NÄR
MELLERSTA ÖSTERBOTTEN
            FÖREGÅNGAREN TILL
ÖSTERBOTTNISKA POSTEN
            SÅG DAGENS LJUS

Den 9 februari 1882 ingår på första sidan en fyra spalter lång artikel av Zacharias Topelius, där han hälsar tidningen välkommen och bringar en hälsning till folket i bygden.

Z.T. berör här bl.a. den aktuella frågan om järnvägens sträckning till Uleåborg och skriver, att denna järnväg är det första villkoret för bygdens materiella förkovran. ”Mången i södra Finland betraktar Wasa-banan ungefär som en allmosa, vilken man kastar åt en behövande, inte just för att man hoppas uträtta något därmed, men för att den stackarn icke må skrika. Huru litet dessa ärade landsmän känna våra nordliga bygder! Förminska det mördande avståndet, som nu nedtrycker varje företagsamhet, giv dessa bygder luft och ljus, och man skall få se, att kapitalet ger ränta ” –

Naturen, säger Topelius, har förnekat norra svenska Österbotten en i högra grad bördig åker. Bonden bör kasta om huvudnäringen och stöda sig främst på ängsskötsel och ladugård. Dessutom borde han taga fasta på sina utomordentliga anlag för slöjd. Alstren av ängs- och boskapsskötsel, av hem- och storslöjd skall han sedan forsla med den nya järnvägen och även med egna skutor till Sverige. Sedan, profeterar Z. T., skall det komma en tid, då man inte mera skall igenkänna detta så ofta förbisedda Österbotten, som det rikare södra Finland nu räknar bland landets fattiga utmarker. Österbottningen har betydande fel, men han har kraft i viljan och drift i handlingen, medfödda anlag och en snabb uppfattning, och dessa egenskaper skola en dag föra honom och hans bygd framåt. – – –

Av i landet utkommande tidningar var år 1882 Helsingfors Dagblad mest spritt i Nykarleby, nämligen i 25 exemplar. Därnäst kom Wasa Tidning 15, Vasabladet 12, Hufvudstadsbladet 7, Folkwännen 6, Morgonbladet 4, och Åbo Underrättelser 4, o.s.v.

Från Nykarleby exporterades under det gångna året (1881) 5 924 tunnor tjära, 2 780 tunnor havre, 1 830 tunnor råg, 17 3829 kubikfot plankor, 115 663 kf bräder, 605 lispund [1 lisp ca 8,5 kg] smör, 795 lispund oberedda kalvskinn och 8 513 lispund benmjöl.

Av importen märktes 3 628 tunnor salt, 30 tr ärter, 2 048 lispund kaffe, 4 205 lisp. socker, 960 lisp. sirap, 1 925 lisp. vetemjöl, 1 025 lisp. rågmjöl, 2 322 lisp. lyspetroleum, 9 868 lisp. tackjärn, m.m.

Taxeringen i staden 1882, upptar ett 15-tal personer som skatta för mer än en 5 000 mk inkomst, såsom konsul Grundfeldt 16 200, rådman Lybeck 16 200, konsul Alfred Häggblom 16 200, rådman Nylund 16 200, doktor Forsius 8 600, handl. Joel Hedström 8000, patronessan v. Essen 8000, apotekar Ekroos 6 200, handl. Aug. Lybeck 6 000, lektor Hedström 5800, sjökapten Henriksson 5 600, direktor Sundvall 5 300, osv.

En bondson påtalar marknadernas skuggsidor och riktar en vädjan till besökare på vintermarknaden att inte hemfalla åt djurplågeri som brukar förekomma vid hästplatser och uppmanar hästbytarna i vädjande men också skarpa ordalag att inte missbruka sin makt över detta sitt ädlaste djur.

Ett par blodsdåd ryms med i debuttidningen och nämns en bonde från Kovjoki som blivit slagen i magen med kniv av en skomakare från Alahärmä, som säger sig ha handlat i självförsvar. Ehuru uppträdandet hade försiggåtts av ett längre gräl och ägt rum mitt i staden på Södra Torggatan (Sollefteågatan), hade inte ens polisen märkt någonting.

Här en liten undran om Topelius uttryck ”giv dessa bygder luft och ljus”. Hade Strindbergs utsago att ”här rivs för att få luft och ljus” fastnat i Topelius huvud, att han använder samma uttryck som Strindberg, fastän han avskydde Strindberg så djupt, att en gång när Topelius tog in på hotell i Köpenhamn och fick reda på att Strindberg också bodde på hotellet, tog Topelius sitt pick och pack och flyttade till ett annat hotell.

Bondsonens ömmande för hästarna och uppmaningen att fara varsamt fram med dem lär vara K. J. Hagfors debut som tidningsskrivare.  Inte långt, men i alla fall det första.

Rådhusstämmobeslut.

[1:o till 4:o olika förtoendeposter.]

5:o. Kungörelser, utfärdade af stadens förvaltande myndigheter såsom magistrat, drätselkammare m. m. m m. skulle för framtiden införas i ortens tidning. Derjemte bibehålles äfven ringningen för kungörelsers publicerande, men anslagstaflan begagnas endast i sådan händelse, att en kungörelse ej hinner i tidningen införas. Kungörelser, som derjemte i ett eller annat afseende äro af intresse för allmogen, läsas äfven från predikstolen.

6:o. Bränvinsbränningsskatten för år 1880, utgörande 180 mark, användes till anskaffande af rit- och skolmateriel samt aflönande af ritlärare vid stadens söndagsskola.

7:o. Angående den af stormen illa medfarna  ångbåtsbryggan beslöts, att densamma borde under denna vinter repareras äfvensom packhuset som uppföres (underligt nog!) på samma ställe der det förr stått med ett nytt underlag på stenfoten af tre nya stockvarf.  För dessa reparationsarbeten, hvilka af Dr.kammaren å entreprenad auktion utbjudas, upptager kommunen genom nämnde kammare ett lån, stort 8,000 mark på två års återbetalning. Derjemte eger Dr.kammaren antaga en byggmästare till föreståndare för arbetet, hvarå alla materialier inberäknade, kostnadsförslaget utgör 2,426 mk 80 p. — I grund af konsul Grundfeldts förslag valdes råmännen Nylund och Vaselius, kaptenerne  Olson och Kjerrman, konsul Häggblom, handl. J. Hedström, f. d. stadsfogden Lingonblad och lotsen Jakobsson att i sommar undersöka, hvar lämpligaste plats för en blifvande ny ångbåtshamn kunde erhållas, om vid den s. k. Båda udden eller i Kråkskärs sundet. Framdeles skola vi i denna tidning taga hamnfrågan under närmare skärskådande.

8:o. Utstänkningsbolagets  i staden vinstmedel för sistl. år utg. 1,925 mark fördelades i fullkomlig öfverensstämmelse med bolagets förslag på sätt som följer:
     200 mark till direktionen för stadens folkskola såsom lön för en arbetslärarinna.
     500 mark till fyra friplatser åt obemedlade elever vid stadens privata fruntimmersskola.
     60 mark till fem insatser i lifränteanstalt till förmån för fem under förl. år inom kommunen födda fattiga barn.
     565 mark såsom bidrag till ångbåtsbryggans iståndsättande.
     300 mk till ett kassaskåp för drätselkammaren.
     300 mk till 10 st. petroleumlampor att under den mörka årstiden placeras i olika delar af staden, neml. 2 på vestra sidan om elfven samt de öfriga å den östra, på ställen, hvilka framdeles bestämmas.

     9:o. Fröken Fagerlunds anhållan att å gästgifveriet åt resande och andra få utskänka starka drycker bifölls. För denna rättighet erlägger hon  årligen till stadskassan 20 mk.