XVIII. KRAFTVERKET

Staden får sitt första elverk. Gatubelysningen


Någon gatubelysning hade staden inte ännu i början på 1880-talet. En enda lykta brann nattetid under den mörka årstiden, nämligen utanför handlanden Alfred Häggbloms butik vid Rådhus Boulevarden, nuvarande V. Esplanadgatan 10 [Topeliusesplanaden], senare samskolans hus. [Enl. Folkwännen två vid Storbron.] Om man var tvungen att röra sig utomhus efter mörkrets inbrott, lyste man sig fram med en handlykta. Först i febr. 1882 beslöt rådhusstämman ge drätselkammaren i uppdrag att anskaffa nödigt antal petroleumlyktor, och beviljade för detta ändamål 300 mk. [Lyktor fanns redan 1875.] Av gatlyktorna skulle tre placeras vid ”Stora Boulevardgatan” (Rådhus Boulevarden), där den skars av de norr om torget belägna tvärgatorna, en vid apoteket, en på St. Boulevarden mellan Löfbergs (tomt nr 20) och Nylunds (tomt nr 19) gårdar vid samma Boulevard, en vid nordöstra och en vid sydöstra hörnen av stenhustomten invid torget, samt en vid sydöstra och en vid sydvästra hörnen av kyrkoplanen. Lyktstolparna skulle placeras på yttre kanten av trottoarerna. Två eller flera skulle i mån av anslagets tillräcklighet placeras på lämpliga ställen i västra stadsdelen (Nystaden). Lyktorna skulle under den mörka årstiden hållas tända från mörkrets inbrott till kl. 10 på aftonen. En lykttändare skulle anställas för detta ändamål. I jan. 1888 anställdes en lykttändare till. [Gatlykta i esplanadens norra ända.]

Först i nov. 1882 anlände de efterlängtade lamporna, vars antal nu hade begränsats till tio, varav 8 öster om älven och 2 i Nystaden. Under de följande åren utökades antalet lampor successivt.

I maj 1900 togs frågan om installerande av elektrisk belysning i staden upp i fullmäktige. En kommitté bestående av hrr Hedström, Spolander och Calamnius tillsattes. Sprängnings- och dämningsarbetena började, utan att man inhämtat laga tillstånd därtill, invid stadens vattenverk [Stadskvarnen] i älven.

Den nye arrendatorn, verkmästare J.W. Nessler, föreslog i nov. s.å. att en ny dynamomaskin för ”frambringande av elektrisk belysning å gator och torg” med 37 à 40 lampor för ett pris av 1100 mk per år, skulle få anbringas i stadens mjölkvarn.

Stadsfullmäktige biföll Nesslers begäran vad installationen av dynamomaskinen beträffade, men bordlade frågan om elektrisk gatubelysning. Ett utskott tillsattes för att bereda frågan. Till ledamöter valdes herr K.F. Spolander, G. Hedström, A.F. Mennander och G. Roos.

Kostnaden för den elektriska belysningen skulle komma att överstiga den tidigare använda, d.v.s. petroleumbelysningen, med föga mera än 200 mk. Eftersom den elektriska belysningen var ojämförligt mera effektiv, ansåg de kommitterade att Nesslers anbud kunde antagas.

Stadsfullmäktige beslöt enhälligt att införa elektrisk belysning å stadens gator och torg. Kommitténs betänkande antogs. Hrr Barck, Spolander och Hedström utsågs att upprätta kontrakt med hr Nessler.

Belysningen var dock dålig på grund av den tidvis ringa vattenmängden i älven och även för att verkets generator var för svag. ”Man såg endast var glödlamporna hängde”, berättar en gammal Nykarlebybo. I sept. 1924 anmälde den sparsamma K.F. Spolander betänkligheter, då stadsfullmäktige beslutat anskaffa 5 nya lampor. Han genomdrev, att gatubelysningen vid behov skulle hållas släckt och detta mera i stadens utkanter än i centrum.

År 1920 var 1032 lampor för inre och fortfarande c:a 40 lampor för gatubelysningen inkopplade i ledningsnätet. Först efter det att Kraftverket kommit i gång 1927 fick staden småningom en tillfredsställande belysning.



Erik Birck (1988) Nykarleby stads historia del III, sid. 505 f.


Fortsättning på kapitlet: Elverket inlöses av staden.


Läs mer:
Petroleumlampor i Åbo Underrättelser (1875).
Gatubelysning i Åbo Underrättelser (1875).
Teknisk årsrevy för år 1903 (1904).
En luxlampa ”uppställd blott som prof” i Österbottniska Posten (1907).
Torgets belysning i Österbottniska Posten (1908).
Nya gatlyktor (1913).
Utlåtande i fråga om fördämningen av stadsforsen (1916).
Den första ellampan vi sett utspelade sig 1918.
60 år sedan Nykarleby stad fick elbelysning i Österbottniska Posten (1963).
Användningen av elektrisk kraft i Den allmänna hälsovården i Nykarleby provinsialläkardistrikt av Woldemar Backman.
Lyktor vid Storbron.
Den historiska sången: Andra sången av J. R. Backlund.
(Rev. 2023-12-20 .)