Fotograferna i Nykarleby


NÄR Lars Johan Peldan år 1857 började resa landet runt med kamera och framkallningsutrustning ställde han först upp sin utomhusateljé i Nykarleby.

[Jakobstadssjömannen Peldan hade i England kommit i kontakt med fotograferingskonsten.och år 1856 steg han iland för gott i barndomsstaden.]


Det var i juni månad och det märkliga hände att landsortsstaden Nykarleby i denna fotografins barndom samma sommar fick besök av två yrkesfotografer. Från Sverige kom nämligen följande månad dagerrotypisten Pehr Lindhberg på besök och förevigade nykarlebyborna. Tyvärr var båda fotograferna helt inriktade på den inkomstbringande porträttfotograferingen. Hade de riktat sina kameror på hus och gator skulle en unik dokumentation ha åstadkommits: följande vinter brann som bekant stora delar av staden.

Efter dessa båda kom och for kringresande fotografer och i mitten på 1880-talet upprättade Hjalmar Sjöman en ”sommarfilial” i Nykarleby. Han var annars fotograf i Vasa och Uleåborg.

I den s.k. Blomströmska gården upprättade K.K. Sjöstedt ateljé innan han på 1890-talet flyttade från stan, troligen till Viborg. Efter honom följde bl.a. A. J. Andersson före sekelskiftet och med 1900-talet dyker en lång rad namn upp: Wald. Engblom, Emma Sääf, Elly Nieminen, Olivia Neumann, de sistnämnda i en ateljé på Karleborgsgatan [Kallvik] och från 19[??] fotograferade Gerda Blomqvist (f. Mattsson) nykarlebyborna i hela 37 år.

Obs.!        Obs.!

Fotografen K. K. Sjöstedts

atelier är öppen i herr Salonens gård från och med i dag endast två dagar i veckan. Hvarannan vecka Fredagar och Lördagar, hvarannan Söndagar och Måndagar från kl. 1 ena dagen till kl. ½ 4 e. m. andra dagen. Denna månad den 26 och 27 och i Maj den 8—9, 17—18 och 29—30. I Jakobstad alla öfriga dagar.

     Obs.!    Atelierens föreståndare har praktiserat i 8 års tid.
Volta-Korset
står att köpas i min atelier ofvannämda dagar.
     Obs.!    Fotografen träffas i atelieren.
  Högaktningsfullt:
K. K. Sjöstedt,
Fotograf i Nykarleby.


[Norra Posten, 25 april 1891, nr 33, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
(Inf. 2022-11-09.)]


Äldsta Nykarleby-vyn?


Utsikten över bron är ett kärt gammalt fotomotiv i Nykarleby, men den okände fotograf som tagit bilden vi publicerar var kanske den allra första som ställde sig vid Brostugan med kamera och stativ. Sedan början av 1880-talet har nämligen kyrkan tornur [1889] och ett fönster till på tornet. Bilden togs dock efter 1861 när gården t.v. byggdes, där bodde handlaren Wilhelm Sundström.


[Fotografiet användes till palettvykortet på ingångssidan och finns även i Minnen från min barndom och skoltid av Ivar A. Heikel. Enligt Birck (1980) sid. 557 är bilden från omkring 1885 och ynglingen till höger blivande professor Woldemar Backman. Bättre bild.]

 


Sista Topelius-bilden?


Sommaren 1897 besökte Topelius för sista gången sin hembygd, han dog följande år. Bilden togs den 5 augusti vid skaldens sommarställe Majniemi där en fest ordnats och det är lektor Wichmann (Gånge Rolf) som håller tal.
[Fotografiet i artikeln, här utbytt mot ett vykort, togs när den återuppbyggda Majniemistugan överlämnades till Z. T.]


Texter: Janne.


Jakobstads Tidning den 15/2 1974.
Lars Pensar tillhandahöll.


*     *     *


Till salu

Öb. 1 g. 4 sid. 25 m.m.

Fotografiatelier,

med eller utan inventarier, säljes förmånligt. Närmare med

 Joel Nilsson 
     Nykarleby. 

Österbottniska Posten, 20.03.1925, nr 12, s. 4.
Nationalbibliotekets digitala samlingar.
Framtiden får utvisa vilken ateljé det gäller.


Läs mer:
Zacharias Topelius om fotograferna i Helsingfors Tidningar 1857.
Övriga fotografer, vissa på deltid:
- Karl Fredrik Spolander.
- Johannes Schalin.
- William Knuts.
- Rafael Sjöblom.
- Leif Sjöholm.
- Mats Sandström/Bildström.
- Ove Lillas/Nordic Landscapes
I Förlagen och bokhandlarna som gett ut Nykarlebyvykort förekommer också fotografer.
Fler artiklar och notiser ur JT.

Fakta på finska på Finlands fotografiska museums webbplats/Kuka kuvasi? om Johan Peldan, Pehr Lindhberg, Hjalmar Sjöman och K. K. Sjöstedt. Om man väljer ”Tarkennettu haku” och därefter skriver uusikaarlepyy under ”Paikkakunta tai maa”, får man ytterligare några resultat.
(Rev. 2024-01-05 .)


Voltakors

Ett voltakors är det ett föremål tillverkat av några sammansatta koppar- eller zinkbleck kompletterade med tygstycken och tråd. Anordningen doppades i vatten eller ättika varvid en svag elektrisk ström alstrades. Korset bars om halsen och tillskrevs allehanda läkande och lindrande förmågor. Viktig var också den sexuddiga stjärnan med hebreiska tecken, ofta med betydelsen ”må Han leva”.

Voltakorsen är en på många vis intressant blandning av alternativmedicin, övertro och rent kvacksalveri. För kring år 1900 fanns det pengar att tjäna på folks fascination inför den nya kraftkällan elektricitet. Korsen tillverkades i fabrik och såldes förmodligen med hyfsad förtjänst.


Källa: Ett voltakors från slagfältet! på Jönköpings länsmuseums webbplats.