Hemma hos Sagoberättaren


Här råder det evig sommar, skrev författaren Zacharias Topelius om ett av rummen i sitt barndomshem. Det var här, på gården Kuddnäs, han fann inspiration till många av de dikter och texter som gjorde honom till en av 1800-talets mest älskade, nordiska sagoberättare.

Text: Erika Funke Foto: Lars Hallén


Finlandssvenske Zacharias Topelius (1818–1898) var författare, poet, historiker och tidningsman.

 

»Världen är så stor så stor, Lasse, Lasse liten. Större än du nånsin tror, Lasse, Lasse liten.«

I den välkända sångtexten, tonsatt av Alice Tegnér och publicerad 1897, får vi möta en pojke som gör båtar av ärtskidor. Båtarna tar honom långt ut i världen, till äventyr och hotande faror. Så småningom vaknar han upp vid sin hemstrand igen, hemma hos mor som steker plättar i köket.

Om stranden i sången skulle ha någon verklig motsvarighet, så ligger den nog i finska Österbotten. Här, vid stranden av Nykarleby älv finns gården Kuddnäs, där sagoberättaren, historikern och författaren Zacharias Topelius växte upp i början av 1800-talet. Dikten om Lasse, Lasse liten skrev han långt senare, men drömmen om barndomshemmet vid älven levde kvar i honom för evigt, som ett ljust minne och en ständig inspirationskälla.

Gården Kuddnäs finns kvar än idag, även om den blev rejält nedgången runt sekelskiftet 1900. Tack vare hjälpinsatser från staten, Finlands folk och Topelius ättlingar kunde man så småningom restaurera huset och på så vis stärka minnet av nationalskalden. [J. L. Runeberg brukar benämnas nationalskald, även om jag tycker att även Topelius kunde föräras den titeln.] Den som besöker Kuddnäs idag, slås av hur genuint och välbevarat allting känns och hur många av inventarierna som hittat tillbaka till sina ursprungliga platser. Under många år var lösöret spritt bland släkten, men på 1930-talet skänktes det tillbaka till Kuddnäs.



Gården Kuddnäs är byggd i början av 1800-talet.



En liten Emil i Lönneberga

Om vi ska uppleva Kuddnäs i fotspåren efter den unge Zacharias, eller Zachris som han kallades, kan vi börja nere vid älvstranden. Här lär han ha stått barfota i det kalla vattnet någon gång på 1820-talet, trots sin mammas förmaningar, och förklarat att han var älven. Den fantasi som gjorde honom till en stor författare, drev honom även till upptåg i barndomen. Vissa av dem återkommer han till i Walters äventyr från 1855, som handlar om ett busfrö »med ett godt hjärta, men dåligt minne att komma ihåg mammas och pappas förmaningar«. En liten Emil i Lönneberga alltså, ett sekel innan Astrid Lindgren skrev sina böcker.

Tar vi oss upp från älvstranden, vadar vi genom lummig sommargrönska uppför backen bakom huset. Vi passerar det poetiska lusthuset med sina gustavianska möbler, där Zachris pappa, doktor Zacharias Topelius den äldre, kunde bjuda sina gäster på kaffe med punsch under ljumma kvällar.

Lusthuset ligger inbäddat i grönska.
Gustavianska möbler i det lilla lusthuset.


»Många av möblerna, de flesta i Karl Johan eller Biedermeier, hade Sophia ärvt av sin mormor.«


Huvudbyggnaden är ett vitkalkat hus med gustaviansk prägel, byggt i början av 1800-talet. 1813 klev doktor Topelius in här för första gången, tillsammans med sin nyblivna hustru Sophia, som kom från köpmansfamiljen Calamnius i Nykarleby. Med hjälp av hennes pengar fick de möjlighet att göra Kuddnäs till en liten herrgård, med park, allé och engelskt porslin i köksskåpen. Många av möblerna, de flesta i Karl Johan eller Biedermeier, hade Sophia ärvt av sin mormor.



Den ljusa matsalen, möblerad med gustavianska Bellmansstolar.



Engelskt porslin i skänken i matsalen.



Den ståtliga imperialsängen var ett arvegods och kallades för Abrahams sköte. Ryska kejsaren lär ha legat i den 1819, när han vid ett besök i Nykarleby fick sova över hos Zacharias Topelius mormor.



Den ljusa entrén på Kuddnäs.



Doktorns mottagningsrum
En nutida besökare som stiger in på Kuddnäs möts av lugn, harmoni och milda färger. Det är ett hem fyllt av minnen, välbevarade som pressade blommor mellan bladen i en bok. Vi kommer in i doktorns mottagningsrum, där han satt vid sitt skrivbord och arbetade till långt in på nätterna. På ålderns höst blev han både lam [redan i medelålddern] och döv och kommunicerade med pigorna i köket genom en klocksträng, som än idag hänger ner från taket.



Doktorns mottagningsrum.
[Klocksträngen hänger från taket.]



I köket huserade pigorna Stina och Brita.
[Klockan uppe i vänstra hörnet.]


Bakom doktorns rum ligger sovrummet där sonen Zachris föddes en januaridag 1818. Dessförinnan hade doktorinnan hunnit både föda och förlora två små pojkar, så vi förstår att Zachris och hans lillasyster skulle komma att bli djupt älskade. Bredvid moderns säng står än idag den vita vaggan på sitt podium för att undvika det kalla golvdraget.



Zacharias Topelius föddes en vinterdag 1818 och lades direkt i vaggan bredvid sin mamma. Vaggan står på ett podium, för att undvika golvdrag.



Linneskatter i sovrummet.
[Skåpet till vänster på bilden ovanför öppnat.]


Vi passerar det ljusa förmaket med sitt sengustavianska möblemang, kikar in i köket där Zachris gärna åt lingongröt, och stannar till i salen som gett plats åt många gäster under årens lopp. Den fina flygeln, som kom till huset 1838, användes flitigt av både Zachris, lillasyster Sofie och resten av familjen. Senare blev det framför allt Emelie Lindqvist, Zachris hustru, som briljerade vid tangenterna.



Det somriga förmaket, inrett med sengustavianska möbler. Frisen under taket är målad av Zacharias farfar, kyrkomålaren Mikael Toppelius.



I salen står ärvda möbler från mormors hus och en flygel som kom till huset 1838.


»Det är ett hem fyllt av minnen, välbevarade som pressade blommor mellan bladen i en bok.«



Uppe på vindskammaren

Zachris fick ett både långt och framgångsrikt liv, som han till största delen tillbringade långt borta från Kuddnäs. Ändå flödar barndomsminnena genom hans sagor, romaner och poesi. Dikten En vindskammare från 1878 ger en detaljerad beskrivning av det lilla rum uppe på vinden på Kuddnäs, där Zachris hade sitt eget krypin.

Vindskammaren finns kvar än idag, och just här, i det avskalade lilla rummet, kommer vi Zachris som allra närmast. Här finns hans papperssoldater och insektssamling. Här står kälken Moppe, som återkommer i sagan om Bullerbasius. På väggen hänger ett brev i hemlig skrift, skrivet till en tonårskärlek.



Kälken Moppe står än idag uppe i vindskammaren.


Allra mest rörande är ett antal små markeringar på väggen, där Topelius som vuxen märkt upp längden på sina tre döttrar. Här finns även ett streck som visar längden på hans systerson, Zacharias Schalin. Det lär för övrigt vara just den lilla gossen som stod förebild för Lasse, Lasse liten.


Besök Kuddnäs
Kuddnäs museum ligger på Jakobstadsvägen 22 i Nykarleby, Finland.
Öppet dagligen hela sommaren:
Juni och juli kl 10–18 (midsommarafton och midsommardagen stängt)
Augusti kl 12–17


Text: Erika Funke, foto: Lars Hallén, tidningen Antikvärlden (www.antikvarlden.se) nr 7/2011, s. 28–33.


För en tid sen hittade jag till min stora förvåning och glädje på Tradera en Antikvärlden med ett reportage om Kuddnäs. Inför 80-årsjubileumet den 25 juni 2014 passade det ypperligt med en publicering. I samband med frågan om publiceringstillstånd passade jag också på att fråga redaktören hur det kom sig att artikeln blev av:

Det råkade vara så att vi fick köpa några fina arkivbilder av fotografen Lars Hallén. Sedan sammanföll det med att jag var på semester i Finland året därpå, då jag besökte Kuddnäs.

Hälsar Erika Funke


Läs mer:
Kuddnäs restaureras av Erik Birck.
Kuddnäs i kapitlet Fakta.
Fler tidningsartiklar.
(Inf. 2014-06-24, rev. 2014-06-24 .)