Nykarleby distrikt i Finska läkaresällskapets handlingar, Underdånig Årsberättelse om Medicinalverket i Finland för 1858-18761

Nykarleby distrikt

i Finska läkaresällskapets handlingar,
Underdånig Årsberättelse
om
Medicinalverket i Finland

År
1858	1864
1859	1865
1860	1866
1861	1867
1862	1868
1863	1869

[Gick som följetong maj—augusti 2007.]

1858

NyKarleby Provincialläkaredistrikt utgöres af NyKarleby, Wörå, Lillkyro, Storkyro och Lappo socknar med underlydande kapeller. Det är beläget mellan 62° 54' och 63° 40' nordlig latitud samt 39° 40' och 41° ostlig longitud. Det gränsar i norr till Pedersöre, i öster till Lappajärvi och Kuortane, i söder till Ilmola, Laihela och Mustasaari socknar, samt i vester till Qveflaks socken och Bottniska viken. Marken är mera jemn, endast här och der afbruten af stenbackar. Den största upphöjningen är Simsjöberget nära Lappo moderkyrka. Större kärr och mossar finnas uti Wörå, Storkyro och isynnerhet Lappo socken. Klimatet är temmeligen sundt och helsan icke särdeles störd af kulturförhållanden. De sedanste vintrarne hafva varit milda och fuktiga; sommaren 1858 var varm och torr. Islossningen uti NyKarleby elf försiggick den 1 Maj; den första isläggningen inträffade den 31 Oktober. Jordmånen består dels af lera, dels af lerblandad sandmylla med starkare halt af sand uti de norra delarne. Åkrarne, isynnerhet uti Lill- och Storkyro äro starkt humushaltiga och utmärkt bördiga. Hela distriktet är produktionsort för den välkända Wasa rågen.

Uti distriktet finnas endast en stad, NyKarleby, som till största delen förstördes genom branden uti Januari månad 1858. Stadens folkmängd utgör 1,121 personer, sedan ungefär 60 derifrån efter branden bortflyttat. Invånarenes näring är handel och sjöfart. Vid branden gingo ett ölbryggeri och en tobaksfabrik förlorade, men en mindre fabrik för beredning af läder efter engelsk method qvarstår ännu, äfvensom ett dylikt garfveri samt en tobaksfabrik och ett beckbruk finnas nära invid staden.

          Befolkningen uti distriktet uppgår till 56,387 personer och är af dels svensk, dels finsk härkomst. Till förra slaget hör större delen af NyKarleby och hela Wörå socken, hvaremot Lillkyro, Storkyro och Lappo socknar äro Finska. Folklynnet är ojemnt, röjande uti vissa delar af distriktet stort öfvermod, som icke sällan föranleder gräl och slagsmål, hvarvid knifven ofta anlitas. Den finska allmogen i dessa trakter är ej såsom annorstädes trög och likgiltig, utan vetgirig, och har på sednare tider gjort sig större framsteg i bildning än den svenska, hvilken i långa tider häruti stått på samma ståndpunkt. Klädseln är afpassad efter årstiderna, hos små barn dock betydligt vårdslösad. Snitten på kläderna uti Lill- och Storkyro följer mera modet i städerne och är helgdagsdrägten i dessa socknar hos karlarne bonjourrock och paletå. Boningarna äro rymliga och ljusa samt snyggheten inomhus något i tilltagande. Rökpörten finnas numera ingenstädes. Sedligheten är ej på alla orter klanderfri, isynnerhet uti vissa delar af Lappo socken.
          Allmogens hufvudsakligaste sysselsättning är åkerbruk och boskapsskötsel samt tjärutillverkning, dock har man, sedan skogarna dels genom detta skogsöderi, dels genom inträffad skogsbrand blifvit mycket medtagna, med mycken framgång slagit sig på kärr- och mossodling. Fisket utgör också längs kusten ett stundom väl lönande näringsfång. Välståndet hos den besuttna delen af allmogen är, om just icke särdeles stort, dock temligen allmänt, och äfven under missvextår får man här ej se nödbröd. Födan är sund och man äter vanligen 4 ordentliga mål om dagen.
          Ingen svårare dödlighet har under året inträffat. De späda barnen vårdslösas dock mycket, isynnerhet af den obesuttna allmogen. Vanligen uppfödas dessa med oblandad, ofta sur komjölk uti horn, som sällan rengöras. Häraf bildas svåra sjukdomar, hvilka äro sannolika orsaken till den bland dem öfvervägande dödligheten.
          Distriktets fattigvård är öfverallt ordnad enligt nådiga Förordningen om fattigvården af år 1852. Man hör dock en allmän klagan om dess tryckande börda, hvilken år för år blir mera betungande, såvida hvarje fattig och bräcklig person börjar göra anspråk på underhåll såsom en rättighet. Tiggeriet har dock numera nästan helt och hållet upphört. Proletariatet är stort, särdeles uti Storkyro och Lappo socknar, och den därmed följande fatigdomen ger anledning såväl till sjukdomar som till större dödlighet under farsoter, i anseende till de sjukas bristande omvårdnad och tjenlig föda.

Jakob Fredrik Blank (1859) Nykarleby distrikt i Finska läkaresällskapets handlingar, Underdånig Årsberättelse om Medicinalverket i Finland för 1858, sid 674—680.
(Inf. 2007-02-07.)

Nykarleby distrikt.

1859

Vintern år 1859 var särdeles mild. Medeltemperaturen var i Januari —3,3, i Februari —5,03, i Mars —6,6, i April —2,2 och i Maj [plus]6,6. Högsta kölden —24° inträffade den 16 Mars. Sydliga och sydvestliga vindar voro rådande uti Januari och Februari, men uti Mars, April och Maj hade nordliga och ostliga öfverhanden. Islossningen uti Nykarleby elf försiggick den 29 och 30 April. Regn föll något på våren, men sommaren var mera torr, så att vårsädet på högländta ställen förtorkade. Hösten var vacker med måttlig nederbörd. Isläggningen skedde omkring medlet af Oktober och slädföret inställde sig strax derpå, men hvilket såväl som isen åter för någon tid försvann. I slutet af November föll ymnigt snö med stående slädföre. Starka nattfroster inträffade den 6 Juni, 24 Juli och 28 Augusti och var isynnerhet frosten den 24 Juli särdeles förderflig, ty rågen skadades nästan öfverallt, särdeles på kyttländer.
Folkmängden 1859 utgör enligt mantalsförteckningen:

uti	Nykarleby	socken	10,028	personer.
»	Lappo	»	17,498	»
»	Wörå	»	11,877	»
»	Storkyro	»	12,335	»
»	Lillkyro	»	4,280	»
»	Nykarleby	stad	1,087	»

		Summa	57,105	personer.

Antalet af födde och döde under året är följande:

			födde	döde
uti	Nykarleby	socken	514	372
»	Nykarleby	stad	30	22
»	Lappo	socken	855	456
»	Wörå	»	516	271
»	Storkyro	»	ouppgifvet
»	Lillkyro	»	179	78.

          Sedligheten har under året varit mindre god i anseende till större tillgång på brännvin, ty under rusigt tillstånd hafva en större mängd slagsmål förefallit, hvarunder ej mindre än 13 sårskador med knif uppstått, som inträngt uti kroppens kaviteter, nemligen 11 i bröstet och 2:ne i buken, till följe hvaraf 3:ne personer genast samt 2:ne efter kortare tid aflidit.
          Af endemiska sjukdomar hafva såsom vanligt förekommit kardialgier samt skrofulösa åkommor hos barn. Till denna klass af sjukdomar kan äfven föras lunginflammationen, hvilken härstädes i stor mängd förekommer nästan alla tider af året, isynnerhet höst och vår.
          Veneriska smittan, som under de föregående åren varit gängse uti Härmä kapeller, har aftagit och visat sig endast i spridda fall. Uti Storkyro socken har till följe af Guvernörens förordnande en större venerisk besigtning blifvit företagen, hvarvid ungefär 7,000 personer blifyit synade, af hyilka 9 befunnits af sjukdomen angripne.
          Af epidemiska sjukdomar hafva under året uppträdt följande:
Typhus i spridda fall inom Munsala kapell och Nykarleby stad uti Januari, Februari och Mars.
          Strypsjuka bland barn uti Nykarleby socken. De första fallen visade sig uti Wexala by i början af Mars, hvarefter farsoten spridde sig till de flesta byar af socknen, samt har sedermera med stor häftighet fortfarit till årets slut. Deraf bortrycktes inalles 80 barn, jemt hälften af hvardera könet. Mot denna sjukdom söker man vanligen ej å landet bot hos läkaren. Sker detta någongång, kommer hjelpen nästan alltid försent. Deremot hafva alla inom staden förekommande fall, der snar hjelp erhållits, öfvergått till helsa.
          Rödsot inom Kauhava uti September, och inom Yli-Härmä kapell uti Oktober och November, dock med föga utbredning och ringa dödlighet.
          Koppor uti Nykarleby stad och landsförsamling. Denna farsot visade sig först uti Ala-Härmä under Mars månad, men spridde sig sedermera i sällskap med strypsjukan öfver hela socken. Den uppträdde för det mesta under form af variceller, men många fall af smittkoppor hafva äfven förekommit hos ovaccinerade personer. Farsoten, som ännu vid årets slut fortfor, skördade 15 offer.
          Af epizootier har springorm bland hästar under hösten yppats uti Kauhava och Ala-Härmä kapeller af Lappo socken samt Munsala och Kofjoki byar af Nykarleby socken. Man har i brist på veterinärläkare mot denna sjukdom nödgats anlita hofslagare, hvilka äfven i många fall lyckats besegra densamma.
          Årsvexten var medelmåttig. Rågen, som å de flesta ställen led af frost, ger ett mera mörkt bröd; den är dessutom betydligen maskäten. Kornet deremot är, der detsamma ej lidit af torka, stridt och af god beskaffenhet. Hafren har gifvit temmeligen god äring, men poteterne medelmåttig afkastning, dock utan sjuklighet.
          Vaccinationen har bedrifvits med särdeles framgång, ithy att 1,832 barn blifvit granskade och befunnits hafva haft äkta vaccinkoppor. De vaccinerades antal öfverstiger sålunda fjolårets med 408. Orsaken till detta lyckligare resultat torde få sökas i föräldrarnes fruktan för kopporne, som redan tidigt på våren började visa sig och med anledning hvaraf ett vida större antal barn än vanligt hemtades till vaccinationen, som börjades uti Nykarleby vaccinationsdistrikt den 10 Maj och slutades den 16 Juli. Uti Lappo vaccinationsdistrikt tog ympningen sin början den 1 Juni och fortgick till medlet af Juli. Vaccinatörerne hafva utan klander fullgjort sin skyldighet.
          Embetsresor till följe af förordnanden hafva blifvit verkställda 28, nemligen 4 för farsoters hämmande, 11 för anställande af medikolegala besigtningar, samt 13 för botande af lifsfarliga sårskador, förorsakade af yttre våld. Af dessa sednare hafva 3:ne öfvergått till död samt 10 blifvit läkta.
          Besigtningar å döda kroppar hafva under året anställts 11, föranledda af:
          Mord genom annan person 9, nemligen 7 genom hugg och slag, 1 genom våldsam qväfning (strypning), samt 1 genom stenkastning mot hufvudet.
          Hastig död 2:ne, sannolikt genom missbruk af starka drycker.
          Undersökningar å lefvande med anledning af misshandel och dess följder hafva blifvit anställda å 31 personer.
          Undersökningar af uppgräfda ben, gifter m. m. hafva ej förekommit.
          Nykarleby helsobrunn har under året begagnats af 12 personer.
          Apotheket uti Nykarleby äges fortfarande af Apothekaren N. Malmberg, som har derå till biträde en farmacie studiosus och en elev. Apotheket befinner sig ännu efter den staden öfvergångna brand uti en provisionel lokal, men torde under det kommande året erhålla en stående. Partiela visitationer hafva flere gånger blifvit anställda, och såväl droger som läkemedel befunnits goda.
          Undertecknad är allt fortfarande den ende läkaren inom distriktet.
          Staden äger en legitimerad barnmorska, och mot slutet af året har en annan sådan äfven derstädes nedsatt sig.

[Inf. 2007-04-30.]

Jakob Fredrik Blank (1860) Nykarleby distrikt i Finska läkaresällskapets handlingar, Underdånig Årsberättelse om Medicinalverket i Finland för 1859, sid 180—184.
(Inf. 2007-04-01.)

Nykarleby distrikt.

1860

          Nykarleby distrikt, i hvilket undertecknad såsom tjenstförrättande provincialläkare handhar läkarevården sedan medlet af Augusti månad 1860, utgöres af Nykarleby stad, Nykarleby socken med Munsala kapell, Wörå socken med Oravais och Maxmo kapeller, Lappo socken, Ylihärmä och Alahärmä kapeller samt den till Lappo härad hörande andelen af Nurmo kapell. Distriktet gränsar i norr till Pedersöre, i öster till Lappajärvi och Kuortane, i söder till Ilmola, Storkyro, Lillkyro och Qveflaks socknar, samt i vester till Bottniska viken.
          Hösten år 1860 var kylig och rik på nederbörd. Isläggningen skedde i slutet af November, då äfven något snö föll, men slädföret inställde sig först i början af December månad.
          Förhållandet mellan födde och döde under året samt folkmängden enligt mantalsförteckningarne är angifvet såsom följer:

			Födde.	Döde.	Folkmängd.
uti	Nykarleby	stad	30	29	1,070.
»	Nykarleby	socken	495	377	10,115.
»	Lappo	»	854	687	17,828.
»	Wörå	»	508	369	11,985.

		Summa	1,887	1,462	40,998.

          Distriktets enda stad Nykarleby, belägen vid Nykarleby elf, är till en del redan återbyggd efter den staden år 1858 öfvergångna brand i enlighet med en för staden uppgjord ny plan. Invånarenas näring består i handel och sjöfart samt något jordbruk å den till staden donerade jorden. Här finnes en mindre fabrik för beredning af läder, och invid staden ett garfveri, ett beckbruk samt ett under året anlagdt Ölbryggeri, hvilket dock ännu icke är i verksamhet.
          Distriktets klimat, jordmån och kulturförhållanden äfvensom folkets lynne, bildning och sedlighet är jag ännu ej i tillfälle att af egen erfarenhet bedömma, hvarföre jag torde få härom hänvisa till föregående årens berättelser.
          Bland endemiska sjukdomar förekomma kardialgier och dyspepsier allmännast hos allmogen. Dernäst förtjenar den ovanligt stora freqvensen af skrofler hos allmogens barn samt af kroniska ögonsjukdomar hos äldre personer uppmärksamhet.
          Med venerisk smitta behäftade anträffades under hösten 5 personer, deraf en från Nykarleby stad, två från landsförsamlingen och två från Munsala kapell. Desse blefve insände till kur å läne allmänna sjukhuset i Wasa.
          Af epidemiska sjukdomar hafva under höstmånaderne varit gängse diphtheritis och strypsjuka i Nykarleby stad och dess omgifning; sistnämnde sjuka äfven hos barn inom Nykarleby socken och Munsala kapell samt Lappo socken och Ylihärmä kapell. Sporadiskt förekom strypsjukan inom Wörå socken och Kauhava kapell. Äfven frossan var under hösten gängse i Maxmo kapell af Wörå socken.
          Epizootier hafva mig veterligen icke förekommit i distriktet.
          Om vaccinationen för året är särskildt inberättadt.

Årsvexten år 1860 var för rågen medelmåttig, oaktadt vexten redan under blomningstiden nedslogs och sedermera äfven led af länge ihållande regn, hvilket jämväl under hösten försvårade inbergningen och vållade att säden maltade i axen på åtskilliga ställen. Äfven mask bidrog att minska afkastningen, hvilken dock i allmänhet, var af god beskaffenhet. Vårsädet och rotfrukterne, isynnerhet potäterne, gåfvo öfverallt god afkastning. Potatissjukan visade sig på många ställen, utan att dock någon synnerlig skada derigenom torde åstadkommits. Höäringen utföll i allmänhet ymnig, men endast på få ställen kunde höet i anseende till det uthållande regnet under bergningstiden blifva väl inbergadt. Emellertid synes årsvexten icke utöfvat något menligt förhållande hvarken på menniskor eller djur.

För botandet af lifsfarliga sårskador föranledda af yttre våld gjordes af undertecknad 7 resor. Af desse sårade tillfrisknade 4, men 3 afledo.
Medikolegala besigtningar å döda kroppar äro af undertecknad verkställda 5, dervid döden befanns föranledd af mord genom annan person, nemligen:

	a)	genom knifstygn	4,
	b)	genom hufvudskålens krossande	1.

Af provincialläkaren i detta distrikt Doktor Blank blefvo innan dess död den 16 Maj verkställde 5 obduktioner, och af provincialläkaren i Wasa distrikt D:r Bodén, hvilken efter D:r Blanks död intill Augusti hade sig helsovården i äfven detta distrikt anförtrodd, äfvenledes 5 obduktioner, dervid döden var föranledd af

a)	sjelfmord genom hängning	1,
	» » dränkning	1.
	» » skärande verktyg [Blank]	1,
b)	mord genom annan person, hugg och slag	5,
c)	invertessjukdom	1,
d)	outredd orsak hos ett ofullgånget foster till följe af likets röta	1.

          Besigtningar å lefvande personer äro af undertecknad anställda 19 alla för misshandel och dess följder samt af D:r Bodén äfven å 1 person för samma orsak.
          Undersökningar af uppgräfda ben, misstänkta födoämnen och gifter hafva under senare halfåret icke förefallit.
          En helsobrunn finnes invid Nykarleby stad, men denna har under året icke begagnats.
          Det enda apotheket i distriktet finnes i Nykarleby stad och tillhör apothekaren N. Malmberg, som derå biträdes af 1 provisor och 1 elev. Detta apothek, som efter den staden år 1858 öfvergångna brand härintills befunnit sig i provisionelt skick, blef under November månad flyttadt till dess nya lämpliga och rymliga lokal, men har dock icke innan årets utgång hunnit fullt iordningställas. Vid derå gjorda visitationsbesök hafva såväl droger som praeparater befunnits goda.
          Någon annan läkare än undertecknad finnes icke inom distriktet.
          Veterinärläkare saknas inom distriktet.
          Vid årets utgång funnes i Nykarleby stad bosatta 2:ne examinerade barnmorskor.

[Inf. 2007-05-07.]

Nykarleby distrikt.

1861

           Nykarleby distrikt, uti hvilket undertecknad tillträdde provincialläkaretjensten med början af Juni månad 1861, är beläget emellan 62° 47' och 63° 35' nordlig latitud och 39° 20' till 41° 8' ostlig longitud, samt utgöres af Nykarleby stad och följande socknar; nemligen: Wörå med Oravais och Maxmo kapeller, Nykarleby med Munsala kapell och Lappo med Kauhava, Ylihärmä och Alahärmä kapeller jemte en del af Nurmo kapell. Distriktet gränsar i norr till Pedersöre, i öster till Lappajärvi och Kuortane, i söder till Ilmola, Storkyro, Lillkyro och Qveflax socknar samt i vester till Bottniska viken.
           Uti distriktet finnes endast en stad, Nykarleby, hvilken sedan branden år 1858 numera är till stor del återuppbyggd med breda och raka gator samt afdelad i flere stadsdelar så väl genom Nykarleby elf, hvilken löper genom staden, som äfven genom åtskilliga [två är närmare sanningen] esplanader. Isynnerhet under sommaren 1861 har stadens reglering gått med stora steg framåt genom det intresse, stadens högste styresmän haft för densamma. Folkmängden utgör enligt årets mantalsförtäckning 1076 personer. Invånarenes näring, är sjöfart och handel, hvilken sednare dock betydligt aftagit derigenom att en stor mängd landthandlare nedsatt sig uti socknarne deromkring. Nära staden finnas ett ölbryggeri, ett garfveri, hvilket bedrifves efter engelsk method, en tobaksfabrik och ett beckbruk. Inom densamma äro privilegierade ett dylikt garfveri och en tobaksfabrik, de der dock ännu icke äro i gång; vidare finnas uti staden en lägre elementarskola och för stadens fattigare befolkning en flickskola med en aflönad lärarinna, dagligen biträdd af någon af stadens unga damer, hvilken skola underhålles genom årlig subskription inom staden.
           Befolkningen inom distriktet uppgår till 41,469 personer och är i Wörå och Nykarleby socknar med dessas kapeller nästan endast svensk, men i Lappo med dess kapeller deremot endast finsk. Allmogen är såsom nykter fredlig, men under rus är den oregerlig och griper då gerna till knifven, hvilken den icke vill vara förutan.
           Af endemiska sjukdomar förekomma kardialgier hvaremot gemenligen användes strykning och todbaksrökning, skrofler, ögonsjukdomar och skabb. Frossan, hvilken redan flere år, men i synnerhet år 1861 grasserat i Maxmo kapell, synes numera kunna anses såsom endemisk inom distriktet.
           Högst få fall af venerisk smitta hafva förekommit. De personer, som varit deraf angripne, hafva blifvit förpassade till läne allmänna sjukhuset i Wasa.
           Bland epidemier har under året diphtheritis uppträdt med särdeles intensitet, isynnerhet innom Nykarleby stad samt i Nykarleby och Wörå socknar och har deremot föresträdesvis användts med ganska god framgång touchering med lapis samt invärtes chlorkalium med belladonna. Äfven fall af förlamning efter halsröta hafva i staden blifvit observerade. Åtskilliga fall af croup hafva äfven förekommit samtidigt med diphteriten. Under våren katarrher och lunginflammationer.
           Ingen epizooti har veterligen visat sig under året.
           Om vaccinationen har jag förut haft äran inberätta.
           Endast en farsotsresa är af mig gjord till Maxmo emot frossa; men för botande af svåra sårskador har jag nödgats företaga 9 särskilta resor.
           Besigtningar å döda kroppar hafva under året förrättats inalles 14, dervid döden antecknats hafva varit föranledd genom;

	a)	hugg och -slag hos 10.
	b)	sjelfmord hos 1 genom intagen arsenik.
	c)	invärtes sjukdom i lungorna hos 2.
	d)	vanvård under födseln hos 1 icke fullgånget foster.

           Besiktningar på lefvande för sårskador hafva anställts af under tecknad å inalles 15 personer.
           En helsobrunn finnes invid staden, men denna har på några år icke blifvit begagnad.
           Inom distriktet finnes endast ett apothek i Nykarleby, tillhörigt Apothekaren Malmberg och skötes med biträde af 1 farmacie studiosus och 1 elev. Vid jultiden anställdes visitation å apotheksförrådet i närvaro af några magistratspersoner, och befanns det innehålla ganska goda och erfoderliga droger.
           Läkarepersonalen utgöres af endast undertecknad provincialläkare.
           Endast 2:e examinerade barnmorskor, begge bosatta i Nykarleby stad, finnas innom distriktet.

[Inf. 2007-05-14.]

Nykarleby distrikt.

1862

I Nykarleby distrikt, hvars läge i förra årets berättelse blifvit omnämnd, har året 1862 i allmänhet utmärkt sig genom sin låga temperaturgrad. Isynnerhet voro vintermånaderne Januari och Februari särdeles kalla, och sommaren begynte något sent, ehuru den i slutet af Maj och ända till midsommartiden var temmeligen varm och vacker, men straxt efter midsommaren begynte ett mycket uthållande regn med ovanligt låg temperaturgrad, hvarföre redan i slutet af Juli och i början samt medlet af Augusti svåra frostnätter inträffade, hvilka gjorde slut på landtmannens förhoppning om den i början af sommaren lofvande skörden.
          Jordmånen består i Lappo socken till det mesta af svart mylla på lergrund, längs kusten deremot, i synnerhet i Maxmo kapell af mera sandblandad mylla på sandgrund. Slätterne i Kauhava och Lappo äro derföre i vanliga år utmärkta sädesfält, och gifva vanligen ganska goda skördar, ehuru skörden detta år genom de redan i Juli och Augusti inträffade frostnätterne i det närmaste totalt förstördes, så att deraf erhölls en icke fullgången kärna, nästan oduglig till föda, och hvilken af råg, hafra och poteter, på de flesta ställen icke ens gaf utsädet, samt af kornet total missväxt. De hemman som ligga kring Nykarleby elf eller Lappo å gåfvo den bästa skörden, till och med på några ställen 2 à 3 kornet af råg. Uti Wasa län, som i allmänhet utmärker sig såsom slättland, är inom detta distrikt landskapet på flere ställen ganska kuperadt, sålunda uti nästan hela Wörå socken, hvarföre äfven holmarne uti dess skärgård, d. v. s. i Maxmo kapell, äro af en mera högland bildning i motsats mot Nykarleby skärgård, der de äro af en mycket långländ natur, likasom största delen af Nykarleby sockens kuststräckor. Maxmo skärgård är äfven ganska stor och bidrager tillika med Replot och den från svenska kusten vid Umeå utskjutande skärgården att bilda det trångaste stället af bottenhafvet eller den så kallade Qvarken.
          Vidare är emellan de stora Kauhava och Lappo slätterne en mycket hög och vidsträckt ås, bestående dels af berg dels af sand, öfver hvilken stora stråkvägen till Helsingfors emellan dessa slätter förlöper. Äfven är i Lappo det bekanta Simsjö berg beläget. Distriktet är mycket fattigt på vattendrag. Här finnas endast några mindre åar, såsom Wörå och Kimo åar, af hvilka den sednare drifver stångjernhamrarne å Kimo bruk.
          Vidare en temmeligen stor elf, vid hvilken Nykarleby stad är belägen, och hvilken tager sitt ursprung ända från Kuortane vid gränsen af Tavastland, samt bär derstädes namn af Kuortane å, men sedermera, då den flyter genom Lappo socken, har den fått namn af Lappo å. Då den kommer ned åt Nykarleby socken blir den betydligt större, sedan den blifvit förstärkt genom Kauhava å och några bäckar från Ala- och Ylihärmä, samt kallas äfven derföre här Nykarleby elf. Så länge den löper genom Kuortane, har den betydliga strida forsar, hvilka af Strömrensningskorpsen lära anses i det närmaste omöjliga att upprensas för stockflötning, men genom hela Lappo socken finnas nästan inga eller åtminstone helt obetydliga forsar. Närmare Nykarleby begynner den att stupa åt hafvet samt bildar här ganska strida forsar. Densamma drifver några större och mindre qvarnverk, deribland ett, som ligger vid forsen ofvanom Nykarleby bro, hvilken afkastar åt staden årligen omkring (1?) 600 rubel silfver, samt ett ganska stort sågverk, Keppo kalladt, hvilket ligger 2 mil ofvanom Nykarleby stad. Några mindre träsk finnas inom Wörå socken, der Kimo å har sitt ursprung.
          Befolkningen är uti kusttrakten, nemligen Nykarleby och Wörå socknar med kapellerne Munsala och Maxmo rent svensk, uti Lappo socken med dess kapeller Alahärmä, Ylihärmä, Kauhava och Nurmo deremot rent finsk. Hvardera folkstammen såväl den svenska som den finska utmärker sig genom sin rena ansiktsbildning. Hvad ärligheten beträffar kan man dock icke berömma dem särdeles, ty att svika ett aftal eller ljuga sig fram är ingenting ovanligt, lika litet som att svära mened för någon vinnings skull; många äro till och med tjufske. Det anses här icke för skamligt, isynnerhet, bland finnarne, att en karl är spösliten och sådane finnas flera till och med förmögna bönder i Alahärmä kapell; tvertom anses detta som en bravur och dylika personer äro derföre ofta äfven ansedde.
          Inom detta och Wasa distrikt tyckas slagsmål och det vanligen med knif mest florera bland Österbottens och troligen hela Finlands befolkning. I de svenska socknarne, isynnerhet Wörå, förekomma stundom ordentliga bataljer mellan ungdomen från skilda byar och dessa levereras vanligen med störar och påkar, hvarföre det ofta händer att af de stridande någon blir på valplatsen, vanligen med sönderslagen hufvudskål. Dock hafva på sednare tider dessa strider genom Kronobetjeningens stränghet mer och mer aftagit. Det händer då att om en resande färdas fram der bataljen som bäst försiggår, så upphöres dermed och de stridande gå åtskils för att den resande må fritt kunna passera genom de fiendtliga lederne; sedan vidtages bataljen ånyo. I Wörå är äfven den seden rådande, att då man fäster sig qvinna i en fremmande by, måste man erlägga en viss summa åt denna bys ungdom, annars kan man utsätta sig för stryk och då få tacka sin lycka om man kommer igenom med lifvet. Ända till Oktober månad med undantag af den mest brådskande tiden om sommaren, kunde jag vara beredd på att nästan hvar eller hvarannan vecka och det vanligen nattetid få resa isynnerhet till de finska socknarne för att lemna läkarevård åt någon slagen, men sedan Oktober hafva endast 2:ne resor förefallit för det ändamålet. Orsaken dertill att det blifvit så fredligt sedan dess torde man få tillskrifva bristen på bränvin och pengar, åtminstone påstår allmogen sjelf att så är fallet. Också blef ett helt band, omkring 11 personer, af de största slagsbultar och skojare sednare på hösten fängsladt och inskickadt till Korsholms häkte i Wasa. Mången af allmogen medgifver, att, då han får sig ett rus, blir han som ett vildt djur och bryr sig icke om hvem han slår, vän eller fiende. Allmogen super här i allmänhet ganska betydligt, till och med ser man ofta qvinnorna göra det, isynnerhet vid marknader och andra högtidliga tillfällen. Som en egenhet kan jag icke underlåta att förtälja, att i Socklot by i Nykarleby socken äro de flesta, åtminstone de gifta qvinnorna särdeles begifna på starka drycker och taga sig som oftast rus, hvaremot karlarne, deras männer, äro de fleste nästan absolut nyktre. Derföre har ock på flere år något slagsmål derstädes ej inträffat, och Socklotboerne äro kände såsom ett utmärkt fredligt och stilla folk. På höstsommaren af året hade i Alahärmä kapell utbildat sig ett ordentligt röfvareband, sammansatt af de största knif huggare och afskummet bland kapellets befolkning, deribland dock äfven flere af kapellets rikare hemmansbönder, men detta band var icke farligt för dem, som reste med hållskjuts eller i allmänhet för herremän.
          Deremot hände ofta att bönder, hemma från de Öfre socknarne, på hemresor från staden genom Isotalo by, blefvo inbjudne att rasta derstädes och då de efter några timmar skulle begifva sig utaf, hade man sörjt för, att största delen af hvad som köpts i staden var försvunnet. Dock var man icke alltid nöjd med endast denna fångst, utan bandet begaf sig stundom ut på ströftåg till byarne vidt omkring samt bortförde får, svin och till och med nötkreatur, hvilka man hemförde och nedslagtade och insaltade till vintern. Vidare gjorde bandet utflykter äfven till marknaderne i Jakobstad och Wasa. Men under Jakobstads marknad kommo någre af bandet fast för tjufnad, deribland en ganska förmögen och ansedd bonde från Isotalo by, densamma på hvars gård de flesta plundringar af upplandsbönderne skedde. Sedan desse slitit spö och hemkommit från Jakobsstad, samt allehanda berättelser om bandets plundringar och tjufnader kommit i svang, begynte länsmannen, på strängaste ordres från guvernören öfver länet, att taga reda på bandet, hvilket redan nog länge utan att blifva upptäckta utfört sina illbragder, endast genom hotelser att taga lifvet af dem, som vågade yppa något eller tala om deras tjufnader. Småningom hafva nu de fleste af bandet blifvit gripne, deribland äfven en annan ansedd och förmögen bonde, så att det åter är stilla och fredligt öfverallt i kapellet. Flere personer blefvo under denna tid mycket svårt sårade, hvarföre jag under en längre tid var nödsakad att behandla dem.
          Kustbon sysselsätter sig förutom med åkerbruk äfven med fiske, hvilket om vintern sker med not. Dock är det företrädesvis Nykarleby stads fiskare, som bedrifva fiske i stor skala, nästan hvarje dag vintern om. De göra ock ofta ganska god fångst, som består af de flesta här förekommande fisksorter, hvilka de afyttra icke allenast i Nykarleby utan äfven i Jakobstad samt åt upplandsbönder. Om våren, sommaren och hösten fiskas här mest med nät, i hvilka man vårtiden erhåller id, sik, seip och äfven något braxen och lax. — Lax fångas äfven i Nykarleby elf vid qvarn- och sågverken med pator. Dock har laxen på sednare tider här betydligt aftagit. Sommartiden är det i allmänhet brist på fjellfisk, då fångas nästan endast strömming med skötor. Sommartiden fås i Maxmo kapell äfven gös, hvilken icke förekommer annorstädes inom distriktet. Om hösten fångas förmedelst djupnät mest sik samt med sköt kutul, hvilken lemnar rom, som till smak och utseende liknar mujkrom. De mörkaste höstnätterna fås i Nykarleby elf något nejonögon, ehuru de äro af en mera liten sort. Om våren begifver sig skärbon äfven stundom ut på skälfångst. Upplandsbon sysselsätter sig uteslutande med åkerbruk och tjärbränning. Kärr- och mossodlingar bedrifvas äfven inom distriktet och tvenne kärr bearbetas med kronomedel af distriktets nödlidande befolkning. Befolkningen, isynnerhet den svenska, är dessutom ganska skicklig både i att slöjda och timra, hvarföre härifrån en hel mängd vårtiden afreser på arbetsförtjenst till sydligare orter, såsom Björneborg, Åbo och Helsingfors.
          Läs- och skrifkunnigheten är temmeligen försigkommen. Uti Munsala kapell finnes en större byskola med anslag af staten, hvars lärare och föreståndare, Svedberg, är bekant genom goda uppsatser i flere af landets tidningar.
         Sedligheten är ganska berömvärd, hvarföre här äfven födas högst få oäkta barn.
          Den besuttne bonden bor i allmänhet temmeligen väl och en stor del har uppfört åt sig ganska rymliga boningshus. Detsamma kan man icke säga om den obesuttne, ty han bor, isynnerhet i skärtrakten, nog trångt. Likväl ger det en mycket trefligare anblick att komma in uti en trång stuga, bebodd af den svenska befolkningen, ty der råder alltid en viss snygghet, emot att inkomma i en större stuga bebodd af den finska.
          Allmogen besöker ganska mycket läkare. Uti Oravais finnas en klockare, hvilken skall hafva ett mindre apothek, uti hvilket han är temmeligen sorterad med all slags medicin, t. o. m. gifter. Den stackars bonden i Oravais får för sin enfaldiga tro, att sjukdomen botas för billigaste priset hos denna qvacksalvare, hvilken tager för sin medicin 50 à 100 procent mera än å apotheket, vanligen kontribuera med flere rubel åt honom innan han vänder sig till läkare. Äfven en bonde, hvars hemman ligger ungefär 4 verst från Nykarleby stad, har redan i flere, omkring 20 år, sysselsatt sig med förbindningar af benbrott och gnidningar, så att han för dylika åkommor är allmänt anlitad. Denne, hvilken ofta vistas i Jakobstad, gör äfven resor till flere andra af Österbottens städer för utöfning af sin konst.
          Klädedrägten är i distriktet icke särdeles ovanlig.
          Allmogens föda består dels i syradt, dels osyradt bröd, saltfisk, kött samt mjölk. Kornmjölsgröt är här en mycket omtyckt och bruklig rätt hos allmogen. — Men nu, då missväxt inträffat, har till och med den besuttne allmogen ondt om att få sig brödföda till följe af penningebrist, hvaröfver allmänt klagas. Hypotheksföreningens obligationer à 100 à 500 mark har allmogen något, men för dem få de af kapitalisterne endast 90 procent. Man kan säga, att allmogen vid vanliga år står sig temmeligen väl, men kommer ett missväxtår, sådant som detta, är den utblottad på alla resurser att få sig föda, emedan bonden här är van att ingenting spara för ett kommande år, utan har han för året litet mera än det behöfves, så låter han det gå hellre än att spara för framtiden. Hvarje kommun torde derfore här böra tvingas att ingå förening för att samla ett större förråd spanmål uti sockenmagasinet, så att hvarje behöfvande skulle i fattiga spanmålsår kunna få låna sitt spanmålsbehof derifrån. Då skulle aldrig sådan nöd uppstå som nu. Olyckligt var det äfven att sommaren förut och på våren stora qvantiteter spanmål blefvo försålde ur kronomagasinerne, förrän man var säker på huru årsvexten skulle utfalla och då spanmålen dessutom stod så lågt i Sverige, att de handlande, som med första vårdag afsände den från kronomagasinerne köpta spanmålen till Sverige, ansågo det nästan vara uträkning att hemta lasterne tillbaka till Finland.
          Allmogen i trakten kring Wasa, eller i Kyro, tyckes bättre förstå sig på att hushålla med spanmål än allmogen här, så att den förra har ganska mycket fjolårigt korn att sälja åt den senare. Derifrån hemtas hit äfven mycket och ganska god hafra.
          I Nykarleby stad har sedan förra året icke någon särdeles förändring inträffat. Folkmängden utgör enligt årets mantalsförteckning 1,047 personer. Sedan förra året har ett större garfveri, bedrifvet efter engelsk method, uppstått; så att här sålunda nu finnas 3:ne större garfverier. Staden har äfven hvad regleringen beträffar gått framåt.
          Folkmängden inom distriktet är:

Nykarleby	stad	1,047
Nykarleby	socken	8,245
Lappo	d:o	20,781
Wörå	d:o	11,958
	S:a	42,031

          Af endemiska sjukdomar äro kardialgier företrädesvis herrskande öfverallt samt frossan endast förekommande uti Maxmo kapell, nästan lika envist som förut.
          Venerisk smitta har förekommit hos några få personer i Lappo och Oravais, hvilka blifvit införpassade till läne allmänna sjukhuset i Wasa. Äfven i Nykarleby hafva förefallit några få fall af tertiära åkommor, hvilka blifvit behandlade hemma.
          Af epidemier fortfor halsrötan att florera, ehuru i aftagande, ända till slutet af Januari månad. l Februari var det ganska friskt, men i början af Mars utbröt i staden messling, hvilken angrep nästan alla barn, men också flere äldre personer. Denna upphörde omkring midsommartiden, men hade derunder spridt sig öfverallt kring landsbygden. I Augusti begynte en temmeligen vidt utbredd rödsot grassera uti Lappo och Kauhava, men den varade icke särdeles länge och begynte aftaga straxt efter det skörden var gjord. På senhösten och vintern har det i allmänhet varit ganska friskt, så att inga sjukdomar eller svåra verkningar tyckas hafva varit en följd af den dåliga säden, som skördades om hösten. Kanske har orsaken dertill varit den att man redan tidigt begynte köpa utländsk spanmål, och att den egna skördade säden så snart tog slut. Vår- och hösttiden hafva katarrher och lunginflammationer förekommit.
          Af epizootier uppträdde springorm bland hästar i December månad uti de trakter, der Alahärmä, Ylihärmä och Kauhava gränsa till hvarandra.
     Årsvexten var såsom ofvan blifvit omtaladt att af hö och halm erhölls tillräckligt, men ingen kärna.
          Om vaccinationen har jag förut haft äran inberätta.
          Embetsresor till hämmande af farsoter hafva af mig blifvit gjorda inalles 4, nemligen 2 till Maxmo kapell för frossan derstädes samt 2 till Kauhava och Lappo i anledning af derstädes utbruten rödsot.
          Besigtningar å döda kroppar hafva under året blifvit verkställda inalles 7, och har döden dervid varit föranledd af;

	a)	hugg och slag hos 6.
	b)	grof förseelse och vangömmo hos 1 nyfödt fullgånget foster.
	c)	invertessjukdom.
	d)	outredd orsak hos ett ofullgånget foster till följe af likets röta.

          Undersökningar å lefvande hafva blifvit gjorda inalles på 35 personer, misshandlade några medelst hugg och slag, men de fleste med knif, af hvilka 15 varit så svårt sårade att jag till följe deraf varit nödsakad att enkom resa till deras hemvist för att förbinda dem.
          Nykarleby helsobrunn var under sommaren icke besökt.
          Nykarleby stads apothek, som tillhör apotekaren Malmberg, skötes af honom med biträde af en farmacie studiosus och en elev.
          Läkarepersonalen utgöres endast af undertecknad, provincialläkare.
          Af examinerade barnmorskor finnas 2:ne, begge bosatta i Nykarleby stad.

[Inf. 2007-05-21.]

Nykarleby distrikt.

1863

           Angående distriktets geografiska läge, arealvidd, jordmån, m. m. får jag hänvisa till föregående årets berättelse.
          Sommaren 1863 var mycket kall och regnig. Nattfroster inträffade ganska tidigt, hvarföre äfven skörden blef till största delen skadad och lemnade på de flesta ställen högst obetydlig afkastning. Det oaktadt har helsotillståndet inom distriktet varit ganska godt.
          Stor penningebrist råder här öfverallt, hvarföre allmogen måste till största delen på kredit upphandla sin spanmål från städerne. En del af allmogen har väl upptagit hypothekslån på sina hemman, men för hypothekssedlarne erhålles af de få kapitalister här finnas omkring 15 procent under sedlarnes nominella värde. Vill man deremot låna af kapitalisterna pengar, lemna desse åt låntagaren dylika sedlar för icke mindre än fulla värdet. Köpmannakåren i Nykarleby måste dock i allmänhet berömmas för dess beredvillighet att utkreditera spanmål åt distriktets fattiga allmoge, mångengång med fara att icke kunna erhålla allt tillbaka.
          Distriktets folkmängd är enligt årets mantalsförteckning angifven såsom följer:

Nykarleby	stadsförsamling	983	personer
Nykarleby	landsförsamling	8,271	»
Lappo	socken	20,725	»
Wörå	d:o	11,880	»
	Summa	41,859	personer

          Af endemiska sjukdomar var frossan under våren allmänt gängse hos befolkningen i Maxmo skärgård, och några äldre personer afledo derstädes i dess följdsjukdom hydrops.
          Venerisk sjukdom förekom i 30 fall, deraf i Lappo 15, Ylihärmä 5 och i Nykarleby socken 10. De fleste af desse sjuke inskickades till länets allmänna sjukhus, men en del recidiverande fall från Nykarleby socken kurerades af undertecknad i staden.
          Af epidemier var skarlakansfebern företrädesvis gängse under året så väl i staden som på landet och skördade i landsorten flere offer genom dess följdåkomma nephritis. Messlingen, som under året 1862 allmänt grasserade i Nykarleby stad och först i senare hälften af samma år yppade sig på landsbygden, fortfor ännu under förra hälften af år 1863 att vara gängse på landet samt efterträddes på sommaren af skarlakansfebern. Halsröta uppträdde äfven under året i landsorten dels för sig, dels i förening med skarlakansfebern.
          Angående vaccinationen har jag haft äran inlemna särskild berättelse.
          Under årets lopp äro af mig verkställda 5 embetsresor, nemligen 4 för venerisk besigtning och 1 för frossa. Dessutom hafva under året 12 resor blifvit företagna för botande af svårare sårskador.
          Besigtningar å döda kroppar hafva förrättats 9, och har döden varit föranledd af:

a)	hugg och slag hos	6.
b)	öfverkörning	1.
c)	lunginflammation	1.
d)	okänd orsak	1.

          Undersökningar å lefvande för sårskador hafva förekommit 24, utom de 12 till hvilka jag enkom gjort resor.
          Undersökning af ben, misstänkta födoämnen, gifter, m. m. har ej egt rum.
          Ingen har under året anlitat stadens helsobrunn.
          En i Stockholm utexaminerad djurläkare, vid namn Backlund, är sedan hösten bosatt i Munsala kapell, men har icke hos mig tillkännagifvit att han behandlat några epizootier. Endast springorm hos hästar har mig veterligen varit under året gängse i distriktet.
          Apotheket i Nykarleby, det enda inom distriktet, eges af apothekaren Malmberg och skötes af honom med biträde af en farmacie studiosus och en elev. I medlet af året anställdes visitation å detsamma af generaldirektören för medicinalverket och i slutet på året af undertecknad, hvaröfver protokoll till medicinalöfverstyrelsen ingått.
          Läkarepersonalen utgöres endast af undertecknad provincialläkare.
          Tvenne examinerade barnmorskor, begge bosatta i Nykarleby stad, finnas i distriktet.

[Inf. 2007-05-28.]

Nykarleby distrikt.

1864

          Till följe af den dåliga skörden år 1863 var våren och sommaren 1864 för allmogen inom detta distrikt, mycket bekymmersam, isynnerhet som de under det föregående missvextåret åsamkade skulderne nu skulle betalas. Men med ännu hemskare utsigter emotsåg allmogen vintern mot år 1865, då äfven årsskörden om hösten 1864 utföll mycket under medelmåttan å råg och hafra samt med total missvext å korn. Härtill kom ännu, att handelsmännen och alla de, som under de föregående åren bisprungit allmogen med lån, nu begynte med utsökningar draga in sina fordringar. Mången besuten bonde blef härigenom tvungen att gå från gård och grund, och att alla penningetillgångar nu tagit slut, bevisas bäst derigenom att handeln afstadnat och att ett stort antal tiggare så väl från nära som fjerran öfversvämmar städerna. Egenteligen är det den icke-besutne allmogen, hvars familjer till följe af brist på arbetsförtjenst äro nödsakade att genom betlande söka sörja för sitt lifsuppehälle. Orsaken härtill är förnämligast penningebristen hos den besutne allmogen, hvilken nu ej har råd att såsom under vanliga är använda legofolk hvarken vid egendomens hufvudnäring åkerbruket ej heller vid dess binäring skogsskötsel, genom hvilken sednare proletären härförinnan förskaffat sig sin förnämsta penningeinkomst. Detta förhållande måste naturligtvis på tiden blifva känbart samt alstra en allt större och större fattigdom, då äfven en större del af den odlingsbara jorden efterhand blir lemnad utan skötsel och obegagnad. Priset på tjäran, den förnämsta produkten från skogen, har äfven fallit under det vanliga.
          Under all denna fattigdom har man tillgripit en industri, den man tyckte vara lönande, den nemligen att söka skaffa sig inkomst genom lönnbränning, dertill lockad af de härstädes gällande höga prisen på brännvinet, detta allmogens vanliga tröstemedel i olyckan. Denna industri, hvilken isynnerhet florerade under vårvintern, särdeles i Härmä och Kauhava församlingar, var äfven orsaken till de många slagsmål härstädes, hvilka ofta slutades med dråp, såsom nogsamt synes af de många obduktioner, dem undertecknad under våren var nödsakad förrätta. Dock aftog detta oskick betydligt och upphörde sluteligen nästan helt och hållet i dessa trakter sedan andre länsmän blefvo hitskickade.
          Om nativitets- och mortalitetsförhållanderne för året saknar jag all annan underrättelse än följande;

		Födde.	Döde.	Folkmängd i mantal.
Nykarleby	stad	30	33	1,026
Nykarleby	socken	529	274	8,314
Wörå	d:o	524	258	11,919
Lappo	d:o	892	456	20,829
	Summa	1,975	1,021	42,088

          Hvad kommunikationsanstalterne vidkommer, står detta distrikt efter andra orter, särdeles hvad vägarne beträffar. Höst och vår är det svårt att med vagn här kunna tillryggalägga ens en mil på två timmar, isynnerhet som hästarne här på orten i allmänhet äro mycket små och svaga. Kanske man dock framdeles, sedan vägarnes underhåll numera blifvit ordentligt fördeladt, kan hoppas att få desamma i bättre skick.
          Fattigvården i distriktets landsförsamlingar handhafves såsom vanligt af några bönder jemte pastor i församlingen såsom ordförande. I staden är den öfverlemnad åt några borgare med samma ordförande som i landsförsamlingen. Pastor borde dock icke i någon församling vara en sjelfskrifven ordförande i fattigvården, ty fall kunna inträffa, då han ej är lämplig härtill.
          Af endemierne har frossan, hvilken är stationär i Maxmo kapell, detta år varit betydligt mindre så väl till utbredning som styrka, så att ingen resa af mig blifvit gjord för densamma och högst litet medicin behöft ditsändas. Syfilis har förekommit endast i Alahärmä kapell, derifrån 6 personer häraf lidande blifvit insände till länesjukhuset.
          Af epidemier hafva några sporadiska fall af halsröta och strypsjuka förekommit hos barnen på landsbygden samt hos några äldre personer i Nykarleby stad. I början af September begynte typhus visa sig först i Jeppo by af Nykarleby socken, dithemtad genom en inföding, hvilken kommande från Helsingfors insjuknat i Wasa, derifrån han forslades hem såsom sjuk. Smittan angrep sedan byns befolkning och spred sig vidare, dock i högst få och lindriga fall äfven till närmaste socknar. Tvenne gånger var undertecknad dit utrest för denna sjukdom och lemnade derstädes medicin på farsotsfondens räkning. I allmänhet kan sägas, att denna sjukdom här ej varit särdeles intensiv.
          Angående vaccinationen har jag förut insändt berättelse.
          Under årets lopp äro af mig verkställda 2:ne resor för farsot och dessutom hafva för botandet af svårare sårskador blifvit gjorda 16 resor samt för sjuka å fångvårdsstation 4 resor.
          Besigtningar å döda kroppar äro af mig under året anställde 15, och har döden varit föranledde af:

	a)	hugg och slag.	14.
	b)	lunginflammation	1.

          Dessutom äro inom distriktet några obduktioner under sommaren förrättade af provincialläkarene i Gamlakarleby och Wasa distrikter.
          Undersökningar å lefvande personer för sårskador hafva förekommit 19 utom de 16, till hvilka jag enkom gjort resor.
          Undersökning af misstänkta födoämnen, gifter m. m. har ej egt rum.
          Stadens helsobrunn var under sommaren anlitad af endast 15 personer.
          Några epizootier hafva mig veterligen icke förekommit inom distriktet. Veterinären Backlund har i början af året härifrån afflyttat till Jakobstad, så att numera i distriktet icke finnes någon bosatt veterinärläkare.
          Apotheket i Nykarleby har under året blifvit skött af dess egare apothekaren Malmberg med biträde af en farmacie studiosus och en elev. Om apothekets fortfarande goda skick har jag åtskilliga gånger vid tillfälliga besök öfvertygat mig.
          Läkarepersonalen utgöres såsom förut af endast undertecknad provincialläkare.
          Inom distriktet finnas 2:ne examinerade barnmorskor fortfarande bosatta i Nykarleby stad.

[Inf. 2007-06-04.]

Nykarleby distrikt.

1865

           Vintern och våren året 1865 utmärkte sig genom en ganska stark köld; sommaren deremot var temmeligen varm och vacker, ehuru den redan tidigare begynte blifva något kylig Hösten åter utmärkte sig ömsom genom köld, värme snö och regn, ehuru vanligen endast par graders värme jemte dimma och regn varit mest herrskande under hela hösten ända till årets slut. Man kan nästan säga att här i distriktet ej varit något slädföre under hela sednaste halfåret, ty den snö, som härunder föll 3 à 4 gånger med stora mellanskof, qvarlåg ej längre än par dagar då åter värmen i luften tog öfverhand och bortsmälte den. Åt allt detta härrörde sannolikt den stora sjukligheten inom distriktet under sednare hälften af året.
           Folkmängden uti distriktet uppgick för året enligt mantalsförteckningarne till 42,088 personer, deraf i Nykarleby stad 1,026 personer.
           Följande tabell utvisar förhållandet mellan födde och döde samt folkmängden enligt för året uppgjorde tabeller.

[m:k. torde betyda manskön och q:k. qvinnokön.]

           Af ofvanstående tabell synes således, att uti hela distriktet de föddes antal öfverstiger de dödes med 524 personer. Öfverskottet af 12 döda personer uti Alahärmä andelen af Lappo pastorat har sin orsak deri, att koppepidemin dödat ett stort antal personer uti hela kapellet, hvartill kommer att tyfusepidemin företrädesvis varit härstädes gängse och skördat ett större antal personer inom denna andel af kapellet.
           Af endemierne har frossan under detta år, likasom under det föregående, varit, ehuru mindre än förr, gängse inom Maxmo kapell, men i öfriga delar af distriktet har nästan intet fall deraf förekommit. Af syfilis hafva 2:ne fall förekommit uti Munsala kapell samt omkring 25 uti Oravais, hvilka alla blifvit insände till länesjukhuset. Kardialgier och ögonsjukdomar förekomma såsom vanligt inom distriktet.
           Af epidemier hafva förekommit koppor, hvilka redan tidigt i April månad begynte visa sig i Alahärmä kapell, och tilltogo med en stark spridning öfver hela kapellet ända till medlet af sommaren, hvarefter epidemien småningom begynte aftaga, men i det stället utbredde den sig till öfriga socknar inom distriktet, ehuru den i dessa ej uppträdde hvarken med en sådan intensitet eller extensitet, som uti Alahärmä, om man undantager Wörå sockens Maxmo kapell, hvarest den under början af sommaren var ganska häftig och spridd. I anledning af koppepidemiens uppträdande förständigades begge vaccinatörerne att så fort som möjligt begynna med vaccination inom Härmä kapell och sedan fortsätta vidare. Ingen egentlig medicin föreskrefs, utan anbefalldes öfverallt att man skulle iakttaga renlighet och snygghet, hvilket inom de finska socknarne är nästan omöjligt att kunna åstadkomma.
           Tyfusfebern, som kan anses hafva inkommit till distriktet med folk som varit reste till Wasa, och hvilken sedan 1864 års utgång endast uppträdt sporadiskt här och der inom distriktet, begynte redan i medlet af Maj visa ett synnerligt tilltagande inom Maxmo kapell samt i början af Juni inom Wörå socken, först uti byarne kring kyrkan och sedermera på hösten öfverallt i hela socknen.
           Likaså yppades farsoten samtidigt uti Alahärmä kapell, hvarest den under hösten, isynnerhet i September och Oktober månader, särdeles starkt angrep befolkningen i Filpula och Stråka byar, der dödligheten då var ovanligt stor. Inom Munsala kapell uppträdde den äfven i början af Juli uti de byar, hvilka ligga invid sjökusten, såsom i Wexala, Monäs och Hirflax, uti hvilken sistnämnda den var mycket utbredd, utan att dock visa någon särdeles styrka, ty endast få dödsfall inträffade derstädes. Derifrån spred den sig i slutet af Augusti till Monå by, hvarest den under den öfriga delen af året likasom äfven i Wörå och Alahärmä, sannolikt tillfölje af den ostadiga väderleken under hösten och vintern, uppträdde betydligt häftigare, visande en mer haemorrhagiskt-septisk karaktär, samt angrep de flesta personer i de gårdar, der den engång uppträdde. Vanligen voro i gården 4 à 5 personer häraf angripne, men i Monå by fanns en gård, der till och med 7 personer samtidigt lågo sjuke, af hvilka ock 3 afledo, och i Wörå socken lågo i en gård 12 personer sjuke, hvaraf 4 afledo. Uti Monå by, hvilken består af 48 hemman, skola under hela året varit angripne omkring 116 personer, hvaraf 16 aflidit, jemt halfva antalet af de inom Munsala kapell under året i tyfus afledne personer. I hela Wörå pastorat hafva ungefärligen 1,000 personer varit angripne af febern och deraf hafva 102 aflidit. Af dessa 1,000 belöpa sig på Maxmo kapell 100 insjuknade, af hvilka 7 tillsatte lifvet. I början af Oktober angrep febern, som under sommaren och förhösten uppträdde med några få spridda fall såväl i Nykarleby stad som i Nykarleby socken, omkring 25 personer uti Högbacka by, hvilken ligger alldeles invid staden. Af dessa afledo 3 utan att dock smittan derifrån spridt sig hvarken till staden eller den öfriga delen af socknen. Likaså yppade febern sig i början af November i Oravais kyrkoby samt i December i Munsala kyrkoby.
           Så snart underrättelse om farsotens utbrott till mig ingick, blef genast medicin afsänd till ort och ställe på farsotafondens räkning och sjelf infann jag mig personligen samt vidtog alla de mått och steg, som ansågos nödiga för farsotens hämmande. Ett eget bruk, att vid dödsfall hålla liket några dygn före begrafningen nätter och dagar uti den vanliga boningsstugan, medan der bakningar och bryggningar ske, samt under den tid begrafningsgästerne församlas, är så inrotadt hos allmogen, isynnerhet hos Wöråboerne, att presterskapet ej synes kunna förmå dem att frångå detsamma, oaktadt det skadliga i ett sådant förfarande, isynnerhet under det denna smittosamma sjukdom är gängse, blifvit dem förestäldt. Från detta bruk torde farsotens starka spridning samt äfven dess elakartade beskaffenhet kunna förklaras.
           Messling har äfven varit gängse inom distriktet, isynnerhet uti Nykarleby stad, der den utbröt i medlet af November månad och angrep icke allenast nästan hela skolungdomen såväl uti lägre elementarskolan som ock uti den privata skolanstalt för flickor, hvilken finnes här, utan äfven efterhand de flesta barn af alla åldrar inom staden, hvarest den ännu vid årets slut fortgår, utan att likväl något dödsfall inträffat.
           Äfven strypsjuka och kikhosta hafva varit gängse uti Lappo pastorat, såsom synes af nedanstående tabell.

           Tabell utvisande antalet af i farsoter döda personer inom Nykarleby distrikt för år 1865.

	Ty- phus.			Kop- por.			Mess- ling.			Stryp- sjuka.			Kik- hosta.
	m:k.	q:k.	s:a.	m:k.	q:k.	s:a.	m:k.	q:k.	s:a.	m:k.	q:k.	s:a.	m:k.	q:k.	s:a.
Nykarleby stad	1	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Nykarleby landsförsamling	4	2	6	—	—	—	4	—	4	—	—	—	—	—	—
Munsala kapell	13	19	32	—	1	1	—	1	1	—	1	1	—	1	1
Alahärmä kapell af Nykarleby pastorat	6	9	15	6	13	19	—	—	—	1	1	2	5	6	11

S.a i Nykarleby pastorat	24	30	54	6	14	20	4	1	5	1	2	3	5	7	12

           Inga epizootier hafva mig veterligen förekommit inom distriktet.
           Årsvexten utföll i allmän]het dålig. Rågen gaf uti finnsocknarne en skörd mycket under medelmåttan, kornet och hafran ännu sämre och till största delen otjenlig till utsäde. Potäterne och höafkastningen gåfvo medelmåttig skörd. Uti kustsocknarne var afkastningen något bättre.
           Vaccinationen begynte den 15 Maj i Lappo moderkyrkoförsamling samt den 24 uti Alahärmä. Allmogen har under året visat större lust än härförinnan att låta vaccinera sina barn, sannolikt tillfölje deraf att smittkoppor varit gängse i nästan hela distriktet, dock har den fortfarande visat sig trög att infinna sig med barnen till granskning. Tvenne vaccinationsresor gjordes af undertecknad i Maj till Härmä och i Juni till Maxmo och Wörå. En förändring af vaccinatörerne har under året inträffat, i det vaccinatören uti första vaccinationsdistriktet P. J. Ehnqvist afled i Augusti samt i hans ställe en vaccinatris, barnmorskan Karolina Sundberg, den 13 November blifvit utnämnd.
           Embetsresor till farsoters hämmande hafva af undertecknad blifvit företagna 1 till Maxmo, 3 till Munsala, 2 till Wörå, 3 till Alahärmä samt 1 till Oravais för venerisk besigtning, äfvensom 1 dylik till Lappo, hvarest dock ingen af de undersökte befanns behäftad med venerisk smitta.
           För att bistå lifsfarligt sårade personer äro under året 9 resor gjorda samt för sjuke å fångvårdsstation 2 resor.

Besigtningar å döda kroppar äro verkställde 17 föranledda af

a)	dråp	12.
b)	lunginflammation	1.
c)	sjelfmord genom hängning	1.
	sjelfmord genom skärande verktyg	1.
d)	å lönnlagdt fullgånget dödfödt foster	2.

           Undersökningar å lefvande personer för sårskador hafva förekommit 14, utom de 9 till hvilka jag enkom gjort resor.
           Undersökning af misstänkta födoämnen, gifter m. m. har ej egt rum.
           Stadens helsobrunn, hvilken jemte dess omgifning var på 50 år utarrenderad, är numera, sedan dessa år äro tilländalupne, tillsluten.
           Apotheket har under året blifvit skött af dess egare apothekaren Malmberg med biträde af en provisor och en farmaciestudiosus. Apotheket har blifvit visiteradt i Juni af undertecknad och befunnits i godt skick.
           Läkarepersonalen utgöres som förut af endast undertecknad provincialläkare.
           Den ena af de 2:ne inom distriktet varande och i Nykarleby stad bosatta examinerade barnmorskorna är numera sedan den 13 November utnämnd till vaccinatris i 1:sta vaccinationsdistriktet.
           I distriktet räknas inalles 92 sinnessjuke, 173 helblinde och 449 halfblinde personer.

[Inf. 2007-06-11.]

Nykarleby distrikt.

1866

Distriktets geografiska läge, areal vidd, klimat, jordmån och kulturförhållanden befinnas härförinnan uppgifne.
Förhållandet med födde och döde under året samt folkmängden vid årets utgång angifves såsom följer:

	Födde.			Döde.			Öfverskott af		Folkmängd vid årets utgång
	m:k.	q:k.	s:a.	m:k.	q:k.	s:a.	föd- de	dö- de	m:k.	q:k.	s:a.
Nykarleby stad	6	13	19	6	11	27	—	8	439	579	1,018
» socken	94	95	189	86	90	176	13	—	2,721	2,865	5,586
Munsala kapell	87	76	163	67	73	140	23	—	2,175	2,369	4,544
Alahärmä kapell andel	44	37	81	55	55	110	—	29	1,125	1,118	2,243
Wöro socken	130	152	282	140	163	303	—	21	3,907	4,328	8,235
Oravais kapell	61	43	104	52	49	101	3	—	1,471	1,535	3,006
Maxmo »	32	40	72	35	31	66	6	—	840	902	1,742
Lappo socken	129	125	254	117	122	239	15	—	3,588	3,957	7,545
Ylihärmä kapell	40	50	90	58	83	141	—	51	1,185	1,244	2,429
Alahärmä » andel	52	24	76	43	54	97	—	51	946	1,075	2,021
Kauhava »	99	100	1999	140	125	265	—	66	2,686	2,988	5,674
Nurmo »	48	34	82	29	18	47	35	—	1,357	1,163	2,720

Summa	822	789	1,611	838	874	1,712	95	226	22,440	24,323	46,763

           Orsaken till den stora dödligheten under året bör företrädesvis sökas i den i distriktet gängse tyfusfebern, deri under året inalles 411 personer afledo. Af öfriga epidemier anmärkas koppor, införda af en tiggare familj, med inalles 71 döde; messling med 60 döde, strypsjuka med 159 döde, kikhosta med 77 döde samt rödsot, deri dock endast 5 personer angifvas aflidne.
          Af endemier förekommo frossa och kardialgier såsom vanligt, men af ögonlidanden endast få fall. Antalet blinde, half blinde och sinnessjuke är detsamma som för år 1865 angifvits.
     Af venerisk smitta hafva några få fall yppats i Lappo, Munsala och Härmäförsamlingar.
          Inga epizootier hafva mig veterligen förekommit inom distriktet.
          Årsvexten utföll i allmänhet mera dålig. Af råg, korn och hafra var väl afkastningen å en del orter medelmåttig, men å andra under medelmåttan. Potatisskörden och höäringen gåfve äfven enahanda afkastning, hvarföre fattigdomen i distriktet är lika stor om ej större än härförinnan.
          Vaccinationen lemnade ett mindre förmonligt resultat i anseende till den nyss anställda vaccinatrisen barnmorskan Sundbergs inträffade sjukdom, hvarföre ympningen måste fortsättas af extravaccinatören. Sundberg anhöll ock inom året om afsked från vaccinatrisbefattningen, hvartill utnämndes i hennes ställe barnmorskan Rosendal.
          Utom vaccinations-inspektionsresorne äro under året för hämmande af farsot anställda 25 resor, för fångvård 6 resor och 9 för botande af svårare sårskada. Dessutom gjordes åtskilliga resor för botande af enskilde sjuke.
          Besigtningar å döda kroppar hafva förrättats 5, och har döden varit föranledd af:

a)	hugg och slag hos	2.
b)	sjelfmord	1.
c)	drunkning	1.
d)	apoplexi [slaganfal]	1.

Å lefvande hafva undersökningar för sårskador förekommit inalles 21.
          Undersökning af ben, misstänkta födoämnen och gifter har ej ägt rum.
          Helsobrunnen invid Nykarleby stad på Nygårds hemmans mark har under året icke varit besökt. Staden, hvilken på femtio års arrende innehar källan och marken deromkring, är nu betänkt på att expropriera lokalen.
          Distriktets enda apothek i Nykarleby stad äges fortfarande af apothekaren Malmberg, hvilken härå biträdes af en provisor och en farmaciestudiosus. Det besigtigades vid årets utgång.
          Undertecknad provincialläkare är ende läkare inom distriktet.
          Examinerade barnmorskor, alla bosatta i Nykarleby stad, räknas 3, af hvilka en tillika är vaccinatris i distriktet.

[Inf. 2007-06-18.]

Nykarleby distrikt.

1867

Vintern var i början af år 1867 mycket kall, omvexlande med blidare väderlek och mycket starka snöfall, hvilka uti kustsocknarne hopade ofantliga snömassor, som vid kusten qvarlågo på fälten till in i Juni månad. Detta gjorde att rågbroddarne i uppsocknarne redan voro långt hunna innan man ännu såg till dem i kustsocknarne. Likaså var man i de förra i tillfälle att få vårsådden gjord nära en månad tidigare än i de senare, der mången ej kunde företaga densamma förrän efter midsommar. Men redan i medlet af Augusti och början af September inträffade de starka nattfrosterne, som förstörde de i de inre socknarne halfmogna, i kustsocknarne ännu ej matade sädesvexterne, och sålunda blef missvexten i distriktets kustsocknar, i Nykarleby och Wörå, mycket större än i de inre Lappo, Kauhava och Ylihärmä.
Förhållandet emellan födde och döde är under året följande:

	Födde.			Döde.			Öfverskott af födde.			Öfverskott af döde.			Folkmängds- förhållandet.
	m:k.	q:k.	s:a.	m:k.	q:k.	s:a.	m:k.	q:k.	s:a.	m:k.	q:k.	s:a.	m:k.	q:k.	s:a.
Nykarleby stad	8	13	21	10	18	28	—	—	—	2	5	7	437	574	1,011
» landsförs.	83	101	101	149	122	271	—	—	—	66	21	87	2,655	2,844	5,499
Munsala kapell	84	82	82	81	106	187	3	—	3	—	24	24	2,178	2,345	4,523
Alahärmä andel	49	44	44	54	58	112	—	—	—	5	14	19	1,120	1,104	2,224
Wöro moderk. förs	154	171	171	248	269	517	—	—	—	94	98	192	3,813	4,230	8,043
Oravais kapell	60	45	45	92	76	168	—	—	—	32	31	63	1,439	1,504	2,943
Maxmo »	38	33	33	48	54	102	—	—	—	10	21	31	830	881	1,711
Lappo socken	133	145	145	150	149	299	—	—	—	17	4	21	3,51	3,953	7,494
Nurmo kapell	47	51	51	38	36	74	9	15	24	—	—	—	1,366	1,378	2,744
Alahärmä » andel	41	40	40	54	54	108	—	—	—	13	14	27	933	1,061	1,994
Kauhava »	117	113	113	158	155	313	—	—	—	41	42	83	2,645	2,946	5,591
Ylihärmä kapell	48	55	55	68	74	142	—	—	—	20	19	39	1,165	1,225	2,390

Summa	862	893	1,755	1,150	1,171	2,321	12	15	27	300	293	593	2,045	22,122	46,167

           Folkmängden uti distriktet är dock i mantalslängden uppgifven till 50,705 personer.
           Tyfusfarsoten, som redan i flere år härjat inom distriktet, var fortfarande jemte strypsjuka och koppor orsaken till den under året inträffade stora dödligheten, och har den under senare delen af året uppkomna hungersnöden ingalunda bidragit att förminska densamma. Uti tyfus räknas 424 personer hafva aflidit, uti strypsjuka 271, koppor 256, kikhosta 90, messling 78, rödsot 7, skarlakansfeber 3.
           Af endemier förekommo såsom vanligt frossa, kardialgier och några få fall af ögonsjukdomar. Någon uppgift om att antalet helblinde, halfblinde, eller sinnessvage undergått förändring sedan år 1866 har ej från presterskapet ingått.
           Af venerisk smitta hafva endast några få fall yppats i Härmä och Kauhava.
           Af epizootier förekom trumsjuka hos får.
           Årsvexten, som i Kauhava, Lappo, Ylihärmä och endel af Alahärmä under sommaren visade sig mycket vacker, måste dock derstädes, till följe af de redan tidigt inträffade nattfrosterne, antecknas såsom stor missvext. I kustsocknarne åter, hvarest såväl råg- som vårsädesvexterne under hela sommaren voro mycket glesa och nödvuxna, blef en total missvext; alldenstund sädesaxen bestodo nästan endast af skal, innehöllo ingen kärna duglig till föda samt ännu mindre till utsäde.
           Vaccinationen lemnade ej synnerligt godt resultat, emedan allmogen här är ogin att låta taga vaccin af barnen.
           Utom vaccinations-inspektionsresorna äro under året för hämmande af farsoter anställda 10 resor samt 16 för botande af lifsfarligt sårade personer, hvarutom 2 för venerisk smitta.
           Besiktningar å döda kroppar hafva förrättats 5, föranledda af:

a)	hugg och slag	3
b)	slag jemte lunginflammation	1
c)	å dödfödt fullgånget foster	1

           Å lefvande hafva undersökningar för sårskador förekommit inalles 23 gånger.
           Distriktets enda apothek i Nykarleby stad eges fortfarande af apothekaren Malmberg, hvilken härå biträdes endast af en provisor. Det besigtigades vid årets utgång.
           Undertecknad provincialläkare är ende läkare inom distriktet.
           Examinerade barnmorskor, alla bosatta i Nykarleby stad, finnas 3, af hvilka en tillika är vaccinatris i distriktet.

[Inf. 2007-06-25.]

Nykarleby distrikt.

1868

Redan tidigt om hösten 1867 föll snö på ofrusen mark, hvilket jemte de starka snöfallen i Januari, Februari och Mars år 1868 förorsakade att skogarne blefvo otillgängliga för landtmannen, ett förhållande, som ingalunda bidrog att förminska detta hungersårs gräsligheter. Sednare på våren inhemtades dock till Nykarleby stad en betydlig mängd spakämnen och lathwood, hvilka uppköptes af handlanderne härstädes, ehuru med föga utsigt att dessa produkter skulle vinna afsättning å de utländska marknaderne. Vårmånaderne April och Maj voro utomordentligt vackra, med om dagarne betydlig värme under det herrligaste solsken, men om nätterne köld, hvarföre vårfloden ock ej blef så häftig som man tidigare befarade. Den 22 April sköt Nykarleby elf och i början af Maj var marken bar och snart derpå i full grönska. Vårsådden kunde derföre försiggå redan i medlet af Maj. Medeltemperaturen var, enligt thermometer-observationer gjorda middagstiden, under April månad +5° med högsta temperatur +10°; under Maj +10,7° med h. t. +20°. Sommaren utmärkte sig genom stark värme och solklara dagar, afbrutna endast genom en och annan mindre regnskur efter 2 à 3 veckors uppehåll, hvarigenem sädesväxterne å högländtare ställen betydligt ledo af torka. Åska hördes den 27 Juni samt 16 och 29 Augusti. I sista dagarne af Augusti föll något mera regn, men hela September utmärkte sig åter genom varma, klara och regnfria dagar och först den 22 September begynte nattfrosterne. I Juni var medeltemperaturen +16,4 och h. t. +26°, som inträffade den 24; i Juli m. t. +21,5°, h. t. +29° den 17; i Augusti m. t. +21,6°, h. t. +28° den 2 och 16; i September m. t. +11,7°, h. t. +20° den 7 och 8. I Oktober regn och blåst, m. t. +6,5°, h. t. +11 den 5 och 8. Förra delen af November var klar med några mindre snöfall, dock inträffade varaktigt slädföre först efter snöfallen och snöstormarne den 17, 19, 20 och 22, och var m. t. +1°, h. t. +10 den 18. I förra hälften af December snöfall och blåst, i sednare hälften klart och vackert väder, under m. t. —7, lägsta temperaturen —23 den 31.
Förhållandet emellan födde och döde är under året följande:

          Kort efter skörden år 1867, hvilken lemnade nästan intet, började redan stora skaror af tiggare visa sig öfverallt, i synnerhet i Nykarleby stad. Ju längre det led på året, desto mera tilltogo tiggareskarorna, så att man i staden under vinter- och vårmånaderne 1868 i medeltal kunde räkna dem till 300 personer dagligen. Tyfusfarsoten, hungersnödens följeslagare, som redan flere år härjat inom distriktet och om hösten 1867 ännu var ganska lindrig, tilltog nu i början af år 1868 i förfärande grad och kringspriddes genom de utsvultne kringvandrande bettlarene. För att lindra eländet inrättades i Nykarleby stad genom sammanskott af stadens innevånare ett fattigkök, hvarifrån dagligen utdelades mat åt 300 från landet inströmmande tiggare, de flesta från Nykarleby landsförsamling och Munsala, Jeppo samt Alahärmä kapeller. Dessutom var af stadens fattigvård ett annat fattigkök inrättadt, hvarifrån utdelades mat åt stadens mest nödställda lägre befolkning. Äfvenså inrättades öfverallt i byalagen inom hvarje af distriktets församlingar i början fattigherbergen, hvilka, då de befunnes blifva härdar för tyfussmittan, snart omändrades till fattigkök, hvarifrån byalagens fattige fingo hemta sin mat. Endast de sjuke, som ej hade vård i hemmet, blefvo inlogerade i någon stuga ett stycke från fattigköket. Lycka för denna landsort var att en handlande i staden erhöll genom handelshuset John Good i England mellan 7 à 8,000 mark att utdelas åt de mest nödlidande å orten, hvilka medel han ock, efter noggrannt inhemtad kunskap om förhållandet af nöden på hvarje ort i distriktet, utdelade dels till fattigköken på landet, dels åt verkligt nödlidande familjer.
          Hungersnöden var visserligen stor uti hela distriktet, men dock störst uti dess kustsocknar. Man såg öfverallt utsvultna vålnader, hvilka slutligen dukade under för hungertyfus och dess vanliga följdsjukdom vattsot. Hos de fleste af allmogen bestod brödet förnämligast af halm, bark, mossa med ringa eller ingen tillblandning af säd.
          Utom tyfusfarsoten förekommo äfven andra epidemier såsom strypsjuka, rödsot, kikhosta och koppor, hvartill äfven svält och vattsot kunna räknas. I hvilka socknar hvar och en af dessa sjukdomar förekommit äfvensom tyfus farsotens olika uppträdande under hvarje månad af året, synes af antalet döde i följande tabeller:

Döde i

Döde under månaderne.

          Frossa, kardialgi och ögonsjukdomar äro de endemier som under året mest förekommit.
          Af venerisk smitta förekommo endast få fall. En resa till Kauhava i anledning deraf har af mig blifvit gjord, utan att någon med syfilis behäftad person anträffades, emedan de, som varit besmittade, någon tid förut låtit syna sig hos mig och blifvit afsände till länelasarettet.
          Några episootier hafva mig veterligen icke förekommit.
          Årets afkastning af råg, korn och hafra, hvilken befanns öfverallt mycket strid, var å en del orter medelmåttig, å andra öfver medelmåttan; skada blott att allmogen hade så litet råg att så ut om hösten 1867. Många hemman voro öde och åkrarna osådda. Om tillräckligt och godt såväl höst- som vårutsäde funnits, hade i distriktet blifvit en riklig skörd. Potäterne, hvilka, likasom kornet och hafran, på många ställen utsåddes redan i medlet af Maj, lemnade öfverallt en mycket riklig afkastning. Höäringen var medelmåttig, men höet blef utmärkt väl bergadt.
          Vaccinationen har lemnat ett mindre tillfredsställande resultat, huvudsakligast tillfölje af allmogens oginhet att låta taga vaccin. Derigenom blef den uti Nykarleby vaccinationsdistrikt ofta afbruten under sommaren, och färsk vaccin måste 4 särskilda gånger reqvireras dels från Åbo, dels från Nikolaistad.
          Utom vaccinations-inspektionsresorna äro under året för hämmande af farsoter anställda 8 resor, samt 4 för botande af lifsfarligt sårade personer, hvarutom 1 för venerisk smitta.
          Besigtningar å döda kroppar hafva förrättats 9, föranledda af:

a)	hugg och slag	7.
b)	tyfus	1.
c)	gastroenterit	1.

          Å lefvande hafva undersökningar för sårskador förekommit inalles 13 gånger.
          Provincial- och stads-apotheket i Nykarleby eges fortfarande af apothekaren Malmberg, hvilken härå biträdes endast af en provisor. Det besigtigades vid årets utgång. Ett annat apothek i Lappo sockens kyrkoby är vid årets slut iordningstäldt och öppnadt för allmänheten af dess egare provisor Brunberg, hvilken härå biträdes af en qvinlig elev. Det är ännu icke besigtigadt, dock skall detta ske så fort som möjligt.
          Undertecknad provincialläkare är ende läkare inom distriktet.
          Examinerade barnmorskor, alla bosatta i Nykarleby stad, finnas 3, af hvilka en tillika är vaccinatris i distriktet.

[Inf. 2007-08-08.]

Nykarleby distrikt.

1869

          Året 1869 utmärkte sig genom sin milda vinter, men kalla och något regndigra sommar. Nykarleby elf sköt redan den 20 April. Medeltemperaturen var, enligt thermometer-observationer middagstiden i Januari —4,2° och högsta temperaturen —14 den 22; i Februari —3,7° h. t. —18 den 19; i Mars ± 0° h. t. —10° den 3 och 4; i April +5,7° h. t. +13° den 26; i Maj +8,4° h. t. +19 den 20; i Juni +15,1° h. t. +25° den 17; i Juli +19,4° h. t. +25° den 26 och 27; i Augusti +16° h. t. +22° den 16, 17 och 22; i September +12,7° h. t. +23° den 11; i Oktober +5° h. t. +12° den 11 och 12; i November —0,8° h. t. —11 den 12 och 13; i December förra hälften värmegrader, sednare hälften ej observerad.
          Var vintern 1867—68 för allmogen ett bedrövelsens år, blef deremot året 1869 genom den goda, ehuru för det knappa utsädets skuld ej just alltför rikliga skörden om hösten 1868, dock ett glädjens år. Redan i medlet af 1868 begynte den till sin acme [kulmen] komna tyfusfarsoten, hvilken sedan 1863 herrskat inom distriktet, småningom aftaga och tiggareskarorna samt de utsvultne vålnaderne, hvilka under förra hälften af 1868 i fasa väckande skaror kringvandra i distriktet, försvunno vid skördetidens inbrott såsom genom ett trollslag och tycktes nu utvisa att ingen hungersnöd mera var förhanden. Till och med det tilltagande couraget hos Härmä- och Kauhava-boarne var bevis på att man redan glömt all föregående nöd; och från hösten 1868 hafva såväl de vanliga slagsmålen som dråpslagen varit i tilltagande, hvilka under hungersåret 1867—68 nästan ej alls förekommo.
          Det goda, som man ändock af hungersåret lärde sig, var att något mera sätta värde på de från ladugården erhållne produkter. Ty sedan dess har allmogen, oaktadt den under fattigåret varit nödsakad att nedslagta tredjedelen af sin ladugård, haft att afyttra större qvantiteter smör och af betydligt bättre qvalitet än förut.
          Folkmängden uti distriktet utgör enligt årets mantalsförteckning 40,127 personer.
          Förhållandet mellan födde och döde under året är följande:
          (Tabell Bild PL 8)

Af epidemier fortfor under året tyfus, ehuru den i förhållande till fjolårets var i så väl extensivt som intensivt afseende, högst ringa. Äfven af kikhosta, messling och strypsjuka hafva spridda fall förekommit.
Uti följande tabell finnes upptaget antalet af de i dessa epidemier aflidne personer.

		Tyfus.	Kik- hosta.	Mess- ling.	Stryp- sjuka
Nykarleby stadsför-	samling	—	—	—	2
» lands	»	20	2		17
Munsala kapell	»	22	—	10	38
Wöro pastorat	»	48	—	—	35
Lappo moderkyrko	»	10	38	—	—
Nurmo	»	3	5	—	—
Kauhava socken	»	14	12	—	—
Ylihärmä »	»	4	—	—	—
Alahärmä »	»	3	—	—	3

Summa		124	57	10	95

          Af endemier förekommo företrädesvis frossa, kardialgi, ögonsjukdomar och rheumatism. Åtskilliga fall af venerisk smitta, importerad af personer, som varit på arbetsförtjenst till Ryssland och södra Finland, hafva förekommit inom distriktet och de dermed behäftade hafva blifvit till länets kurhus insände.
          Några episootier hafva mig veterligen icke förekommit.
          Årets afkastning af såväl råg och korn som hafra utföll i allmänhet öfver medelmåttan, ehuru rågen ej, var så strid, som året förut. Potäterna gåfvo äfven god afkastning, ehuru de till följe af den fuktiga väderleken under sommaren erhöllo benägenhet att under hösten och vintern vilja taga till röta. Höäringen var riklig, men höet blef till stor del ej väl bergadt till följe af sommarens myckna regn.
          Vaccinationen försiggick i vanlig ordning, derom berättelse är afgifven.
          Emedan vaccinationen de föregående åren lemnade mindre tillfredsställande resultater till följe af allmogens uraktlåtenhet att infinna sig med de vaccinerade barnen å granskningsställena, hvarigenom vaccinationen flere gånger under sommaren blef afbruten, tills vaccin ånyo kunde erhållas från vaccindepoterne, var jag nödsakad att af guvernören öfver länet anhålla om öppet bref för vaccinatrisen i Nykarleby vaccinationsdistrikt att vid behof kunna fordra handräknings-biträde af kronobetjeningen i distriktet för att inställa de tredskande.
          Inga embetsresor för hämmande af farsoter, men 8 för botande af lifsfarligt sårade personer hafva under året blifvit verkställda.
          Besigtningar å döda kroppar hafva förrättats inalles 11, hvaraf 3 utaf stadsläkaren doktor Borg, som under tvenne månader, Juli och Augusti, då undertecknad var utrikes rest, förestod provincialläkaretjensten. Besigtningarne hafva varit föranledda af:

a)	hugg och slag	8
b)	ihjälfrysning	1
c)	sjelfmord genom hängning	1
d)	lunginflammation	1.

          Å lefvande hafva undersökningar för sårskador förekommit inalles 26 gånger.
          Provincial- och stads-apotheket i Nykarleby eges och skötes fortfarande af dess förre innehafvare, härå biträdd af endast en provisor. Apotheket i Lappo socken tillhörigt provisor Brunberg, skötes af honom sjelf, jemte en qvinlig elev. Hvardera apotheken äro under året besigtigade, det sednare i början, af året, det förra vid årets utgång.
          Undertecknad provincialläkare är ende läkaren inom distriktet.
          Tre examinerade barnmorskor finnas, af hvilka en är vaccinatris, alla bosatta i Nykarleby stad.

[Inf. 2007-08-12.]

Carl-Johan Eriksson tillhandahöll och Stig Haglund digitaliserade.

Läs mer:
Nykarleby provinsialläkardistrikt. En 50-års berättelse 1870—1920 av Woldemar Backman.
(Rev. 2022-04-03.)