Det inköptes 1871 av brodern, skepparen Alexander Dyhr och beboddes sedan av dennes arvingar till 1945. Norra hälften av tomten såldes 1928 till byggmästaren K.A. Björklund och övergick senare i andra händer.

Huset på tomt 46 vid Borgaregatan byggdes 1879 av sjökapten Jakob Kerrman, som redan 1881 sålde gården till fosterdottern Josefine Bergh. Den ägdes på 1930-talet av Emma Knutar och senare av hennes arvingar. På tomt nr 47 i hörnet av Borgaregatan och Rådhusboulevarden, som Esplanadgatan då kallades, låg handl. Theodor och Alfred Häggbloms hus, byggt 1859, där rådhusrätt och magistrat hyrde rum 1859—1868 (d.a. II s. 69). Det ägdes 1866—1888 enbart av Alfred Häggblom, inropades på konkursauktionen 1888 av tullförvaltare Albert Öberg och såldes 1893 till häradshövd. J.F. Barck. Denne sålde 1906 gården till handl. Axel Herler. Den köptes 1915 av handl. J. Hermansson, som 1918 sålde den till folkskollär. J. Karlsson.

På norra sidan om Borgaregatan på tomt nr 60 låg handl. Abraham Westlins hus, från 1879 ägt av hans änka Ida Westlin till 1907, då gården såldes till normalskollär. Alexander Björklund, som i sin tur 1914 sålde den till direktor Gustaf Hedström. Den ägdes 1949 av f. stationsinspektören P.H. Hedström (d. 17.4.1960). Norra hälften av tomten ägdes 1926 av handl. Emil Nylund och från 1932 av fru Ida Männistö. Båda husen inköptes av byggmästare Arne Jungerstam 1966, revs och bebyggdes 1967—68 med ett 3-vånings bostadshus i betong.

Tomten nr 61 inropades 1858 av skräddarmäst. Anders Forssell och bebyggdes av honom. Efter hans död 1865 ärvdes gården av hans hustru Maja Stina, f. Sarlin och efter hennes död 1867 av svärsonen, sjökapten M.E. Sarlin och hans minderåriga barn i 1. giftet Edla (gift Ridderstad, d. i Hfors 1930) och Evald (apotekare i Nådendal, d. 1905). Sarlin var 2. gången gift med Hanna Sundström (d. i Nkby 1920). Enl. fastebrev av den 29 okt. 1960 ägdes fastigheten då av hennes arvingar, av vilka dottern, farmaceuten Karin Maria (f. 1885) bebodde gården till sin död 1973. Enligt testamente tillföll den då Philip v. Schantz. [Grundrenoverades sommaren 2002.]

Tomten nr 62 ägdes och bebyggdes 1858 av handlande, senare rådmannen E.A. Waselius. Han sålde gården 1865 till apotekaren N. Malmberg, som lät bygga om den till apotek. Malmberg dog 1876. Under åren 1878—80 sköttes apoteket av apotekaren Petter A. Silfverberg som förmyndare för Malmbergs omyndiga barn. Det var han, som den 12 maj 1879 fick byggnadsritningen till huvudbyggnaden m.m. godkänd av magistraten. [?? Ritningen till entrén godkändes den 30 december 1861.] Sedan apotekare Mikael Nylander avlidit 1979 såldes huset till Byggnadsbyrå A. Hakoranta [från Vasa]. Rivningen av fastigheten påbörjades 1983, men avbröts genom ingripande av museiverket. Apoteket flyttades 1980 av den nya apotekaren Anna-Lisa Westberg till lokaliteter i Vasa andelsbanks nybyggda hus vid torget.

Apoteket på tomt nr 62 vid Kyrkogatan.

Tomten nr 63 inropades 1858 av rådman J.A. lybeck, som bebyggde den. Den övertogs 1895 av hans arvingar, som 1924 sålde den till affärsmannen Carl Castrén. Den förvärvades 1925 av Föreningen De Gamlas hem samt ombyggdes och inreddes till ålderdomshem. [Gårdshuset mot Kyrkogatan och uthuset revs 1973.]