Broar |
broar. På grund av svårigheten att färdas i terrängen
och den rika förekomsten av vattendrag blev det i Finland redan tidigt
nödvändigt att bygga b. vid de vägar som småningom
uppstod (jfr vägväsen, historia).
Dels på basen av deras betydelse och dels på basen av byggnads-
och underhållsskyldigheten indelades b. i äldsta tid i landsbroar, häradsbroar och lokala broar på samma sätt
som de svenska landskapslagarna föreskrev. De viktigaste av de medeltida
landsbroarna i Finland var Åbo bro, Korvensuu landsbro (Virmo),
Abborfors landsbro vid mynningen av Kymmene älv samt Vuolenkoski
bro vid dess övre lopp. Från början av nya tiden känner
man en landsbro i Sjundeå (se Pickalaviken). Känd är även
landsbron över Svartån i Karis. Underhållet av de viktigaste
b. var en kollektiv tunga [?], medan de flesta lokala b. sköttes
antingen av byar eller av enskilda bönder. - B. byggdes ursprungligen
av trä; den första stenbron i Finland tillkom 1777. Den äldsta
stenbron som fortfarande används är Toby bro i Närpes;
den byggdes 1780-81. Bland finländska brobyggare i modern tid märks
Harald Backman (1884-1968), som 1925 blev byråingenjör
vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och 1932-53 var verkets ställföreträdande
chef. Under hans ledning konstruerades och byggdes över 6 000
vägbroar. Vid de allmänna vägarna fanns 1979 8 804
b., vartill kom ett stort antal b. vid enskilda vägar och drygt halvtannat
tusental järnvägsbroar (landets längsta järnvägsbro
är den 542 m långa bron över Rutiån på Mårtensdalsbanan
i Hfrs). (H. Backman, Historik över brobyggnadsverksamheten i Finland,
1931; Brobyggnadskonstens utveckling i Finland, 1947)
|
Landets tio längsta
landsvägsbroar |
1978: |
2002 |
|
1978 |
2002 |
|
Bro |
Kommun |
Längd |
|
Byggnadsår |
[Replotbron |
Korsholm |
1045 |
|
1997] |
Tähtiniemibron |
Heinola |
|
925 |
1993 |
Kärkistensalmi bro |
Korpilax |
|
788 |
1997 |
Saimenbron |
Puumala |
|
781 |
1995 |
Lappviks bro |
Hfrs |
582 |
597 |
1965 |
Mansikkakoski |
Imatra |
|
557 |
1973 |
Suvantokatu |
Joensuu |
|
542 |
1974 |
Suvantosilta |
Joensuu |
541 |
|
1974 |
Mansikkakoski |
Imatra |
538 |
|
1973 |
Tervola bro |
Tervola |
|
494 |
1975 |
Tervola älvbro |
Tervola |
493 |
|
1975 |
Kirjavanjärvi bro |
Vichtis |
|
481 |
1976 |
Kaitais sund |
Tövsala |
|
477 |
1982 |
Aavasaksa bro |
Övertorneå |
459 |
|
1965 |
Komminselkä |
Varkaus |
451 |
|
1972 |
Nordsjö bro |
Hfrs |
416 |
|
1966 |
Kyrönsalmi |
Nyslott |
390 |
|
1968 |
Brändö bro |
Hfrs |
356 |
|
1957 |
Suutarinkorva |
Rovaniemi |
330 |
|
1950 |
Uppslagsverket Finland (1982).
Tabellen kompletterad med uppgifter från 2002 hämtade 2014-01-21 från Uppslagsverkets nätupplaga. De nytillkomna är högerställda. Uppgifterna de olika åren skiljer sig en del:
- i första upplagan tycks man ha glömt en del broar
- nya broar har byggts
- längden har reviderats
- namn har förändrats
* * *
Broar, forsar, kvarnar etc. i
Nykarleby älv och Lappo å,
räknat från mynningen
+ i sista kolumnen avser höjder enlligt 1973 års grundkarta. Den större siffran ovanför och den mindre nedanför forsen. |
|
|
|
|
|
|
Bro
|
Fors |
Kvarn etc. |
Färdig-
ställande-
år |
+ |
Efter att Storbron bränts fanns under flera år en bro strax söder om Ragnörn. Nedfarten gick längs gravgårdsmurens södra sida. Den bropassagen användes tills nya bron blev färdig.
|
Ragnörforsen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nybroforsen |
Kraftverket |
1927 |
|
Lillbron |
” |
|
1962 |
+5,0
+0,6 |
Kraftverksbron |
” |
|
1984 |
|
Storbron |
|
|
1817 |
|
Storbrons föregångare |
|
|
|
|
|
Stads- eller Juthforsen |
Stadskvarnen |
1759 |
|
|
|
Värnamo
kvarn
(Juthbacka kvarn) |
1878 |
|
|
|
Saarela kvarn |
|
|
|
|
Korsåkers kvarn |
|
+6,8 |
En bockbro uppsattes strax norr Brunnsholmen efter att Storbron bränts. |
|
|
|
|
Förbindelserna till Brunnsholmarna kan kanske också räknas som broar. |
|
|
|
|
|
|
Joupers damm kunde ha blivit en bro. |
1959 (ej färdigställd) |
|
Juthbackabron |
|
|
1986 |
|
Mellan Mickelsbacka o Forsbacka fanns sommartid bro på bockar. T.ex. Döbeln red över den då han från sitt högkvarter på Forsbacka red för att träffa Kulneff i Kauhava. |
|
|
|
|
|
Forsbacka |
|
|
|
Juthas hängbro |
|
|
1929 |
|
Gasängsbron |
|
Gasängskvarn |
|
|
|
|
Kärrfors kvarn, där G. M. Hedström 1876 anlade en 1-ramig såg och en benmjölsfabrik |
|
+8,8
+7,3 |
|
Haraldsfors/ Sågholmen |
Kronobränneriet.
Haralds kvarn |
1781
1834 |
+10,1
+9,0 |
Ytterjeppo hängbro |
|
|
1928 |
|
Riksåttan |
|
|
196 |
|
I brist på bro har man förmodligen rott över ån och kanske på vissa ställen haft flottar för transport av kor och hästar. Vissa av forsarna har kanske kunnat användas som vadställen.
Några andra broar är Råttbron vid gravgården, den lilla stenbron under Rajåkersvägen och träbron med de fina stenkistorna på Banvallen.
Vid Socklot vägskäl finns en stenbro, vars lock dock sedan många år tillbaka är av betong. |
Läs mer:
Några ord om Åmossa bro på Kovjokivägen.
Historien om en liten men viktig bro av Leif Sjöholm.
Sågar, kvarnar, bryggerier och övriga arbetsplatser av Erik Birck.
Näsibackabron förnyas – stängs måndag 22 maj.
(Rev.
2024-09-12
.) |