Den
österbottniska byn
En
samling minnesbilder
Förord
Styrelsen för hembygdsföreningen ”Svenska Österbottningar
i Helsingfors” hoppades kunna hugfästa minnet av sin tjugufemåriga
tillvaro den 24 april 1942 med en publikation om sin hembygd. Det nya
krigets utbrott, som åvälvde föreningens medlemmar så
många tunga uppgifter i andra värv, medförde emellertid
ett inställande av de förberedande arbetena. Föreningens
mångåriga ordförande, professor Tor
Karsten, vars stora intresse för den planlagda publikationen
i detta sammanhang bör nämnas, avgick den 12 september 1942
med döden, varigenom styrelsen miste en energisk medhjälpare.
I februari 1943 reorganiserades redaktionskommittén. Tanken att
låta publikationen framträda i samma form som de tidigare årsskrifterna
Bothnia (IIV, 19221933 [artiklar]) övergavs med hänsyn till
det ringa intresse, som publiken visat skrifter av blandat innehåll
i tidskriftsform. I stället stannade redaktionskommittén för
planen att behandla ett enhetligt österbottniskt ämne, belyst
från en speciell synpunkt. På förslag av professor Helmer Smeds, vilken efter reorganisationen
fungerat som huvudredaktör, beslöt redaktionskommittén
att utgiva en bok om den gamla österbottniska byn. Upplösningen
av de gamla byarna, som började vid sekelskiftet på grund av
storskiftesregleringarna och senare fortsatte med nyskiftena, omgestaltade
i grunden den österbottniska bygdens liv. En minnesteckning över
de gamla byarna borde därför fås till stånd genom
insamling av beskrivningar av personer, vilka genom självsyn och
självupplevelse kände den österbottniska byn och dess liv
och vilka i sin skildring kunde förena det upplevdas friskhet och
känslobetoning med det större perspektiv, som avståndet
i tid och rum skänker.
Det är givet att en bok av denna typ, vari många författare
medverka, icke kan bli enhetlig i stil och ton. Trots redaktionens ansträngningar
ha uppsatserna blivit mycket växlande till omfång och innehåll.
Redaktionen har genom försiktiga strykningar och överarbetningar
försökt uppnå någon likformighet och undvika upprepningar,
vilket dock inte på alla punkter låtit sig göra. De olika
socknarna äro mycket ojämnt representerade, beroende på
svårigheten att vinna lämpliga medarbetare. I de olika uppsatserna
förekommande ortnamn och dialektformer ha underkastats en granskning
av filosofiedoktor Bror Åkerblom, varvid
enhetlighet i fråga om beteckningen eftersträvats.
Det har icke varit görligt att anskaffa fotografier, som allsidigt
och likformigt skulle illustrerat textbidragen. För bildmaterialets
slumpmässiga art liksom för andra brister be vi om välvilligt
överseende.
Tack vare understöd av föreningar, företag och privatpersoner
samt subskriptionsteckningar i de österbottniska byarna har bokens
utgivande trots dyrtiden säkerställts. Till alla dem samt till
de personer, vilka varit oss behjälpliga att samla abonnenter, frambära
vi vårt tack.
Författarna till de olika bidragen ha i många fall utan eller
med ringa krav på ersättning ställt sina manuskript till
förfogande och äro därför värda en särskild
honnör.
Då Den österbottniska byn nu utges av trycket, hoppas vi,
att den skall stärka känslan för hembygden hos svenska
österbottningar när och fjärran, att den skall värma
och lysa i ond tid.
Redaktionen. |