XXI. STADENS FORTSATTA UTBYGGNAD OCH PLANERING

Rivningen av det Grundfeldtska huset


Då stadsplanen godkändes hade rivningarna som vi sett redan pågått en längre tid. En av de kulturhistoriskt mest värdefulla byggnaderna, som nu offrades på grund av oförmågan att i tid sanera och utbygga stadens vattenlednings- och kloaknät och pietetsfullt renovera och modernisera fastigheten, var det Grundfeldtska huset från 1860-talets början på tomt nr 65 i hörnet av V. Esplanadgatan och Lybecksgatan. Det användes som tidigare nämnts från 1946 av staden som bostad för stadsläkaren och veterinären och hade under senare år inrymt folkskolans elevkök och varit lagerrum för plastfabriken. Byggnaderna befann sig efter renoveringen 1946—47 i gott skick med undantag av att de saknade kommunalt vatten och avlopp, liksom större delen av fastigheterna i staden vid denna tid. Huset skulle, ansåg många stadsbor, ha lämpat sig väl som t.ex. stadsmuseum, bibliotek och kulturhus för aktiviteter av olika slag. Det ansågs med all rätt vara stadens, kanske en av landets vackraste byggnader, och låg väl placerat vid stadens huvudgata. Stadens museiförening hade erbjudit sig att gratis inreda en ev. bibliotekssal med gamla, stiltrogna möbler och tavlor. En gammal stadsbo och kulturpersonlighet som bokhandlaren och museimannen Josef Herler kunde ej förstå, varför Grundfeldtska huset skulle rivas för att ge rum för ett Aravahus. [Finländskt bostadsfinansieringssystem.] Någon förståelse för husets omistliga kulturella värde fanns emellertid ej bland de makthavande. Den 27 febr. 1959 beslöt stadsfullmäktige att sälja huset och tomten nr 65 till en byggnadsfirma.



Grundfeldtska gården från nordväst. Notera vattenposten till höger! Byggnaden ser rätt förfallen ut, så fotot är kanske en dokumentation innan rivningen i mars 1961.
Peter Gullback kolorerade med Colorize. Förstoring. (Inf. 202.03.22.))


[Föredragningsslista för stfm möte  23 febr. 1959.

1.   Genom underhandling med Arava har erhållits förhandslöfte om att aravamedel kommer att beviljas för uppförande av ett trevånings aktiebolagshus i staden. Byggnaden kommer att uppföras av byggmästare Mauritz Nylund, så snart Aravamedel erhållits. Den tilltänkta byggnadsplatsen är tomten Nr 65 i 17 kvarteret. Angående överlåtelse och försäljning av denna tomt får stst. föreslå att tomten och gårdsbyggnaden säljes till ett erbjudet pris av 500.000 mk och att ekonomiebyggnaden förblir stadens egendom och bortflyttas först när byggnadsarbetet på tomten är slutfört och vid tidpunkt som senare överenskommes. Enligt villkor som Arava uppställer får tomtpriset icke stiga till för högt belopp, utan bör ett gängse tomtpris vara gällande, Stst. föreslår vidare att tomten endast säljes under förutsättning att ett trevåningshus uppföres på tomten och bör detta ske inom två år från överlåtelsetidpunkten..
--------------------------------------
Under mötet tillkännagavs att den nya brandstationen tagits i bruk.

Lars Pensar tillhandahöll. (Inf. 2016-04-20.)]


Samma driftiga byggherrar [Nylund och G. Löf] antecknar ortstidningen, som byggt 3-våningshuset Sollefteågatan 3, skulle snart påbörja ett nytt bygge. ”Det är den gamla Grundfeldtska gården, som skall rivas och ersättas med någonting nytt och tidsenligt i byggnadsväg.” Ett visst erkännande ger tidningen dock det ärevördiga huset: ”Det Grundfeldtska huset är inte på något sätt fult, men det är obeboeligt, kallt och dragigt” ... Med denna om total ignorans vittnande inställning hos stadsborna till stadens förnämsta byggnadsminne från den så betydelsefulla handels- och sjöfartstiden i stadens historia är det ej att undra på om det gick som det gick. Huset revs i mars 1961.



[Taket rivet. Förstoring.
Foto. John Fors, Anders Fors tillhandahöll.
(Inf. 2012-05-18.)]


Den nya hyreshuset, ett Aravahus i fyra våningar, ritades av Kaj Englunds arkitektkontor i Helsingfors och uppfördes 1961—62 av byggnadsfirman Löf & Nylund. Det rymde 19 bostäder och 1 affärslokal och skilde sig ej heller i övrigt på något sätt från motsvarande betongkuber i andra städer.



Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III, sid 599.




Det nya hyreshuset, förmodligen år 1965. Pärmbild till Nykarleby stadsbibliotek 1865—1965 av Oskar Holmqvist. Bibliotekslokalen med stora fönster och entré på hörnet byggdes om till bostad på 1990-talet. Sigfrid Bertlin var den förste hyresgästen. Entrén med skärmtak på gaveln är den enda likheten med det gamla huset.


Läs mer:
Fortsättningen av kapitlet och mer om stadsplanens tillämpning.
Grundfeldtska huset i kapitlet Fakta.


Nästa kapitel: Arkeologiska kommissionen yttrar sig.