Den österbottniska byn

En samling minnesbilder

 
 


UTDRAG INNEHÅLL

 
     
 

Förord

Sid.

16.

Sundby [Gästgivars och Sammols-Ros]. Vilhelm Sandnäs, Pedersöre

127

19.

Socklot. Thure Sandvik, Larsmo

148

20.

Kovjoki. Joel Rundt, Helsingfors

156

61.

Historiskt kalendarium för Svenska Österbotten. K.V. Åkerblom

564

62.

Innehållsförteckning

571


(Inf. 2023-07-25.)

Förord


Styrelsen för hembygdsföreningen ”Svenska Österbottningar i Helsingfors” hoppades kunna hugfästa minnet av sin tjugufemåriga tillvaro den 24 april 1942 med en publikation om sin hembygd. Det nya krigets utbrott, som åvälvde föreningens medlemmar så många tunga uppgifter i andra värv, medförde emellertid ett inställande av de förberedande arbetena. Föreningens mångåriga ordförande, professor Tor Karsten, vars stora intresse för den planlagda publikationen i detta sammanhang bör nämnas, avgick den 12 september 1942 med döden, varigenom styrelsen miste en energisk medhjälpare.

I februari 1943 reorganiserades redaktionskommittén. Tanken att låta publikationen framträda i samma form som de tidigare årsskrifterna Bothnia (I—IV, 1922—1933 [artiklar]) övergavs med hänsyn till det ringa intresse, som publiken visat skrifter av blandat innehåll i tidskriftsform. I stället stannade redaktionskommittén för planen att behandla ett enhetligt österbottniskt ämne, belyst från en speciell synpunkt. På förslag av professor Helmer Smeds, vilken efter reorganisationen fungerat som huvudredaktör, beslöt redaktionskommittén att utgiva en bok om den gamla österbottniska byn. Upplösningen av de gamla byarna, som började vid sekelskiftet på grund av storskiftesregleringarna och senare fortsatte med nyskiftena, omgestaltade i grunden den österbottniska bygdens liv. En minnesteckning över de gamla byarna borde därför fås till stånd genom insamling av beskrivningar av personer, vilka genom självsyn och självupplevelse kände den österbottniska byn och dess liv och vilka i sin skildring kunde förena det upplevdas friskhet och känslobetoning med det större perspektiv, som avståndet i tid och rum skänker.

Det är givet att en bok av denna typ, vari många författare medverka, icke kan bli enhetlig i stil och ton. Trots redaktionens ansträngningar ha uppsatserna blivit mycket växlande till omfång och innehåll. Redaktionen har genom försiktiga strykningar och överarbetningar försökt uppnå någon likformighet och undvika upprepningar, vilket dock inte på alla punkter låtit sig göra. De olika socknarna äro mycket ojämnt representerade, beroende på svårigheten att vinna lämpliga medarbetare. I de olika uppsatserna förekommande ortnamn och dialektformer ha underkastats en granskning av filosofiedoktor Bror Åkerblom, varvid enhetlighet i fråga om beteckningen eftersträvats.

Det har icke varit görligt att anskaffa fotografier, som allsidigt och likformigt skulle illustrerat textbidragen. För bildmaterialets slumpmässiga art liksom för andra brister be vi om välvilligt överseende.

Tack vare understöd av föreningar, företag och privatpersoner samt subskriptionsteckningar i de österbottniska byarna har bokens utgivande trots dyrtiden säkerställts. Till alla dem samt till de personer, vilka varit oss behjälpliga att samla abonnenter, frambära vi vårt tack.

Författarna till de olika bidragen ha i många fall utan eller med ringa krav på ersättning ställt sina manuskript till förfogande och äro därför värda en särskild honnör.

Då Den österbottniska byn nu utges av trycket, hoppas vi, att den skall stärka känslan för hembygden hos svenska österbottningar när och fjärran, att den skall värma och lysa i ond tid.

Redaktionen.

Historiskt kalendarium för Svenska Österbotten

Sammanställt av K.V. Åkerblom

[Ej fet text i originalet.]

   

1303,

1 juni. Lappfjärd, Tjöck och Sastmola omtalas första gången. Jordägare där få av konung Birger tillstånd att fortfarande till odling begagna skogsmarker i Tavastland.

1348,

13 febr. Inbyggare i Närpes, Mustasaari och Pedersöre få i Kumo ett kungabrev på att de äga frihet att sig emellan köpa och sälja »allehanda ätande varor».

1357,

7 sept. Erik XII bekräftar i Åbo handelsfriheten för österbottningarna.

1384,

10 april. Korsholms slott omtalas under namnet Crysseborgh, då Bo Jonsson Grip uppdrager åt tio herrar att förvalta hans förläningar, tills sonen Knut blir myndig.

1434,

sommaren. Erik Puke samlar österbottningar och sänder dem under Joen Folkesson till Åland, där Kastelholm erövras av danskarna.

1440,

17 aug. Nuvarande sockengränsen mellan Kvevlax och Korsholm fastställes.

1491,

8 aug. Sedermera sockenrån mellan Malax och Petalax uppgås.

1533,

18 nov. Gustav Vasa inskränker österbottningarnas handelsfrihet, så att de därefter endast få »byta mat i mat».

1556,

4 april. Gustav Vasa befaller fogden på Korsholm att inrätta en avelsgård vid Korsholm. Samtidigt inrättas en likadan i Pedersöre på Pinnonäs.

1597,

24 febr. Klubbmännen lida nederlag mot Klas Flemings ryttare vid Santavuori i Ilmola.

1602,

18 febr. Hertig Karl är på Vörå prästgård och behandlar ansökningar av allmogen.

1606,

2 okt. Karl IX utfärdar fundationsbrev för Vasa stad.

l607,

22 aug. Karl IX ger sitt bifall till en anhållan från Kronoby, att Påras kapell måtte bli självständig socken.

[l607, Nykarleby socken bildades.]

1608,

28 juli. Ståthållaren Isak Behm får fullmakt att låta verkställa en jordrevning och skattläggning i Österbotten.

1608,

14 dec. Jakob de la Gardie d. ä. får Pedersöre och Nykarleby socknar i förläning.

1613,

13 mars, Gustav II Adolf är på Korsholm, på väg söderut, uppvaktas med en mängd ansökningar och giver 14 utslag.

1620,

7 sept. Nykarleby och Gamlakarlebystadsprivilegier.

1628,

19 aug. Biskop Isak Rothovius ger tillstånd till hållande av gudstjänster i det kapell, som uppförts i Solv.

1641,

3 febr. Trivialskolan i Nykarleby inviges.

1642,

25 febr., Vasa län har skilts från Uleåborgs län och fått en särskild landshövding, Hans Kyle, som nu är här och första gången får brev av regeringen.

1643,

29 dec. Posten börjar gå från Stockholm över Torneå, Uleåborg, Gamlakarleby och Vasa till Åbo.

1649,

5 dec. Per Brahe utfärdar på Åbo slott fundationsbrev för Kristinestad.

1650,

19 juni, Jacob de la Gardie d. y. får Pedersöre socken (218 hemman) i förläning.

1651,

26 mars. Gabriel Bengtsson Oxenstierna får grevskapet Korsholm och Vasa i förläning.

1652,

20 mars. Klas Åkesson Tott får Nykarleby, Lappo, Ilmola och norra Vörå i förläning; de bildade grevskapet Carleborg.

1652,

27 okt. Fru Ebba Brahe befaller fogden Henrik Tavast att anlägga Jakobstad och beviljar stadsprivilegier.

1669,

31 jan. Den första kyrkan i Terjärv inviges.

l674,

10 dec. Karl XI indrager förläningarna i Österbotten till kronan.

1676,

1 mars. Biskop Johan Gezelius d. ä. bifaller vid en visitation i Vörå oravaisbornas anhållan att få egen präst.

1683,

11 jan. Karl XI påbjuder, att trivialskolan i Nykarleby skall flyttas till Vasa.

1684,

2 febr. Invånarna i Korsnäs upprätta kontrakt om avlönande av egen präst.

1686,

5 aug. Nämndeman Jakob Knutsson (Puss) från Munsala väljes till riksdagsman.

1692,

28 dec. Kvevlax kyrka inviges.

1696,

7 aug. Stark nattfrost.

1696,

23 aug. Stark nattfrost vållar »stora hungersnöden».

1702,

20 juli. Invånarna i Pörtom upprätta kontrakt om avlönande av egen präst.

1706,

25 jan. Invånarna i Maxmo få tillstånd att bygga egen kyrka.

1706,

12 juni. Maxmo och Kerklax byar skiljas från Mustasaari och hänföras till Vörå.

1714,

19 febr. Finska armén blir slagen vid Napo by i Storkyro, varefter hela Österbotten ödelägges av ryssarna.

1732,

6 juni. Fredrik I ger sitt tillstånd till att bönehuset i Esse inviges till kyrka.

1733,

14 aug. Representanter för allmogen i södra Österbotten underteckna i Vasa knektkontrakt, varvid det ständiga knekthållet införes.

1742,

1 okt. General Kinderman öppnar i Vasa en lantdag för Österbotten, vilken har att skaffa underhåll åt de ryska soldaterna.

1743,

28 sept. Johan David Cneiff utnämnes till konsulent för fårskötseln i Österbotten. Han är den första lantbrukskonsulenten i vår landsdel; bosatt i Kaskö, verksam över 20 år.

1749,

25 aug. Konungen utfärdar den metod, enligt vilken den länge begärda nya skattläggningen i Österbotten skall verkställas.

1752,

14 juli. Kungen bifaller en anhållan från bönder i Nedervetil att få bygga egen kyrka.

1752,

18—19 juli. Konung Adolf Fredrik är i Vasa på resa »Norrbotten omkring» till Stockholm.

1757,

5 april. K. m:t utfärdar en förordning om storskifte, en åtgärd, som får stor betydelse i Österbotten.

1765,

10 okt. Tillstånd erhålles av K. m:t att inrätta ett lasarett i Österbottens hövdingedöme. Det öppnas i Vasa i november 1768; blir Vasa länssjukhus.

1765,

12 okt. Den raka landsvägen Toby—Närpes påbjudes av K. m:t. Den blir färdig 1777.

1765,

3 dec. Uleåborg, Gamlakarleby och Vasa erhålla fullständig stapelfrihet.

1766,

20 april. Jacob Påhlsson Heikus i Vörå, Österbottens mest uppskattade riksdagsman av bondeståndet under svenska tiden, omkommer på svag is på Oravaisfjärden på väg till kyrkan.

1766,

20 nov. Bönderna i Österbotten återfå full seglationsfrihet.

1775,

28 juni. Gustav III utfärdar i Åbo en ny förordning om storskifte i Finland, varigenom en övre gräns sättes för den jordareal, varje mantal skall erhålla, och överloppsjorden utlämnas åt kronan för nybyggen. Förordningen får den allra största betydelse för bebyggelsens och odlingens utbredning i Österbotten.

1776,

28 juni. Gustav III utfärdar förordning om Vasa hovrätts inrättande.

1776,

26 sept. Ett boktryckeri, det första i Österbotten, överföres med rådman Töhlbergs fartyg till Vasa.

1782,

24 mars. Replot, Vallgrund och Björkö byamän enas om byggandet av egen kyrka i Replot.

1785,

14 juli. Gustaf III bifaller till att Sideby blir särskild församling.

1785,

30 juli. Kaskö får stadsprivilegier.

1786,

1 nov. Vasa hovrätts nybyggda hus inviges.

1803,

1 febr. Prosten Anders Chydenius i Karleby dör.

1804,

5 febr. Johan Ludvig Runeberg födes i Jakobstad.

1808,

23 juni. Överste Johan Bergenstråle med 1090 man landstiger i Österhankmo och tågar till Vasa.

1808,

24 juni. Batalj i Vasa. Svenskarna tillbakaslås och ryssarna plundra staden.

1808,

20 juli. Striden vid Finby bro i Närpes.

1808,

13 sept. Slaget vid Jutas.

1808,

14 sept. Slaget vid Oravais.

1809,

5 febr. Häradsdomaren och riksdagsmannen Hans Mickels från Finby, Närpes, dör.

1814,

23 jan. Petter Klockars i Nykarleby, bondeståndets talman vid Borgå lantdag 1809, dör.

1816,

1 mars. Peter Johan Bladh, Kaskö stads skapare, dör på sin egendom Benvik.

1816,

31mars. Erik Cainberg från Nedervetil, den första kända bildhuggaren av finländsk härkomst, dör i Åbo.

1818,

14 jan. Zachris Topelius födes i Nykarleby.

1821,

»Den 31aug. efter en svår nordlig storm tog frosten hela skörden.»

1821,

13 dec. Kejsaren påbjuder, att de marknader, som ännu hållas på landsbygden i Finland, skola avskaffas.

1839

1 jan. Första numret av Wasa Tidning, svenska Österbottens första tidning, utkommer.

1841,

8 jan. Växelkontoret, en filial av Finlands bank, öppnas i Vasa.

1847,

2 jan. Vasa sparbank, den första sparbanken i Österbotten öppnas.

1849,

 10 okt. Tekniska realskolan, sedermera industriskolan öppnas i Vasa.

1852,

3 aug. Vasa stad ödelägges helt och hållet av en eldsvåda.

1856,

27 maj. Österbottniska Ångfartygsbolaget bildas och börjar med hjulbåtar av järn förmedla trafiken mellan Österbottens kuststäder och Petersburg.

1857,

1 sept. Vasa fruntimmersskola (nu Vasa svenska flickskola) öppnas.

1858,

13 jan. Större delen av Nykarleby stad brinner ned.

1859,

1 nov. De första eleverna intagas i Korsholms jordbruksskola.

1859,

1 dec. Ett telegrafkontor öppnas i Vasa.

1860,

7 juni. Regeringen bifaller till att en fyrklassig högre elementarskola får inrättas i Gamlakarleby (sedermera Gamlakarleby svenska mellanskola).

1862,

26 juni, Vasa läns lantbrukssällskap har konstituerande möte i Vasa.

1862,

1 aug. Första dagen för det nya Vasa som stad.

1867,

4 sept. En stark nattfrost vållar det största »fattigåret» i vårt land på 1800-talet.

1870,

21 april. Skalden Lars Stenbäck dör i Storkyro.

1873

1 sept. Nykarleby folkskollärarseminarium öppnas.

1875,

15 febr. Den första folkskolan i Korsholm, i Veikars by, öppnas.

1875,

6 juli. Lantbruksmöte och utställning i Vörå, varvid en slåttermaskin första gången visas i arbete i vår landsdel.

1879,

23 jan. Folkkirurgen Johan Jakob Bäck från Nykarleby socken dör i Vasa.

1883,

5 aug. Den första folkfesten i svenska Österbotten hålles i Vörå.

1883,

29 sept. Vasa-banan öppnas för trafik.

1886,

29 okt. Östermyra—Uleåborgsbanan öppnas för trafik.

1887,

10 juli. Telefonledning mellan Kristinestad och Vasa tages i bruk.

1888,

24 mars. Malax ungdomsförening, den första i svenska Finland, bildas på initiativ av studeranden Johannes Klockars.

1889,

25 jan. Anders Svedberg i Munsala dör.

1891,

3 nov. Folkhögskolan i Kronoby, den första i Österbotten, inviges.

1894,

17—20 juni. Den första sång- och musikfesten i Österbotten hålles i Vasa i samband med en stor lantbruksutställning.

1897,

24 jan. Vasa läns norra nykterhetskrets bildas vid möte i Kronoby.



K. V. Åkerblom.


Läs mer:
Svenska Österbotten i Uppslagsverket Finland.
Krönika.
(Inf. 2023-08-20.)

   
 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

 
  [Endast byar i Nykarleby landskommun är medtagna, men jag var lite nyfiken på hur många av artiklarna som var skrivna av lärare utbildade vid seminariet, så jag gjorde en linkcheck. 16 av de 30 första var det, men endast 36 av samtliga. Byarna redovisas norrifrån, så måhända beror det på att färre seminarister kom från Sydösterbotten.]  
     
 

Förord

Sid.
1.

Hembygden. Jacob Tegengren, Vörå

7
2.

Den gamla byn. Hjalmar Krokfors, Esse

8
3.

Rödsö. Verner Laxström, Vasa

9
4.

Korplax. Arne Räbb, Karleby

24
5.

Linnusperä. Emma Nylund-Pulkkis, Gamla Karleby

30
6.

Några drag och minnen från min hembygd. Anders Sandbacka, Sibbo

38
7.

Nedervetil by. Rud. W. Slotte, Vasa

43
8.

Norrby. Uno Högnäs, Karleby

49
9.

Kronoby kyrkby. Ernst Holm, Vasa

56
10.

Terjärv. Alfred Forss, Grankulla

61
11.

Kolam. M. E. Kulenius, Gamla Karleby

71
12.

Kortjärvi. Joel Granvik, Nedervetil

91
13.

I.arsmo kyrkby. H. E. Fagerudd, Larsmo och Rafael Lilius, Kristinestad

100
14.

Pedersöre kyrkby. Alarik Ahlström, Jakobstad

107
15.

Lepplax. Thor Portin, Åbo

117
16.

Sundby. Vilhelm Sandnäs, Pedersöre

127
17.

Den gamla byn. Hjalmar Krokfors, Esse

135
18.

Byn, som blev församling. Anders Pass, Purmo

140
19.

Socklot. Thure Sandvik, Larsmo

148
20.

Kovjoki. Joel Rundt, Helsingfors

156
21.

Drag ur Jeppo-bygdens historia. Edvin Sarelin, Jeppo

168
22.

Överjeppo. Verna Stenholm, Jeppo

172
23.

Munsala kyrkby. Reinhold Blomqvist, Munsala

189
24.

Kantlax. Valdemar Nyblom, Vasa

201
25.

Oravais kyrkby. Amanda Lassus, Vasa

223
26.

Gammelmor möter den stora friden. Jacob Tegengren, Vörå

234
27.

Karvsor. Erik Hofman, Åbo

236
28.

Kåvik. Martin Ingo, Vasa

254
29.

Lotlax. K. V. Åkerblom, Kvevlax

263
30.

Lålax. Lennart Enges, Vörå

271

31.

Rökiö. Hjalmar Hildén, Orimaitila

278

32.

Andiala. John Mannilin, Vasa

293

33.

Jörala. Ester Härtull, Vörå

301

34.

Rejpelt. Lennart Simons, Helsingfors

310

35.

Kvevlax, byrevy anno 1924. Edvard Berts, Kvevlax

318

36.

Vassor. Fritjof Vik, Kvevlax

321

37.

Petsmo. Edvard Berts, Kvevlax

327

38.

Västerhankmo. Evert Wahlstedt, Vasa

331

39.

Kvevlax kyrkby. Johannes Wiik, Kvevlax

339

40.

Gerby. Levi Jern, Korsholm

345

41.

Helsingby. Hugo Nygård, Korsholm

349

42.

Björkö. Anders Ohls, Björköby

355

43.

Solv kyrkby. Evald Strandén, Grönkulla

364

44.

Sundom. Ernst August Mitts, Vasa

370

45.

Brännö. Matts Edvard Benns, Malax

378

46.

Havrasgränd, Hugo Staaf, Malax

387

47.

Bergö. Petter Nyback, Bergö

392

48.

Petalax Gammelby. Viktor Smeds, Helsingfors

400

49.

Molpe. Alvar Enberg, Närpes

426

50.

Velkmoss. Oskar Emil Lång, Vasa

443

51.

Övermark. Albert Brommels, Närpes

452

52.

Minnen och traditioner från Närpes. J. A. Södergrann, Närpes

462

53.

Norrnäs. J. G. Skomars, Kaskö

475

54.

Tjärlax. J. A. Södergrann, Närpes

484

55.

Näsby. Einar Strandberg, Helsingfors

521

56.

Pjelax. August Tåg, Närpes

532

57.

Sjöbobacken i Kaskö. Oscar Nissén, Helsingfors

537

58.

Tjock Överby. S. Lillandt, Helsingfors och Ragnar Erlund, Tjöck

546

59.

Dagsmark. Bertel Forslin, Åbo

551

60.

Sideby. Frans Teir, Gamla Karleby

557

61.

Historiskt kalendarium för Svenska Österbotten. K.V. Åkerblom

564

62.

Innehållsförteckning

571

63.

Karta

573


(Rev. 2024-01-21 .)