Broar


broar. På grund av svårigheten att färdas i terrängen och den rika förekomsten av vattendrag blev det i Finland redan tidigt nödvändigt att bygga b. vid de vägar som småningom uppstod (jfr vägväsen, historia). Dels på basen av deras betydelse och dels på basen av byggnads- och underhållsskyldigheten indelades b. i äldsta tid i landsbroar, häradsbroar och lokala broar på samma sätt som de svenska landskapslagarna föreskrev. De viktigaste av de medeltida landsbroarna i Finland var Åbo bro, Korvensuu landsbro (Virmo), Abborfors landsbro vid mynningen av Kymmene älv samt Vuolenkoski bro vid dess övre lopp. Från början av nya tiden känner man en landsbro i Sjundeå (se Pickalaviken). Känd är även landsbron över Svartån i Karis. Underhållet av de viktigaste b. var en kollektiv tunga [?], medan de flesta lokala b. sköttes antingen av byar eller av enskilda bönder. - B. byggdes ursprungligen av trä; den första stenbron i Finland tillkom 1777. Den äldsta stenbron som fortfarande används är Toby bro i Närpes; den byggdes 1780-81. Bland finländska brobyggare i modern tid märks Harald Backman (1884-1968), som 1925 blev byråingenjör vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och 1932-53 var verkets ställföreträdande chef. Under hans ledning konstruerades och byggdes över 6 000 vägbroar. Vid de allmänna vägarna fanns 1979 8 804 b., vartill kom ett stort antal b. vid enskilda vägar och drygt halvtannat tusental järnvägsbroar (landets längsta järnvägsbro är den 542 m långa bron över Rutiån på Mårtensdalsbanan i Hfrs). (H. Backman, Historik över brobyggnadsverksamheten i Finland, 1931; Brobyggnadskonstens utveckling i Finland, 1947)
Landets tio längsta landsvägsbroar
1978: 2002  1978 2002
Bro Kommun Längd   Byggnadsår
[Replotbron Korsholm 1045   1997]
Tähtiniemibron  Heinola   925 1993
Kärkistensalmi bro  Korpilax   788 1997
Saimenbron  Puumala   781 1995
Lappviks bro Hfrs 582 597 1965
Mansikkakoski Imatra   557 1973
Suvantokatu Joensuu   542 1974
Suvantosilta Joensuu 541   1974
Mansikkakoski Imatra 538   1973
Tervola bro Tervola   494 1975
Tervola älvbro Tervola 493   1975
Kirjavanjärvi bro Vichtis   481 1976
Kaitais sund Tövsala   477 1982
Aavasaksa  bro Övertorneå 459   1965
Komminselkä Varkaus 451   1972
Nordsjö bro Hfrs 416   1966
Kyrönsalmi Nyslott 390   1968
Brändö bro Hfrs 356   1957
Suutarinkorva Rovaniemi 330   1950


Uppslagsverket Finland (1982).

Tabellen kompletterad med uppgifter från 2002 hämtade 2014-01-21 från Uppslagsverkets nätupplaga. De nytillkomna är högerställda. Uppgifterna de olika åren skiljer sig en del:

  • i första upplagan tycks man ha glömt en del broar
  • nya broar har byggts
  • längden har reviderats
  • namn har förändrats



*       *       *

Broar, forsar, kvarnar etc. i
Nykarleby älv och Lappo å,
räknat från mynningen

+ i sista kolumnen avser höjder enlligt 1973 års grundkarta. Den större siffran ovanför och den mindre nedanför forsen.


         

Bro

 

 Fors Kvarn etc. Färdig-
ställande-
år		 +
Efter att Storbron bränts fanns under flera år en bro strax söder om Ragnörn. Nedfarten gick längs gravgårdsmurens södra sida. Den bropassagen användes tills nya bron blev färdig.
Ragnörforsen      
         
  Nybroforsen Kraftverket 1927  
Lillbron ”   1962 +5,0
+0,6
Kraftverksbron ”   1984  
Storbron     1817  
Storbrons föregångare        
  Stads- eller Juthforsen Stadskvarnen 1759  

 

   Värnamo kvarn
(Juthbacka kvarn)		 1878  
    Saarela kvarn    
    Korsåkers kvarn   +6,8
En bockbro uppsattes strax norr Brunnsholmen efter att Storbron bränts.        
Förbindelserna till Brunnsholmarna kan kanske också räknas som broar.        
    Joupers damm kunde ha blivit en bro. 1959 (ej färdigställd)  
Juthbackabron     1986  
Mellan Mickelsbacka o Forsbacka fanns sommartid bro på bockar. T.ex. Döbeln red över den då han från sitt högkvarter på Forsbacka red för att träffa Kulneff i Kauhava.        
  Forsbacka      
Juthas hängbro     1929  
Gasängsbron   Gasängskvarn    
    Kärrfors kvarn, där G. M. Hedström 1876 anlade en 1-ramig såg och en benmjölsfabrik   +8,8
+7,3
  Haraldsfors/ Sågholmen Kronobränneriet.
Haralds kvarn		 1781
1834		 +10,1
+9,0
Ytterjeppo hängbro     1928  
Riksåttan     196  


I brist på bro har man förmodligen rott över ån och kanske på vissa ställen haft flottar för transport av kor och hästar. Vissa av forsarna har kanske kunnat användas som vadställen.

Några andra broar är Råttbron vid gravgården, den lilla stenbron under Rajåkersvägen och träbron med de fina stenkistorna på Banvallen.

Vid Socklot vägskäl finns en stenbro, vars lock dock sedan många år tillbaka är av betong.


Läs mer:
Historien om en liten men viktig bro av Leif Sjöholm.
Sågar, kvarnar, bryggerier och övriga arbetsplatser av Erik Birck.
(Rev. 2014-10-12 .)