Några speciella stenar i Nykarleby
Många
Nykarlebybor känner till monumentet
vid Juthas, minnesstenarna över Zacharias
Topelius, R. R. Eklund, Mikael
Lybeck och Joel Rundt. Men det
finns betydligt fler stenar som minner om flydda tider, speciella händelser
och bemärkta personer. Här presenteras några av de mindre kända
i staden och dess omgivningar.
Offer- och besvärjelsestenar
Bonskogsvägen
är en del av den månghundraåriga kustvägen. Strax innan
den ansluter till Munsalavägen står Gapastein och väntar på en munsbit. Han är förmodligen rätt hungrig
vid det här laget, för det är åtskilliga år sedan någon
Bonäs- eller Munsalabo på väg till staden gett honom en hötapp
för att försäkra sig om god handelslycka.
Någonstans
på Rikilimossen mellan Grev Tott gatan och Kovjokivägen fanns Rikiligubbens
sten. De onda krafter som den besatt kanske härjar fritt eftersom ingen
längre vet var den finns och ingen heller kan den långa besvärjelsen
som fråntar gubben hans kraft.
Ingen kastar heller nu längre
sju stenar eller en slant på Meitanstein strax före Storbacken vid Andrasjövägens södra sida för
att få god fiskelycka. R. R. Eklunds minnen av stenen är dock lyckligtvis
förevigade i en dikt i Du stallbror med Gud:
Går
stigen ännu som förr?
Går stigen ännu som förr?
Lyser sista sänkan
ängsullsvit, med myriader små gumhuvuden
nickande
stugvärldens avsked åt nya pojkars flock?
Uppåt på barrhal
stig bar det den gången
då världen var öppen och ny.
Bakom oss
slöt sig för en dag unkna byn, medan frejdigt
våra
metspön slamrade mot kvistarna.
Hur fritt där uppe! Ett hav av
luft
tog mot oss mellan martallarnas stammar
och vida skummade renlaven.
Lätt
fördröjde man sig
lyssnande till en växelsång på
tystlåtna mon.
Ja, stå ni kvar ännu
ni sjungande tre aspar
i fattigskogen?
Och kasta pojkarna nu som förr sin slant i gropen
uppe
på Märkesstenen, som står vaktande
där första strimman
hav skönjes?
Känner man att en plikt är fylld, en glädje
löst
ur sista tvånget, och stormar man ner
mot blänkande
strimman, ständigt vidgande sig
tills hela havet tångdoftande svallar
kring fötterna?
Speciella händelser
Präststenen vid Juthas med årtalet 1777 inhugget minner om ett av starke prästen
Johannes Freytags kraftprov. De flesta av hans stordåd är beskrivna
av Gunnar Nylund i Solvarv i den mustiga Balladen om den väldige prästen,
som inleds med:
Folket efterfrågar stundom
tidender
om starka prästen
var han levt och när han verkat
prästen
Freytag folkmuns Freta
Under tredje Gustavs tider
säges född i
Brahestaden
uti sjuttonhundratalet
kom hans färder till Nykaabi
för
att ordet där predika
jämväl tukt och Herrans maning
Dock
ej sägner honom bringats
för hans konst att prästman vara
men
för sällan skådad styrka
boende i rygg och länder
Västerväg
till Jepu lades
uti dessa nådens tider
allt från Värnamo
till Juthas
Kommen till Pärhinders backe
krokobacken nära Olsas
mötte
block i stenigt kummel
kullersten som måste undan
Sex man baxade med
lödor
men förgäves - kullerblocket
ville ej sin livsgrop
lämna
Då kom ridande där Freytag
hoppade i gropen neder
lade
arm och skulderstyrka
spände rygg och tre varv flög den
stenen
som gråskäggig vittnar
än om bragden invid vägen
stava
kan du år och data
sjuttonhundrasjuttisju
[Hela
balladen.]
Stenhuvudgubben på Gubbastein är ett minne från när Munsalavägen stod
färdig 1939. Från sin upphöjda plats övervakade han trafiken
på den dåvarande riksåttan och besöktes av Nykarlebybor
på promenad tills han försvann spårlöst i samband med ett
vägbygge omkring 1968. I maj detta år återfanns huvudet och en
återuppsättning är nära förestående.
Gravstenar
I
kyrkan finns gravstenar från 1600-talet.
Trivialskoleläraren, sedermera prästen Nils Olofsson Ringius och borgmästare
Cordt Bockmöllers väldiga gravstenar är uppställda i den låsta
prästfarstun på södra sidan. Gravstenen över borgmästaren
Jakob Bockmöller till höger i vapenhuset kan alltid beskådas när
kyrkan är öppen.
Övriga stenar
Utöver
dessa finns det många andra stenar som bär på historia som t.ex.
minnesmärken över stupade och minnestavlor över bemärkta personer.
Några av dem som ihågkommits är Johan
Emil Bränn, Anna Nordkvist, Karl Nyberg och Carl
Synnerberg. Andra stenar med historia är t.ex. Kärleksstenen, råstenar och rådhusurets
lod. Ett minnesmärke som inte förverkligats utan stannat på
planeringsstadiet är det över striden
i Nykarleby den 24 juni 1808. Kanske 200-årsdagen 2008 aktualiserar
de skrinlagda planerna. [Och det gjorde det!]
|