NÄR
MELLERSTA ÖSTERBOTTEN
FÖREGÅNGAREN TILL
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
SÅG DAGENS LJUS
Den 9 februari 1882 ingår på första sidan en fyra spalter lång artikel av Zacharias Topelius, där han hälsar tidningen välkommen och bringar en hälsning till folket i bygden.
Z.T. berör här bl.a. den aktuella frågan om järnvägens sträckning till Uleåborg och skriver, att denna järnväg är det första villkoret för bygdens materiella förkovran. ”Mången i södra Finland betraktar Wasa-banan ungefär som en allmosa, vilken man kastar åt en behövande, inte just för att man hoppas uträtta något därmed, men för att den stackarn icke må skrika. Huru litet dessa ärade landsmän känna våra nordliga bygder! Förminska det mördande avståndet, som nu nedtrycker varje företagsamhet, giv dessa bygder luft och ljus, och man skall få se, att kapitalet ger ränta ” –
Naturen, säger Topelius, har förnekat norra svenska Österbotten en i högra grad bördig åker. Bonden bör kasta om huvudnäringen och stöda sig främst på ängsskötsel och ladugård. Dessutom borde han taga fasta på sina utomordentliga anlag för slöjd. Alstren av ängs- och boskapsskötsel, av hem- och storslöjd skall han sedan forsla med den nya järnvägen och även med egna skutor till Sverige. Sedan, profeterar Z. T., skall det komma en tid, då man inte mera skall igenkänna detta så ofta förbisedda Österbotten, som det rikare södra Finland nu räknar bland landets fattiga utmarker. Österbottningen har betydande fel, men han har kraft i viljan och drift i handlingen, medfödda anlag och en snabb uppfattning, och dessa egenskaper skola en dag föra honom och hans bygd framåt. – – –
Av i landet utkommande tidningar var år 1882 Helsingfors Dagblad mest spritt i Nykarleby, nämligen i 25 exemplar. Därnäst kom Wasa Tidning 15, Vasabladet 12, Hufvudstadsbladet 7, Folkwännen 6, Morgonbladet 4, och Åbo Underrättelser 4, o.s.v.
Från Nykarleby exporterades under det gångna året (1881) 5 924 tunnor tjära, 2 780 tunnor havre, 1 830 tunnor råg, 17 3829 kubikfot plankor, 115 663 kf bräder, 605 lispund [1 lisp ca 8,5 kg] smör, 795 lispund oberedda kalvskinn och 8 513 lispund benmjöl.
Av importen märktes 3 628 tunnor salt, 30 tr ärter, 2 048 lispund kaffe, 4 205 lisp. socker, 960 lisp. sirap, 1 925 lisp. vetemjöl, 1 025 lisp. rågmjöl, 2 322 lisp. lyspetroleum, 9 868 lisp. tackjärn, m.m.
Taxeringen i staden 1882, upptar ett 15-tal personer som skatta för mer än en 5 000 mk inkomst, såsom konsul Grundfeldt 16 200, rådman Lybeck 16 200, konsul Alfred Häggblom 16 200, rådman Nylund 16 200, doktor Forsius 8 600, handl. Joel Hedström 8000, patronessan v. Essen 8000, apotekar Ekroos 6 200, handl. Aug. Lybeck 6 000, lektor Hedström 5800, sjökapten Henriksson 5 600, direktor Sundvall 5 300, osv.
En bondson påtalar marknadernas skuggsidor och riktar en vädjan till besökare på vintermarknaden att inte hemfalla åt djurplågeri som brukar förekomma vid hästplatser och uppmanar hästbytarna i vädjande men också skarpa ordalag att inte missbruka sin makt över detta sitt ädlaste djur.
Ett par blodsdåd ryms med i debuttidningen och nämns en bonde från Kovjoki som blivit slagen i magen med kniv av en skomakare från Alahärmä, som säger sig ha handlat i självförsvar. Ehuru uppträdandet hade försiggåtts av ett längre gräl och ägt rum mitt i staden på Södra Torggatan (Sollefteågatan), hade inte ens polisen märkt någonting.
|