Nykarleby (Uusikaarlepyy) 1617/1620–1809

Stad i Österbotten, vid utloppet av Lappo älv [å] i Bottenviken. Den anlades 1617 och fick privilegier 1620.1648–54 var Nykarleby centrum för Österbottens län och 1652–74 huvudort i Carleborgs grevskap. 1

Stadsgrundningen 1620
1620 fick Olof Bure uppdraget att göra upp och staka ut stadsplanen för Nykarleby. Enligt Henrik Lilius gick det till så att gatorna märktes ut på platsen, utan någon i förväg utarbetad karta, och därefter gjordes en uppmätning som fästes på papper och blev den officiella plankartan. 2

Två kartor med årtalen 1649 och 1651 visar hur planen blev. 3 Det är en i det närmaste rätvinklig rutnätsplan med långgator parallellt med stranden och smala, rektangulära kvarter. I utkanten av staden är bebyggelsen mer oregelbunden. Ett kvarter i mitten hade sparats ut som torg och kyrkan låg allra längst bort i sydväst. Av en detaljerad tomtkarta 1750, som visar samma planstruktur, kan man utläsa att det var fråga om ett enkeltomtsystem med långsmala tomter som gick genom hela kvarterets bredd. 4

Projekt till reglering och utvidgning1651
Kartorna 1649 och 1651 är båda förslag till reglering av Nykarleby, utarbetade av lantmätaren Claes Claesson. Det första förslaget innebar enbart rätning och breddning av huvudgatan. Som nämnt hade staden redan en rutnätsplan med nära nog rätvinkligt gatunät. Möjligen skulle de raka, yttre begränsningslinjerna för stadsområdet dessutom kunna innebära en tanke att bygga ut staden till en regelbunden rektangel, bortsett från den ojämna strandlinjen på stadens västra sida.

Det andra av de två regleringsförslagen gick betydligt längre. Här ser vi Claessons normala stadsplan med två rader stora, kvadratiska kvarter. För att kunna utnyttja så mycket som möjligt av de befintliga gatusträckningarna blev dock några kvarter inte helt kvadratiska och kvarteren efter ån anpassades till strandlinjen. Längs gränsen in mot land och sannolikt också mot stranden skulle gator anläggas. Någon tomtindelning är inte utritad men med största sannolikhet var det fråga om dubbla rader av långsmala, rektangulära tomter som i andra planer av Claesson med samma typ av breda, kvadratiska kvarter.

Den nämnda tomtkartan 1750 visar att inget av förslagen till reglering blev genomfört. Efter en storbrand 1858 fick staden en helt ny stadsplan. 1 Vissa grunddrag från 1620-talsplanen förefaller dock finnas kvar. Det gäller gatunätets orientering och kyrkotomten och sannolikt sammanfaller en del av de nya gatorna också med de gamla. [Orienteringen är vriden några grader mot norr i den nya stadsplanen, kyrktomten och norra infarten mellan museumet och det södra femvåningshuset överensstämmer.]