UNDER ARBETE

Westwood Oy Ab

Oy Westwood Products Ab

Oy Westwood Ab
Nykarleby Såg & Snickeri
Bröderna Westerlunds Såg och Snickeri

Arbetaregatan 1–3


Innehåll

Några milstolpar
Föetagsnamn och ägare
Vd:ar
Anläggningen på 1950-talet
Leif Westerlunds personalminnen
Anläggningen ca 2020
Företagspresentation 2021
Antalet anställda
Artiklar



Några milstolpar



Företagsnamn och ägare

År   Namn Ägare
1947   Bröderna Westerlunds Såg- och Snickeri Erik och Stig Westerlund
1963 16 Nykarleby Såg & Snickeri Erik Westerlund
1975-79?   Kb Westwood Ky Erik Westerlund
1981   Ab Westwood Oy? Oy Nykra Ab
1984 3 Ab Westwood Oy? Peter Söderqvist, Roger Westerlund och Krister Sjölind
1993 9 Oy Westwood Products Ab
(eller Product?)
14 anställda, Roger Westerlund, Ingmar Berg, Sten Skytte, Tomas Wargh och Arto Ranta
2005 12 ?Westwood? Wedeco Group, Tomas Wargh, Tomas Skott och Ingmar Berg.
2014 9 ?Westwood? Sunwood, Peter Käld
2017 >4

Westwood Oy Ab

Klätterbjörken Ab (58 %), Rickard Snellman (via PRS Partners Ab), Stefan Nyman och Anders Wargh.

 

 



Vd:ar

År Ant. år Vd
?    
(1983)   Sixten Åhman
1984   Krister Sjölind
1993 9 Arto Ranta
1995?   Sten Skytte
(2004)   Tomas Wargh
    Kjell Rudnäs
(2014)   Ville Hautala
2014   Peter Käld
2017 >7 Rickard Snellman
 
(0000)= Vd det året, men okänt när han utsågs.
*     *     *

Anläggningen på 1950-talet


Bröderna Westerlunds Såg- och Snickeri vid korsningen Bankgatan-Östanlid, mot nordväst. Annons om att man flyttat till platsen.
Bröderna Westerlunds Såg- och Snickeri vid korsningen Bankgatan-Östanlid, från sydost. Kan även var Jakobstads trävaru, beroende på fotograferingsåret. Grönkulla handikappboende och stadsveterinären finns på platsen idag. Annons om att man flyttat till platsen.
Foto 1950-talet, senast 1958.


Jakobstads trävaru köpte anläggningen av Westerlund. Fjalar ”Lala” Olson som jobbade där följde med firman till Jakobstad där den verkade till för två år sen på Bottenviksvägen, granne till Påras. Vid Jakobstads trävaru köpte seminaristerna slöjdvirke för exklusiva pjäser i bl.a. mahogny och alm, ja även teak! Men naturligtvis fanns det möjlighet att köpa vid Gräggs i Sundby, Haralds såg vid Haralden och av bönder vanligt byggvirke.



Lars Pensar 2019-03-14.
(Inf. 2020-03-21.)
*     *     *

Leif Westerlunds personalminnen

Några av de anställda kommer jag nog ihåg, men de varierade en hel del under årens lopp och under säsongerna. Men här är några namn.
     När snickeriet grundades var Eriks bror Birger (min farbror alltså) också med och företaget hette då bröderna Westerlunds såg och snickeri. Birger med frun Erna och två barn emigrerade i slutet på 50-talet till Sverige och bosatte sig i Falun där Birger fortfarande bor.
     Rätt tidigt kom Ragnar Damberg från Källbacken med som anställd och han ansvarade i huvudsak för brädhyvlingen. En av dem som kanske var allra längst anställd var Jarl ”Lala” Olson, också han från Källbacken. Han kom som ung pojke och fortsatte till dess han började studera till byggmästare i Vasa någon gång på 60-talet och var anställd som övervakande byggmästare när den nya fastigheten byggdes vid Kovjokivägen. Ungefär samtidigt som Lala var också Väinö Jokela anställd, men han flyttade också till Sverige någon gång i början på 60-talet. Boris Bränn jobbade säkert mer än tio på snickeriet.
     På den tiden började minkhusbyggandet ta fart, vilket ledde till en hel del säsongarbetare under sommartid och det är rätt många Nykarlebypojkar som sommarjobbat på snickeriet.
     På gamla stället (där veterinärbostaden numera finns) jobbade också Armas Markkula och Olavi Ukkonen under flera år. En som jobbat nästan hela sitt yrkesverksamma liv på snickeriet och började på det gamla stället och sen fortsatte på det nya vid Kovjokivägen var Jarl ”Jalle” Nystrand från Forsby, ursprungligen från Markby. Gösta Kling jobbade också många år på hyvleriet.
     Några namn till. Bertel Nyström alias prins Bertel [jag har också hört Greven av Lojlax] var också anställd under flera år, likaså tvillingarna Börje och Bertel Linqvist från Forsby. Bröderna LaitalaErkki och Martti tror jag de hette, hängde med nåt år. De blev visst minkfarmare på Frillmossen sen. Det första året efter att Erik köpt sågen av Armas Mäenpää och startade opp den på nytt var det i huvudsak Erik och Jens Sund som skötte sågandet.
    Nån kortare period jobbade också Roger Sund på snickeriet. Ett par somrar efter att han redan bodde i Sverige hörde också Frank Lind till skaran av sommarjobbare liksom också Håkan Kivinen, tandläkaren som ju är död sedan några år tillbaka.



Leif Westerlund. Stig Haglund meddelade att han jobbade på snickeriet från 1969 till 1976 med avbrott för militär och en vinter i Kvevlax hemslöjdsskola.
(Inf. 2020-03-03.)

*     *     *

Anläggningen ca 2020


På kartan från Kartapaikka i mars 2021, med Järnvägsgatan i mitten, ser vi Westwoods anläggning med ca 4 600 m² byggnadsarea. Den mittersta delen med ljust tak är den första. Nedanför den hallen från 1989. I norr strax utanför bilden finns f.d. Nykra, nuvarande Botnia Marin, i väster Jakobstads Byggnadstjänst och i sydväst Ekopaint.

*     *     *

Företagspresentation

Om oss – Kunskap, erfarenhet och kundfokus

Närmare 50 000 trappor har levererats från fabriken i Nykarleby av österbottniska hantverkare under Westwoods mer än 50-åriga historia.

Det här gör Westwood till en pålitlig partner och specialist på trätrappor och räcken.

Bland våra kunder finns allt från familjer som förverkligar sina drömhem till stora hustillverkare och byggfirmor som kräver hög kvalitet och kapacitet för stora leveransmängder inom utsatt tid.

Oberoende vilket kundsegment du tillhör får du alltid en bra betjäning när du kontaktar Westwood.

Kundfokus och nöjd personal är det som Westwoods strategi bygger på och vi har byggt upp vår verksamhet för att kunna svara mot de olika behov våra kundgrupper har.

Westwood är idag, förutom en ansedd trapptillverkare i Finland med rötter i Österbotten, även en del av en stark nordisk trappkoncern där vi deltar i den operativa ledningen som finska delägare.

Det här ger oss en god grund att bygga på och förverkliga vår strategi, där hela personalen arbetar för att ständigt utvecklas och gemensamt trappa uppåt. En nöjd personal genererar nöjda kunder!

Trappan är hemmets mest använda möbel och den har ofta en central plats i hjärtat av hemmet. Därför är trappan en hjärtesak för oss och vårt hjärta klappar för att inreda nordiska hem med snygga och säkra trapplösningar och räcken.

Vi finns till för dig!



Om oss på företagets webbplats i mars 2021. Under årens lopp har man tillverkat byggnadssnickerier så som fönster, dörrar och köksinredningar, vävstolar, möbler, möbelstommar, båtinredningar, minkhus och andra farmförnödenheter, haft hyvleri och virkesförsäljning.
(Inf. 2020-03-21.)
*     *     *

Antalet anställda

Sammanställning av antalet anställda som nämnts i artiklar genom åren.

 
 
                                                                                         
70
60
50
40
30
20
10
 
1965
1970
14*
1976
8
1984
20+
1986
30
1989
48
1991
43
1992
37
1993
14
1995 2003
53
2004
52
2005
ca 60
2007
ca 70
2014
32

2017

15?

2020
ca 20
*= år okänt
*     *     *

Artiklar

 
Där fotograf ej anges är det artikelförfattaren.

     Abcd= Westwood nämns i förbigående.

   
Flyttannons 1950
Annons 1953
Annons 1963
Annons 1974
Annons 1975

Furumöbler i bastukammarn väckte beundran i Nykarleby – Nu även i affärskretsar

1976

Nkby-snickeri får kommunal borgen?

1978
Ledig plats 1979
Nykra köper Westwood 1981
Nykra köpte Westwood
Tänk på trappan när bygget startar 1983
Tre köper Westwood 1984
Annons 1986
Westwood söker sig nya exportmarknader
Westwood söker hall i grannkommunerna
Staden bygger åt Westwood 1989
Westwood köper del av Bärklars. Tillverkning igång ännu i vår i Esse

     Holm ny bas för styrelsen

Industrihall i Nykarleby spränger kostnadsberäkning
Tackar nej till kommunal hall. Westwood bygger i egen regi
Nkby borgar för Westwood
Taklag firades på Westwoods nya hall
Westwood årets företag i Jstadsnejden. Störst i Finland på färdiga trappor
Bostadsproduktion står stilla. Westwood kortar veckan 1991
Westwood söker kommunal borgen

     Södra portens affärsprojekt avancerar

Nykarleby och Sollefteå spikade kontakter i trä
Mankot 1,5 Mmk. Likviditetskris förde Esswood i konkurs
Westwood sökte sig i konkurs 1992
Westwood rekonstruerat. Anställda blev nya ägare. 1993
Stöldförsök vid Westwood

     Nykarleby stad i tvist om träd

1996
Lediga platser 1997
Brand hotade Westwood 1998
Westwood satsar på japanska marknaden 2001
Träföretag tar sikte på Irland 2004
Utbildad kock fick smak för trä. Träbranschen vill nå unga
Westwood bygger lager 2005
Wedeco tar över Westwood. Wedeco köpte Westwood
Taket brann vid Westwood
Lediga platser
En trappa är mer än en stege till andra våningen 2007

     Jakobstadsföretag med och lyfte Wedeco

Westwood inleder samarbete med SSC i Skellefteå 2011
Trapptillverkare slår ihop sina påsar 2014
Westwood trappar ner. Westwood måste spara
Westwood sålt till svenskar. Westwood i svensk ägo 2017
Annons
Trappan har blivit en möbel 2019

Nykarlebyföretaget Westwood köper varumärket Jussi-Portaat

2020

*     *     *
Sågade och hyvlade trävaror
Björk- och ädelträfaner
Snickeriarbeten mottagas
Förmånliga priser
   
 

Bröder Westerlunds Snickeri

  NYKARLEBY — TEL. 162


Jakobstads Tidning den 13 mars 1953.
(Inf. 2021-03-21.)


*     *     *
  Sågade och hyvlade
 

Trävaror

 
  • BJÖRK- och ÄDELTRÄFANER
  • SNICKERIARBETEN MOTTAGAS
  • FÖRMÅNLIGA PRISER
  • VI SÄLJER SCHAUMANS DÖRRAR
  • SÅGSTOCKAR KÖPES
  • FRAKTSÅGNING UTFÖRES
   
 

Bröder Westerlunds Snickeri

  NYKARLEBY — TEL. 20 162


Jakobstads Tidning den 7 april 1963.


Fraktsågning innebär att skogsägaren för sina stockar till sågen och får dem sågade. Notera att annonsen tio år efter senaste annonsering till stor del är samma och att telefonnumret fått fem siffror efter automatiseringen 1959.


(Inf. 2021-03-21.)


*     *     *

B Y G G A R E  O B S !

 

Sågade och hyvlade varor till förmånliga priser.

 

Större partier extra förmånligt, kan levereras direkt till byggnadsplatsen. TAG KONTAKT!

NYKARLEBY SÅG & SNICKERI TEL. 20 162 (PRIV. 20 158)


Jakobstads Tidning den 28 februari 1974.
(Inf. 2021-03-21.)


*     *     *

 

ÄRADE
BYGGARE 

Med väggar och vattentak på bygget behöver Ni hyvlat virke så som lister och paneler

 
Vi har i lager:
  — inner- och ytterpaneler
— golv-, foder- och taklister
— olika dimensioner hyvlat virke
— olika dimensioner utskotts- och
     fullkantvirke
— inner- och ytterdörrar
 
På beställning:

— fönster
— inredningar

VÄND ER MED FÖRDEL TILL OSS.
 

Nykarleby Såg & Snickeri

Tel. 20 162


Jakobstads Tidning den 6 september 1975.
(Inf. 2021-03-21.)


*     *     *

Furumöbler i bastukammarn väckte beundran i Nykarleby
– Nu även i affärskretsar

DET BÖRJADE med att Erik Westerlund, ägare till Nykarleby såg och snickeri tillverkade ett möblemang till sin egen bastukammare. Allt fler som såg möblerna bad honom: gör ett åt mig också. Då fick Erik och sonen Roger idén — varför inte satsa på tillverkning av ett fritidsmöblemang i furu. För ett par veckor sedan deltog de i konsumtionsmässan i Helsingfors med sitt möblemang, som de designat tillsammans.


— Det var nästan som att vinna på lotto, säger Roger Westerlund. Vi fick så mycket kontakter och förfrågningar på en gång att vi bara hunnit följa upp en bråkdel och vet inte alls vart det leder. Ännu är produkten så splitterny att man inte ens börjat producera, än mindre skrivit försäljningskontrakt, men underhandlingar pågår.

Far och son Westerlund är försiktiga generaler och tar inte ut någon framgång i förskott. De berättar ändå att om man får tro alla intresserade försäljare blir det inget problem att placera produktionen.

Det är ett prydligt möblemang de provtillverkat, helt i kompakt furu med dynor i markisväv. Det finns två längder på soffan, ett rustikt furubord och stolar i samma stil.

Så småningom kommer serien kanske att kompletteras med en säng. Om det blir tillverkning, alltså, är de båda måna om att framhålla.

Nykarleby såg och snickeri är ett rätt gammalt företag, som startades som Bröderna Westerlunds såg och snickeri på 1947 med att såga slipersklabbar till järnvägen mellan Nykarleby och Kovjoki. Med den gamla kultändaren har man sågat till många gårdar i nejden. Innan det hade Erik Westerlund haft en såg i Lappland, Muonio drygt ett år och sågat stock för återuppbyggnaden där.

År 1960 tog Erik Westerlund ensam över och företaget bytte namn. Man sysslade med byggnadssnickerier, fönsterkarmar, dörrar, köksinredningar och smärre beställningssnickerier. Dessutom har man hyvleri och virkesförsäljning.

Också minkhus och andra farmtillbehör tillverkar man och på den fronten har det varit livligare i år igen efter en nedgångsperiod.

Tidigare snickrade man också möbelstommar som underleverantör till Bjarne Dahlqvist och nu är det båtinredningar som är aktuella. Två inredningar har tillverkats till Finn 26-serien och fler är på kommande. De båtinredningar man gör är i teak och högsta kvalitet. Också till Nykra har man snickrat inredningar och tillverkat transportbockar.

Erik Westerlund har skött företaget ensam till 1974 då sonen Roger, maskiningenjör, kom hem för att hjälpa till. Roger arbetade innan dess på Wärtsiläs skeppsvarv och var med om att bygga lyxkryssare som Song of Norway. I bakgrunden låg dock hela tiden detta att återvända till Nykarleby och familjeföretaget.

Han har förresten båtar som specialintresse — seglar en drake och bygger just nu en Finn 26. Båtinredningar intresserar därför speciellt.

Pappa Erik, som sysslat som egenföretagare i trettio år, är naturligtvis glad åt att ha sonen hemma igen.

— Det var en förutsättning för att någon utbyggnad här skulle bli av.



Här är sommarstugemöblemanget som väckte sådant intresse på mässan i Helsingfors. Roger Westerlund är nöjd med det mottagande den nya produkten fick och tycker att det är roligt att få försöka ned något nytt.


Spåneldning bästa lösningen

Nykarleby såg och snickeri har nämligen byggt ut en hel del de senaste åren. Man har bl.a. förstorat hallen med 500 m² och har nu produktionsutrymmen på 1 500 m². Hallen byggdes i egen regi och man fick därigenom för en tredjedel av det pris som den skulle betingat byggd på entreprenad.

Att bygga billigt är heller inte bra. Erik Westerlund tror själv att det var på den billiga hallen det berodde att man inte fick lån från u-fonden. Man trodde helt enkelt inte att det skulle gå att bygga för den kostnad man kalkylerat. Men det gick.

Utom tillbyggnaden har man övergått till spåneldning, vilket betytt att man sluppit bekymret med spånhanteringen och i stället fått ett billigt bränsle. I fjol gick det åt 3 000 liter olja jämfört med 1 000 liter per vecka tidigare. I stället för att man tidigare fick 5 mk per kubikmeter för spånen kan man nu räkna 30—35 mk per kubik genom att man eldar upp den.

— Bästa tänkbara användning för vår del, konstaterar Erik Westerlund.

Åtta anställda har Nykarleby såg och snickeri i dag — fjorton har man haft som mest. Kommer möbelproduktionen igång måste man nog fördubbla arbetsstyrkan, vilket är lättare sagt än gjort. Det finns helt enkelt inte maskinsnickare att få i nejden.

Hundra möblemang i månaden räknar man med att kunna producera till en början.

— Sedan får vi se, säger Roger, om det blir något av.

Roger vet nu att man har betydligt mera bekymmerslöst som anställd — nog har man bättre lön och kortare arbetsdag också som anställd än som egen företagare har råd med. Men man hoppas ju alltid på framtiden och visst är det intressant att syssla med eget.

Erik Westerlund är nöjd med Nykarleby och säger att han har inte något att klaga på.

Att det däremot allmänt sett blivit betydligt kärvare att vara företagare, främst när det gäller kostnadsökningarna och den växande byråkratin, håller han med om.

— Men säger han, bekymren är nog de samma nu som de var förr. Att få debet och kredit att gå ihop.


Inger Luoma, Jakobstads Tidning den 3 oktober 1976.
(Inf. 2021-03-21.)


*     *     *

Nkby-snickeri får
kommunal borgen?

NYKARLEBY Såg och snickeri i Nykarleby planerar att bygga ut sin snickeribyggnad på industriområdet och anhåller om att staden beviljar kommunal borgen för ett lån på 200.000 [?] mk. Stadsstyrelsen föreslår för fullmäktige att borgen beviljas för utbyggnaden som kommer att ge flera nya arbetsplatser. Tillbyggnaden omfattar 400 kvm och har kostnadsberäknats till 310.000 mk.


Nykarleby såg och snickeri har gått in för en ny produkt, trätrappor för inomhusbruk och har tecknat ett treårigt avtal med ett svenskt företag, Nordlamell Ab i Ljusdal.

Efterfrågan på trappor är stor och några avsättningssvårigheter är det inte, säger ing. Roger Westerlund som är produktionschef vid snickeriet. Tvärtom ligger svårigheterna i att kunna tillgodose efterfrågan och det är därför som utbyggnaden måste ske.

Snickeriet omfattar i dag 850 kvm [?, 1976 hade man 1500 m²] och utbyggnaden skulle innebära en 50-procentig utökning av utrymmena. Den nya delen är tänkt att användas för råvaruhantering, lamellimning och första bearbetning av materialet och skall möjliggöra en jämnare och bättre strömning genom snickeriet, säger Westerlund.

Som säkerhet för borgen erbjuder företaget staden en inteckning i tillbyggnaden motsvarande borgenssumman. Nykarleby såg och snickeri har tidigare beviljats kommunal borgen för 75.000 mk, men den borgensförbindelsen utnyttjades aldrig eftersom betryggande säkerhet då kunde ordnas på annat sätt.

Sedan avtalet med det svenska företaget tecknades har arbetsstyrkan vid snickeriet ökats från sju till tretton personer. Sedan tillbyggnaden är klar beräknar man att arbetsstyrkan på produktionssidan efterhand skall stiga till 19 personer.

Nykarleby såg och snickeri tillverkade tidigare bland annat möbelstommar till Bjarne Dahlqvists möbelfabrik samt inredningssnickerier och farmtillbehör. Nu har man förutom trapporna också furumöbler och vävstolar i furu under produktion. Tills vidare har man hunnit tillverka ett trettiotal trappor — alla för export. Också resten av åtminstone årets produktion kommer att gå på export.

Kontakten till det svenska företaget har Nykarleby såg och snickeri fått genom Viexpo i Jakobstad.

Fullmäktige behandlar företagets borgensansökan vid ett möte den 13 juni. Om beslutet blir positivt kommer byggnadsarbetet att påbörjas genast för att de nya utrymmena skall kunna tas i bruk i höst.


Jakobstads Tidning den 2 juni 1978.
(Inf. 2021-03-21.)


*     *     *
 

Vi anställer en

TEKNIKER eller BYGGMÄSTARE

 

som arbetsledare på vårt snickeri.

  Sökande bör ha erfarenhet av arbetsledaruppgifter och kännedom om träbearbetning.
Förfrågningar besvaras av E. Westerlund.
  Ansökan med löneanspråk sändes före den 11. 9. -79 till

KB Westwood   66900 Nykarleby, tel. 967-20 162

 

 

Vi behöver ett antal

SNICKARE samt en HYVLARE

 

till vårt snickeri i Nykarleby

Kb Westwood   66900 Nykarleby, tel. 967-20 162


Jakobstads Tidning den 2 september 1979.
(Inf. 2021-03-21.)


*     *     *



En rejäl trappa
— vacker och funktionell

 
Återförsäljare i Jakobstad:
 
SNICKERICENTRALEN.

Kb Westwood Ky  

Nykarleby, tel. 967-20 162


Jakobstads Tidning den 26 oktober 1979.
(Inf. 2021-03-21.)


*     *     *

Tänk på trappan när bygget startar



Trappan är en viktig detalj som byggaren ofta glömmer att planera i tid. I värsta fall går det då så att ingen av våra 200 standardmodeller passar in, berättar Sixten Åman, VD vid Westwood i Nykarleby.


TÄNK på trappan i tid!

DENNA VÄDJAN kommer från Sixten Åman, VD för Nykarleby-företaget Westwood, och riktar sig till de som bygger eller renoverar hus i två våningar.

MED EN årlig produktion som uppgår till närmare 2.000 trappor är Westwood en av de ledande tillverkarna i Finland.


Av erfarenheterna från de senaste årens produktion framgår det att 10—15 procent av trapporna av en eller annan orsak måste specialkonstrueras. Något som betyder att trappan blir såväl opraktisk som dyr.

— Viktigast är att man har ett tillräckligt stort hål i mellantaket och reserverar tillräckligt med utrymme i nedre våningen, berättar Åman.

Trapptillverkarna i Nykarleby har många exempel på byggare och renoverare som beaktat sin trappa alldeles för sent.

— Höjden har i alla fall en byggare som hade gjort ett hål på 1,20x1,20  och ville ha en trappa genom det. Vi rekommenderade honom att ta kontakt med en hisstillverkare, skrattar Åman.

Problemtrapporna tar upp en så stor del av företagets kapacitet att man på skoj antagit mottot: ”Underverk utföres medan ni väntar. Mirakel tar lite längre tid.”

Den byggare som inte beaktat trappan tillräckligt står inför det faktum att han måste göra hålet mellan våningarna större eller betala för en specialgjord trappa.

— Vanligen blir det så att man väljer att beställa trappan trots att den blir dyr och opraktisk. Istället för att bygga om en dag eller två väljer man att dras med en trappa som inte är bra resten av livet, konstaterar Åman.

Men det är inte bara privata byggare och renoverare som slarvar på det här området. Också arkitekter och planerare visar ibland en förbluffande okunskap vad trappor beträffar.

— Byggförordningarna ger mycket klara direktiv hur en trappa får se ut. Som exempel kan nämnas att trappans stegbredd måste vara minst 25 cm och steghöjden får inte vara högre än 19 centimeter, berättar Åman.

Det är de här bestämmelserna tillsammans med en mängd andra som gör att en trappa inte kan se ut hur som helst. En regel är att ju högre höjden är, desto länge utrymme behövs för trappan. Som en tumregel kan nämnas att för en normal andravåning krävs 5.50 meter plats för en rak trappa. Öppningen till andra våningen är av stor betydelse, men det innebär inte att den skall vara lika stor som det utrymme som trappan kräver. Byggförordningen stadgar om en minsta frihöjd på 195 centimeter, vilket betyder att ett par trappsteg kan bli utanför gluggen.

— Det är alltid bäst om byggaren tar kontakt och förvissar sig om att det finns standardtrappor som passar in. Och det är bra om han gör det så tidigt som möjligt, helst innan han börjar med mellantaket.

De trappor man vid Westwood konstruerar speciellt för en byggare blir åtminstone tusenlappen dyrare. Trappan kommer i de flesta fall inte upp till den kvalitet som de standardiserade trapporna.

Westwood i Nykarleby är, efter en omstrukturering inom branschen för några veckor sedan, den andra största tillverkaren efter marknadsledande Sasmo. Omstruktureringen bestod i att Sasmo köpte den tredje största trapptillverkaren AH-Porrraskaluste med Proba-trapporna.

— Om man ser till det faktum att det idag finns en efetrfrågan på cirka 5.000 trappor per år i Finland och att vi här vid Westwood har en total kapacitet på 3.000 trappor, förstår man att det råder stor överkapacitet i branschen, menar Åman.

Exporten är därför viktig och för Westwoods del är Norge just nu den viktigaste exportmarknaden. Sverige höll på att bli viktig för avsättningen, men devalveringen satte stopp för den gynnsamma utvecklingen. Som underleverantörer till finländska hustillverkare exporterar Westwood trappor till de flesta europeiska länder samt USA och Israel.


K-G Olin, Jakobstads Tidning den 3 september 1983.


En viktig sak man inte nämnde var trappformeln, som säger att 2 steghöjder + 1 stegdjup= 600–650 mm, helst 620–630 mm. Det innebär att om man vill ha en lägre steghöjd behöver man ha djupare steg för att komma till samma värde i trappformeln. Detta för att trappan ska bli gångvänlig.


(Inf. 2021-03-21.)


*     *     *



Jakobstads Tidning den 9 september 1986.
(Inf. 2021-03-21.)


*     *     *

Störst här hemma

Westwood söker sig nya exportmarknader



Den växande exporten till Norge skall garantera att Westwood i Nykarleby kan fortsätta sina framgångar i trappbranschen. Verkställande direktör Krister Sjölind berättar att 20 procent av produktionen idag går på export. I bakgrunden en av de 30 anställda, Ulla-Maja Rajakangas.


Marknadsledare i Finland, en kraftigt växande exportverksamhet och en tillverkning på 2.500 trappor per år. Det är några av de fakta som Oy Westwood Ab i Nykarleby, som fyller 40 år idag, kan räkna på sitt pluskonto.

På minussidan kan företaget räkna en tung kapitalstruktur, en stagnerande hemmamarknad och ett svagare år än beräknat i år. Men verkställande direktör Krister Sjölind säger att fördelarna överväger och han är idag mycket optimistisk för Westwoods framtid.


Vi har kommit in på den norska marknaden och kommer att expandera där. Marknaden i Norge är betydligt större än den i Finland. Där vill man ju bygga alla småhus i två våningar. Om vi här räknar med att det säljs totalt 5.000 trappor varje år så är motsvarande siffra i Norge 25.000, berättar han.

Westwood tillverkar enbart trappor och har en 40 procents marknadsandel i vårt land. Företaget har en omsättning på ca 8 miljoner mark och sysselsätter 30 personer.

— Det kan ses som både en fördel och en nackdel att vara helt koncentrerad på en produkt, fortsätter Sjölind.

— När det går bra på marknaden är det en fördel att kunna koncentrera resurserna. Men när läget är dåligt är man kanske för ensidig. Vi har också sökt alternativa produkter, men har ännu inte hittat något som skulle passa och som inte minskar på kapaciteten för trapptillverkningen.


Westwood grundades 1946 av bröderna Erik och Birger Westerlund. Verksamheten började med en såg och så småningom utvecklades snickerisidan. Efter många skeden började man 1978 tillverka trappor för export till Sverige.

Bolaget råkade i ekonomiska svårigheter och såldes till Nykra som fortsatte med produktionen av trappor. I december [1984] övergick Westwood sedan i de nuvarande ägarnas, Peter Söderqvists, Roger Westerlunds och Krister Sjölinds, ägo.

— Vi satsade på en kraftig marknadsföringskampanj som speciellt riktade sig till de stora byggföretagen, berättar Krister Sjölind.

— Vi lyckades också öka produktionen med 40 procent och fjolåret var resultatmässigt det första vinståret på länge. Det är idag svårt att göra ett snickeriföretag lönsamt.


—I år har det inte gått så bra som vi har hoppats. Vårens strejker, speciellt el-montörsstrejken, är orsaken till att vi inte har sålt det vi budgeterat. Visserligen kompenseras bortfallet av några stora beställningar av att vi sålt trappor till enskilda husbyggare och av den ökande exporten. Men vi hade räknat med att sälja 2.000 trappor och når inte upp till det målet.

— Några permitteringar har vi dock inte behövt ta till trots att vi var tvungna att varsla i samband med el-montörernas strejk.

Enligt Sjölind har de tidigare svåra åren gjort att företaget inte har något eget stort kapital att falla tillbaka på. Hallen på ca 1.600 kvadratmeter är visserligen egen, men kapitalkostnaderna är ändå höga.

— Men vi har fått upp lönsamheten och kommer att fortsätta som självständigt bolag i framtiden. Då den inhemska byggverksamheten saktar in hoppas vi på exportmarknaden. Förutom Norge har vi också börjat marknadsföra oss i Tyskland och England.

— Vi är en god bit på väg och jag är optimistisk. Vår största tillgång är dessutom en bra och yrkeskunnig personal vilket är mycket viktigt i den här branschen.


Lars Hedman, Jakobstads Tidning den 11 oktober 1986.
(Inf. 2021-03-21.)


*     *     *

Besviken på Nykarleby

Westwood söker hall
i grannkommunerna

Trappfabriken Westwood i Nykarleby söker nya utrymmen i grannkommunerna för att kunna genomföra sin planerade utvidgning. Ett intressant alternativ lär vara Pedersöre som har lämpliga hallar både i Sandsund och Kållby.


Det finns lämpliga utrymmen också i Nykarleby, bland annat har Westwood förhandlat med Oravais Hus om Jutas-fabriken, men verkställande direktör Krister Sjölind säger sig vara besviken på Nykarleby som inte gått bolaget till mötes.

Westwood som sysselsätter 34 personer, har planer på att utvidga med en ny linje som kommer att sysselsätta ytterligare ett tiotal personer. De nuvarande utrymmena vid Kovjokivägen har dock blivit för trånga och man söker alternativ för verksamheten.



Krister Sjölind anser att Nykarleby inte tycks vara intresserad av att stöda industrin i staden. Därför för man förhandlingar med grannkommunerna om lämpliga industrihallar.
[Arkiv.]


I somras började man förhandla med Oravais Hus om den tomma Jutas-fabriken som skulle lämpat sig utmärkt för företagets behov. Men det skulle ha krävts att man kunde ha sålt den gamla hallen för att klara finansieringen.

Westwood bjöd därför ut sin hall till Nykarleby stad, som behöver utrymmen för bland annat elverket och byggnadskontoret, men stadsstyrelsen beslöt för några veckor sedan att man inte var intresserad av ett köp. Utrymmen ansågs oändamålsenliga.

— Vi har därför fört seriösa diskussioner med andra kommuner. Nykarleby tycks ju inte bry sig om att stöda industrin, kritiserar en besviken Krister Sjölind.

— Diskussionsklimatet har varit gott i de kommuner vi besökt och troligtvis kommer vi att genomföra utvidgningen i någon av grannkommunerna och eventuellt senare flytta hela eller en del av verksamheten, men vi måste också kunna expandera.

— Jutas skulle ha passat oss utmärkt och där skulle vi ha fått hela verksamheten under samma tak, konstaterar Sjölind.



Westwoods köp av Jutas-fabriken gick i stöpet när Nykarleby inte ville köpa bolagets gamla hall vid Kovjokivägen.


Staden beredd
att stöda köp

Stadsdirektör Börje Nygård ser mycket allvarligt på frågan. Han säger att man inom stadsstyrelsen länge diskuterat Westwoods anbud, men att man till sist måste tacka nej.

— Vi tackade nej när vi inte kunde hitta användning för hallen. Istället har vi meddelat att vi vill stöda på annat sätt och ställer oss positivt till kommunal borgen om Westwood skaffar sig ny hall, berättar han.

— Både elverket och byggnadskontoret behöver nya utrymmen och vi lät också elverksdirektören och stadsingenjören ta del av anbudet. De kom dock fram till att Westwoods hall är olämplig för deras behov. Den är byggd i etapper och det är för lågt till tak för att vara ändamålsenlig.

Stadsstyrelsens beslut gör att Westwoods planer att utvidga också skjuts på framtiden. Enligt Sjölind hade man planerat att starta den nya linjen redan i vinter.

— Nu är allt beroende på när vi hittar en lämplig hall, säger han.



Nykarleby stad anser att Westwoods hall inte lämpar sig för elverket och byggnadskontoret.


Lars Hedman, Jakobstads Tidning den 18 november 1987.


Läs mer:
Ostrobotnia Päls ville 1989 hyra ut sin hall till staden.
(Inf. 2021-03-21.)


*     *     *

Staden bygger åt Westwood?

Stadsstyrelsen i Nykarleby är nu beredd att pumpa in 2,5 miljoner i en helt ny hall åt trappfabriken Ab Westwood Oy. Under de kommande tio åren kommer Westwood att med hyra och ränteamorteringar att lösa in hallen för att få den i sin ägo.


Westwood har verkat i Nykarleby drygt 40 år och har länge varit trångbodda i sin nuvarande hall. Det senaste året har ca tio nyanställningar gjorts. Den totala arbetsstyrkan uppgår till dryga 40 personer. I samband med den nya hallen gör Westwood satsningar på närmare två miljoner i nyinvesteringar och omändringar.

— Den gamla hallen kommer fortsättningsvis att vara i bruk eftersom den nya hallen byggs direkt intill på stadens tomt, säger Westwoods VD Krister Sjölind.

— Den nya hallen kommer knappast att innebära några betydande nyanställningar eftersom vi behöver mera plats för den verksamhet vi bedriver idag.

Staden motiverar sitt hallbygge inom ramen för breddandet av näringsbasen. Tidigare har staden endast en gång gått in och byggt en hall. Det gällde Mirkas hall som nu är inköpt av företaget.

Westwoodhallen skall ännu avgöras av fullmäktige.

Om fullmäktige besluter att bygga hallen kan bygget starta under våren och hallen tas i bruk under hösten.



Krister Sjölind på Westwood ser fram emot större utrymmen.


Den nya hallen blir enligt de preliminära planerna 1.500 kvadratmeter inklusive kontorsutrymmen, vilket är dubbelt upp jämfört med företagets nuvarande yta.

Ett absolut krav från stadens sida är att Westwood står för amorteringsräntan på det lån staden upptar för hallbygget. Westwood skall också stå för driftkostnader typ försäkringar.


Initiativet kommer från Westwood via en skrivelse till staden.

— Det är bättre att staden bygger än att vi bygger, säger Sjölind.

— Nykarleby stad kan få förmånligare krediter än vad vi kan få på lånade pengar. Dessutom har staden bättre säkerheter.

Ändå menar Sjölind att förstoringen egentligen kommer för sent, men bättre sent än aldrig.

— Just nu byggs mycket och vi har inte möjlighet att producera i samma takt som efterfrågan.


Man har tidigare varit intresserade av Jutas-hallen, men den är av förekommen anledning inte längre aktuellt. Westwood har också önskat att staden skulle lösa in företagets nuvarande hall, men då kom man inte överens om priset.

— Men nu känns en märkbar förändring i inställningen till företag från stadens sida.

Om Nykarleby stad i framtiden också kommer att bygga hallar framom borgen är något man avgör från fall till fall.


Anci Holm, Jakobstads Tidning den 17 januari 1989.
(Inf. 2021-03-21.)


*     *     *

Westwood köper del av Bärklars

Tillverkning igång
ännu i vår i Esse

Westwood i Nykarleby köper en stor del av anläggningarna vid Bärklars i Esse.


I går tecknades ett föravtal mellan Bärklars konkursförvaltning och de tre delägarna bakom Westwood där hyvleriet, virkestorkarna, kontorsbyggnaden och vissa andra byggnader övergår till ett nytt bolag som nu skall bildas. I det bolaget återfinns Westwood och alla tre delägarna i Westwood, Krister Sjölind, Peter Söderqvist och Roger Westerlund.

Själva sågen står utanför köpet.

— Vi planerar att inleda en helt ny produktion i Esse, uppger Krister Sjölind. Det är inte meningen att flytta Westwood dit.

Den nya produktionen beräknas komma igång ännu i vår och sysselsätter till en början tio anställda.

— Vi skall tillverka limträskivor för Westwoods behov men också direkt för export, uppger Sjölind.



Westwood köper en stor del av Bärklars anläggningar i Esse. Westwood bildar ett nytt bolag som skall tillverka limträskivor i Esse.

Foto: Anders Lerbacka.


Limträskivor används av bl.a. möbelindustrin.

Bolaget skall anskaffa en ny maskinpark till Esse. Leveranstiden på vissa av maskinerna är så lång som fyra månader, men Sjölind räknar ändå med att en del av verksamheten skall komma rätt snabbt igång.

Bolaget har också planer på att tillverka andra produkter, men Sjölind säger att man fortfarande håller på att fundera kring de sakerna och att han kan därför inte uttala sig med någon säkerhet om de sakerna.

Köpesumman vill ingen uppge. Sjölind säger skämtsamt att det blev för dyrt medan advokat Leif Eklund som handhar konkursboet säger att priset ur hans synvinkel är ”tillfredsställande under rådande förhållanden”.

Enligt advokat Eklund finns det utrymme för flera andra företag på Bärklars område i Esse. Den mark som Westwood övertar är 3 ha, kvar finns sågen och en del andra anläggningar samt omkring 9 ha industrimark.

Eklund underhandlar med flera intressenter kring resten av anläggningen, men samtalen har inte lett till några konkreta affärer nu.


Ulf Överfors, Jakobstads Tidning den 20 januari 1989.
(Inf. 2021-03-21.)


*     *     *

Holm ny bas för styrelsen

— — —

Samtliga politiska partier ställer sig bakom ett principbeslut om att staden bygger en industrihall åt Ab Westwood Oy. Priset på hallen blir troligen 2,5 miljoner, vilket företaget så småningom erlägger via hyror.

— — —


Anci Holm, Jakobstads Tidning den 24 januari 1989.
(Inf. 2021-03-24.)


*     *     *

Industrihall i Nykarleby
spränger kostnadsberäkning

Den industrihall som Nykarleby stad avser att bygga och hyra ut åt Westwood blir dyrare än vad man först beräknat. Totalkostnaderna för projektet blir enligt nya beräkningar 3,6 miljoner mk. Stadsfullmäktige har gjort ett principbeslut på att bygga hallen till maximalt 2,5 miljoner mk.


Stadsstyrelsen kommer att föreslå fullmäktige att beloppet höjs till mellan 3,4 och 3,8 miljoner mk. Samtidigt har styrelsen omfattat skissritningarna för bygget.

Hallen får ett 1.200 kvm stort produktionsutrymme samt ett 250 kvm stort kontor. Kostnaderna för projektet fördelas enligt följande: 2,7 miljoner på byggnadsarbeten, 0,5 miljoner på VVS-arbeten, 270.000 på elarbeten samt 145.000 på planeringskostnader.

Staden har sökt investeringsbidrag från Handels- och industriministeriet på 15 procent av kostnaderna. Avsikten är att Westwood i samband med betalningen av hyran skall lösa in hallen så småningom. Om inlösningen skall ske inom 10, 15 eller 20 år är fortfarande öppet.

Stadsstyrelsen godkände vidare en ändring i tomtindelningen där den nya hallen ska byggas. Hallen byggs bakom den nuvarande anläggningen. Enligt den nya indelningen bildas en skild tomt för nybyggnaden.

———


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 8 mars 1989.
(Inf. 2021-03-24.)


*     *     *

Tackar nej till kommunal hall:

Westwood bygger i egen regi

Trapptillverkaren Westwood har återtagit sin anhållan om att Nykarleby stad bygger en hall åt dem. Anledningen torde vara att den kommunala beslutsprocessen inte hänger med i de snabba ryck som nybygget kräver.

Företaget avser nu att bygga hallen i egen regi. Samtidigt går man in med en anhållan till staden om kommunal borgen för ett lån på 1,5 miljoner mk. Denna anhållan godkände stadsstyrelsen att vidareförpassas till fullmäktige.

I övrigt håller de uppgjorda planerna och kostnadsberäkningarna. Men i och med att man kopplat lös staden från själva bygget avser företaget att spara in 1,5 månader i tid.

Lånet upptas från försäkringsbolaget Sampo och lånetiden är 8 år. Staden får motsäkerhet i den nya hallen mellan 0,5 miljoner och en miljon samt mellan 2,5-3,5 miljoner mk. [?]


Jakobstads Tidning den 22 mars 1989.
(Inf. 2021-03-24.)


*     *     *

Nkby borgar för Westwood

Trappfabriken Westwood i Nykarleby får kommunal borgen för ett lån på 1,5 miljoner mark. Det beslöts enhälligt av stadsfullmäktige på torsdagen. Ärendet utgjorde en vändning eftersom man tidigare fattat principbeslut om att bygga en hall för 2,5 mmk åt företaget.


Orsaken till att det nu blir borgen är att hallen skulle bli 1,3 mmk dyrare samt att Westwood inte har tid att vänta ut den långsamma byråkratiprocessen i staden och bygger därför själva.

Det som i någon mån väckte diskussioner var boendet på den sociala sidan, främst för åldringar. Ytterligare servicehyreshus i anslutning till Hagalund är planerat 1991-92, men åldringarnas boende kommer att närmare utredas i och med den motion som inlämnats av Bertel Engstrand, dfff. Motionärerna yrkar på utökade boende- och vårdplatser.

Stadsfullmäktige förordar Jorma Virtanen som ny ledande tandläkare på hälsovårdscentralen fr.o.m. 1 mars. Han efterträder Stefan Nyman.

Ett ärende som legat i träda är att omändra Åminnevägen från enskild väg till bygdeväg. Väg och vatten har också förordat det. Nu skrider Nykarleby stad till handling. Fullmäktige beviljade 83.000 mark för att iståndsätta vägen. Detta tas ur reservationsmedel för Sorvistvägen.


Anci Holm, Jakobstads Tidning den 31 mars 1989.
(Inf. 2021-03-24.)


*     *     *

Taklag firades på
Westwoods nya hall

Trapptillverkaren Ab Westwood Oy i Nykarleby har nu kommit så långt med sitt nya hallbygge att man på tisdagen kunde fira taklagsfest. Det här betyder att företaget nu får 1.250 kvadratmeter tilläggsutrymmen för produktionen och 260 kvadratmeter kontor.


Westwood förfogar nu över 3.000 kvadratmeter varma utrymmen. Det här gör att företaget nu har möjlighet att öka produktionen med 50 procent. Westwood tillverkar med dagens kapacitet ca 2.500 trappor per år. Trots att man hoppats på en tillverkningsökning med hälften räknar företagets vd Krister Sjölind att man skall klara sig med samma antal anställda.

Företaget har satsat 4 miljoner mark i samband med utbyggnaden. Där ingår förutom produktionshallen och maskiner också nya sociala utrymmen för personalen, som idag uppgår till 44 personer.

—  I och med att vi nu får nya produktionsutrymmen kan vi inreda delar av den gamla sidan för att modernisera och förstora den sociala sidan, säger vd Krister Sjölind.

Den nya produktionshallen kommer att inrymma själva trapptillverkningen medan den gamla delen kommer att användas för tillbehörstillverkning och ytbehandling.

Westwood har under en längre tid brottats med för trånga utrymmen. Företaget har inte haft kapacitet att tillfredsställa den stora efterfrågan på trappor som byggboomen förorsakat.



Krister Sjölind på Westwood får större utrymmen.


— Men vi är medvetna om att byggboomen kommer att avta en vacker dag. Därför räknar vi med att utnyttja en del av kapaciteten på exportsidan. Där kommer Norge, Tyskland och Österrike in som intressanta länder, uppger Sjölind.

Westwood behärskar idag över 40 procent av den inhemska trapptillverkningen. Men Sjölind räknar inte med att kunna öka den delen. Han anser att ökningen måste ske på exportsidan.

— Det stora trycket på den inhemska marknaden har gjort att exportsidan hamnat i kläm. Vi har helt enkelt inte haft kapacitet att exportera, säger Sjölind.

Den största delen av Westwoods trappkunder utgörs av byggfirmor och en stor del av trapporna går till tvåplans radhus i Finland.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 20 september 1989.
(Inf. 2021-03-24.)


*     *     *

Westwood årets företag i Jstadsnejden

Störst i Finland på
färdiga trappor

På den högsta trappan 1989 placerade Jakobstadsnejdens Juniorhandelskammare trappföretaget Westwood i Nykarleby.

Som motiveringen till företagarpriset anför prisnämnden att Oy Westwood Ab är ett expansivt företag, som utgående från en traditionell råvara och ett lokalt kunnande har utvecklat en konkurrenskraftig produkt med en omfattande marknadsandel.

Prisnämnden anser också att företaget under 1989 stärkt sin marknadsposition genom att satsa på ny teknik och förstorade utrymmen.

Det hela började 1984. Då köpte Peter Söderström, Roger Westerlund och Krister Sjölind det krisdrabbade snickeriföretaget. Idag tillverkas enbart trappor och under ägartrions ledning har företaget blivit den ledande trapptillverkaren i landet, med en marknadsandel på 40 procent.

Med 48 anställda har företaget i år tillverkat 2.500 trappor och sålt dessa för drygt 15 miljoner mark. Företaget har investerat cirka nio miljoner mark detta år.

Investeringarna består bl.a. i fördubblade produktionsutrymmen och nytt kontor. Dessutom har företaget grundat ett systerbolag i Ytteresse, Esswood.

Esseföretaget sysselsätter 12 personer som tillverkar limmade träskivor för trapptillverkningen men också för export till Tyskland och England.

— Priset förstärker företagets image och höjer de anställdas självkänsla, sa Krister Sjölind när han tacksamt tog emot utnämningen.

— Priset är samtidigt ett erkännande av hela snickerinäringen i tider då högteknologiföretag är det som vanligtvis gäller, tillade Sjölind. Uppgången för Westwood bygger på de senaste årens byggboom men vad framtiden för med sig är osäkert.

— Vi känner oss som om vi vore på svag is, sade Sjölind med tanke på framtiden.

Några priser på råvarorna för nästa år finns inte. De höga räntorna har redan nu bromsat bostadsbyggandet, samtidigt som byggskatten eventuellt kan hålla bostadsproduktionen uppe även nästa år.

Företaget satsar den närmaste framtiden på automation av tillverkningsprocessen. Detta bl.a. för att öka konkurrenskraften på den europeiska marknaden.

— Svenskarna tillverkar standardtrappor, som byggarna får lov att bygga sina hus efter. Tyskarna tar hem en snickare som får bygga trappan efter huset. Vi försöker vara någonstans mitt emellan, förklarar Krister Sjölind.

Med hjälp av ADB skall Westwood också kunna leverera en trappa till ett 1600-talshus i Lübeck.


Britt Sund, Jakobstads Tidning den 16 december 1989.
(Inf. 2021-03-24.)


*     *     *

Bostadsproduktionen står stilla

Westwood kortar vecka

Trapptillverkaren Westwood i Nykarleby inför fyra dagars arbetsvecka till en följd av minskad orderingång. Dessutom har personalen en extra oavlönad vecka i samband med vintersemestern.


Arrangemanget gäller i första hand de 30-35anställda inom produktionen. På tjänstemannasidan har inget varsel om förkortad arbetsvecka ännu getts. Totalt har företaget 50 anställda.

— Den förkortade arbetsveckan gäller tills vidare, säger vd Krister Sjölind. Hur länge vi kör fyradagarsveckan beror helt på hur bostadsproduktionen utvecklas.

Enligt Sjölind står bostadsproduktionen helt stilla idag. Det finns 15.000 osålda lägenheter i Finland. Den största orsaken är de höga räntorna.

— Den enda bostadsproduktionen som är igång idag är några aravabostäder. Byggfirmorna har inga egna projekt på gång. Bara den som måste bygger nu hus åt sig. Och de lämnar oftast en tom lägenhet efter sig.

— Inga snabba förbättringar är att vänta, säger Sjölind. Jag hoppas att läget skall förbättras efter riksdagsvalet. Men jag tror ändå inte att räntorna sjunker snabbt efter valet. Det verkar som om staten och regeringen står handlingsförlamade.

Sjölind hoppas nu på att den arbetstidsförkortning man infört ska räcka till. I annat fall måste man införa tredagarsvecka.

— Vi klarar nog av en vanlig lågkonjunktur. Men lågkonjunkturen som drabbat byggbranschen verkar inte vara en vanlig. Det oaktat har vi inte kastat yxan i sjön.

Sjölind säger att man ännu för ett år sedan hade mera arbete än man kunde klara av. Men redan på hösten märkte man att orderingången avtog.

Westwood har nyligen byggt ut sin produktionshall. Sjölindanser inte att man byggt vid fel tidpunkt, trots att han har facit på hand.

— I så fall borde vi ha byggt tidigare. Vi behöver de tillbyggda utrymmena.

Däremot kör Esswood i Ytteresse som har samma ägarintressen som Westwood i två skiften. Som bäst underhandlar Esswood om ett kontrakt som skulle innebära att ytterligare två eller tre personer anställs. I praktiken kommer ändå de eventuella nyanställningarna att göras genom förflyttning av personal från Westwood.


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 15 januari 1991.
(Inf. 2021-03-24.)


*     *     *

Westwood söker
kommunal borgen

Westwood i Nykarleby söker kommunal borgen för ett lån på maximalt 500.000 mk. Med lånet skall företaget betala slutdelen på sitt investeringsprojekt.

Investeringen på 7,7 miljoner gjorde Westwood under åren 1989-90. Det väcker frågan om Nykarleby stad nu får ta ställning till en ny likviditetsborgen. I det tidigare fallet satte fullmäktige tummen ner trots att stadsstyrelsen skulle ha beviljat borgen.

— Det kan visserligen tolkas som en likviditetsborgen, säger vd Krister Sjölind. Men det är det ändå inte direkt. Vi är nog i en bättre situation än företaget i det tidigare fallet.

— Vårt läge är inte lätt men inte heller katastrofalt, summerar Sjölind. En kommunal borgen skulle vara ett sätt att få saker och ting att löpa enklare.

Westwood avser låna tillbaka en del pensionspremier. På det lånet skulle företaget betala en i dagens läge förmånlig ränta på 9,5 procent.

— Normalt sett skulle en bankgaranti räcka som säkerhet för lånet, säger Sjölind. Men bankerna har skärpt sin inställning till företagen. Bankerna värderar inte heller inteckningarna särskilt högt idag. Också det kan man förstå.

Som motsäkerhet för kommunal borgen erbjuder Westwood två alternativ. Antingen inteckning i den egna tomten från 2.24 miljoner mk eller i den andra tomten från 3.5 miljoner mk. Från förr har staden beviljat en borgen åt företaget på 1.5 miljoner mk. På detta lån har företaget amorterat 125.000 mk.

— Vi har klarat sysselsättningen under våren utan tillgripande av några stora permitteringar, säger Sjölind. Vi gjorde fyradagarsvecka under några veckors tid. Men hur det går i höst är ännu osäkert. Man får hoppas att de sänkta räntorna drar igång nybyggnadsverksamheten på nytt.

Sjölind ångrar inte den gjorda investeringen, bl.a. en ny hall.

— Nej, den behövs nog. Och en normal lågkonjunktur skulle vi nog klarat av. Nu är det depression.

Westwood sysselsätter 50 personer och är därmed en av de största arbetsgivarna i Nykarleby.


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 19 juni 1991. Det blev avslag.
(Inf. 2021-03-24.)


*     *     *

Södra portens affärs-
projekt avancerar?

Stadsstyrelsen i Nykarleby godkände på måndagen ett nytt planeringsavtal med Ab Raj Invest. Det betyder att Harry Roos affärsprojekt ”Södra Porten” tog ett kliv framåt.


Enligt den förslagna stadsplanen har affärstomten en byggnadsrätt på 2.500 kvadratmeter. Finska skolan får en större tomt på bekostnad av de kedje- och radhus som planerades till en början. Den nya planen ger tomtmark för en byggnadsrätt på 2.500 kvadrat för bostadsändamål.

Enligt avtalet erhåller staden gatumark och grönområden kostnadsfritt eftersom dessa enligt gällande stadsplan är i stadens ägo. Även den nya och större skoltomten övergår i stadens ägo. Delar av det gamla gjuteriet tillåts stå kvar på det planerade grönområdet.


Kuddnäs får
utescen

Juthbacka Teaterförening får klarsignal på sin anhållan om att anlägga en utescen vid Kuddnäs. Ursprungligen ville teaterföreningen bygga scenen nedanför Östervall. Men en arbetsgrupp som jobbat med ärendet anser att området nedanför Kuddnäs är lämpligare. Denna linje gick också stadsstyrelsen på.

Totalkostnaderna för utescenen, såsom Juthbacka Teaterförening vill ha den, beräknas gå lös på 100.000 mark. Staden deltar till en början med 35.000 mark för jordschaktningar och anläggande av gräsmatta för de fasta anläggningarna. Detta är dock pengar som staden redan fått från undervisningsministeriet.

Utescenen och jordläktarvallen förblir i stadens ägo. Staden lovar också att sköta sommarunderhållet. Ärendet går vidare till fullmäktige.


Westwood fick nej

Oy Westwood Ab får nej av stadsstyrelsen på sin anhållan om kommunal borgen på ett 598.000 mark stort lån. Enligt stadsstyrelsen uppfyller inte ett lån för tilläggsfinansiering principerna för beviljandet av kommunal borgen. De motsäkerheter som erbjuds anses heller inte vara tillfredsställande. Det är fullmäktige som tar det slutliga beslutet.


[HVC-taket]

Pohjanmaan Kate Oy valdes till entreprenör för saneringen av taket på hälsovårdscentralen. Företaget hade offererat 353.000 mark för enskiktsbeläggning och 389.000 för beläggning i två skikt. De totala kostnaderna beräknas bli 400.000 mark. En halv miljon finns upptaget i budgeten för reparationerna. Inga lokala företag fanns bland de sex entreprenörer som hade lämnat anbud.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 21 augusti 1981.


Läs mer:
Det blidde inget av Södra Porten utan i stället kom småningom Spar Ostro och K Supermarket. Och finska skolan Metsäkulman koulu byggdes vid Skogsparkens skola.
(Inf. 2021-03-24.)


*     *     *

Nykarleby och Sollefteå
spikade kontakter i trä

Ledare för ett utvecklingsprojekt inom trävaruförädlingen i Sverige har dragit igång en dialog med några Nykarlebyföretagare i branschen. Syftet med de nya kontakterna är att försöka hitta friska idéer i konsten att förädla skogsråvaror, som på sikt ska ge fler jobb i Sollefteåtrakten.


Men Rolf Nilsson, vd på Skogligt Resurscenter i Sollefteå framhåller att företagare på båda sidor om Kvarken kommer att ha nytta av de nyvunna kontakterna. Han jobbar för länsstyrelsen i Västernorrlands län och syftet med projektet är helt enkelt att få fram fler jobb inom skogsindustrin.

— Sollefteåområdet har liten tradition att bearbeta träd. Vi har mest sysslat med att såga ner skogen och sälja virket vidare till pappersmassefabriker. Det ligger utanför vårt område, säger Rolf Nilsson, som nu efterlyser ett bredare utbyte ur Sollefteåskogarna.

Däremot anser Nilsson att Nykarleby har mycket större traditioner när det gäller träförädling.

— Varför kan vi då inte söka samarbete med Finland för att få hjälp att komma igång, funderar han.

Det var ingen tillfällighet att Rolf Nilsson hittade just Nykarleby i sin jakt på affärskontakter i trävarubranschen. Han har tidigare i egenskap av kommunalråd i Sollefteå haft mångåriga vänortskontakter med Nykarleby. Men i jobbet för Skogligt Resurscenter rör det sig om renodlade affärskontakter.

Från företagarhåll deltog Westwood, Ekonoment, Svarvars Trävaruhandel, Vikinga Trä, Kovjoki Snickeri och Kovjoki såg.

Med på träffen i Nykarleby var också svensken Bertil Hedlund. Han är vd på Interforest i Sverige och har kopplats in som konsult för att bearbeta skogsnäringen i i Sollefteå. Han skall försöka få fram en studie i vad utvecklingsprojektet kan ge och vilka vägar man kan gå för att utveckla skogsnäringen.

Både Rolf Nilson och Bertil Hedlund hävdade att det ingalunda är givet att de finländska och svenska träslagen kommer att vara attraktiv råvara för pappersindustrin i framtiden. De menade att fabrikerna istället väljer mer snabbväxande träslag från tropikerna.

Det här gör att samarbete med virkesförädling mellan Finland och Sverige blir ännu mer angeläget.



Rolf Nilson och Bertil Hedlund tackar inte nej till import av finländskt björkvirke till Sollefteåtrakten.


Det inhemska träslaget måste få ett högre förädlingsvärde.

Någon konkret öppning till snabba affärskontakter ledde träffen inte till. Men både stadsdirektör Börje Nygård och stadssekreterare Michael Djupsjöbacka anser att samarbetet på sikt kan leda till nyttigt samarbete, trots att man nu bara kom överens om att träffas en gång till i vinter.

Rolf Nilsson nämner limträbalkar från Finland och möjligheter till skolning i Sverige som en möjlig öppning i konkret samarbete.

— Dessutom kan vi byta trädslag. I Finland har ni björk som är en bristvara i Sverige. Den kunde vi byta mot vår präktiga gran som vi har mycket av.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 26 oktober 1991.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Mankot 1,5 Mmk

Likviditetskris förde
Esswood i konkurs

Limträtillverkaren Esswood i Esse har begärt sig själv i konkurs. Företagets skulder uppges ligga på cirka 6 miljoner mark och tillgångarna värderas till 4,5 miljoner mark.


Verksamheten vid fabriken i Esse stannade av redan i maj i år och sedan dess har fruktlösa försök till en rekonstruktion av företaget pågått.

Roger Westerlund, produktionsansvarig vid Esswood och moderbolaget Westwood i Nykarleby, uppger att den direkta orsaken till nedläggningen var en akut brist på rörelsekapital. Verksamheten hade i våras pågått i två års tid och man hade då hunnit bygga upp både produktion och en försäljningsorganisation. Den kundkrets som hade skapats skulle i våras gjort det möjligt för företaget att köra anläggningen för full kapacitet, men i det skedet var företagets kapital helt förbrukat.


Lågprisland tog kund

— Under uppbyggnadsskedet förlorade vi också en av våra största kunder i Tyskland. Han började importera motsvarande skivor från Brasilien till ett pris som var hälften av vårt, berättar Westerlund.

Den produkt som Esswood tillverkade var limträskivor, en bulkvara som används av i första hand möbeltillverkare. Skivorna används också av moderbolaget Westwood och ägarna kunde därigenom räkna med en viss synergieffekt. Största delen av produktionen gick trots det på export till Norge och Tyskland. I köparländerna hittades skivorna till stor del sin avsättning på gör-det-själv-marknaden.

Eftersom största delen av Esswoods produktion gick på export skulle läget ha underlättats genom devalveringen. Men då devalveringsbeskedet kom var loppet redan kört för Esswoods del.

Som mest hade Esswood 22 anställda. Då verksamheten stannade i våras var antalet nere i 20. De anställda har varit permitterade sedan i maj. På fredagen sände konkursförvaltaren ut ett brev med ett meddelande om uppsägning. Vid konkurs är uppsägningstiden 14 dagar.

Företaget verkade i utrymmen som köpts av det tidigare konkursdrabbade företaget Bärklars såg. Sågföretaget gick i konkurs hösten 1988. I en annan del av såganläggningen verkade en kortare tid sågen Esse Sawmill, men också den har lagt ner verksamheten. Tomten där anläggningarna ligger tillhör fortfarande Bärklars sågs konkursbo. Området har i flera repriser erbjudits Pedersöre kommun.



Ägarna till Esswood i Esse har lämnat in företagets konkursansökan och därmed gett upp försöken till en rekonstruktion.

Foto: Bengt Rönnback


Dotterbolag

Esswood var ett dotterbolag till trapptillverkaren Westwood i Nykarleby. Westwood hade 91 procent av aktierna i Esswood och de övriga fanns hos ägarna till nykarlebyföretaget.

Också Westwood har varslat hela sin personal på 43 anställda om permitteringar. Enligt Westerlund blir det troligtvis så att permitteringarna verkställs under en vecka före julen. Enligt den preliminära förteckningen över Esswoods skulder uppges de största fordringsägarna vara OKO-bank med 1,5 miljoner, Industrialiseringsfonden med 1,5 miljoner och försäkringsbolaget Sampo med en miljon. Esse Andelsbank upptas med notariatlån på 0,5 miljoner och OP-rahoitus med 289.000 mark. Bland de största leverantörerna återfinns Ovi- ja vaneriyhtymä med 220.000 mark och Wisaforest med 190.000 mark.

Advokat Leif Eklund har utsetts till interimistisk bolagsförvaltare. Borgenärsförhör hålls den 5 december.


K-G Olin, Jakobstads Tidning den 21 november 1991.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Westwood sökte sig i konkurs

Nykarlebyföretaget Westwood gick på måndagen i konkurs. Samtliga 37 anställda har sagts upp av konkursförvaltningen.

Det finns dock hopp om att verksamheten skall fortsätta. Beställningar på företagets produkter, d.v.s. färdigproducerade trappor, finns nämligen både i hemlandet och utlandet.

— Det ser ut som om produktionen skulle kunna fortsätta tills vidare, säger konkursförvaltaren Christer Eriksson.

— Orderstocken är tämligen god och därför finns det en möjlighet att rekonstruera företaget, d.v.s. fortsätta med nya ägare.

Alla anställda har dock sagts upp med 14 dagars varsel. Om man hittar en ny ägare kan arbetsplatserna eventuellt räddas.


Westwood i Nykarleby gick i konkurs trots att orderstocken var god och lönsamheten hade förbättrats. De stora lånen drog dock företaget på knä.

Foto: Bertel Widjeskog


Bolaget har 13 miljoner i skulder. Största fordringsägare är Föreningsbanken med 2 miljoners krav på boet.

Westwoods verkställande direktör Krister Sjölind betecknar konkursen som en ”likviditetskonkurs”.

— Vi hade hoppats klara situationen då vi har efterfrågan på våra produkter, orderstocken är rätt så god och lönsamheten hade börjat förbättras, berättar han.

— Men pengarna tog helt enkelt slut då lånen blev för betungande. Man kan inte driva ett småföretag på nuvarande villkor och med den räntenivå vi har i landet.


Lars Hedman, Jakobstads Tidning den 6 oktober 1992.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Westwood rekonstruerat

De anställda blev nya ägare

På torsdagen undertecknades köpekontraktet mellan gamla Westwoods konkursbo och det nya företaget Oy Westwood Product Ab. I köpet ingår fabriksfastigheten, maskinparken, firmanamnet och orderstocken. Just nu har Westwood beställningar på drygt hundra trappor inne. Produktionstakten ligger för närvarande på 20 trappor per vecka.


Ägare till det nya företaget är 14 av 16 tidigare anställda. Därtill finns ett antal delägare utanför företagets väggar. Bland annat affärsmannen Ingmar Berg, som skall fungera som det nya företagets styrelseordförande, har satsat 100.000 mk i aktiekapital. Totalt har det nya bolaget ett aktiekapital på 755.000 mark. Av de anställda är det endast två som står utanför satsningen. De fyra personerna i företagets operativa ledning satsar totalt 400.000 mark. Av denna summa står Sten Skytte i detta skede för 300.000 mark. Tanken är dock att fördelningen skall bli lika mellan de fyra på kontoret. De två andra anställda på kontoret som går in med aktiekapital är Roger Westerlund och Tomas Wargh. Den fjärde delägaren i ledningen, Arto Ranta, är ny inom företaget. Han kommer nästa vecka att utses till Westwood Products VD.


Arto Ranta t.h., blivande VD för Westwood Product i Nykarleby, samtalar med Sven Portin, en av de 14 anställda som blivit delägare i det rekonstruerade företaget.


Finlands största

Under sin glansperiod var Westwood Finlands största trapptillverkare med en årsomsättning på 12 miljoner mark. Mot bakgrund av dagens byggkris kalkylerar man med att omsättningen under det första året kommer att halveras. Också personalstyrkan har halverats sedan konkursen i oktober. Arbetsstyrkan har successivt minskat genom uppsägningar.

Bland annat i januari i år måste tio man gå då orderstocken krympt samman.

Emligt Arto Ranta kommer man att sträva efter att återta positionen som den ledande trapptillverkaren i Finland. Man hoppas kunna utöka arbetsstyrkan i framtiden. Ranta anser det dock inte troligt att man kommer upp till samma antal anställda som före konkursen.

Av Westwoods produktion går idag hälften på export. I Sverige är företaget Trappor i Ljusdal den viktigaste kunden. Ljusdalsföretaget var också ett tag med i förhandlingarna om en rekonstruktion av Westwood, men återfinns inte nu bland de nya ägarna.

Ranta berättar att man nu också fått in en fot på den tyska marknaden. Tyska markens förhållande mot den finska underlättar exporten dit. Westwood Product har också förhandlingar på gång gällande en egen agent i Tyskland.

Trappor i trä kommer också i fortsättningen att vara företagets huvudprodukt, men man kommer att söka någon lämplig kompletterande verksamhet.


Halvår av
förhandlingar

Gamla Westwood gick i konkurs i oktober i fjol. Under ett halvår har konkursboet drivit verksamheten samtidigt som förhandlingar pågått om en försäljning eller rekonstruktion av bolaget. Enligt uppgifter har flera parter visat intresse för nykarlebyföretaget.

Att förhandlingarna om rekonstruktionen dragit ut på tiden har närmast berott på fordringsägarna. Det kan också anses som troligt att den borgensförbindelse på 1,5 miljoner mark, som Nykarleby stad har ingått för det konkursdrabbade Westwood, har påverkat förhandlingarna. Staden står denna gång helt utanför den nya bolagsbildningen. Någon ny borgensförbindelse från stadens sida är inte aktuell.

Den nye VD:n Arto Ranta har kommit med i projektet genom att hans hustru kommer från Nykarleby. Ranta, som kommer från Korsholm, har erfarenheter från byggnadsbranschen, bland annat från Ingmar Bergs byggnadsbyrå [som byggde åtminstone Ämbetshuset, Hälsovårdscentralen, Högstadiet, Bäddavdelningen och Bostads Ab Gustav Adolfsgatan 20] och Kvebo-hus.

—  Hittills har jag känt Westwood-trappan som köpare och vet att det är en prisvärd produkt. På det viset är jag inte alls rädd, förklarar Ranta sitt engagemang i Westwood Product.

Att han kommer att leda ett företag där de flesta anställda också är delägare ser han enbart som positivt.

— Det blir säkert annorlunda att leda än ett företag med den normala spetsiga pyramiden. Jag tror att det blir mera som att vara coach för ett ishockeylag, konstaterar han.


K-G Olin, Jakobstads Tidning den 3 april 1993.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Stöldförsök
vid Westwood

Någon har natten till onsdagen brutit sig in i Westwoods kontor i Nykarleby och grävt fram nycklar till två kassaskåp.
     Trots att kassaskåpet kunde öppnas med nycklar blev bytet lika med noll eftersom inga pengar förvaras i skåpen.


Jakobstads Tidning den 18 september 1993.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Nykarleby stad
i tvist om träd

— — —

Westwood Products i Nykarleby som på sikt planerar att bygga ut har fått grönt ljus i stadsstyrelsen att få gräva en hallbädd utanför nuvarande tomtgräns.

Westwood beviljades i sommar stadsplaneändring för förstoring av tomten.

Företaget får nu anlägga bädden för sin hall några meter från de planerade tomtgränserna i nordvästra hörnet av tomten.


*     *     *



Fascinerande fatighetsgränser i det området! Den gamla gränsen torde ha gått längs det gröna strecket.
Från Kartplatsen i mars 2021
.


Jakobstads Tidning den 20 november 1996.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *



Jakobstads Tidning den 3 augusti 1997.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Brand hotade Westwood

Farligt nära storbrand var det vid Westwoods fabrik i Nykarleby på måndagen.

Det var en 50 kubikmeter stor silo fylld med spån som började brinna vid lunchtid.

— Det brann friskt i övre delen av spånlagret och i takstolarna när vi kom till platsen, säger brandchef Gunnar Backlund.

Lyckligtvis lyckades brandmännen få elden under kontroll redan en halv timme efter man fått alarmet. Backlund tror att det skulle ha blivit mycket kritiskt om inte branden upptäckts så snabbt. Brandmännen kunde också undvika en storbrand i och med att fabriken ligger några stenkast från brandstationen i Nykarleby.

Backlund tror att det var gnistbildning som gjorde att det började brinna i silon som finns på fabrikstaket. För att undvika att elden skulle ta ny fart, tömdes hela silon på sitt innehåll.


Jakobstads Tidning den 16 juni 1998.


Läs mer:
Bränder.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Westwood satsar på
japanska marknaden

Westwood Products i Nykarleby har fått fotfäste på den japanska marknaden, och företagets vd Tomas Wargh är mycket optimistisk inför framtiden. Den nya kunden i Japan bygger över 3 000 hus per år, de flesta med trappor.

– De första trappleveranserna går i början av nästa år. Vi räknar med mycket stor tillväxt och därmed också med stora satsningar i våra produktionsanläggningar här i Nykarleby, konstaterar Wargh.

Westwood Products fick in foten på den japanska marknaden genom att tidigare i år ha levererat bland annat lister och panel till samma företag.

– I somras fick vi besök av en delegation från företaget, med högsta chefen i spetsen. Den kontakten blev mycket positiv, men vi vet också att det tar sin tid att komma in på en ny marknad.

Om bolagets högsta chef ändå säger att de köper alla trappor av oss, så innebär det nog en mycket uppmuntrande signal. Företaget är det sjätte största byggföretaget i Japan.



Verkställande direktör Tomas Wargh är nöjd med utvecklingen på Westwood Products och kan nu se fram mot trappleveranser till Japan.
Foto: Leif Sjöholm


Tomas Wargh säger att Westwood har god kännedom om japansk byggnadsstandard eftersom man redan länge levererat trappor till stockhusbyggare med marknad i Japan.

–  Nu efterlyser vi utbildad arbetskraft. Vi klarar inte av kommande leveranser om vi inte får tag på yrkeskunniga snickare, påpekar Tomas Wargh.

Westwood Products är överlägset största trapptillverkaren i Finland och omsättningen beräknas i år till 4,6 miljoner euro. Enbart i år är tillväxten ca 15 procent. Företaget har 53 anställda och har nu också tilldelats klass AAA i kreditvärdighet.


Bertel Widjeskog, Jakobstads Tidning den 1 november 2003.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Träföretag tar sikte på Irland

En ring av träföretag i Kvarken-regionen går samman och tar sikte på den irländska marknaden. Interreg-projektet Kvarken Business Partners har anställt Colm M. Durcan som exportchef för de fem företagen i ringen.


– Mitt uppdrag blir inte så mycket att sälja, jag vill fungera som brobyggare mellan irländska och finska företag, berättar Colm M. Durcan. Han är irländare av födsel, men kärleken förde honom till Skandinavien och Jakobstad redan för 18 år sedan.

– På 1970-talet fungerade jag som ekonom åt ett irländskt snickeriföretag, så jag känner branschen ganska bra. Irland har alltid varit beroende av trävirke från Skandinavien, våra egna barrträd duger inte till kvalitetssnickerier.

Just nu är det gran och tall som är förhärskande i den irländska industrin, men björk vinner allt mera insteg, berättar Durcan.

I träringen ingår Forsén Ab från Terjärv, Nordwood Ab från Pörtom och Westwood Ab från Nykarleby samt Nordsjöfönster Ab och Vindelåns snickeri Ab från Västerbotten. Ringen har organiserats av Vasa Yrkeshögskola, som också är projektägare. Projektkoordinator är Johan Simell på yrkeshögskolan.

– Träringen är ett sätt för skolan att bygga upp kontakterna med näringslivet, och vi har redan en andra ring på gång. I den engageras företag med förankring i båtbyggnad, och marknadsmålet är mindre exakt specificerat än för träringen.

Norra Mellaneuropa och övriga Skandinavien är dess målområden. Exportchef skall snart anställas för den ringen, berättar Simell. Österbottniska företag i den ringen är Cozmoz från Jakobstad, Kehed Model från Kronoby, Kewarec från Karleby, Riskas snickeri från Kronoby och Sunmar från Munsala.



Colm M. Durcan skall fungera som brobyggare mellan Kvarkenregionen när han nu blir exportchef för träringen. Johan Simell (i mitten) är projektkoordinator och Tomas Wargh vd för Westwood.


Intressant marknad

Tomas Wargh är vd för Westwood i Nykarleby och han hoppas mycket på träringensatsningen.

– Under alla omständigheter är vår strategi att växa oss större, och Irland utgör en intressant marknad. Flerplanshus är vanliga där och då behövs också trappor. Vi har inte tidigare sålt till Irland och endast sporadiskt på England.

– För oss är det en resursfråga att komma in på nya marknader. Med träringen får vi del av resurser, påpekar Wargh.

Johan Simell påpekar att det är med kvalitet som träringens skall konkurrera på den irländska marknaden.

– Produkter från England och USA bjuder på hårdaste konkurrens, vi vill inte alls tävla med import från lågprisländer. Totalbudgeten för vårt treåriga projekt är 1,1 miljoner euro, och av den behöver företagen stå för endast en tiondel. Yrkeshögskolan kan också erbjuda marknadsundersökningar och marknadskunnande, påpekar Johan Simell.


Bertel Widjeskog, Jakobstads Tidning den 27 maj 2004 .
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Utbildad kock fick smak för trä

Nykarleby. Åsa Jansson ångrar inte sitt branschbyte. Träföretag vill rekrytera unga

Åsa Jansson är en av de många som fått anställning inom den expanderande bygg- och träbranschen i Nykarleby. Hon arbetar med trapptillverkning vid Westwood.

Åsa Jansson är utbildad kock och har jobbat drygt 15 år i sitt yrke. Då restaurang von Döbeln gick i graven blev hon utan jobb och gick en kurs. Sin praktik gjorde hon på Westwood. Efter ett par veckor i företaget fick hon fast anställning och avbröt kursen.

– Jag trivs och det är roligt att lära sig ett nytt yrke. I dag skulle jag inte byta tillbaka, även om jag erbjöds ett arbete som kock.

Åsa Jansson är ingalunda ensam om att ha bytt yrkesbransch. För de verksamma företagen i Nykarleby blir det allt svårare att rekrytera folk med specifik yrkesutbildning inom träbranschen.

För att väcka intresse bland ungdomar för bygg- och träbranschen har Westwood, Svarvars Trävaruhandel, Ekopaint och Botnia Marin [f.d. Nykarleby Båtbyggeri m.fl.] bjudit in niorna från högstadiet i Nykarleby.

– Tanken är att den kollektiva ”öppet hus-dagen” skall bli årligen återkommande för elever i hela regionen, säger Tomas Wargh.

Målet är att fler ungdomar skall välja sitt yrke inom bygg- och träbranschen.

I dag erbjuder de fyra företagen tillsammans130 arbetsplatser och alla räknar med en fortsatt expansion.



Åsa Jansson har bytt yrke från kock till trapptillverkare på företaget Westwood i Nykarleby. Bytet ångrar hon inte. Hon ser det i stället som en utmaning att få lära sig ett nytt yrke.

 

Träbransch vill nå unga

Nykarleby.  Fyra företag gör gemensam sak med öppet hus för högstadieelever

Fyra olika företag som alla, på sätt eller annat, verkar inom träbranschen i Nykarleby vill visa upp sina arbetsplatser för unga Nykarlebybor som står i beråd att välja yrkesinriktning.



Tomas Skott, Jens Westerholm, Jan Willman, Toms Wargh och Kjell Svarvar representerar fyra olika företag, som på fredagen håller öppet hus för niorna. Detta i hopp om att väcka elevernas intresse för trä- och byggbranschen.


På fredag kommer 50 elever från högstadiet i Nykarleby att besöka företagen.

Så många elever har nämligen tackat ja till den kollektiva inbjudan från ”de fyras gäng” och som representerar företagen Westwood, Svarvars Trävaruhandel, Ekopaint och Botnia Marin.

– Tanken var att vi skulle ha sänt inbjudan till alla nior mellan Vasa och Karleby, men tiden blev för knapp och vi gör därför ett första försök med niorna i Nykarleby, säger Tomas Skott, vars arbetsplats är Westwood.

– Vår avsikt är emellertid att göra ”öppet hus-dagen” till en årligen återkommande tradition för elever från hela regionen, säger Skott.

Tillsammans representerar de fyra företagen totalt 130 arbetsplatser på samma industriområde i centrum av Nykarleby. Gemensamt för dem alla är en kraftigt stigande omsättning. En fortsatt expansion är likaså något som alla företagsledarna tror på.

– Vi kommer att utöka ganska mycket inom en snar framtid, säger till exempel Tomas Wargh från Westwood, där man idag räknar 52 anställda.

Att det blir svårare att rekrytera yrkesutbildade inom byggnads- och träbranschen är en annan erfarenhet som de fyra företagen delar.

– Den personal vi rekryterar får vi i allt större utsträckning skola in själva, säger Jan Willman, som representerar båtbyggarföretaget Botnia Marin.

På Botnia Marin har 40 personer sin arbetsplats och enligt Jan Willman skulle det redan idag finnas utrymme för en större produktion om det bara fanns tillgång på yrkeskunniga arbetare.

– Problemen är ingalunda lösta i och med avgångsbetyg från byggnadslinjen i yrkesskolan, säger Kjell Svarvar från Svarvars Trävaruhandel.

Varje företag har sina specialiteter och som kommer att kräva inskolning i vilket fall som helst.

– Men grundkunskapen om trä är viktig och finns den kunskapen är mycket vunnet, tillägger Kjell Svarvar.

Genom att tillsammans visa trävaru- och byggbranschen kan de fyra företagen öppna elevernas ögon för olika typer av jobb inom en och samma bransch.

– Vi vill helt enkelt väcka niornas intresse för trävarubranschen genom att visa på en stor variation av olika arbeten säger Kjell Svarvar.

Det handlar om allt från finsnickeri, till försäljning och träförädling.


Britt Sund, Jakobstads Tidning den 4 februari 2004.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Westwood bygger lager

Snickeriföretaget Westwood i Nykarleby expanderar och behöver större lagerutrymme. Miljö- och byggnadsnämnden gav på onsdagen klarsignal för utbyggnad av lagerhallen med 476 kvadratmeter.

Nämnden kunde också behandla ytterligare nio bygglov, bland annat för bostadshus.

Nämnden gav också grönt ljus för förnyande av miljötillstånd åt Feora och Nyko-Frys. Feora behandlar årligen närmare 10 000 ton pälsdjurskroppar, från och med i i vår endast räv.

Nämnden kunde också avsluta ett femtontal ärenden som aktualiserats efter miljösyn hos såväl företag som privatpersoner. Detta gällde bland annat Monäs Frys där f.d. Farmarnas foderkök numera rivits.


B:W., Jakobstads Tidning den 18 juni 2005.
(Inf. 2021-02-27.)


*     *     *

Wedeco tar över
Westwood

Kapitalplaceringsbolaget Wedeco Group har tagit över aktiemajoriteten i Nykarlebyföretaget Westwood Ab.

Det är elva privata aktieägare som sålt 70 procent av aktierna till Wedeco.

Som minoritetsägare kvarstår företagets verkställande direktör Tomas Wargh, produktionschef Tomas Skott och bolagets f.d. styrelseordförande Ingmar Berg.

Westwood är landets största trapptillverkare med en produktion på cirka 3 000 trappor per år.

– Som jag ser det kommer affären att stöda den strategi vi redan tidigare har spikat. Det här ger oss en stark grund för tillväxt, säger VD Tomas Wargh.


 

Wedeco köpte Westwood

Nykarleby. Elva anställda sålde 70 procent av aktierna

Kapitalplaceringsbolaget Wedeco Group har köpt aktiemajoriteten i Nykarlebyföretaget Westwood Ab, som är landets ledande tillverkare av trappor. Den här affären är en mycket positiv sak, säger Westwoods VD Tomas Wargh.


Hur mycket kapitalplaceringsbolaget Wedeco har betalt för 70 procent av aktiekapitalet åt de 11 ägarna, som sålt sina aktier, är en väl bevarad hemlighet.

Ägandet har tidigare haft en stark lokal förankring. Många av dem som sålde är nämligen gamla anställda som tog över aktierna 1993.

Som minoritetsägare kvarstår företagets verkställande direktör Tomas Wargh, produktionschef Tomas Skott och bolagets före detta styrelseordförande Ingmar Berg.

Tomas Wargh säger att Wedecos inträde som majoritetsägare är en mycket positiv sak. Han anser att det ger en mycket god grund för företagets tillväxt och utveckling.



Westwoods verkställande direktör Tomas Wargh anser att det är viktigt att de nya majoritetsägarna har förankring i Österbotten, det ger garantier för Nykarleby och framtiden.


– Jag ser det som mycket viktigt att den nya ägaren är förankrad i Österbotten. Det ger en garanti för Nykarleby och framtiden. Dessutom stöder köpet den strategi som vi redan tidigare har spikat fast, säger Tomas Wargh.

Wedecos VD Keijo Kangasluoma förklarar placeringen med att Westwood är ett välskött företag med stor potential som marknadsledare inom sin bransch vilket intresserar Wedeco.

Westwood tillverkar cirka 3 000 trappor per år. Bortåt 13 procent går på export. Personalen uppgår till 58 personer. Företagets verksamhet har växt under hela 2000-talet och omsättningen under det senaste året uppgick till fem miljoner euro.

Wedeco Group som består av Oy Wedeco Ab och Wedeco Fund III kb, är ett regional kapitalplaceringsbolag. Bolaget är verksamt i västra Finland med tyngdpunkt inom gamla Vasa län. Bolaget förvaltar sex kapitalfonder, vilkas kapital uppgår till cirka 26 miljoner euro. För tillfället har bolaget 30 placeringsobjekt.

Enligt uppgift från Wedeco görs placeringar främst i icke offentligt noterade företag med goda tillväxtmöjligheter.

Oy Wedeco Ab:s största ägare är Finnvera-koncernen, ABB OY, banker, försäkringsbolag samt städer och kommuner i nejden.

Placerare i Wedeco Fund III Kb är Finlands Industri-investering, Sparbanken Aktia, Veritas, Österbottens handelskammare, Stiftelsen för Österbottens Högskola och Oy Wedeco Ab.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 12 augusti 2005 .
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Taket brann vid Westwood

Larmet om en brand på snickeriet Westwood i Nykarleby gick för säkerhets skull ut till flera brandkårer i går eftermiddagen.


Tankbilen från Pedersöre och brandbilen från Jeppo fick i alla fall besked om att de kunde vända om innan de var framme. Då Nykarleby brandkår och Munsala brandkår kom till platsen var elden redan släckt.

Det var när takläggare reparerade yttertaket på snickeriet som branden började. Takläggarna lade filt som kräver att materialet värms. Vid halvtvåtiden började det brinna under filten. De som sysslar med heta arbeten har beredskap att släcka bränder och med hjälp av vatten och skumsläckare kunde elden kväsas.

Taket fick brandskador, men reparationsarbetena på taket torde kunna fortsätta i dag.

Incidenten påverkar inte verksamheten i snickeriet.

På grund av risken för att branden skulle sprida sig kallades flera brandkårer till platsen.


Westwoods vd Tomas Wargh och Jan-Erik Nybyggar granskar skadorna efter branden.

Foto: Johan Sandberg


Brita Svedlund-Hästö, Jakobstads Tidning den 14 september 2005.
(Inf. 2021-03-28.)


Läs mer:
Bränder.


*     *     *



Jakobstads Tidning den 2 oktober 2005.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

En trappa är mer än en
stege till andra våningen

Med en tillverkning på över 3 000 trappor i året och en omsättning på 6,2 miljoner euro och cirka 70 anställda är trappfabriken Westwood i Nykarleby den överlägset största tillverkaren i sin bransch i Finland.


Skall man tro försäljningschef Anders Wargh och produktions- och planeringschef Tomas Wargh vill man inte bara vara störst. Fabriken har också ambitioner att vara bäst och mest idérik när det gäller nya lösningar. Rätt trappa i rätt tid samt funktionalitet på skönhetens villkor är två av slagorden i marknadsföringen. Westwood levererar trappor till bland annat stockhustillverkare, husfabriker, byggföretag och privata kunder.

– Vår idé är att sälja trapporna färdigt monterade på plats i huset som ett helhetskoncept och vi försöker ständigt utveckla våra produktionsmetoder och presenterar ständigt nyheter i branschen, säger Anders Wargh.

De påpekar att en trappa är mer än en stege till andra våningen.

En trappa är en inredningsdetalj som förenar skönheten med funktionella element.

Den skall vara en del av helheten i en bostad. Tomas Wargh säger att varje trappa är unik, den är kundanpassad i och med att vi utgår från ritningar och anpassad höjd, öppning i taket och rumsplanering.



ÖVERLÄGSET STÖRST.
Tomas Wargh och Anders Wargh kollar ett steg till en av de 3 000 trappor som Westwood tillverkar per år. De vanligaste träslagen är furu, björk och ek.


Trots det
unika med varje trappa är de tillverkade av standardkomponenter. En trappnyhet som Westwood nyligen presenterat är en tystare trappa som passar i våningshus och radhus.

— Den tystare trappan sänker stegljudet vilket gör att den är tystare mot grannen än en traditionell trappa. Högsta tillåtna ljudnivån i trappor i våningshus och radhus är 53 dB. Vår trappa ligger på 39 dB, påpekar Anders Wargh.

En annan nyhet ät trätrappor med metallstomme och så har de hittat på lösningar hur man kan utnyttja det tomma utrymmet som alltid finns under en trappa.

– Syftet med produktutvecklingen är att ändra och utveckla trappan till att motsvara nya utmaningar på marknaden. En vision är att kombinera olika material.

De säger sig vara fullt medvetna om att kunden har alltid rätt. [Läs: Kunden har inte rätt, men får rätt, i likhet med att den som vinner i rättegångar inte alltid har rätt, men får rätt.] Trappfabriken måste leva upp till önskemål om färg och material. Furu, björk, ek, bok och ask är vanliga material som kunderna frågar efter.

— De flesta kunder vill ha träslag som passar med övriga inredningen. Och det är saker vi förstås ställer upp på. Ibland frågar kunden efter mera exotiska saker.



TYSTA TRAPPOR.
Av de trappor som levereras inom landet sätts 85 procent på plats av företagets montörer. Förutom de fasta anställda har företaget en rad kontraktsanställdas montörer.


Av de trappor
som levereras inom landet sätts 85 procent på plats av företagets montörer. Förutom de fast anställda har företaget en rad kontraktsanställda montörer.

Det låter enkelt och lätt när Anders och Tomas Wargh berättar om sina ambitioner om att vara bäst och att de sålde över 3 000 trappor i fjol.

Men de säger att det är mycket tufft. Konkurrensen är stenhård, det finns tillverkare överallt, allt från ganska stora snickerier till snickare som gör några trappor i året i sitt garage. Därtill kommer ett antal utländska tillverkare som vill göra livet surt för Westwood.

Det som underlättar arbetet på fabriken i Nykarleby är en bearbetningscentral som är CNC-styrd.

Linjen optimerar användandet av virket eftersom den tar i beaktande många trappor samtidigt. Den borrar, kapar och fräser automatiskt. Fördelen med bearbetningsenheten är enligt Anders Wargh att den förbättrar produkten och sparar virke,

– Den kan göra avancerade trappor utan att det kostar mer resurser. Av produktionen går 50 procent till privata byggare, 35 procent till byggfirmor medan 15 procent går på export.

Varför har just Westwood i Nykarleby blivit störst i landet på trappor?

— Envishet, lyhördhet, gediget långsiktigt arbete. Vi försöker lösa problemen tillsammans med husfabriker och har hela tiden en dialog med dem som monterar trapporna. Dessutom utvecklar vi detaljer hela tiden, förklarar Tomas Wargh.


En ganska viktig
kunskap är att veta hur de tänker och funderar på byggnadskontoren i de olika kommunerna i landet.

Företagets rötter går tillbaka till 1940-talet.

Innan företaget 1976 helt övergick till trappor har man tillverkat bland anat båtinrednings- och möbelkomponenter. Westwood i dess nuvarande form inledde verksamheten år 1993. Då hade företaget 14 anställda.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 3 maj 2007.


Nils Heikius var trappmontör i slutet på 1970- och i början på 1980-talet. Han hade inrett en gammal buss till husbuss. Tillsammans med Lennart Dahlberg som hade jobbat på trapptillverkaren Nordlamell monterade han i Sverige och Norge från 1979 till ca 1983. Bussen skrotades och sågs senast i i Musikas i Forsby.

Camilla Heikius och Lennart Dahlberg.
(Inf. 2021-03-29.)


(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Jakobstadsföretag med
och lyfte Wedeco

Fluid-Bag avyttrades • Westwood ingår i portföljen

Efter att ha sålt bland annat Helatukku och Fluid-Bag gjorde Wedeco en vinst före skatter på 5,5 miljoner euro år 2006, vilket kan jämföras med 1,4 miljoner år 2005.


— — —



Tomas och Anders Wargh hör till ledningen för trapptillverkaren Westwood. Nykarlebyföretaget ingår i Wedecos portfölj.


— — —


Sören Bäck, Jakobstads Tidning den 5 maj 2007.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Westwood inleder samarbete
med SSC Skelelfteå

NYKARLEBY. Nykarlebyföretaget Westwood påbörjar ett samarbete med SCC Skellefteå. Samarbetet innebär att Westwood fungerar som SCC:s tillverkare av trappor.

Trapptillverkaren Westwood har undertecknat ett samarbetsavtal med den svenska snickeriproduktleverantören SSC. [Skellefteå Snickericentral.]

Westwoods vd Ville Hautala och SCC:s vd Peter Forssell är båda väldigt nöjda med samarbetsavtalet. För Westwood är samarbetsavtalet betydande och utgör en stark grund för fortsatt utveckling av verksamheten.

SCC är en betydande trappleverantör i Norden och företaget har en stark ställning inom byggbranschen.

Westwood har lång erfarenhet av tillverkning och försäljning av trappor till byggfirmor och husfabriker.

Utgångsläget för ett fungerande samarbete mellan de båda bolagen är positivt.


Österbottens Tidning den 8 juli 2011.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Trapptillverkarna i regionen slår ihop påsarna. Produktionen koncentreras till Nykarleby

Westwood i Nykarleby har sålt sin verksamhet till Sunwood i Bosund. Westwood sysselsätter 32 personer, som flyttar över som gamla anställda och Sunwood 8.

Personalen i Bosund flyttar till Nykarleby.

Inga beslut har ännu fattats om hur stor arbetsstyrkan ska vara på sikt. Det sammanslagna bolaget döps till Westwood.



Westwoods vd Ville Hautala och köparen Peter Käld på Sunwood säger att affären skapar ett företag som hör till de största inom sin nisch i Finland.

 

Sunwood i Bosund har köpt den betydligt större konkurrenten Westwood i Nykarleby.


NYKARLEBY/LARSMO.
Trapptillverkarna i regionen slår ihop påsarna och kämpar med gemensamma krafter sig igenom lågkonjunkturen inom byggbranschen.

Det är Sunwood som köper det tre gånger större företaget Westwoods verksamhet. Nu kommer man att koncentrera all tillverkning till Nykarleby och det sammanslagna bolaget ska få namnet ”Westwood”. De 32 arbetstagarna vid Westwood ska flyttas över som gamla anställda och Sunwoods personal i Bosund ska börja jobba i Nykarleby. Man har ännu inga beslut om hur stor personalstyrkan ska vara på sikt.

Det sammanslagna bolaget leds av Sunwoods Peter Käld. Han säger att man nu skapar ett företag som hör till de största inom trapptillverkningen i Finland. Det finns också viktiga synergieffekter då Westwood satsat på försäljning till hustillverkare medan Sunwood koncentrerat sig på skräddarsydda lösningar för privata byggare och företag.

– Det finns goda förutsättningar för en lönsam verksamhet trots konjunkturläget. Annars skulle vi inte ha gjort den här affären, säger han.

Westwoods vd Ville Hautala fortsätter åtminstone under en övergångstid i det sammanslagna bolaget för att föra över nödvändigt kunnande.

Westwood ägs av investeringsbolaget Wedeco Management. Placeringsdirektör Sören Björkgård säger att affären är en bra lösning för hela regionen. I en sviktande marknad kan man behålla den yrkeskunskap som finns samtidigt som man genomför en branschrationalisering.

Wedeco drar sig inte helt tillbaka. Man behåller kvar fastigheten i Nykarleby och hyr ut den till det sammanslagna bolaget.


 

Två trapptillverkare blir en

 

Sunwood i Bosund:

Grundades 1993 av Krister Sjölind.

Specialiserat sig på tillverkning av trappor och köksskåp.

Köptes i januari i år upp av bröderna Peter, Patrik och Simon Käld samt Stefan Nyman.

Sysselsätter 8 personer och omsätter mellan 600 000 och 1 miljon euro per år.

Westwood i Nykarleby:

Grundades som E och B Westerlunds såg 1946 av bröderna Erik och Birger Westerlund. [Eg. Bröderna Westerlunds Såg- och Snickeri.]

Köptes 2005 av investeringsbolaget Wedeco av de dåvarande elva delägarna.

Specialiserat sig på trapptillverkning med flera hustillverkare som storkunder.

Sysselsätter 32 personer och omsätter drygt 3 miljoner euro per år.


Lars Hedman, Österbottens Tidning den 2 juli 2014.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Westwood trappar ner

NYKARLEBY. En minskad efterfrågan tvingar trapptillverkaren Westwood i Nykarleby att krympa sin personal.

På måndag inleds samarbetsförhandlingar som berör hela personalen på 40 anställda. Hur många personer som kommer att sägas upp eller permitteras kan vd Peter Käld inte svara på.


Trapptillverkaren inleder samarbetsförhandlingar nästa vecka.
”Vi måste anpassa personalen till orderstocken”, säger vd:n.


 
Den svaga konjunkturen tvingar Westwood att minska personalen enligt vd Peter Käld.

NYKARLEBY. Westwood kallar till samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. Däremot är det fortfarande oklart hur många som kommer att sägas upp eller permitteras.

Orsaken till samarbetsförhandlingarna beror i första hand på de svaga konjunkturerna inom byggbranschen – inte på att två trapptillverkare slogs samman då Bosundföretaget Sunwood den första juli köpte Nykarlebyföretaget Westwood och koncentrerade all verksamhet till Nykarleby.

Innan fusionen hade Westwood 32 anställda och Sunwood en personalstyrka på 8 personer.

– Vi måste anpassa personalen till orderstocken. Med facit i hand är det en åtgärd som borde ha vidtagits på Westwood redan innan vi kom in som nya ägare, säger vd Peter Käld.

Både Peter Käld och Stefan Nyman. Två av fyra delägare i Westwood, vill göra Westwood till ett lönsamt företag. De siktar också på ett långsiktigt ägande. I det läge som nu råder måste produktionen därför anpassas till efterfrågan.

– Det går inte att bara leva i tron att det blir bättre tider, också om man kan skönja ljusglimtar.

Trapporna från Westwood går i huvudsak till de finländska hustillverkarna. Byggs det färre hus går också färre trappor åt.

Vår målsättning är fullt pådrag i fabriken så fort konjunkturerna svänger uppåt, säger Nyman.

Produktionshallen som Sunwood lämnade efter sig i Bosund i Larsmo har sålts till företaget DA-Wood, som tillverkar inredningar till båtindustrin.


Britt Sund, Österbottens Tidning den 6 augusti 2014.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Westwood sålt till svenskar

Aktiemajoriteten i trapptillverkaren Westwood i Nykarleby har sålts till svenska investerare. Verksamheten i Nykarleby fortsätter.

 

Trapptillverkaren Westwood i Nykarleby har sålts till svenska investerare. Verksamheten i Nykarleby fortsätter.


NYKARLEBY. Aktiemajoriteten i Westwood som tillverkar trappor i trä för småhus har sålts till svenska investmentbolaget Klätterbjörken Ab. Bolaget äger även svenska trapptillverkaren Drömtrappor Ab som finns i Norsjö i Västerbotten. Westwood blir därmed ett dotterbolag till svenska Drömtrappor som är Nordens största trapptillverkare och som funnits sedan 1923.

– Jag ser det här som en bra lösning att de köpte in sig i företaget och det finns en hel del synergieffekter med affären, säger Peter Käld som är vd för företaget.



Peter Käld är nöjd med affären och han fortsätter som vd för Westwood i Nykarleby.
Foto: Lars Hedman


 

”Jag ser det här som en bra lösning att de köpte in sig i företaget och det finns en hel del synergieffekter med affären.”

  PETER KÄLD
  vd för Westwood.

KÄLD FORTSÄTTER även efter affären att leda företaget. Westwood har haft tuffa år bakom sig och personalen har minskat rejält från toppåren. Men enligt Käld hade det svängt för företaget redan innan affären.

Vi började söka samarbete redan för mer än ett år sedan. Lösningen blev sedan till slut ändå att de köpte in sig, säger Käld.

Westwoods omsättning ökade rejält mellan 2014 och 2016. I fjol låg företagets omsättning på 3,87 miljoner euro och företaget gjorde vinst för första gången på många år.

– Vi har redan tidigare sett en svag tendens till uppgång på marknaden, säger Käld.

Westwood har specialiserat sig på trapptillverkning. Företaget har sålt direkt till privatpersoner men också till småhustillverkare.

– Drämtrappor har ett starkt kunnande då det gäller olika specialtrappor till exempel spiraltrappor som vi kan dra nytta av, säger Käld.

Cirka en femtedel av det Westwood har tillverkat har gått på export till Sverige och Danmark.

– Vi har en bra orderstock för tillfället och exporten har ökat redan tidigare men affären gör det säkert inte sämre, säger Käld.

Drömtrappor hade en omsättning på cirka 13,4 miljoner euro i fjol.


 

Westwood

Grundades som E och B Westerlunds såg 1946 av bröderna Erik och Birger Westerlund. [Eg. Bröderna Westerlunds Såg- och Snickeri.]

Köptes 2005 av investeringsbolaget Wedeco av de dåvarande elva delägarna.

Köptes 2014 upp av Bosundföretaget Sunwood. Bakom stod bröderna Peter, Patrik och Simon Käld samt Stefan Nyman.

Svenskarna äger nu 58 procent av bolaget och resten ägs av tre av de ursprungligen fyra finländska ägarna. Simon Käld valde att sälja sin andel.

I Nykarleby arbetar 15 personer vid Westwood.


Marcus Jansson, Österbottens Tidning den 2 april 2017.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *



Nykarleby Posten den 13 september 2017.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Trappan har blivit en möbel

Förr var trappan ett sätt att ta sig upp på vinden. I dag är den en skräddarsydd möbel och ofta det första du möter i en bostad.


Hos trapptiIIverkaren Westwood i Nykarleby prutar man inte på kvaliteten. Efter att trästycket sågats till av cnc-roboten putsar Mats Slangar kanterna ännu ett varv. För hand. Minsta lilla avvikelse eller kvisthål förstör slutfinishen.


– Sen när delarna går vidare till måleriet är det för sent, säger han och drar ännu ett varv med det fina slippappret.

Just den här trappan är en av många i samma serie. På vagnen intill väntar ytterligare 15 likadana i träbitar. En bit bort står hans kollega Sakari Varila och borrar hål i själva trappstegen. Slutdestinationen för den här leveransen är Danmark.

– Vi är en relativt liten organisation, men en av våra styrkor är att vi klarar av att tillverka även stora serier åt husfabriker och byggbolag, säger vd Rickard Snellman.

Samtidigt levererar man skräddarsydda lösningar åt konsumenter.

Egentligen är en trappa alltid skräddarsydd. Du kan välja en av våra standardmodeller, men den måste ändå anpassas till din bostad och det utrymme som finns till förfogande.
 

”Arkitektoniskt har trappan blivit en
av de viktigaste möblerna i hemmet.”

STEFAN NYMAN


FÖR KUNDEN är det många val som ska göras: Ska trappan vara rak eller svängd, täckt eller öppen? Vilket träslag passar bäst och hur ska räcket se ut? Dessutom behöver man fundera på saker som funktionalitet och vilken typ av trappa som går att förverkliga i det utrymme som finns. För att hjälpa kunden redan i planeringsskedet har Westwood tagit i bruk ett nätbaserat 3D-program där man själv kan planera sin egen trappa.

Tanken är att framöver rikta en större del av marknadsföringen just mot privata konsumenter. Bland kunderna finns också stora husbolag och byggföretag.

När företaget var som störst i början av 2000-talet levererades 3 000 trappor per år. [2007 ca 70 anställda.] I dag är man nere i ca 20 anställda och cirka 1 200 trappor per år.

Efter några tuffa år ser Westwood ljust på framtiden och målet är att växa, dels bland privata konsumenter, men också när det gäller leveranser till husbolag och exporten framför allt till Danmark. Sedan 2019 är den svenska koncernen Klätterbjörken huvudägare. Ungefär lika länge har Rickard Snellman fungerat som bolagets vd.

– När jag började visste jag inget om trappor, men de flesta i personalen har jobbat länge på fabriken och hantverket vilar på stadig grund, säger han.


Mats Slangar putsar de utsågade trappstyckena för hand. Vd Rickard Snellman säger att han uppskatatr hantverkskunnandet hos de anställda.



En stor del av trapptillverkningen är hantverk. Peter Lassander sågar ut stolpar.



ATT TILLVERKA
trappor är till många delar fortfarande ett hantverk. Mycket är serieproduktion, men delarna ska ändå gås igenom och putsas manuellt. Att enbart förlita sig på ritningar fungerar inte, varje trappa ska måttanpassas till det exakta utrymmet.

Dessutom finns en rad byggnormer som måste följas – stegdjupet måste bara minst 25 cm. Lägsta höjden ska vara 1,95, medan trappan måste vara minst 85 centimeter på insidan. Ur säkerhetssynvinkel ska trappan dessutom utrustas med så kallade barnlister mellan trappstegen.

Under många år har lackad furu varit det överlägset vanligaste materialvalet. Rickard Snellman säger att det vimlar av mörknade gamla furutrappor runt om i landet och han planerar en kampanj för att byta ut gamla trappor.



De färdiga trapporna packas ner i delar. Kaj Virta ser till att skyddsplasten sitter ordentligt.


Hur är det då med knarrande trappsteg, går de att undvika?

– Om man köper monteringen av oss garanterar vi att trappan är ljudlös. Men i praktiken är det ganska svårt att få den helt tyst. Trä är ett levande material och bara en liten ändring i luftfuktigheten påverkar passformen.

Ett tips är att målade träytor aldrig ska placeras direkt mot varandra.

– På tal om målat. Många vill ha helvita trappsteg, men vitt är inte den bästa färgen, speciellt inte om man har husdjur. Vitmålade trappsteg slits mycket snabbare än till exempel betsade.

I dag är det däremot få som vill ha lackad furu. De utsirade herrgårdsmodellerna säljer också allt mindre. I stället går trenden mot det stilrena. Mot raka stolpar och enkla räcken. Svart och vitt. Många vill ha inslag av glas och nu kommer allt mer metall in i bilden.

– Arkitektoniskt har trappan blivit en av de viktigaste möblerna i hemmet, säger Stefan Nyman, som är en av delägarna och ansvarig för försäljningen.

Själv vill han ha en i svart med inbyggd belysning. En trappornas Rolls Royce.



Vitmålade trappsteg är extra känsliga för slitage, men många väljer ändå den färgen.

 
 
 

Westwood

Hette ursprungligen E och B Westerlunds såg. [Eg. Bröderna Westerlunds Såg- och Snickeri.] Företaget grundades 1946 i Nykarleby och var från början möbelsnickeri. [Eg. byggnadssnickerier m.m.] På 1970-talet började man fokusera på trappor och räcken.

 

2005 kom Wedeco in som ny ägare. 2014 var det dags för nytt ägarbyte när Larsmoföretaget Sunwood köpte hela verksamheten. 2017 tog det svenska investmentbolaget Klätterbjörken Ab över aktiemajoriteten.

 
Vd: Rickard Snellman.

Anställda: 20 personer.

Produktion: 5–6 trappor per dag. Var tredje trappa exporteras utomlands, främst till Danmark

Omsättning: 2,5 miljoner euro.
 
 
OLIKA TYPER AV TRAPPOR
KÄLLA: Westwood
GRAFIK: KATI HIEKKANEN


Sonja Finnholm, Österbottens Tidnings bilaga Bygga & Bo den 6 september 2019.
(Inf. 2021-03-28.)


*     *     *

Nykarlebyföretaget Westwood köper varumärket Jussi-Portaat

MSJ Woods trappverksamhet med varumärken Jussi-Portaat och Woodern överförs till Westwood via en verksamhetsöverlåtelse.


Nykarlebyföretaget Westwood köper varumärket Jussi-Portaat och Woodern av MSJ Wood. MSJ Wood fokuserar framöver på den nuvarande kärnverksamheten, som är tillverkning av träelement vid fabriken i Luohua.

– Vi är glada över att i Westwood ha hittat en bra efterträdare som kan fortsätta leverera trapplösningar av hög kvalitet och betjäna våra trappkunder, säger Mikko Karhumaa, vd för MSJ Wood, i ett pressmeddelande.

Westwood är verksam inom trappbranschen med huvudkontor och produktion i Nykarleby i Österbotten.

– Förvärvet passar bra in i Westwoods tillväxtstrategi och vi är nöjda med de ytterligare volymer vi får via affären, säger Rickard Snellman, vd för Westwood, i ett pressmeddelande.

Parterna har enats om att hålla köpesumman hemlig. 

Westwood är en av Finlands ledande trapptillverkare och har under 50 år levererat närmare 50 000 trappor från fabriken i Nykarleby.


Österbottens Tidning, webbupplagan den 9 oktober 2020.
(Inf. 2021-03-21.)



Margite Enlund tillhandahöll artiklar ur Jakobstads Tidning och Österbottens Tidning.
Rickard Snellman bidrog med fakta.


Läs mer:
Industrialiseringsförsök efter kriget av Erik Birck.
Företagen på Kampen.
Fler artiklar ur JT.

Företagets webbplats.
(Inf. 2021-02-27, rev. 2021-04-10 .)