Nykarleby Min barndoms och min ungdoms stad av Einar Hedström

Stenhustomten


Den tomt på vilken seminariets övningsskola nu står, var ännu på 80- och 90-talen en trädbevuxen hage. Den var omgärdad med ett grönmålat glest plank av horisontala längor. Längs inre sidorna av detta hade man planterat björkar. Ett antal icke planterade träd, mest björkar, växte inom området. Dessutom fanns där enstaka bergsknallar, de högsta omkring en meter höga, vilka delvis doldes av det höga gräset sommartid. Där lekte vi indianer och prärieströvare och smög oss i gräset på fienden. Tomten betecknades på kartan såsom plats för stenhus. Den blev också bebyggd med ett sådant, den år 1907 uppförda normalskolan, för vilken staden upplåtit tomt.



Stadsbrunnen [Flyttades 1990 till kyrkotomten.]


Då stadens område ansenligt utvidgades efter branden, kom det att omfatta marker, som gjorde stadens sydöstra del till en mycket vattensjuk trakt. Tillflödet från närliggande högre belägna marker var tidtals så ymnigt, att det samlade vattnet icke fick tillräckligt avlopp genom den gamla stadsbäcken. Det arbete med bäckens grundliga rensning samt dess täckning och stensättning, vilket i förra hälften av 1800-talet utförts av byggmästaren Josef Werving, Stora brons byggmästare, fortsattes inte. Vår och höst översvämmade vattnet denna trakt i en för den nuvarande generationen ganska obegriplig omfattning. Det trängde som en gyttjevik söder ifrån genom Prostas hagan [Bebyggelsen kring Hagagatan.] norrut över det kvarter i vilket Hugo Caséns gård nu är belägen, och vidare norrut in på forman Häggbloms då odelade tomt samt de östra delarna av bönehustomten och Blomströms gård och ännu vidare till Svanbäcks och Hellstrands tomter samt in på Missionshusets, Finnströms [F.d. Fiskboden och Salong Jaana.] och Jakobssons tomter. Till och med marken på nuvarande Manteres och Liljedahls [JT/Kyrkliga samfälligheten.] tomter norrom Bankgatan förvandlades ibland till gyttja. Forman Häggbloms pojkar företog sig en gång i början av 80-talet att med en av gårdens kärrflakar staka sig fram från sin fars gård ända till prostens badstugubyggnad sydost om prostgården. Om höstarna skrann pojkarna på de nuvarande Finnströms och Missionshusets tomter. Karleborgsgatan var i trakten av Rummelbacken under den våta tiden en gyttjevälling, och de som den tiden hade sina stugor på Rummelbacken, måste taga sig dit på omvägar.

Så var det i förra hälften av 80-talet. Genom dikningar, ofta privata, förbättrades småningom förhållandena men Stadsbäcken har förblivit stadens styvbarn.


Einar Hedström (1958) Nykarleby Min barndoms och min ungdoms stad, sid. 47—49.



*     *     *



Vanlig syn om vårarna på Sollefteågatan 11–13 [Häggbloms och Ylönens tomter]. Det öppna utfallsdiket från ”proostas hagan” genom hela staden ut till älven, svämmade över när vägtrumman var igenfrusen. Intressant lekplats för kvarterets ungar. Bönehuset i bakgrunden.

Prostas hagan var där Hagalund och sjukhemmet är idag. Diket gick mellan Mattssons och församlingshemmet över Sollefteågatan mellan Björks och Fors verkstad till Palokangas tomten över Bankgatan till Pingstkyrkan vidare över Gustav Adolfgatan mellan Manteres och Fougstedts över Borgaregatan mellan nya och gamla Alko till Souranders och eventuellt därifrån ner till älven. Diket gick under gatorna som stensatta kanaler. Förstoring.

Elisabet Sund lade in på facebookgruppen Nykarleby.
(Inf. 2014-04-03.)


Nästa kapitel: Gravgårdarna


Läs mer:
Översvämning i Norra Posten 1883.
Rosenkampffs karta från 1816 över det som senare blev Stenhustomten.
Karta över det översvämmade området.
1893 fanns planer på att bygga ett rådhus på tomten.
Normalskolan i kapitlet Fakta.
(Rev. 2020-04-16 .)