Nykarleby distrikt.
1861
Nykarleby distrikt, uti hvilket undertecknad tillträdde provincialläkaretjensten
med början af Juni månad 1861, är beläget emellan 62° 47' och 63° 35' nordlig latitud och 39° 20' till 41° 8'
ostlig longitud, samt utgöres af Nykarleby stad och följande socknar; nemligen: Wörå med Oravais och Maxmo kapeller, Nykarleby med
Munsala kapell och Lappo med Kauhava, Ylihärmä och Alahärmä kapeller jemte en del af Nurmo kapell. Distriktet gränsar i norr till
Pedersöre, i öster till Lappajärvi och Kuortane, i söder till Ilmola, Storkyro, Lillkyro och Qveflax socknar samt i vester till Bottniska
viken. Uti distriktet finnes endast en stad, Nykarleby, hvilken sedan branden år 1858
numera är till stor del återuppbyggd med breda och raka gator samt afdelad i flere stadsdelar så väl genom Nykarleby elf, hvilken
löper genom staden, som äfven genom åtskilliga [två är närmare sanningen] esplanader. Isynnerhet under sommaren 1861 har
stadens reglering gått med stora steg framåt genom det intresse, stadens högste styresmän haft för densamma. Folkmängden
utgör enligt årets mantalsförtäckning 1076 personer. Invånarenes näring, är sjöfart och handel, hvilken sednare
dock betydligt aftagit derigenom att en stor mängd landthandlare nedsatt sig uti socknarne deromkring. Nära staden finnas ett ölbryggeri,
ett garfveri, hvilket bedrifves efter engelsk method, en tobaksfabrik och ett beckbruk. Inom densamma äro privilegierade ett dylikt garfveri och en
tobaksfabrik, de der dock ännu icke äro i gång; vidare finnas uti staden en lägre
elementarskola och för stadens fattigare befolkning en flickskola med en aflönad
lärarinna, dagligen biträdd af någon af stadens unga damer, hvilken skola underhålles genom årlig subskription inom staden.
Befolkningen inom distriktet uppgår till 41,469 personer och är i Wörå och Nykarleby socknar med dessas kapeller nästan endast
svensk, men i Lappo med dess kapeller deremot endast finsk. Allmogen är såsom nykter fredlig, men under rus är den oregerlig och griper
då gerna till knifven, hvilken den icke vill vara förutan. Af endemiska sjukdomar
förekomma kardialgier hvaremot gemenligen användes strykning och todbaksrökning, skrofler, ögonsjukdomar och skabb. Frossan,
hvilken redan flere år, men i synnerhet år 1861 grasserat i Maxmo kapell, synes numera kunna anses såsom endemisk inom distriktet.
Högst få fall af venerisk smitta hafva förekommit. De personer, som varit deraf angripne, hafva blifvit förpassade till läne allmänna
sjukhuset i Wasa. Bland epidemier har under året diphtheritis uppträdt
med särdeles intensitet, isynnerhet innom Nykarleby stad samt i Nykarleby och Wörå socknar och har deremot föresträdesvis användts
med ganska god framgång touchering med lapis samt invärtes chlorkalium med belladonna. Äfven fall af förlamning efter halsröta
hafva i staden blifvit observerade. Åtskilliga fall af croup hafva äfven förekommit samtidigt med diphteriten. Under våren
katarrher och lunginflammationer. Ingen epizooti har veterligen visat sig
under året. Om vaccinationen har jag förut haft äran inberätta.
Endast en farsotsresa är af mig gjord till Maxmo emot frossa; men för botande af svåra sårskador har jag nödgats företaga
9 särskilta resor. Besigtningar å döda kroppar hafva under året förrättats
inalles 14, dervid döden antecknats hafva varit föranledd genom;
| a) | hugg
och -slag hos 10. | | | | b) | sjelfmord
hos 1 genom intagen arsenik. | | | | c) | invärtes
sjukdom i lungorna hos 2. | | | | d) | vanvård
under födseln hos 1 icke fullgånget foster. | | |
Besiktningar på lefvande för sårskador hafva anställts af under tecknad å inalles 15 personer.
En helsobrunn finnes invid staden, men denna har på några år icke blifvit begagnad.
Inom distriktet finnes endast ett apothek i Nykarleby, tillhörigt Apothekaren Malmberg och skötes med biträde af 1 farmacie studiosus och
1 elev. Vid jultiden anställdes visitation å apotheksförrådet i närvaro af några magistratspersoner, och befanns det innehålla
ganska goda och erfoderliga droger. Läkarepersonalen utgöres af endast undertecknad
provincialläkare. Endast 2:e examinerade barnmorskor, begge bosatta i Nykarleby stad,
finnas innom distriktet.Forsius.
[Inf. 2007-05-14.]
Nykarleby distrikt.
1862
I Nykarleby
distrikt, hvars läge i förra årets berättelse blifvit omnämnd, har året 1862 i allmänhet utmärkt sig genom sin
låga temperaturgrad. Isynnerhet voro vintermånaderne Januari och Februari särdeles kalla, och sommaren begynte något sent, ehuru
den i slutet af Maj och ända till midsommartiden var temmeligen varm och vacker, men straxt efter midsommaren begynte ett mycket uthållande regn
med ovanligt låg temperaturgrad, hvarföre redan i slutet af Juli och i början samt medlet af Augusti svåra frostnätter inträffade,
hvilka gjorde slut på landtmannens förhoppning om den i början af sommaren lofvande skörden. Jordmånen
består i Lappo socken till det mesta af svart mylla på lergrund, längs kusten deremot, i synnerhet i Maxmo kapell af mera sandblandad mylla
på sandgrund. Slätterne i Kauhava och Lappo äro derföre i vanliga år utmärkta sädesfält, och gifva vanligen ganska
goda skördar, ehuru skörden detta år genom de redan i Juli och Augusti inträffade frostnätterne i det närmaste totalt förstördes,
så att deraf erhölls en icke fullgången kärna, nästan oduglig till föda, och hvilken af råg, hafra och poteter, på
de flesta ställen icke ens gaf utsädet, samt af kornet total missväxt. De hemman som ligga kring Nykarleby elf eller Lappo å gåfvo
den bästa skörden, till och med på några ställen 2 à 3 kornet af råg. Uti Wasa län, som i allmänhet utmärker
sig såsom slättland, är inom detta distrikt landskapet på flere ställen ganska kuperadt, sålunda uti nästan hela Wörå
socken, hvarföre äfven holmarne uti dess skärgård, d. v. s. i Maxmo kapell, äro af en mera högland bildning i motsats
mot Nykarleby skärgård, der de äro af en mycket långländ natur, likasom största delen af Nykarleby sockens kuststräckor.
Maxmo skärgård är äfven ganska stor och bidrager tillika med Replot och den från svenska kusten vid Umeå utskjutande skärgården
att bilda det trångaste stället af bottenhafvet eller den så kallade Qvarken. Vidare
är emellan de stora Kauhava och Lappo slätterne en mycket hög och vidsträckt ås, bestående dels af berg dels af sand, öfver
hvilken stora stråkvägen till Helsingfors emellan dessa slätter förlöper. Äfven är i Lappo det bekanta Simsjö berg
beläget. Distriktet är mycket fattigt på vattendrag. Här finnas endast några mindre åar, såsom Wörå och
Kimo åar, af hvilka den sednare drifver stångjernhamrarne å Kimo bruk. Vidare
en temmeligen stor elf, vid hvilken Nykarleby stad är belägen, och hvilken tager sitt ursprung ända från Kuortane vid gränsen
af Tavastland, samt bär derstädes namn af Kuortane å, men sedermera, då den flyter genom Lappo socken, har den fått namn af
Lappo å. Då den kommer ned åt Nykarleby socken blir den betydligt större, sedan den blifvit förstärkt genom Kauhava å
och några bäckar från Ala- och Ylihärmä, samt kallas äfven derföre här Nykarleby elf. Så länge den
löper genom Kuortane, har den betydliga strida forsar, hvilka af Strömrensningskorpsen lära anses i det närmaste omöjliga att upprensas
för stockflötning, men genom hela Lappo socken finnas nästan inga eller åtminstone helt obetydliga forsar. Närmare Nykarleby begynner
den att stupa åt hafvet samt bildar här ganska strida forsar. Densamma drifver några större och mindre qvarnverk, deribland ett, som
ligger vid forsen ofvanom Nykarleby bro, hvilken afkastar åt staden årligen omkring (1?) 600 rubel silfver, samt ett ganska stort sågverk,
Keppo kalladt, hvilket ligger 2 mil ofvanom Nykarleby stad. Några mindre träsk
finnas inom Wörå socken, der Kimo å har sitt ursprung. Befolkningen är
uti kusttrakten, nemligen Nykarleby och Wörå socknar med kapellerne Munsala och Maxmo rent svensk, uti Lappo socken med dess kapeller Alahärmä,
Ylihärmä, Kauhava och Nurmo deremot rent finsk. Hvardera folkstammen såväl den svenska som den finska utmärker sig genom sin rena
ansiktsbildning. Hvad ärligheten beträffar kan man dock icke berömma dem särdeles, ty att svika ett aftal eller ljuga sig fram är
ingenting ovanligt, lika litet som att svära mened för någon vinnings skull; många äro till och med tjufske. Det anses här
icke för skamligt, isynnerhet, bland finnarne, att en karl är spösliten och sådane finnas flera till och med förmögna bönder
i Alahärmä kapell; tvertom anses detta som en bravur och dylika personer äro derföre ofta äfven ansedde. Inom
detta och Wasa distrikt tyckas slagsmål och det vanligen med knif mest florera bland Österbottens och troligen hela Finlands befolkning. I de
svenska socknarne, isynnerhet Wörå, förekomma stundom ordentliga bataljer mellan ungdomen från skilda byar och dessa levereras vanligen
med störar och påkar, hvarföre det ofta händer att af de stridande någon blir på valplatsen, vanligen med sönderslagen
hufvudskål. Dock hafva på sednare tider dessa strider genom Kronobetjeningens stränghet mer och mer aftagit. Det händer då att
om en resande färdas fram der bataljen som bäst försiggår, så upphöres dermed och de stridande gå åtskils för
att den resande må fritt kunna passera genom de fiendtliga lederne; sedan vidtages bataljen ånyo. I Wörå är äfven den seden
rådande, att då man fäster sig qvinna i en fremmande by, måste man erlägga en viss summa åt denna bys ungdom, annars kan
man utsätta sig för stryk och då få tacka sin lycka om man kommer igenom med lifvet. Ända till Oktober månad med undantag
af den mest brådskande tiden om sommaren, kunde jag vara beredd på att nästan hvar eller hvarannan vecka och det vanligen nattetid få
resa isynnerhet till de finska socknarne för att lemna läkarevård åt någon slagen, men sedan Oktober hafva endast 2:ne resor
förefallit för det ändamålet. Orsaken dertill att det blifvit så fredligt sedan dess torde man få tillskrifva bristen på
bränvin och pengar, åtminstone påstår allmogen sjelf att så är fallet. Också blef ett helt band, omkring 11 personer,
af de största slagsbultar och skojare sednare på hösten fängsladt och inskickadt till Korsholms häkte i Wasa. Mången af
allmogen medgifver, att, då han får sig ett rus, blir han som ett vildt djur och bryr sig icke om hvem han slår, vän eller fiende.
Allmogen super här i allmänhet ganska betydligt, till och med ser man ofta qvinnorna göra
det, isynnerhet vid marknader och andra högtidliga tillfällen. Som en egenhet kan jag icke underlåta att förtälja, att i Socklot
by i Nykarleby socken äro de flesta, åtminstone de gifta qvinnorna särdeles begifna på starka drycker och taga sig som oftast rus,
hvaremot karlarne, deras männer, äro de fleste nästan absolut nyktre. Derföre har ock på flere år något slagsmål
derstädes ej inträffat, och Socklotboerne äro kände såsom ett utmärkt fredligt och stilla folk. På höstsommaren
af året hade i Alahärmä kapell utbildat sig ett ordentligt röfvareband, sammansatt af de största knif huggare och afskummet bland
kapellets befolkning, deribland dock äfven flere af kapellets rikare hemmansbönder, men detta band var icke farligt för dem, som reste med
hållskjuts eller i allmänhet för herremän. Deremot hände ofta att
bönder, hemma från de Öfre socknarne, på hemresor från staden genom Isotalo by, blefvo inbjudne att rasta derstädes och
då de efter några timmar skulle begifva sig utaf, hade man sörjt för, att största delen af hvad som köpts i staden var försvunnet.
Dock var man icke alltid nöjd med endast denna fångst, utan bandet begaf sig stundom ut på ströftåg till byarne vidt omkring
samt bortförde får, svin och till och med nötkreatur, hvilka man hemförde och nedslagtade och insaltade till vintern. Vidare gjorde
bandet utflykter äfven till marknaderne i Jakobstad och Wasa. Men under Jakobstads marknad kommo någre af bandet fast för tjufnad, deribland
en ganska förmögen och ansedd bonde från Isotalo by, densamma på hvars gård de flesta plundringar af upplandsbönderne skedde.
Sedan desse slitit spö och hemkommit från Jakobsstad, samt allehanda berättelser om bandets plundringar och tjufnader kommit i svang, begynte
länsmannen, på strängaste ordres från guvernören öfver länet, att taga reda på bandet, hvilket redan nog länge
utan att blifva upptäckta utfört sina illbragder, endast genom hotelser att taga lifvet af dem, som vågade yppa något eller tala om
deras tjufnader. Småningom hafva nu de fleste af bandet blifvit gripne, deribland äfven en annan ansedd och förmögen bonde, så
att det åter är stilla och fredligt öfverallt i kapellet. Flere personer blefvo under denna tid mycket svårt sårade, hvarföre
jag under en längre tid var nödsakad att behandla dem. Kustbon sysselsätter
sig förutom med åkerbruk äfven med fiske, hvilket om vintern sker med not. Dock är det företrädesvis Nykarleby stads fiskare,
som bedrifva fiske i stor skala, nästan hvarje dag vintern om. De göra ock ofta ganska god fångst, som består af de flesta här
förekommande fisksorter, hvilka de afyttra icke allenast i Nykarleby utan äfven i Jakobstad samt åt upplandsbönder. Om våren,
sommaren och hösten fiskas här mest med nät, i hvilka man vårtiden erhåller id, sik, seip och äfven något braxen och
lax. Lax fångas äfven i Nykarleby elf vid qvarn- och sågverken med pator. Dock har laxen på sednare tider här betydligt
aftagit. Sommartiden är det i allmänhet brist på fjellfisk, då fångas nästan endast strömming med skötor. Sommartiden
fås i Maxmo kapell äfven gös, hvilken icke förekommer annorstädes inom distriktet. Om hösten fångas förmedelst
djupnät mest sik samt med sköt kutul, hvilken lemnar rom, som till smak och utseende liknar mujkrom. De mörkaste höstnätterna fås
i Nykarleby elf något nejonögon, ehuru de äro af en mera liten sort. Om våren begifver sig skärbon äfven stundom ut på
skälfångst. Upplandsbon sysselsätter sig uteslutande med åkerbruk och tjärbränning. Kärr- och mossodlingar bedrifvas
äfven inom distriktet och tvenne kärr bearbetas med kronomedel af distriktets nödlidande befolkning. Befolkningen, isynnerhet den svenska,
är dessutom ganska skicklig både i att slöjda och timra, hvarföre härifrån en hel mängd vårtiden afreser på
arbetsförtjenst till sydligare orter, såsom Björneborg, Åbo och Helsingfors. Läs-
och skrifkunnigheten är temmeligen försigkommen. Uti Munsala kapell finnes en större byskola med anslag af staten, hvars lärare och
föreståndare, Svedberg, är bekant genom goda uppsatser i flere af
landets tidningar. Sedligheten är ganska berömvärd, hvarföre här äfven
födas högst få oäkta barn. Den besuttne bonden bor i allmänhet
temmeligen väl och en stor del har uppfört åt sig ganska rymliga boningshus. Detsamma kan man icke säga om den obesuttne, ty han bor,
isynnerhet i skärtrakten, nog trångt. Likväl ger det en mycket trefligare anblick att komma in uti en trång stuga, bebodd af den svenska
befolkningen, ty der råder alltid en viss snygghet, emot att inkomma i en större stuga bebodd af den finska. Allmogen
besöker ganska mycket läkare. Uti Oravais finnas en klockare, hvilken skall hafva ett mindre apothek, uti hvilket han är temmeligen sorterad
med all slags medicin, t. o. m. gifter. Den stackars bonden i Oravais får för sin enfaldiga tro, att sjukdomen botas för billigaste
priset hos denna qvacksalvare, hvilken tager för sin medicin 50 à 100 procent mera än å apotheket, vanligen kontribuera med flere
rubel åt honom innan han vänder sig till läkare. Äfven en bonde, hvars hemman ligger ungefär
4 verst från Nykarleby stad, har redan i flere, omkring 20 år, sysselsatt sig med förbindningar af benbrott och gnidningar, så
att han för dylika åkommor är allmänt anlitad. Denne, hvilken ofta vistas i Jakobstad, gör äfven resor till flere andra af
Österbottens städer för utöfning af sin konst. Klädedrägten
är i distriktet icke särdeles ovanlig. Allmogens föda består dels i
syradt, dels osyradt bröd, saltfisk, kött samt mjölk. Kornmjölsgröt är här en mycket omtyckt och bruklig rätt hos
allmogen. Men nu, då missväxt inträffat, har till och med den besuttne allmogen ondt om att få sig brödföda till
följe af penningebrist, hvaröfver allmänt klagas. Hypotheksföreningens obligationer à 100 à 500 mark har allmogen något,
men för dem få de af kapitalisterne endast 90 procent. Man kan säga, att allmogen vid vanliga år står sig temmeligen väl,
men kommer ett missväxtår, sådant som detta, är den utblottad på alla resurser att få sig föda, emedan bonden här
är van att ingenting spara för ett kommande år, utan har han för året litet mera än det behöfves, så låter
han det gå hellre än att spara för framtiden. Hvarje kommun torde derfore här böra tvingas att ingå förening för
att samla ett större förråd spanmål uti sockenmagasinet, så att hvarje behöfvande skulle i fattiga spanmålsår
kunna få låna sitt spanmålsbehof derifrån. Då skulle aldrig sådan nöd uppstå som nu. Olyckligt var det äfven
att sommaren förut och på våren stora qvantiteter spanmål blefvo försålde ur kronomagasinerne, förrän man var
säker på huru årsvexten skulle utfalla och då spanmålen dessutom stod så lågt i Sverige, att de handlande, som
med första vårdag afsände den från kronomagasinerne köpta spanmålen till Sverige, ansågo det nästan vara uträkning
att hemta lasterne tillbaka till Finland. Allmogen i trakten kring Wasa, eller i Kyro, tyckes
bättre förstå sig på att hushålla med spanmål än allmogen här, så att den förra har ganska mycket
fjolårigt korn att sälja åt den senare. Derifrån hemtas hit äfven mycket och ganska god hafra. I
Nykarleby stad har sedan förra året icke någon särdeles förändring inträffat. Folkmängden utgör enligt årets
mantalsförteckning 1,047 personer. Sedan förra året har ett större garfveri, bedrifvet efter engelsk method, uppstått; så
att här sålunda nu finnas 3:ne större garfverier. Staden har äfven hvad regleringen beträffar gått framåt. Folkmängden
inom distriktet är: | | Nykarleby | stad | 1,047 | | | Nykarleby | socken | 8,245 | | Lappo | d:o | 20,781 | | Wörå | d:o | 11,958 | | | | S:a | 42,031 | |
Af endemiska sjukdomar äro kardialgier företrädesvis herrskande öfverallt
samt frossan endast förekommande uti Maxmo kapell, nästan lika envist som förut. Venerisk
smitta har förekommit hos några få personer i Lappo och Oravais, hvilka blifvit införpassade till läne allmänna sjukhuset
i Wasa. Äfven i Nykarleby hafva förefallit några få fall af tertiära åkommor, hvilka blifvit behandlade hemma. Af
epidemier fortfor halsrötan att florera, ehuru i aftagande, ända till slutet af Januari månad. l Februari var det ganska friskt, men i början
af Mars utbröt i staden messling, hvilken angrep nästan alla barn, men också flere äldre personer. Denna upphörde omkring midsommartiden,
men hade derunder spridt sig öfverallt kring landsbygden. I Augusti begynte en temmeligen vidt utbredd rödsot grassera uti Lappo och Kauhava,
men den varade icke särdeles länge och begynte aftaga straxt efter det skörden var gjord. På senhösten och vintern har det i allmänhet
varit ganska friskt, så att inga sjukdomar eller svåra verkningar tyckas hafva varit en följd af den dåliga säden, som skördades
om hösten. Kanske har orsaken dertill varit den att man redan tidigt begynte köpa utländsk spanmål, och att den egna skördade
säden så snart tog slut. Vår- och hösttiden hafva katarrher och lunginflammationer förekommit. Af
epizootier uppträdde springorm bland hästar i December månad uti de trakter, der Alahärmä, Ylihärmä och Kauhava gränsa
till hvarandra. Årsvexten var såsom ofvan blifvit omtaladt att af hö och halm erhölls tillräckligt,
men ingen kärna. Om vaccinationen har jag förut haft äran inberätta. Embetsresor
till hämmande af farsoter hafva af mig blifvit gjorda inalles 4, nemligen 2 till Maxmo kapell för frossan derstädes samt 2 till Kauhava och
Lappo i anledning af derstädes utbruten rödsot. Besigtningar å döda
kroppar hafva under året blifvit verkställda inalles 7, och har döden dervid varit föranledd af; | a) | hugg
och slag hos 6. | | | b) | grof förseelse och vangömmo
hos 1 nyfödt fullgånget foster. | | | c) | invertessjukdom. | | | d) | outredd
orsak hos ett ofullgånget foster till följe af likets röta. | |
Undersökningar
å lefvande hafva blifvit gjorda inalles på 35 personer, misshandlade några medelst hugg och slag, men de fleste med knif, af hvilka 15
varit så svårt sårade att jag till följe deraf varit nödsakad att enkom resa till deras hemvist för att förbinda dem. Nykarleby
helsobrunn var under sommaren icke besökt. Nykarleby stads apothek, som tillhör
apotekaren Malmberg, skötes af honom med biträde af en farmacie studiosus och en elev. Läkarepersonalen
utgöres endast af undertecknad, provincialläkare. Af examinerade barnmorskor finnas
2:ne, begge bosatta i Nykarleby stad.Forsius.
[Inf. 2007-05-21.] |
|