Ab Nyko Oy

 

Ab Nyko Frys Oy

 

Jakobstadsvägen 36


Innehåll

Några milstolpar
De första aktieägarna
Företagsledare
Styrelseordföranden
Dotterbolag
Fodertankbilarna
Sten Haglunds minnen
In- och utrikestransporter
Fryslagerkapacitetens utveckling
Anläggningen ca 2020
Artiklar



Några milstolpar




De första aktieägarna


Här är listan från bolagsavtalet på de första som tecknade aktier på det allra första mötet. Jag var med och minns ganska bra hur det gick till. Jag minns att då man funderade på vad bolaget skall heta så så sa Erik Saarikoski: ”Det är väl enkelt,vi tar en bit av Nykarleby och en bit av Socklot så blir det Nyko, Nyko Frys.”


Undertecknade hava tecknat bolagets samtliga aktier enligt följande:

 

Erik Saarikoski

8

Gustav Hansén

10

Hans Hansén

10

Torsten Sjöholm

4

Einar Eriksson

6

Rolf Segervall

5

Ragnar Sjöholm

6

Tor Vikberg

4

Georg Bäck

2

Nils Lundqvist

2

Sven Segervall

6

Valter Sjöblom

2

Rudolf Sjöholm

8

Bjarne Björklund

3

Tohr Sandvik

14

Leif Sjöholm

4

Brynolf Nylund

1

Nykarleby 
Andelskassa[*]

9

Einar Segervall

2

Sigrid Nygård

2

Judith Sjöholm

6

Rafael Sjöholm

8

Lars Vikblad

6

Henry Cederholm

2

Sten Haglund

4

Raymond Segervall

4

Nils Björkman

5

Uno Strandén

6

Ragnar Eriksson

6

Åke Eriksson

6

Jan-Erik Högdahl

5

Stig Högdahl

3

Lennart Heselius

2

Gösta Heselius

2

Algot Kronqvist

4

Torsten Vikblad

4

Gösta Vesterlund

2

Bruno Lindvall

4

Alf Ekstrand

2

Valfrid Vingren

4

Alfred Hägg

2

Enhard Nylund

3

Enfrid Nylund

3

Regis Bränn

4

Kurt Bränn

6

Guy Bränn

4

Runar Viik

4

Herbert Viik

6

Birger Harald

4

Gösta Harald

4

Einar Vikblad

6

Bror Segervall

12

Lars Harald

6

Johan Viik

2

Ole Sjöblom

3

Ole Sjöblom

3

Hugo Haglund

1

Erik Strandén

4

Alfred Vik

3

Bengt Enqvist

2

Gunnar Mäenpää

1

Torolf Vikblom

3

Fjalar Björkroth

3

Ernst Högberg

2

Alvar Vesterlund

3

Rainer Carlstedt

3

Harry Kallvik

2

Rolf Broo

2

Erik J Viik

5

Bror Viik

5

Karl Högbacka

2

Jarmo Virtanen

2

John Vikblom

2

Jaakko Niemi

1

Per Rögård

2

Roger Törnqvist

1

Stig Haglund

2

Kurt Cederström

1

Boris Salin

2

Carl Johan Kronlund

1

Bertel Engstrand

2

 

 

Samtliga finska medborgare från Nykarleby stad, Nykarleby landskommun och Jeppo.

       Nykarleby landskommun, Socklot den 26
       oktober 1964

 

[81 aktieägare och 322 aktier.
*= finskt andelslag vars hemort är Nykarleby stad]

 

 



Leif Sjöholm tillhandahöll.
(Inf. 2021-03-28.)

 



Företagsledare

    År
1964 Gunnar Westerlund <1
1964 Dage Fagernäs 12
1976 Jan Fors 17
1993 Peter Björkskog >28


 

Styrelseordföranden

    År
1964 Erik Saarikoski* 1
1965 Valter Sjöblom 1
1966 Gunnar Mäenpää 14
1980 Stig Högdahl 19
1999 Bertel Julin 21
2020 Rainer Sjöholm  
* Interimsstyrelsens ordförande

 

Styrelsen 2020

Rainer Sjöholm, ordförande
Jan Åke Björkroth
Ulf Eriksson
Markus Granlund
Kenneth Hellén
Jens Mikael Häggdahl
Kjell Kronqvist
Johan Ljung


 

Dotterbolag

    Upphört
1990 Ab Ostro Center  
    ” Ab Centralfrys 1994
1990? Ab Feora  
    ” Ab Campen före 1997
1992? Nyko Trans före 1997
    ” Ab Quadrac före 1997
*     *     *

Fodertankbilarna

Till en början kördes fodret ut med traktor, men småningom började man använda lastbilar med tankar. Tankar, pumpar och vågutrustning var uppdragsgivarnas. Norcar i Kvevlax var stora i början med slagpumpar, senare blev Petsmo Products tankar med effektivare kugghjulspumpar allmänna.


Nyko Frys

Nyko hade först egna bilar, bland andra Georg Bäck körde. Sen kom utomstående trafikanter.

  • C & P Dahlin, Munsala. Peter Haga köpte bilen i mitten av 80-talet.
  • Paul Nylind, Jeppo.
  • Bengt Willman, Högbacka.
  • Christer Nyman, Hirvlax, i bolag med Ingmar Julin, Munsala. Häggmans från Monäs köpte senare deras bil.
  • Nyman, Purmo. Tomas Asplund tog över.

När det blev ”nyskifte” inom pälsdjursnäringen 1989–90 tillkom även Clarens Envik från Vexala Frys samt Kaj Lindvall och Nymans från Central Frys i Purmo. Därefter har bilägare kommit till och slutat samt bilar tagits över av andra.

I dag när Nyko distribuerar foder från Kalajoki i norr till Korsnäs i söder är situationen något helt annat än på 1980-talet. Häggman och Envik borde vara kvar.



Tomas Asplund fyraxlade tankbil med röd hytt av märke Mercedes-Benz.
Foto: Hans Elvström, som sålt bilden till Nyko och så här ser den ut på deras webbplats.



Förlorar du en, så står dig tusen åter – åtminstone tre. Tomas Asplunds Mercedes-Benz Actros 3251 V8 2012 med 21 tons tank.



Hela ekipaget med fyraxlat släp med ca 22 tons tank.



Tre Mercedes-Benz: Häggmans från Nykarleby, Kiisk från Monäs och Asplunds.
Foto de tre ovanstående den 27 mars 2021: Tomas Asplund.



Bläddrade i gamla foton och då visade det sig att jag fotat Asplunds tankbil på Lundagatan. Förstoring.
Foto: FL den 9 juli 2014.



Tro't om ni vill! Men detta är en modell! Jag blev inte helt övertygad förrän jag kollade Purmo Custom. Häggman G & J Transport Nykarleby. Förstoring.
Från Instagram, Janne Liljedahl.




Farm Frys

Farm Frys hade en egen bil i reserv och resten var inhyrda.

  • Kurt Emet, Nykarleby.
  • Bertel Frilund, Nykarleby.
  • Bengt Nymark, Nykarleby.
  • Torolf Lindvall, Forsby.
  • Lars-Erik och Ralf Nylund, Ytterjeppo. Senare Ari Heikkilä, Juthas.
  • Bröderna Ruben och Bjarne Isaksson.
  • Ruben Isaksson hade ytterligare en bil som kördes av sonen Kenneth, som senare grundade Nykarlebud.
  • Magnus Frostdahl, Socklot.
  • Håkan Wiklund, Monå.
  • E & E Svanbäck, Munsala.
  • Bengt & Jan Kanckos, Esse.
  • Tapani Ylitalo, Kortesjärvi.
  • Veikko Sydänoja var från Kortesjärvi men bodde i Nykarleby när han skaffade bilen. Körde härifrån tills foderköket byggdes i Kortesjärvi och flyttade tillbaks då. Hans bil med en ung chaufför var inblandad i en dödsolycka i Forsby vid Österlunds växthus. En personbil körde rakt under framändan och dess förare avled direkt.


Johan Willman (huvuddelen), Kenneth Isaksson och Kenneth Frostdahl bidrog med fakta.
(Inf. 2020-03-03.)

*     *     *

Sten Haglunds minnen

Jag intervjuade Sten Haglund från Socklot som var en av de två första anställda på Nyko-Frys, Georg Bäck var den andra.

Verksamheten startade i fryseriet bakom Prevex (där Svanbäcks bussar m.fl. nu är). Man hyrde där så länge bygget av foderköket pågick 1964–65.
Maskinparken bestod av en kvarn och en homogenisator.
Fodret kördes ut till kunderna i plåtlådor på öppna traktorsläp, två traktorer anlitades för detta. Den ena traktorn kördes av Segervall från Socklot medan Isaksson/Strömberg delade på den andra. Kunderna fanns i Socklot och Nykarleby.

[Detta gäller någon annan fodertillverkning, för både enligt intervju med Bror Segervall och uppgift av Yngve Wikblom inleddes tillverkningen i Segervalls foderkök och fodret kördes ut med personbil.]

Frysta torskhuvuden importerades från Norge, det största av dessa hade vägts och torskhuvudet vägde 18 kg! Krokarna satt ofta kvar i torskhuvudena, för fiskarna hade bara kapat av linan. Detta orsakade skador på maskinerna då alla krokar inte hittades.

Det importerades också frusen hönsslakt i pappersförpackning från Simrishamn i Sverige. Dessa leveranser kom på öppna bilflak till en början med påföljd att materialet delvist hade hunnit  smälta under transporten. Detta åtgärdades med att bergullsmattor rullades ut ovanpå översta lagret och efter det kom varorna fram i bättre skick.

Transporterna från Simrishamn sköttes av en transportfirma från Närpes vid namn Smeds. Chauffören bjöd varje gång Nykos arbetare på kaffe och grisar på Hanséns Café. Transportfirman hade som regel att långtradaren inte fick komma smutsiga till kunden, så därför tvättades bilarna alltid vid Esso innan de kom till Nyko för lossning.

Nyko hade en gång köpt 100 ton torsk från Norge som fraktades till Vasa hamn med ett skilt fartyg. En chaufför från Esse hade fått i uppdrag att transportera fisken till Nyko. På sista lasset hade han 36 ton. Han hade kört över Stora bron vid kyrkan, viktbegränsningen där var ju 12 ton.

Haglund och Bäck var de som förde de första  råvarorna in i det nya fryseriet då det togs i bruk. Det fanns inga truckar i början, alla råvaror lossades för hand.



Sixten Nyman.
(Inf. 2020-03-03.)

*     *     *

In- och utrikestransporter

Foderråvarorna till foderköken kördes främst av lokala österbottniska trafikanter, både från inhemska leverantörer och från utlandet. Undantag fanns också, men i huvudsak var det så. Tillgången på råvaror och förbrukningstoppen på hösten var inte i fas. Det här innebar att foderköken och i vissa fall råvaruaktörerna måste ha stora lager som kunde fyllas med t.ex. inhemsk strömming under våren och lodda samt torksrens från Norge under vårvintern när de här fiskarna lät sig fångas i större mängder. Därtill fångades året runt olika slags fisk inom Norden och på andra håll, från vilka det uppstod en del biprodukter som kunde användas till foder.

Sidoströmmarna från slakterier i Finland och andra länder hade ett jämnare flöde än de maritima produkterna men även här fanns variationer i flödena till följd av olika orsaker. Farmar- och fryseriägda Ostrobotnia Päls var en väldigt stor importör av råvaror och andra förnödenheter till pälsdjursnäringen. Ostrobotnia ägde Kalottspedition och styrde en stor del av sina varor till att gå med Kalottens bilar men köparen kunde också själv välja att ordna transportör.

Det fanns även andra mindre och större aktörer som handlade med foder, även hos dem ordnade endera köparen eller säljaren transportör. Farm-Frys köpte mycket via Ostrobotnia men t.ex. för varor från Nordnorge använde man främst egna bilar och P. Nyholm. Men om det fanns ett stort parti som skulle flyttas snabbt så kunde det bli så att både egna och Nyholms samt Kalottens bilar lastade av samma parti.

Under hösten visste man oftast lossningsstället redan när lasset lastades medan det kunde vara annorlunda under perioderna med lägre foderförbrukning. För Kalottens bilar hände det ofta under den lugnare perioden att bilarna styrdes till närmaste lastningsställe när exportlasten hade lossats. Efter lastning fick de order att styra hemåt utan slutdestination, lite som när veteskeppen seglade iväg från Australien mot Europa med noteringen ”Falmouth for Orders” i loggboken. Placeringsstället skulle hittas medan godset var i rörelse. Om inte lossningsstället var klart redan vid lastning så var Falmouth utbytt till det nattöppna TB i Tupos söder om Uleåborg för de som kom norr ifrån och till Viking i Nådendal för de som kom söder ifrån.

Följande dag eller lite senare efter lastning kom bilarna till Tupos, senast därifrån skulle de kontakta trafikanten eller speditören för vidare ”Orders”. Om de kom sent så fanns en lapp med registernummer och lossningsställen noterade. De som kom via Nådendal anlände så gott som alltid med dagsfärjan och fick då veta lossningsstället. Det var ingen höjdare om t.ex. två bilar från samma åkeri lastat på samma ställe och en torsdagskväll får veta att den ena ska lossa i hembyn medan den andra får lossa i Juga/Juuka nästan vid ryska gränsen följande dag. När NMT-telefonerna kom i mitten på 80-talet blev ju kommunikationen rakare. Kalottbilarna körde även mycket av de andra förnödenheterna som Ostrobotnia handlade med, som t.ex. jäst till B-vitamin och galler från Belgien samt Forelco vattensystem från Danmark.

Efter pälskrisen försvann Ostrobotnia och trafikanten Alf Ahlbäck från Petalax köpte småningom Kalottspedition. Några av de andra trafikanterna bildade Scandic Trans och köpte även Sand-Trans.

Vilken betydelse transporter till pälsdjurssektorn har i dag för Scandic och Kalotten vet jag inte men åtminstone för den senare, som har mer fokus på trafik till Norge, kan det finnas något kvar ännu. Annars kör båda ganska mycket livsmedel och Scandic då med mycket fokus på Sverige. Förr i världen körde Ahlbäck både för Finnexpress (inget med foder) och Kalottspedition samt körde säkert en del rakt till sydösterbottniska fryseri och framför allt till Pemo-Frys i Petalax. Det Ahlbäck körde till Farm Frys och Nyko var förmodligen Kalottens lass och troligen har nog Pelle Solvin haft något av de lassen, men kanske inte så ofta faktiskt.

Bilarna kunde ju hamna var som helst men om det var möjligt styrdes de nog till ”trafikanternas hemorter”. Pelle började åt Gunnar Willman, finns ju bl.a. en bok som behandlar den tiden, då var det nog oftast lossning vid Nålören sen körde han ett tag åt Axel Holm. När han började åt Ahlbäck så körde han först mycket på Danmark för Finnex, senare i många år mycket livsmedelsfisk (bl.a. fiskpinnar) från Ishavskusten till Kesko i Helsingfors.

Smeds Trans hade inte foderbilar vid Nyko men de hade långtradare och körde fisk från Simrishamn i något skede. A. Holm skötte mycket av råvarutransporterna till Nyko både inrikes och från Sverige medan K-J Kronqvist körde mycket från Norge.



Johan Willman.
(Inf. 2020-03-14.)

*     *     *

Fryslagerkapacitetens
utveckling i Nykarleby

Fryslager har byggts fyra gånger vid den egna anläggningen och.utöver det har man köpt f.d. Farm-Frys 1991. Delägda lager hade man i Rimito från 1970. När Korsnäs Frys köptes 2011 fick man egna lager där. Man har varit delägare i ett fryseri på Åland och har hyrt lager på olika håll i landet.

 
                                                                                                   
1965
2,6
2,6
1970 1975
2
4,6
1980 1985 1991
6
10,6
1995 2000 2007
5,5
16,1
2014
10 el. 12?
28,1
2015
2020
 
Egen fryslagerkapcitet i Nykarleby, miljoner ton.

Förklaringar
 
Ny lagerkapacitet
Total lagerkapacitet
0,0 Ny lagerkapacitet
0,0 Total lagerkapcitet
*     *     *

Anläggningen ca 2020


På kartan från Kartapaikka i februari 2021, med Jakobstadsvägen i högerkant, ser vi en rejäl anläggning med ca 13 000 m² byggnadsarea och maximal bredd ca 140 och längd ca 150 meter. Kontoret i nederkant är ca 190 m². I norr finns Feoras anläggning. Lilla byggnaden i nedre vänstra hörnet är f.d. Häggmans service-/pälsningshus som fanns på granntomten vilken övergick i Nykos ägo i samband med senaste lagerbygget. Det är många år sedan Häggmans farm avslutades.

 
   

Artiklar

 

Det är hela 85 artiklar, så en del har inte publicerats i detta skede, men kommer kanske senare. Rubrikerna i sig är dock små historiska dokument som berättar om ”vad som timat haver”. En riktig pärla är Leif Sjöholms intervju med Bror Segervall om pionjärtiden.

Titel= referat från bolagsstämma.
Där fotograf ej anges är det artikelförfattaren.

 
   
Nyko Frys ska bygga 1964
Nyko frys tillkomst (ÖP)
Nyko-Frys ”industrianläggning”
med 60 m fasad längs riksåttan
1965
Jättekvarnar tuggar minkmat. Nyko-Frys’ anläggningar klara
Nyko frys, purmofarm får pengar
Nejdens minkar får (val)fläsk 1966
Nyko-Frys planerar bolagsfarm. Start i höst med tusen avelsdjur 1969
Nyko får snabbfrys i Rimito
Rimito-fryseriet garanterar bättre och billigare minkmat 1970
Fryserier är dagens melodi
Nyko-Frys ökade med 33 procent 1971
Gott resultat för Nyko frys 1972
Nyko Frys i Nkby bygger fiskkonserveringsbassäng 1973
Nyko Frys snart redo inleda konserveringen
Stark expansion. Nyko Frys utvidgar 1974

Nyko frys bygger ut lagerdelen

Nyko Frys lagrar 3,5 milj kg minkmat 1975
Nyko-frys tar i bruk sina nya lagerutrymmen
Annons i Österbottniska Posten 1976
Nyko frys satsar i nytt foderkök 1979
Nyko Frys ökade 32 procent 1980
Också Nyko Frys breddar med egen företagsfarm 1981
Nyko Frys etablerar sig i Pedersöre
Pedersöres avtal med Nyko-Frys klart godkännas
Nyko Frys investerar i farm och fryserier
Nyko-Frys satsar på mjölksyrekonservering 1983
Pälsdjur och grönsaker: Specialnäringarnas Svenska Österbotten 1985
Nyko Frys förblir i farmarnas ägo
Högt pris på foderköksaktier utlöste våg av spekulationer

     Keppo fortsätter köpa Nyko-aktier

     Nyko kontra Keppo foderkök

     Nyko Frys lovar dividend och
     gratisemission

     Fortsatt foderstrid

     Nyko-Frys slår vakt om aktierna

     Foderköken strider om farmarnas gunst

     Nyko-Frys garderar

     Hård kamp om aktier

     Aktieförsäljningsannons

     Nyko-Frys pressat av nya aktieköp

     Farm-Frys köper aktier i Nyko trots
     brottsanmälan

     Sent vaknat i Nyko-Frys

     Nyko-Frys löste in aktier

     Farm-Frys åtalas?

     Åtal för Farm-Frys' handel med aktier

1986

     Farm-Frys åtalet förkastades

Ökad omsättning för Nyko Frys
Nyko Frys inblandad i besvärlig aktiehärva 1987
Nyko-och Vexala frys åtalade för tullförseelser
Gott år för Nyko
Lindriga straff för tullbrott
Nyko Frys behöver inte blöda för Pemo Frys 1988
Inga tecken på kris i Nyko Frys bokslut
Vexala tillverkar foder hos Nyko
Vexala Frys gör offertrunda
Nyko utlyser priskrig på foder 1989
Vexala Frys stängs idag
Vexala Frys i konkurs idag?
Oklart i Vexala om foderleveranser  
Nyko Frys-lager i Vexala Frys
Nykos ekonomi stabil
Fusion Nyko-Centralfrys skrinlagd 1990
Nyko Frys säger nej till Cultor
Nyko tar över Centralfrys
Nyko styr nu Centralfrys
Brand i skinnlager
Foderköket Nyko köpte Ostrobotnia
Rekordgott år för Nyko Frys
Järn och lantbruk nya satsningar för Nyko  
Nyko bjuder på Farm-Frys 1991
Gott år för Nyko trots borgenssmäll
Nyko köper lager av Farm-Frys
Slamavfallet försvinner i Nkby
Björkskog ny bas för Nyko 1993
Bra år för Nyko Frys, ger 25 proc i dividend
Nykos stämma friade Jan Fors
Gammalt fryseri får nytt liv. Spannmål tas emot i Nykarleby
Nu tar Lillebror över
Nyko Frys trettioårsjubilerar 1995
Högsta ekonomiska betyg 1996
Nyko Frys visar toppresultat 1997
Miljösatstning vid Nyko Frys ger kompostjord ur slam
Dålig plåtskorsten orsak till branden vid Nyko Frys 1999
Farmarna får 1,3 Mmk i återbäring
Fodertillverkare tvingas att söka miljötillstånd 2000
Bättre lukt att vänta vid Nyko 2002
Westwood bygger lager 2005
Nyko Frys nådde 40 jämna
Nyko Frys bygger nytt stort fryslager 2007
Nyko får Priors kunder 2008
Nyko Frys störst i landet
Pälsdjursburar ger miljoner 2013
Nyko Frys bygger ut. Största foderköket blir större
Nyko bygger nytt fryslager 2014

Branden släckt vid Nyko frys i Nykarleby

2015
Nyko firar 50 i nytt fryslager
Nyko Frys redovisar rekordår 2016

*     *     *

Nyko Frys ska bygga

Nyko Frys ab höll sammanträde i går kväll i Socklot, varvid bolagsordningen godkändes. Mötet beslöt att så fort denna vinner laga kraft skall arbetet på fryseriet inledas.

Interimsstyrelsens ordförande Erik Saarikoski, kompletterad med tre representanter, en från Socklot, en från Kovjoki och en från Ytterjeppo, skall utgöra byggnadskommitté.

Mötet godkände också åtgärden att fördubbla aktieantalet från 100 till 200 mk — så att en ”gammal” aktie berättigar till två aktier. Vid mötet tecknades också aktier och i detta ni torde så gott som alla aktier vara tecknade.

Första raten, 200 mk, skall vara inbetald före den 15 nov.

I mötet igår deltog som sakkunnig en jurist.

Förhandlingarna leddes av Rudolf Sjöholm. Inemot 100 personer var närvarande.


Jakobstads Tidning den 27 oktober 1964.
(Inf. 2021-01-11.)


*     *     *

Nyko-Frys ”industrianläggning”
med 60 m fasad längs riksåttan



Nysågade brädor och spiror bildar ett vackert mönster för de betongkonstruktioner som blir grund för Nyko-Frys’ anläggning vid Nykarleby stadsgräns.


EN STÅTLIG INDUSTRIFASTIGHET för minkskötseln i Nykarlebynejden uppföres som bäst omedelbart norr om Nyko-Frys invid riksåttan. Det är Nyko Frys som här bygger sitt nya fryslager och centralfoderkök. Det nya bolag som bildades på sommaren har arbetat snabbt i sina startgropar och nu pågår byggnadsarbetena sedan den 7 december.


Fastigheten blir 30 m bred och 60 m lång och får en total byggnadsvolym på c. 7.000 m³. Foderköket uppföres i huvudsak i betong medan fryslagerdelen bygges i trä med nödiga moderna isoleringsmaterial.

Arbetet utföres av Byggnadsbyrå J. K. Ollil från Vasa med Börje Ollil som arbetsledare. För närvarande är ett trettiotal arbetare sysselsatta — de flesta är Nykarlebybor. Innan byggnadsarbetet inleddes har Nyko Frys grävt brunn och ordnat avloppsfrågan. Om inga störningar inträffar kan taklagsfest hållas i medlet av februari och fastigheten så klar i början av april. Anläggningens huvudfasad på 60 m står parallell med riksåttan.


Jakobstads Tidning den 6 januari 1965.
(Inf. 2021-01-11.)


Per Elvström:

Jag fick vara med om byggandet av fryseriet. Körde det mesta av isoleringsmaterialet, styrox, från KWH. Styrox-tillverkningen var rätt ny produkt i Jakobstad. Det blev många turer till Nykarleby.


Håkan Wiklund:

En mycket intressant historik om Nyko-Frys! Året var 1965 i början av mars när jag som 22-åring blev anställd som byggare vid ”Nyko” tillsammans med bröderna Boris, Runar och Valter Renvall. Även många andra var där under byggtiden. Byggandet innebar allt arbete från golvisolering till att binda (”naja”) fast spikreglar i takstolarna med galvaniserad järntråd. I dessa spikades sedan undertaksbrädorna fast som höll styroxisoleringen på plats. Denna metod med att tvinna fast spikreglarna var nog inte den bästa. Galvaniseringen förstördes vid tvinningen av tråden med den påföljd att det vid temperaturväxling uppstod fukt som orsakade rostskador på tråden. Det har hänt vid något annat fryseri att undertak som varit byggt enligt samma princip har kommit ner. ”Nyko” har haft en renovering för något år sen, så denna risk finns inte där mera. Jag minns att i mars 1965 var nätterna kalla, morgontiden var det 20 – 24 grader, senare på dagen blev det dagsmeja med solsken och plusgrader.


Thomas Sund:

Farsan Roger var å kärra betong när nyko byggdes. Ja tror Bo Löv va me på samma jobb som farsan.


(Inf. 2021-03-27.)


*     *     *

Nyko-Frys 1965



Nyko-Frys under uppförande våren 1965. Foderkök, kontor m.m. i delen närmast och fryseriet i den bortre delen. Man kan anta att portarna tillverkades vid Jakobstads Byggnadstjänst. Alltid lika trevligt att se gamla bilar.
Förstoring.


Nykos arkiv. Sixten Nyman tillhandahöll. Peter Gullback kolorerade.
(Inf. 2021-03-10.)


*     *     *

Jättekvarnar tuggar minkmat
     Nyko-Frys’ anläggningar klara

PÅ LÖRDAGEN provkörde Nyko-Frys foderkökets maskiner: och se allt var gott. Det är frågan om verkliga toppmaskiner, de största som finns inom branschen, levererade från Maskinfabrik William Jensen Slagelse, Danmark. Kokaren i översta våningen rymmer 5.000 l, i mellanplanet 2 foderkvarnar med 15 tons kapacitet och slutligen i bottenvåningen blandare och homogenisator (finfördelare). Ur denna maskinserie väller vid topptillverkning 60.000 kg minkfoder.


Det stora fryseri- och köksbygget står inflyttningsklart invid riksåttan strax norr om Nykarleby stadsgräns. Fastigheten är 7.000 m², med ett fryslager med 750 m² golvyta — före användningen en ståtligt grann festsal. En del av fryslagret är en djupfrysare med 12 tons dagskapacitet. Fryslagret är köldisolerat med 34—40 cm styrox. Dess apparatur tillåter en fördubbling av lagringen, som nu är ca 1,3 milj. kg.

I fastigheten finns utrymmen för pälsningscentral och torkrum för skinnen. Kontorsutrymmen och socialutrymmen är väl tilltagna och ändamålsenligt placerade. I medlet av månaden torde hela anläggningen vara i gång.


Dyra anläggningar

Det har kostat ca 60 miljoner gamla mark. Aktionärerna har skjutit till ungefär hälften genom de 315 aktierna om 1.000 nymark — fördelade på ett åttiotal delägare, alla småfarmare i Nykarleby stad och Nykarleby landskommun. Resten går på lån, ett löfte bl.a. om ett långfristigt lån från industrialiseringsfonden. Det färdiga fodret levereras till normalpris — troligen skaffar bolaget egna distributionsbilar.

Frysanläggningen har ritats av byggmästare Sigfrid Häggblom medan konstruktionsberäkningarna gjorts av ing. Holger Smeds, Helsingfors. Enligt byggmästare Häggblom är Nyko-Frys anläggningar de modernaste som finns i landsdelen. Maskinparken är den bästa som i detta nu kan uppbringas.

Bolagets styrelseordförande Valter Sjöblom, Socklot, har haft bråda dagar hela byggnadstiden. Just nu är han nöjd — byggnadsprogrammet har kunnat hållas och starten kan ske planenligt. I stort återstår nu endast fasadbehandlingen. Man tänker revetera med kalksandstegel för att få ett snyggt komplex.

Fryseriet och foderköket kan tack vare den förnäma utrustningen drivas av 2—3 man. Och råvarutillgången inger inga direkta bekymmer.



Nyko-Frys styrelseordförande Valter Sjöblom fick hedersuppdraget att mata in första provsatsen i foderkökets stora kvarn. Montören Henry Jensen från William Jensens maskinfabrik i Danmark hade installerat och övervakade med lugn: han visste att allt fungerade.


Jakobstads Tidning den 9 maj 1965.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

Nyko frys, purmofarm får pengar

SAMMANLAGT 4.377,600 mk beviljades på torsdagen av statsrådet som exportavgiftslån. Lånen går till olika projekt för bl.a. skogsplantskolor, framställning av växttorv och pälsfarmers foderförsörjning. I årets budget finns för ändamålet ett reservationsanslag på 5,9 milj. Mk. Sammanlagt 37 bolag blev delaktiga.


Bland de beviljade lånen märks Helsingfors skogsvårdsnämnd 60.000 mk, Björköby fryseri, Elis Dahl & Co 25.000 mk, Söder Is Ab 300.000 mk, Lovisa Fryseri Ab 300.000 mk, Ab Pemo Frys Oy 200.000 mk, Purmo Pälsfarm Ab 100.000 mk och AB Nyko-Frys Oy 200.000 mk.


Jakobstads Tidning den 18 juni 1965.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

NEJDENS MINKAR
FÅR VAL(FLÄSK)

NU SKALL OCKSÅ  nejdens minkar få smaka på val! Givetvis blir det inte frågan om något röstande för deras del, utan i går kom nämligen 400.000 kg valkött till Nykarleby och meningen är att man skall fördela detta på farmerna i omnejden. Lossningen pågår som bäst och sändningen kommer att uppbevaras i Nyko-Frys fryseri om man bara kan ta emot alltsammans.


Det är Turkistuottajat som inköpt köttet och som kommer att sälja det efterhand. En av orsakerna till affären uppges vara att stävja prisstegringarna på slakteriavfallet. Priset kommer troligen att ligga över det på annat foderkött, men å andra sidan är det nästan enbart frågan om näringsrikt muskelkött som mycket väl motsvarar andra fodersorter.



Sändningen kom från Kaliningrad på Östersjökusten i stora ryska frysvagnar. Det djupfrysta köttet är prydligt inpaketerat i paket om 37 kg per stycke, och lossningen går relativt snabbt och smärtfritt trots att det var ett drygt arbete att ”packa ihop” köttet vid fryseriet för att få in så mycket som möjligt. Med tåget, på tio vagnar om 75 kubikmeter vardera, följde två ryska järnvägsmän medan det drogs till Nykarleby av ett finländskt lokomotiv. Till lördagen räknar man med att hela lasten skall vara lossad om ingenting speciellt inträffar.


Jakobstads Tidning fredagen den 15 april 1966.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

Nkby-minken i stark expansion

 

FRYSERIER O.  FARMER

 

Nyko-Frys planerar bolagsfarm
Start i höst med tusen avelsdjur

NYKO-FRYS I NYKARLEBY diskuterade vid sin stämma på måndagskvällen möjligheterna att starta en minkfarm inom bolaget. Tidigare har företaget ingen egen minkfarm. En fyrmannakommitté tillsattes att tillsammans med fyra representanter från styrelsen undersöka och beräkna lönsamheten för en sådan farm. En extra stämma skall sammankallas senare för att avgöra om man skall starta farmen eller inte.


— Blir det att vi börjar med bolagsfarm, blir starten hösten 1969, säger styrelseordföranden Gunnar Mäenpää. Under diskussionen på årsstämman kom man fram till att 1 000 avelsdjur skulle vara ett lämpligt antal i början.

Man diskuterade också att eventuellt börja med endast 500 djur och förstora farmen senare.

— Nyko-Frys lagerutrymmen kan ta emot ca 1,5 milj. kg fruset foder, omtalar disponent Dage Fagernäs. Foderköket är utrustat med två kvarnar och två blandare, d.v.s. man har dubblerad utrustning.



Tankvagnarna lastas hos Nyko-Frys med minkfoder som varje dag körs ut till 95 farmer i fem kommuner. [I Finlands handel och industri i bild IV finns samma bild. Sixten Nyman tillhandahöll bild av bättre kvalitet än i artikeln och enligt uppgift är den från 1967. Notera att tankarna på den tiden inte var cylindriska! Förstoring.
(Inf. 2021-03-10.)]


— Vi räknar med att förbrukningen av minkmat ökar avsevärt i år, säger Fagernäs. År 1968 tillverkade vi knappt fyra milj. kg foder, medan årets tillverkning beräknas bli över fem milj. kg.

Företaget startade år 1965. Anläggningarna byggdes redan från första början tillräckligt stora så att inga tillbyggnader har gjorts sedan dess.

Nu har företaget 95 matkunder i Nykarleby landskommun och stad, i delar av Jeppo, Pedersöre och Jakobstad.

Fodret körs ut till farmerna med två tankbilar. Genom att farmerna ligger nära varandra klarar man sig med förhållandevis korta transportsträckor, sammanlagt ca 150 km per dag. Det gör också att transportkostnaderna är jämförelsevis låga, i fjol endast 1,2 penni per kg foder.

Förutom minkmat tillverkar Farm-Frys också rävmat. Rävfarmerna finns i huvudsak i Pedersörenejden.

— Vi köper upp minkkroppar upp minkkroppar från farmerna i pälsningstiden som råmaterial för rävmaten, berättar Fagernäs. Minkkropparna kokar vi fettet ur i en ångkokare. Fettet säljs till annat ändamål och på så vis får vi mindre fett i rävmaten.

Farmerna inom Nyko-Frys kundkrets håller i detta nu ca 35 0000 avelsdjur. I bolagets hus finns också utrymmen på 500 kvm som är uthyrda åt Ostrobotnia Päls.

— Våra farmare har erhållit ett mycket gott pris för sina skinn i år, säger Mäenpää. Enligt Turkistuottajat statistik var 74 procent av skinnen från våra farmare i Saga och Saga select-klasserna.

Nyko-Frys har det väl bäddat och behöver inte investera i några större nyanskaffningar. En lagertruck skall man köpa, den är redan beställd.

Vid stämman återvaldes Gunnar Mäenpää till styrelseordförande och till styrelsemedlemmar Valter Sjöblom, Lars Vikblad, Hans Hansén, Rainer Carlstedt och Erik Saarikoski, medan Bror Segervall invaldes i stället för avliden Rudolf Sjöholm.


Cander, Jakobstads Tidning den 2 april 1969. Parallellartikel om Farm-Frys i samma nummer.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *


Förstoring.

AB NYKO FRYS OY grundades år 1964 av minkfarmare från trakten. Verkställande direktör är Jan Fors sen år 1976.

Styrelseordförande är Stig Högdahl och medlemmar Bror Segervall, Algot Kronqvist, Ingmar Julin, Nils Lundqvist, Lennart Heselius och Fjalar Björkrot h. Nyko Frys har 20 anställda.

Foderköket omfattar 1 412 ² produktionsareal, 1 510 ² lagerareal, 1 950 ² fryslager samt 210 ² kontors- och sociala utrymmen. Byggnaderna är uppförda åren 1964—80.

Fodertillverkningens utveckling: 1965 2,1 milj. kg, -70 6,8 milj. kg, -75 8,2 milj. kg, -80 13,8 milj. kg och -84 22 milj. kg.

Marknadsföringsområde: Nykarleby—Jakobstadsnejden.

Adress: Industriområdet, 66900 Nykarleby, telefon: (967) 20 466.


Pälsdjur och grönsaker: Specialnäringarnas Svenska Österbotten (1985).
(Inf. 2021-01-13.)


*     *     *

Nyko får snabbfrys i Rimito

NYKO FRYS i Nykarleby uppför som bäst en djupfrysningstunnel, ett fryslager i Rimito ca 20 km väster om Nådendal. Anläggningen som är kostnadsberäknad till ca 300.000 mk byggs helt med statslån. Den skall stå färdig i början av maj för att kunna ta emot säsongens strömmingsfångst, omtalar disp. Dage Fagernäs på fryseriet i Nykarleby.

 
Dage Fagernäs.

BAKOM NYKO FRYS står i dag 110 farmare i Nykarleby stad och landskommun samt Pedersöre och Jeppo.

UNDER HÖGSÄSONG, från 15 april till 1 juli, skall fryseriet sysselsätta max personer — under lågsäsong finns endast en person på plats, på deltid. Genom att uppföra fryseriet i Rimito, som ligger mitt i det stora ”strömmingsdistriktet” tryggas tillgången på utmärkt strömming, som i Nykarlebyfryseriet bakas in i de foderblandningar som fryseriet med tre tankbilar dagligen portionerar ut till farmarna.


Rimito-fryseriet garanterar bättre och billigare minkmat

GENOM ATT UPPRÄTTA ett fryseri i Rimito garanterar vi våra aktionärer tillgång till en billigare men framför allt bättre strömming, omtalar disp. Dage Fagernäs på Nyko Frys. Tidigare har vi köpt färdigt frusen strömming från de fryserier som finns på orten, men genom att vi själva uppför ett fryseri får vi kontroll över fisken och samtidigt som vi får en bättre vara erhåller vi den till ett lägre pris, då vi själva får lyfta de statliga transportbidrag som Rimito-fryserierna tagit hand om.

— Fryseriet som mäter 22 gånger 13,5 meter rymmer två s. k. nedfrysningstunnlar samt ett fryslager på 160 ton. Nedfrysningskapaciteten är mellan 16 och 20 ton per dygn, varför vi i stort sett kan lagra en veckas invägning.

— Under högsäsong räknar vi med att två långtradare skall svara för transporten upp till fryseriet i Nykarleby. Varje säsong skall vi inköpa och nedfrysa omkring 1,2 miljoner kg strömming, säger disp. Fagernäs. Den strömming som vi hittills köpt har kostat 35 penni kg och inte alltid varit förstklassig. Nu tror vi att vi får en bättre vara till ett lägre pris.

— Under juni—juli blandar vi in upp till 40 procent strömming i minkfodret, under övriga tider av året varierar inblandningen mellan 10 och 20 procent. I år distribuerar vi ca 7 miljoner kg foder.

— Tack vare tillkomsten av fryseriet i Rimito ges också fiskarna möjlighet till ett mera intensivt fiske,  vilket i sin tur innebär att vi kan minska importen av torsk. Detta i förening med att det är fråga om foder till en näringsgren som helt går på export gör att bygget kan finansieras med statliga lån på förmånliga villkor. Också det faktum, att Rimito ligger i högsta u-områdesklassen inverkar.

Disp. Fagernäs omtalar också att man vid senaste bolagsstämma beslöt att samtliga minkar som är anslutna till fryseriet skall vaccineras [troligen mot valpsjuka].


Jakobstads Tidning den 22 februari 1970.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

Fryserier är dagens melodi

DET MODERNA SAMHÄLLET bygger mer och mer på service som ett fryseri ger: allt flere livsmedelsgrupper — för att inte tala om minkfödan — tar vägen genom ett fryseri. I våra nejder finns framförallt fryserier för minkmat — och byggmästare Sigfrid Häggblom i Oravais har ritat många. Just nu ligger hans 45. fryseri på ritbordet. Det är dock inte fråga om ett foderfryseri, utan om ett jättestort fryseri för livsmedel som skall uppföras i Tammerfors.


Med så många fryserier bakom sig torde Häggblom ligga i den finländska frysritartoppen —frågan är om han inte är etta i landet. I de här nejderna har han bl.a. ritat Nyko Frys, Monäs Frys, Farmarnas Foderkök [i Monäs], Vexala frys och det stora fryseriet vid Oravais Klädesfabrik (Keppo).

— Utvecklingen går rasande snabbt inom frysbranschen, säger han. Det är inte mycket i dag som finns kvar av de idéer som användes i de första fryserierna.

Häggblom säger även att man går mot allt större enheter. Han tror dock inte att de österbottniska köken skall fusionera, dels är de redan rätt stora enheter och dessutom kan de förstoras om det skulle behövas.


Samlingshus
— specialitet

Sigfrid Häggblom har också en annan specialitet: samlingslokaler. Den första lokalen han ritade om finns i hembyn Pensala, men den då aktuella ombyggnadsplanen förverkligades inte — även om fastigheten senare renoverats ett par gånger. Att Häggblom började rita samlingshus får väl tillskrivas det faktum att han i många år tillhörde ungdomsförbundets styrelse.

I Jeppo och Vexala samt i Oravais har man byggt om enligt Häggbloms ritningar — Oravais uf:s lokal renoverades stort och kostnaderna steg till ca 240 000 mk. Just nu diskuterar som bäst jeppoborna möjligheterna att bygga ett helt nytt samlingshus: Häggblom har ritat det förslag som diskuteras.

Nya lokaler har byggts enligt hans ritningar i Purmo och Taklax (Korsnäs). Även paviljongbyggen har han sysslat med: Forsby-paviljongen är hans och som bäst ritar han paviljong åt Pjelax i Sydösterbotten. Maxmo har sin paviljongritning klar.

— Det är ständigt fråga om större och större lokaler, säger han. Det är sällan som det lönar sig att renovera eller bygga om. I dag bygger man framförallt snyggare än tidigare. Det betyder mycket.



Sigfrid Häggblom extraknäcker både som byggmästare och byggnadskontrollör. I går hade han en bråd dag då man göt sockeln till Shells nya caftereria [i Oravais?], som blir på ca 250 kvadratmeter. För att få arbetskraft bygger man i vinter. Med på bild Bengt Andersson och Alvin Blomqvist.


Få människor vill
bygga om gården

— Det finns i dag bra isoleringsmedel och det är fullt möjligt att bygga om gamla gårdar — om grunden håller och stommen är bra, säger Häggblom. I de fall där grunden och väggarna är ”byggbara” blir det rätt billigt och man kan få en bra lösning på boproblemet.

— Erfarenheterna säger dock att de flesta människor föredrar att bygga nytt. Det beror väl främst på att de gamla gårdarna är opraktiska och att renoveringen därför blir både omfattande och kostsam. Ofta är det så att folk i första hand tänker på en ombyggnad, men när de får kostnadsförslaget tänker de om — och bygger nytt.

— Det går inte att ge något generellt råd eller dra någon generell gräns när det lönar sig att renovera i stället för att bygga nytt. Man måste avgöra från fall till fall, säger Häggblom, som menar att den gamla gårdens utseende och ägarens intresse av att bevara det gamla spelar stor roll.


Jakobstads Tidning den 19 november 1970. Det här blev ju inte så mycket Nyko-Frys-historia, men intressant österbottnisk byggnadshistoria. Tror inte att det var många som kände till Sigfrids många verk – inte heller jag.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

Nyko-Frys ökade med 33 procent

NYKO-FRYS i Nykarleby ökade fodertillverkningen med 33 procent under fjolåret. Tillverkningen uppgick till 6.808.000 kilo foder. Under året uppförde företaget ett snabbfryseri i Rimito, varifrån man fick 800.000 kilo strömming trots den knappa strömmingstillgången.

Till styrelseordförande återvaldes vid bolagsstämman Gunnar Mäenpää. Viceordförande blev Valter Sjöblom, och styrelseledamöter Bror Segervall, Rainer Carlstedt, Hans Hansén, Leif Sjöholm och Erik Saarikoski. Suppleanter är Enhard Nylund, Tor Sandvik och Lennart Heselius.


Jakobstads Tidning den 2 april 1971.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

Gott resultat för Nyko frys

EN NÅGOT MINSKAD omsättning, men goda resultat på skinnutställningar har medlemmarna i Nyko frys i Nykarleby haft under året. Omsättningen var tre miljoner. Vid fryseriet i Rimito utanför Nådendal har nedfrusits 1,2 miljoner kg strömming, vilket är ett bra resultat. Totalt har Nyko frys sålt 6,2 miljoner kg foder.


Goda utställningsresultat var det alltså. På lokalutställningen i Gamlakarleby vann man flera klasser och på Nyko frys årsstämma häromdagen fick gruppvinnarna pris. Såväl standard som klassen övriga mutationer vanns av Rainer Carlstedt, bruna gruppen vanns av Enhard Nylund och safir av Alvar Westerlund. På distriktsutställningen i Vasa var Algot Kronqvist bäst. Andelsbankens vandringspris gick till Rainer Carlstedt.

Ny medlem i styrelsen blev Tor Sandvik medan Gunnar Mäenpää (ordförande) och Rainer Carlstedt omvaldes. I styrelsen sitter i övrigt Valter Sjöblom (viceordförande), Bror Segerwall, Hans Hansén och Leif Sjöholm. Ny suppleant är Börje Broman  och återvaldes Enhard Nylund och Lennart Heselius.

Foderkommittén vars arbete bidragit till de goda skinnen består av Torsten Wikblad ordförande, Gustav Hansén, Håkan Ekman, Fjalar Björkroth, Rainer Carlstedt och Sten Asplund.

Vid stämman berättade konsulent Örnulf Witting om valpsjukeepidemin, som vad Nykarlebynejden beträffar inte verkar vara särskilt hotande just nu.


Jakobstads Tidning den 7 april 1972.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

Nyko Frys i Nkby bygger
           fiskkonserveringsbassäng

NYKO FRYS i Nykarleby uppför som bäst en 300 ton stor strömmingskonserveringsbassäng som skall stå färdig i början av maj. Kostnaderna uppgår till c. 100 000 mk.


I fjol invägde bolagets fryseri i Rimito drygt 1 miljon kg och tack vare konserveringsbassängen skall man kunna ta tillvara fisk också under högsäsong. I Rimito skall man ha en 3 000 liter stor blandare och med en femtontons tankbil skall den blandade massan forslas till bassängen i Nykarleby.

Bolagets fodertillverkning ökade i fjol med 30 procent till 8,1 miljoner kg. Om tendensen håller i sig blir innevarande års ökning c. 25 procent, omtalar disp. Dage Fagernäs. Nyko Frys omsättning steg till drygt 4 miljoner mk. I bolagets tjänst är 8 personer.

Antalet aktionärer är 190. Av dem deltog 75 i bolagsstämman på torsdagskvällen. Under fjolåret utvidgades verksamhet till Munsala och Jeppo, där fryseriet nu förser 22 resp. 10 farmer med foder. Tidigare delägare finns i Nkby stad och lk samt Pedersöre.

I styrelsen invaldes Gunnar Mäenpää, Bror Segervall, Rainer Carlstedt, Tor Sandvik, Hans Hansén, Leif Sjöholm och Anders Caldén, suppl. Enhard Nylund , Börje Broman och Lennart Heselius.


Jakobstads Tidning den 31 mars 1973.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

Nyko Frys  snart redo
inleda konserveringen

EGENTLIGEN är byggandet redan så gott som färdigt. Mottagningshallen framför huset och de två bassängerna för fiskkonservering här bakom, säger disponent Dage Fagernäs på Nyko Frys. På fredagen kommer hela gårdsplanen att asfalteras. Det i sig själv är ju en ganska stor investering.


Det som kallas mottagningshallen är en plattform som skall användas för att underlätta lossningsarbetet, när de stora bilarna kommer från Norge och Åbo med sina dyrbara fisklaster.

Men viktigast av allt är nog ändå bassängerna. Tack vare dem kan man nu själv konservera fisken i stället för att den som tidigare, konserverats i Åbo vid fryseriet i Rimito, för att sedan med bil transporteras till Nyko Frys. Nästa år kan man vid Nyko Frys tillverka ca 25 ton konserverad strömming per dygn och ca 25 ton djupfryst. Det blir ända till 45 ton per dygn!

Hur skall man sedan göra med avfallet? Antagligen kommer Nyko Frys att ansluta sig till det planerade reningsverket men till dess skall man klara sig med sina avloppsbrunnar, som har förnyats och förbättrats.


Jakobstads Tidning den 7 juli 1973.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

Stark Expansion
Nyko-Frys utvidgar?

NYKO-FRYS planerar för en utvidgning. Farmarna som är delägare i matköket expanderar kraftigt och både fryslager och foderkök blir för litet. En tillbyggnad av fryserikapaciteten för ytterligare två miljoner kg är därför aktuellt.


Ärendet diskuterades av de 90 aktionärer som hade mött upp till bolagsstämma på Juthbacka på torsdagskvällen. Något direkt beslut gjordes dock inte men mötet beslöt att en extrastämma skall sammankallas så fort planerna mognat ytterligare.

Under det verksamhetsår som gått har Nyko-Frys tillverkat 9 milj. 130 000 kg minkfoder, vilket är en ökning jämfört med föregående år med 1 milj. kg. Vid fryseriets filial i Rimito invägdes sammanlagt 1 milj. 205 000 kg.

Fjolårets investeringar var 350 000 mark och inkluderar bl.a. asfalteringen av planen vid fryseriet. För detta ändamål har företaget fått räntestödslån ur u-fonden. Totala omsättningen var sex milj. mark.

Styrelsen består av Gunnar Mäenpää ordförande, Bror Segervall vice samt Leif Sjöholm, Gustav Hansén, Rainer Carlstedt, Anders Caldén och Tor Sandvik.
Suppleanter Nils Lundqvist, Lennart Heselius och Enhard Nylund.

I samband med bolagsstämman hölls också prisutdelning efter kvalitetsbedömningen vid riksutställningen i Jakobstad. Enhard och Enfrid Nylund erhöll pris för standard- och bruna klassen och vidare Andelsbankens vandringspris för bästa standard på sina lotter. Rainer Carlstedt tog också ett pris inom blåa gruppen.

Efter förhandlingarna informerade merkonom Kurt Sandström om farmarnas möjligheter att få u-områdeskredit.


Jakobstads Tidning den 30 mars 1974.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

Nyko Frys lagrar
3,5 milj. kg minkmat

FLAGGAN vajade i topp vid Nyko Frys i Nykarleby på fredagen. Man firade taklagsfest på tillbygget, ett fryslager som rymmer två miljoner kilo och mer än fördubblar foderkökets lagerkapacitet. Drygt en miljon skall bygget kosta när det är klart och kylaggregaten är installerade. Under andra halvan av april skall utrymmena tas i bruk.

Nyko Frys har i detta nu en lagerkapacitet på 1,5 miljoner kilo råvara och ökar den alltså till 3,5 miljoner kg. Utbygganden beslöt man om för att säkerställa sig mot den tidtals svåra råvarutillgången. Leverantörerna kräver att 40 procent av den årliga fodermängden skall tas ut under första halvåret när åtgången är liten, säger disponent Dage Fagernäs. Dessutom är kvaliteten på de råvaror som köps från utlandet sämre på höstarna. Allt det här kräver ökad lagerkapacitet.

Nyko Frys tillverkar nu nio miljoner kilo mink- och rävmat per år. 60 ton om dagen går det åt under högsäsong. Man har elva—tolv anställda året runt i Nykarleby plus ett antal anställda endast på somrarna i lagret i Rimito, där man snabbfryser råvaror för att sedan köra upp dem till Nykarleby.



Ett fryslager utan annan inredning än kylmaskiner inryms i Nyko Frys nybygge. Disponent Dage Fagernäs framför nybygget där arbetet pågår för fullt och flaggan smäller i den friska vinden.


Fyra tankbilar kör ut maten till de 120 farmarna—kunderna, som till övervägande delen finns inom storkommunen [kommunsammanslagningen hade skett vid årsskiftet] och i Pedersöre.

I samband med att man beslöt om nybygget beslöt man också om en höjning av aktiekapitalet till det dubbla. Detta har underlättat möjligheterna att få krediter för finansieringen av bygget säger Fagernäs.

Utbyggnaden är på ca 700 kvm eller 4 500 kbm i lager placerade i norra ändan av den gamla anläggningen.

Bygget har projekterats av byggmästare Sigfrid Häggblom — det här är förresten hans fryseri nr 67.


Jakobstads Tidning den 25 januari 1975.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *


Österbottniska Posten den 11 mars 1976.
Från issuu. Artiklar från samma uppslag.
(Inf. 2021-02-21.)


*     *     *

Nyko-frys tar i bruk
sina nya lagerutrymmen

OM EN MÅNAD skall Ab Nyko-Frys Oy ta sina nya lagerutrymmen i bruk. Slutsyn på byggnadsarbetet hålls i dessa dagar och då återstår elinstallationer och installering av maskinerna. Lagret blir klart programenligt för att ta emot vårströmmingen, berättar styrelseordförande Gunnar Mäenpää, som på bolagsstämman på onsdagskvällen informerade om det arbete statskommittén för pälsdjursodling hittills gjort.


I diskussionen efterlystes statsmaktens stöd med lån för att underlätta krissituationen. Uppvaktning kommer att göras dels från SÖP, men också från kommunernas sida.

Ett normalt år redovisar Nyko-Frys för i sin årsberättelse. 8,5 miljoner kg foder tillverkades under året. Försäljningen gav 6,5 miljoner mark. Varuinköp uppgick till 5,8 miljoner, löner och sociala kostnader till 280 000 mk, avskrivningarna till 204 000 mk och årets vinst till 7 500 mk.

Bolaget har i detta nu 80 aktionärer. Man kunde konstatera att tillgången på råvaror är rätt god och att råvarupriset fallit något. Styrelsen ser nu som bolagets främsta uppgift att tillverka så billigt foder som möjligt för att påverka statsmakten för att få stöd åt de farmare som har svårast att klara den besvärliga situationen.

I styrelsen återvaldes Gunnar Mäenpää och Tor Sandvik vilka var i tur att avgå. Lennart Heselius ersätter Rainer Carlstedt som inte ville bli återvald.

Styrelsen i övrigt består av Leif Sjöholm, Gustav Hansén, Bror Segervall och Anders Caldén.

Nykos pokaler för fina skinn på riksutställningen tilldelades i darkklassen, efter lottning, Lennart Heselius, i blåa gruppen Rainer Carlstedt, i bruna Enhard Nylund, övriga mutationer Rainer Carlstedt och för blårävar, efter lottning, Alf-Erik Blomqvist.


Jakobstads Tidning den 28 mars 1975.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

Nyko frys satsar i nytt foderkök

ETT FJÄRDE storbygge med anknytning till pälsdjursnäringen startar ännu i år i Nykarleby. [De övriga.] Nyko frys planerar att bygga nytt foderkök för att ersätta det nuvarande som man kommit till att tjänat ut. Undersökningar har visat att en utökning av kapaciteten inte är möjlig i det gamla foderköket och man har egentligen inget annat val än att bygga om man vill hänga med. Nybygget inne­bär en investering på ca fem miljoner mark. Aktionärerna informerades om planerna vid en extra bolagsstämma på måndagen och efter en lång diskussion var men eniga om att ett nytt foderkök är det enda realistiska alternativet för att övervinna kapacitetsbristen och trängseln.


Planeringen brådskar. Man siktar nämligen på att komma igång och få gjutningen avklarad innan det fryser. Det här berättar företagets disponent Jan Fors. Ritningar finns men kommer sannolikt att kompletteras ännu och ansökan om byggnadslov har lämnats in. Likaså har låneansökningar inlämnats.

Med anledning av byggplanerna beslöt stämman att höja inteckningsrätten på fastigheterna. Någon höjning av aktiekapitalet kommer man inte att behöva göra. Bygget skall finansieras dels med egna medel och dels lån.

Det gamla foderköket som har två blandare, producerar 80 ton foder per dag, men marginalerna är små och inget krångel i maskineriet tåls om tiderna skall kunna hållas.

Jan Fors säger att vad man främst behöver är större upptiningsytor och att få bukt med trängseln. Det var när möjligheterna att byta maskinerna undersöktes som man kom fram till att ändringarna i det gamla köket skulle bli för omfattande för att löna sig och nybyggnadstanken väcktes.

Det planerade foderköket blir ungefär 1.000 m² — det nuvarande är på 300 m² — och byggs för fem blandare, varav antagligen bara tre kommer att installeras i det här skedet. I planeringen ingår också ett mjölsilopaket. I dag handskas man med säckvaror och det vill man komma ifrån. Den kapacitet man siktar till att nå är 30 ton foder per timme.

Nybygget placeras norr om fryseriet, som byggdes för fem år sedan. Det gamla köket kommer dels att användas som panncentral och eventuellt också för ökad infrysning, men en del av utrymmena kommer nog att stå oanvända, säger Fors. Det är helt enkelt inte lönsamt att ändra dem.

Planerna på ett nytt foderkök har diskuterats en längre tid, men det är först under augusti—september som det klarnat hur akut behovet är och det hela är ännu så nytt att siffror och planer tills vidare bara är preliminära. De närmaste dagarna kommer dock beslut i detaljfrågorna — bl.a. graden av automatisering i fodertillverkningen — att diskuteras och avgöras, berättar Fors.

Av investeringen på ca fem miljoner utgör maskiner och silos lejonparten. Själva bygget beräknas kosta runt två miljoner. I juni räknar man med att det nya foderköket skall kunna provköras.

Nyko frys har också ett annat bygge på gång. Det är en separat byggnad med kontorsutrymmen. Som man skall flytta in i kring november. Det bygget är kraftigt försenat — enligt kontraktet skulle huset stå inflyttningsklart 15 september, men bristen på arbetskraft har gjort att tidtabellen inte kunnat hållas.

Nykos nya foderkök blir det sjätte storbygget som startar i Nykarleby i höst, men Jan Fors räknar med att eftersom det blir ett vinterbygge kommer tillgången på folk att var bättre än den varit tills vidare i år. Tre av byggena blir nämligen klara redan under senhösten och vinterarbete brukar alltid vara eftertraktat.


Inger Luoma, Jakobstads Tidning den 3 oktober 1979.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

Nyko-Frys ökade 32 procent

EN OMSÄTTNINGSÖKNING och stora investeringar präglade Ab Nyko-Frys Oy:S femtonde verksamhetsår. Det här konstaterades då bolaget den 14 oktober höll bolagsstämma.


Bolagsstämman valde en styrelse som på ett undantag ser likadan ut som under den föregående perioden. En styrelsemedlem, Gustav Hansén, avgick. Styrelsen fick följande sammansättning; Stig Högdahl, Bror Segervall, Lennart Heselius, Fjalar Björkroth, Algot Kronqvist (efterträdde Gustav Hansén), Ingmar Julin och Leif Sjöholm. Stig Högdahl blev styrelsens ordförande.

I foderkommittén ersatte Algot Kronqvist avgående Rainer Carlstedt. De andra medlemmarna i kommittén kvarstår: Fjalar Björkroth, Anders Caldén, Boris Salin, Hans-Erik Lundqvist och Jan Fors. Fjalar Björkroth valdes till kommitténs ordförande. [Här märks det att några bolagsstämmoreferat saknas, för det är flera nya namn.]

Under verksamhetsåret som gått har en del stora förändringar skett vid Nyko-Frys. Våren 1979 beslöt styrelsen att bygga ett nytt kontor och sociala utrymmen efter påtryckningar från hälsovårdsmyndigheterna. Det var inflyttningsklart i december 1979. Den totala kostnaden blev 430.000 mark.

Man hade också konstaterat att det rådde utrymmesbrist i det gamla foderköket. Styrelsen igångsatte planeringen för ett helt nytt foderkök till Nyko-Frys. Slutligt beslut i saken togs den1 oktober. De egentliga byggnadsarbetena påbörjades i november 1979 och det hela blev klart i juni 1980. Produktionen i de nya utrymmena inleddes de sista dagarna i samma månad. Den totala kostnaden blev 7,5 miljoner mark. Av den här summan fick bolaget 1,1 miljoner mark i bidrag från staten. För finansiering av de här investeringarna har nya långfristiga krediter på totalt 6,7 miljoner mark upptagits.

Bolagsstämman kunde konstatera att det gått bra för Nyko-Frys under det gångna verksamhetsåret. Man har en omsättningsökning på 32 procent och fodertillverkningen har ökat med 19 procent. Avskrivningarna är på 2.044.255 mark.

Bolagsstämman beslöt utdela 10 procent i dividend. Styrelsen och ansvariga tjänstemän beviljades ansvarsfrihet.


Jakobstads Tidning den 30 oktober 1980.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

Också Nyko Frys breddar
med egen företagsfarm

NYKO FRYS beslöt vid en extra bolagsstämma på måndagskvällen att starta en bolagsfarm. Det här är en sak som diskuterats i flera repriser [redan 1969], berättar bolagets vd Jan Fors, och det kommer att ha många fördelar för bolaget. Trots att alla inte var helt överens med styrelsen fattades i alla fall beslutet enhälligt utan omröstning. Vi startar i höst med 1000 avelsdjur och det är blårävar som står först i turen, säger Fors.

Det här betyder att båda fodertillverkarna i Nykarleby, Farm-Frys och Nyko Frys har egna farmer.


— Farmen kommer att ge oss många fördelar, säger Fors. Arbetet vid ett foderkök är mycket säsongsbetonat, vilket betyder att vi tills nu har tvingats permittera folk på höstarna. Nu kan vi hålla personalstyrkan mera stabil, då vi har möjlighet att flytta arbetarna mellan foderköket och farmen.

Bolaget har också fått dras med kapitalbrist på vintern och vårvintern då materialet för högsäsongen skall anskaffas. Skinnlikviderna kommer precis på lämplig tidpunkt och gör att vi kan minska de kortfristiga lån och räntekostnader vi hittills varit tvungna att dras med.

Naturligtvis räknar vi inte med att farmen skall ge någon vinst på ett bra tag, det dröjer säkert närmare fem år tills dess, men på sikt kommer den säkert att stärka bolagets ställning, tror Fors.

Placeringsfrågan är ännu ett olöst problem. Pedersöre kommun har erbjudit ett område nära Kovjoki ett par km norr om avtagsvägen till Nykarleby, men på stämman framkom uttryckligen önskemål om att farmen skall placeras i Nykarleby. Tyvärr finns det för tillfället inget riktigt bra område för oss i Nykarleby, säger Fors. Varken Kovjoki eller Frillmossen är lika lämpliga som det 10 ha stora område med sandbotten som Pedersöre erbjudit. Men vi fortsätter förhandlingar med Nykarleby, tillägger han.

Nyko Frys står också rätt väl rustat för pälsningsarbetet för den kommande farmen. I källarutrymmena vid foderköket finns redan de maskiner som behövs. Bolaget gjorde nämligen pälsningsarbeten åt sina delägare för några år tillbaka.

Trots att det personalmässigt alltså till största delen skulle röra sig om förflyttningar inom företaget, kommer vi också att anställa några personer, säger Fors. Det behövs alltid någon som finns på plats där året om.


Jakobstads Tidning den 24 juni 1981.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

Nyko-Frys etablerar
sig i Pedersöre

NYKO-FRYS i Nykarleby valde Pedersöre som placeringsort för sin nya bolagsfarm. Köpebrevet skrevs under på onsdagen och i höst startar Nyko-Frys alltså sin farm intill kommungränsen nära Kovjoki. De områden vi har tittat på i Nykarleby kunde inte jämföras med området i Pedersöre, säger vd Jan Fors och därför valde vi Pedersöre.


För det första har området en fin och jämn sandbotten, vi behöver bara ta undan lite torv före byggandet, säger Fors. Sandbottnen gör också att husen inte kommer att rubbas av tjälskador. Dessutom finns bara ett fåtal träd och stubbar som behöver tas bort.

Inga störande moment, förutom riksvägen, finns heller i närheten, men den närheten har också fördelar ur transportsynpunkt. Vi har fodertransporter redan nu som kör den vägen, säger Fors. En annan fördel är att vattenledningen går strax intill området.

Mot dessa fördelar hade Nykarleby alltså inte mycket att komma med. Från Nyko-Frys har man beskådat områden i Kovjoki, Munsala och Jussila, men inte hittat något jämförbart. Området på Frillmossen kände vi till från tidigare och det intresserade inte, säger Fors.


Jakobstads Tidning den 3 juli 1981.
(Inf. 2021-02-15.)


*     *     *

Pedersöres avtal med
Nyko-Frys klart godkännas

KOMMUNSTYRELSEN i Pedersöre har skrivit arrende- respektive köpebrev med ägarna till den mark som, om fullmäktige godkänner etableringen, blir underlag för Nyko-Frys farmområde i Sundby. Nyko-Frys planerar för start i höst med 1 000 djur och farmområdet blir på tio hektar.

FARMEN byggs söder om Lövö intill riksväg 8. Av det aktuella området ägs 5,5 hektar av Ulf Harald; kommunen har arrenderat detta område och arrenderar nu i sin tur ut det till Nyko-Frys. De övriga 4,5 hektaren har kommunen köpt av Helge Grägg och säljer området för samma pris till farmföretaget.


Signalerar fullmäktige klart för transaktionen byggstartar Nyko-Frys i höst eftersom hälsovårdsnämnden redan givit förhandslov till farmetableringen på området.

— — —


Ole Höglund, Jakobstads Tidning den 8 juli 1981.
(Inf. 2021-02-15.)



Farmområdet låg 1,5 km längs skogsbilvägen, nordväst om Vilttorpet i nedre högra hörnet.
Från Kartplatsen 2021.



*     *     *

Nyko-Frys investerar
i farm och fryserier

EN ÅRSOMSÄTTNING på 17,5 Mmk kunde Nyko-Frys i Nykarleby redovisa vid bolagsstämman på torsdagen. Resultatet är något under förra räkenskapsperiodens, men då den var 18 månader lång innebär det senaste årets resultat en betydande ökning.


Före avskrivningarna, som i år gick på drygt 1,9 Mmk var resultatet 2.8673.102 mark, vilket är ganska exakt samma summa som den föregående 18 månaders perioden.

På utgiftssidan noterades en stor ökning på räntekostnaderna, beroende på de stora investeringarna under den föregående perioden. Räntorna steg till drygt en miljon mark.

Under gångna året gjordes Nyko-Frys inga större investeringar. Bolagets rävfarm i Sundby, som för övrigt tas i bruk i dagarna, kommer att ingå i resultatet för det nu pågående räkenskapsåret.

En annan stor kommande investering är en utvidgning av företagets fryseri  i Rimito i Åboland. Företaget skall byggas ut med en större frysrumskapacitet. Samtidigt bildas ett nytt aktiebolag kring fryseriet. Nyko-Frys och Pemo-Frys i Petalax delar lika på aktiekapitalet. Byggstart blir troligen i maj i nästa år.

Dessutom kommer Nyko-Frys att gå med i ett nybildat fryseriföretag på Åland. Frigo Alandia Ab. Nyko-Frys andel av bolaget blir tio procent eller 140 000 mark.

Under verksamhetsåret tillverkade Nyko-Frys 13.883.718 kilo färdigt foder. Det goda utbudet på råvara gjorde att inköps- och försäljningspriset kunde hållas på stabil nivå.

— Vi har satsat på kvalitet och kontroll. Resultatet ser vi i skinnkvaliteten som i statistiken fått värden långt över landets medeltal, berättar företagets VD Jan Fors.


K-G Olin, Jakobstads Tidning den 31 oktober 1981.
(Inf. 2021-02-17.)




Det öde farmområdet där endast servicehusen är kvar.
Från Karplatsen 2021.



*     *     *

Nyko-Frys satsar på
mjölksyrekonservering

SOM ETT LED i kampen för bättre valpningsresultat inleder foderköket Nyko-Frys i Nykarleby i höst ett experiment med mjölksyrekonservering av råvarorna.

FRYSERIET strävar till att komma bort från syratillsatserna, som i vissa sammanhang utpekats som orsaken till den minskade nativiteten bland pälsdjuren


En annan åtgärd för att få upp valpningsresultatet är satsningarna på mycket högkvalitativt avelsdjursfoder under tiden mellan pälsningen och parningen. Enligt företagets VD Jan Fors, kommer inget att sparas i fråga om kvalitet på råvarorna. Syratillsatta råvaror kommer överhuvudtaget inte att användas i avelsdjursfodret och allt slaktavfall är inhemskt och kokas.

Från företagets sida vill man också se att farmarna bidrar till ett bättre valpresultat genom att utföra sperma- och plasmacytostester på djuren. Företaget sätter också en testgrupp för plasmacytosen till kunderna förfogande.

Valpningsresultatet blev livligt diskuterat under företagets bolagsstämma, som hölls på Juthbacka senaste måndag.

Orsaken till att man nu lägger manken till för att få upp antalet valpar är att foderkökets kunder, i likhet med många andra senaste säsong, tvingades notera en klar nedgång. Från medeltal på 3.6—3,8 under tidigare år, sjönk antalet valpar senaste säsong till 2,25.

Trots en ökning av omsättningen med 24,9 procent och av volymen med 21,3 procent noterade Nyko-Frys ett svagt resultat för bokslutsperioden 1.7 1982—30.6 1983. I bokslutet kunde företaget göra avskrivningar på endast drygt en halv miljon mark, vilket motsvarar cirka hälften av det som bokföringslagen tillåter.

På grund av det svaga resultatet utdelas ingen dividend på aktiekapitalet.

Företagets VD, Jan Fors, omtalar att man medvetet kört med lägre marginaler på grund av de svaga tiderna och det skärpta konkurrensläget inom branschen. Företagets resultat påverkas också mycket av räntorna för tillbyggnaden av foderköket för några år sedan.

Under verksamhetsperioden tillverkade foderköket 21,3 miljoner kilo foder varav 68 % var mink- och 32 % rävfoder. Volymökningen på 21,3  % beror dels på att gamla kunder förstorat sina farmer och dels på att företaget fått ett 20-tal nya kunder i västra Munsala.

Av företagets 190 foderkunder utnyttjade omkring 80 % kassarabatten på 3 procent.

Av skinnnstatistiken framgår att foderkökets kunder erhållit i medeltal 152,80 för minkhanar (landets medeltal 148,75) och honor 94,93 (landets medeltal 92,60). För blåräven fick farmarna i medeltal 235 mk medan landets medeltal låg på 227 mk. Också i fråga om storleks- och kvalitetsprocenttalen låg Nyko-Frys kunder klart bättre än landets medeltal.

Vid företagets bolagsstämma återvaldes styrelsemedlemmarna Fjalar Björkroth och Algot Kronqvist samt suppleanten Sven Strand, vilka stod i turen att avgå. I styrelsen fungerar Stig Högdahl som ordförande, med Bror Segervall som vice. Övriga styrelsemedlemmar är Lennart Heselius, Ingmar Julin och Nils Lundqvist. Suppleanter är förutom Strand, Nils Björkman och Per Rögård.


K-G Olin, Jakobstads Tidning den 3 november 1983.
(Inf. 2021-02-17.)


*     *     *

Nyko-Frys förblir
i farmarnas ägo

NYKO FRYS i Nykarleby förblir i farmarnas händer. Inlösningsparagrafen i bolagsordningen utnyttjades av foderkökets aktieägare och därmed blev Keppos försök att köpa 143 aktier omintetgjort.

DE 143 aktierna köptes rent tekniskt av en ägare som sedan kommer att sälja dem vidare till övriga ägare. Farmarna har varit eniga om att inte släppa in Keppo i företaget. Det föreligger inga svårigheter att få aktierna fördelade.



Nykochefen Jan Fors kommer med ett lugnande besked åt Nykos ägare: Nyko Frys förblir i farmarhänder.


I MITTEN AV FEBRUARI SÅLDE Tor Sandvik sina 143 aktier i Nyko Frys till Keppo. För dessa aktier fick han 243,100 mk. Nykos bolagsordning innehåller dock en inlösningsparagraf vilken ger gamla aktieägare rätt att lösa in aktier som sålts till nya ägare.

DÅ försäljningen av aktierna blivit känd tog flera farmare kontakt med Nykos VD Jan Fors för att diskutera inlösning. Rent tekniskt gick inlösningen till så att en ägare löste in aktierna för att sedan dela med sig av dem.

I praktiken gick inlösningen till så att Fors var till Keppo i Oravais på tisdagen. Där löste han in aktierna för samma belopp som Keppo betalt för dem. Därefter förde han aktierna till den tekniska ägaren. Därmed kan ägarkåren dra en lättnadens suck.

— Vi har ingen orsak att ta in storbolag som ägare, säger Fors. Vi har det bra ställt ekonomiskt just nu och vi är konkurrenskraftiga. Vi är således inte svaga och behöver ingen hjälp.

143 aktier är 3,5 procent av Nykos totala aktiestock. Nyko har idag 266 ägare, samtliga farmare.

Nykos bolagsordning innehåller också ett s.k. minoritetsskydd. Detta innebär att ingen aktieägare kan rösta för mer än 10 procent av de aktier som finns representerade på bolagsstämman. Detta kan dock kringgås genom att man fördelar innehavet på flera formella ägare.

Varken Keppos VD Roger Nybäck eller vice VD Paul Björkqvist var på tisdagen anträffbara för en kommentar. Det är därför svårt att veta Keppos avsikter i detta fall. Ifall Keppo fortsättningsvis är intresserade av att köpa in Nykos aktier måste man få några aktier i besittning vilka inte blir inlösta. Därefter är ju Keppo s.a.s. gammal ägare och har lättare att skaffa flera aktier.

Enligt vad som tidigare framkommit i Vbl har Paul Björkqvist sagt att de skall ta sig en ny funderare då sista möjliga inlösningsdagen har gått. Björkqvist sade också att de inte är helt ointresserade av aktieköp. Redan insyn i ett annat företag är värdefullt, enligt Björkqvist i Vbl.


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 6 mars 1985.
(Inf. 2021-02-17.)


*     *     *

Högt pris på foderköksaktier
utlöste våg av spekulationer

DET HÖGA PRISET på Nyko Frys foderköksaktier har satt fart på spekulationer och debatt om vad som riktigt är på gång inom foderköksindustrin. Det är helt klart att det finns en hel del aktier ytterligare i Nyko Frys som är tillgänglig för det pris — 1700 mk/aktie — som foderköket betalade för Tor Sandviks 143 aktier. Såväl Nyko Frys som Keppo har fått erbjudande om att köpa aktier. Enligt uppgift ägs över 20 procent av Nyko Frys aktier av personer som inte mera är pälsfarmare eller som i likhet med Sandvik inte mera är kunder hos Nyko Frys. Det står helt klart att många av dessa är beredda att sälja.


Det finns sammanlagt 4 200 aktier fördelade på 266 aktionärer. Aktiernas nominella värde är 100 mk. Beskattningsvärdet torde röra sig kring 400 mk. En viktig fråga för dem som nu köper dessa aktier är — kommer förmögenhetsvärdet på aktierna att höjas? För säljarna utgör detta inget problem. Eftersom de i allmänhet har haft aktierna över fem år, kan des sälja dem skattefritt. Behåller de sina aktier riskerar de däremot att få betala lite höge förmögenhetsskatt på dem.

— Det är klart att våra aktier har ett avsevärt högre värde nu än när foderköket startade i mitten på 60-talet, säger direktör Jan Fors vid Nyko Frys. Förutom att vi ökat våra materiella tillgångar har vi stärkt vår ekonomi de senaste åren och har även betydande immateriella tillgångar t.ex. i form av våra kunder och vår personal. Det är ingen dålig affär för våra nuvarande aktionärer att lösa in aktier som bjuds ut.

Vi har sänt erbjudande till aktionärerna om teckning av de aktier som styrelsens ordförande Stig Högdahl löste in av Keppo, berättar Fors. Tiden för teckning har ännu inte gått ut men det ser ut att finnas stort intresse att köpa bland våra aktionärer.



Det finns stort intresse för aktierna bland våra aktionärer, konstaterar direktör Jan Fors.


Fors vill också framhålla att man från företagets sida inte ställer några solidaritetskrav på de som innehar aktier, men som inte är kunder vid foderköket. Det är klart att de måste få sälja sina aktier om de vill, säger han. De har ju åtminstone delvis varit med och byggt upp foderkökets tillgångar.

Det är klart att såväl Keppo som Farm Frys vill utöka sitt inflytande i branschen genom att köpa in sig i de små farmarägada foderköken, säger Fors. Han pekar på att det i området mellan Vasa och Jakobstad finns ytterligare tre fryserier med liknande ägarstruktur som Nyko Frys. Det är Smedsby Frys, Särkimo Frys och Vexala Frys. Sannolikt finns samma intresse från de två stora att köpa in sig i de foderköken.

I längden kan det bli olyckligt för farmarna om marknaden helt börjar domineras av två stora ägargrupper, varnar Fors. Då har de möjlighet att helt bestämma utvecklingen inom fodersektorn och t.ex. även priset på det foder som farmarna skall ha.

En annan sak — som Fors inte uttalar sig om — är att de stora foderköken i kustområdet arbetar med betydande överkapacitet efter att Farm Frys satsade på det nya foderköket i Kortesjärvi. Det kan röra sig om att man vill få bort något foderkök helt och hållet från marknaden.

Det är klart att Keppo är intresserat av samarbete med alla foderkök, säger Keppos vice VD Paul Björkqvist som JT lyckats få tag i, för att fråga varför Keppo vill köpa aktier i Nyko Frys. Om vi får köpa aktier i foderköken har vi ju möjlighet att få insyn i deras ekonomi. Särskilt som vi då och då, och speciellt nu på senare tid, får erbjudande om att köpa aktier.

Paul Björkqvist tar hela frågan från den humoristiska sidan. — Märkligt vilket rabalder det blev av den här frågan, säger han. Tor Sandvik, som köper foder av oss, har flera gånger bjudit ut sina Nyko Frys aktier. Nu gick det så här när vi var beredda att köpa. Efter det har flera andra av Nyko Frys aktionärer bjudit ut sina aktier.

En teori i debatten har gått ut på att Keppo vill komma in i det fryseri som Nyko Frys och Pemo Frys i Petalax äger i Rimito o Åboland. Det förnekar dock Björkqvist. Vi har ju flera egna fryserier där nere, säger han.



Sven-Erik Glader, Jakobstads Tidning den 14 mars 1985.
(Inf. 2021-02-17.)

 

Aktiebrev


Aktiebrev nr 4394 à 100:– i AB NYKO FRYS OY utfärdat i Nykarleby den 2 januari 1990. Ägarens samt undertecknarna styrelseordförande Stig Högdahls och vd Jan Fors namnteckningar maskade. Förstoring.



Leif Sjöholm tillhandahöll.
(Inf. 2021-03-27.)



*     *     *

Ökad omsättning
för Nyko Frys

Nyko Frys redovisar ett något sämre resultat i år jämfört med i fjol. I år kan Nyko visa en vinst på 63.639 mark mot 78.889 mark i fjol.

Företagets omsättning visade dock en ökning på 22 procent jämfört med året innan.


Av årets vinst utdelas 63.000 mk i dividender. Utdelningen utgör 15 procent på aktiekapitalet och ger 15 mk per aktie. Återstoden lämnas på vinstmedelskontot.

Nykos omsättning för räkenskapsperioden 1.7 1985 till 30.6 1986 uppgår till 37,8 miljoner mark. Omsättningen visar en ökning på 22 procent jämfört med året förut.

I bokslutet redovisar Nyko ett driftsbidrag på 2,2 miljoner mark. Driftsbidraget har sjunkit från 3,3 miljoner mk. På anläggningstillgångarna har man gjort nominella avskrivningar på totalt 1,5 miljoner. Dessutom har man med stöd av lagen för utvecklingsområden avskrivit 300.000 mk. Lagerreserven har upplösts med 505.000 mk.

Under räkenskapsperioden har Nyko investerat i nya köksmaskiner samt omändrat urtappningssystemet för färdigt foder. Investeringen har uppgått till 1,4 miljoner. Vid foderkökets farm har man investerat 1,1 miljoner i nya pälsningsutrymmen, en plåthall samt elva rävhus.

Investeringarna har delvis finansierats med egna medel och delvis med lån. Totalt har Nyko lånat 3,5 miljoner medan man amorterat 1,4 miljoner på gamla lån under perioden.

Tillgången på råvaror har varit god under året. Det har varit ett överutbud i synnerhet på fiskavfall. Sedan senaste höst har foderkostnaderna gått ner med 15 procent.


Jakobstads Tidning den 30 oktober 1986.
(Inf. 2021-02-17.)


*     *     *

Tre miljoner i vågskålen

Nyko frys inblandad
i besvärlig aktiehärva

Kommer Nyko frys i Nykarleby att få ångra sin inblandning i Pemo frys’ aktiehärva i Petalax? I potten finns tre miljoner mark vars öde det råder delade meningar om.

Nyko frys’ verkställande direktör, Jan Fors, säger att det inte finns någon orsak till oro. Allt talar för att situationen skall få en lycklig lösning.

En av Pemo frys’ småaktionärer, Nils Aspholm i Petalax, är av annan åsikt. Han tror att härvan kommer att bli ännu värre och ytterligare dra ut på tiden.


Nils Aspholm har lämnat in en protest mot ett beslut på Pemos senaste bolagsstämma. Han anser att bolagsstämman fattat beslut som strider mot aktiebolagslagen och det betyder i sin tur att man får vänta länge ännu på att den två år gamla aktietvisten skall lösas.

Då Petalaxföretaget Optös eventuella konkurs också kommer att inverka på Pemo frys’ aktier så försvåras situationen ytterligare.

Pemos verkställande direktör Håkan Backgren vill dock lugna stämningarna.

— Inom tre månader skall det finnas juridiska förutsättningar för att lösa in aktierna, intygar han.



Nyko frys i Nykarleby har via sitt delägarbolag. Rymättylän jää, köpt aktier i Pemo frys för tre miljoner mark. Nu är det dags för Pemo att lösa tillbaka aktierna, men det sker inte så enkelt som man räknat.


Rymättylän jää
köper aktier

Härvan började för två år sedan då Rymättylän jää, som ägs till hälften av Nyko frys och till hälften av Pemo frys, köpte upp 25 procent av Pemos aktier. Orsaken till köpet var att rädda undan Pemo från ett kapningsförsök.

Rymättylän jää betalade 2,9 miljoner mark för aktierna och man gjorde ett avtal på att Pemo skulle lösa tillbaka dem inom två år.

Seare har Rymättylän jää ökat sitt aktieinnehav ytterligare i Pemo så att man nu har över 30 procent av aktiestocken.

Nu när aktierna skall lösas tillbaka av Pemo så verkar det inte längre så enkel. För att få lösa in sina egna aktier måste Pemo frys ändra sin bolagsordning oh det har stött på patrull.

Första ändringen 1985 godkändes inte av handelsregistret och en ny ändring gjordes på bolagsstämman för två veckor sedan. Då beslöt man att ta in en extra paragraf i bolagsordningen som ger bolaget rätt att lösa in sina egna aktier med fritt eget kapital.


Protest mot
bolagsstämman

Nils Aspholm är bestämt av den åsikten att beslutet strider mot aktiebolagslagen och har lämnat in en protest som skall bifogas till bolagsstämmans protokoll. Han anser att protesten kommer att föra med sig att beslutet inte godkänns av handelsregistret.

Håkan Backgren är inte oroad över protesten.

— Vi har gjort det nya beslutet efter direktiv vi fått av Patent- och registerstyrelsen, Vi är helt säkra på att allt är i sin ordning, betonar han.

— Det betyder att vi kan börja lösa in aktierna när beslutet är registrerat, d.v.s. inom tre månader.

Jan Fors tror också på en lyckad lösning.

— Pengarna finns ju redan. Det är bara fråga om att få ändringen i Pemos bolagsordning godkänd och det är ju bara en tidsfråga, anser han.


Konkurs kan
ge nya svårigheter

Petalaxföretaget Optös eventuella konkurs kan dock ställa till med ytterligare oreda i affären. Optös ägare, Rolf Östberg, innehar en betydande aktiepost i Pemo frys. Direkt har han ca 35 procent och indirekt nästan 45 procent av aktierna i bolaget.

Försäkringsbolaget Sampo har sökt Optö i konkurs och om konkursen verkställs kommer aktierna att övergå till de största borgenärerna, d.v.s. Sampo och Vasa Sparbank.

Pemo frys producerar över 23 000 ton pälsdjursfoder per år. Bolaget har 19 200 aktier av vilka över 5 000 ägs av Rymättylän Jää och över 7 000 av Kb R. Östberg. Resten är utspridda bland 280 farmare.


Lars Hedman, Jakobstads Tidning den 24 september 1987.
(Inf. 2021-02-17.)


*     *     *

Nyko- och Vexala frys
åtalade för tullförseelser

Nyko- och Vexala frys i Nykarleby stod igår åtalade för tullförseelser, brott mot fodermedelslagen, i Nykarleby häradsrätt. Målet anmäldes, men fick uppskov på foderkökens önskan för närmare utredningar.

Fryserierna hade för ett år år sedan tagit i bruk en last på 316.000 kilo fiskavfall i produktionen innan de fått klartecken från Lantbrukskemiska anstalten, som genomför salmonella prov.

Det mesta av fiskavfallet hade redan körts ut som pälsdjursfoder när salmonellaproven var klara. Ett av salmonellaproven var positivt.

Nu har åklagare Paavo Tyni stämt in fryseriernas verkställande direktörer och kräver fatt fryserierna till staten erlägger den totala summan av fiskavfallslasten, 261.387 mark.


Fiskavfallet som köpts från Danmark kom med båt till Vasa, där det lossades och fraktades till foderköken. Lasten var försedd med ”röda lappar”, skyddslappar, som betyder att det är förbjudet att använda sig av fiskavfallet innan det kommit klartecken från Statens lantrbrukskemiska anstalt och alla salmonellaprov avslutats. Trots detta togs lasten i bruk. När proven kom visade det sig vara positivt. Det fanns salmonellabakterier i lasten.

På fryserierna försvarar man sig med att det var högsäsong och att annan vara fanns inte i lager. Man menar också att det sällan förekommer salmonella i just fiskavfall, så därför antog man att lasten var ren. När man trots allt konstaterat salmonella i fiskavfallet togs det ur produktionen i fryserierna. Då fanns det ca 40.000 kilo kvar.

Finlands pälsdjursuppfödares förbund hade tillställt rätten en brandskrift, där man anser åklagarens krav på att värdet av hela lasten ska ersättas osakligt. Det skulle för Nyko-Frys innebära 260.000 mark och för Vexala frys 56.000 mark. Pälsförbundet menar också att bakterierna med stor sannolikhet kommit från transportmedlet eller andra utomstående faktorer.

Förbundet försvarar inte foderköken, men förstår att de gått tillväga så här, eftersom undersökningarna drog ut på tiden, att de inte gjort det för direkt ekonomisk vinning och att sjukdomar inte konstaterats hos pälsdjuren som ätit av fodret. Pälsdjursodlarnas förbund yrkar på förmildrande omständigheter. Fallet tas upp till ny behandling i november.

Jeppoynglingen som i somras orsakade att publikläktaren brann ner i Jeppo dömdes för vårdslöst handhavande av eld till 15 dagsböter à 20 mark.


Anci Holm, Jakobstads Tidning den 21 oktober 1987. Man kom lindrigt undan.
(Inf. 2021-02-17.)


*     *     *

Gott år för Nyko

Fulla avskrivningar på anläggningstillgångar, en u-områdesavskrivning på 670.000 mk samt en ökning av reserveringarna med 689.636 mk. Det bokslutet kunde vd Jan Fors presentera Nyko-Frys’ bolagsstämma på torsdagen. Fors konstaterar att det gångna året var det bästa på länge.


Enligt Fors är hemligheten bakom det goda resultatet att foderköket lyckats få ner sina kostnader. Jämfört med fjolåret har kostnaderna ökat marginellt medan man lyckats minska på vissa kostnadspunkter.

I pälsnäringens konjunkturnedgång 1985-86 sänkte Nyko foderpriset med 17 procent. Till sänkningen bidrog att man lyckades pressa ner råvarukostnaderna och företagets egna kostnader.

Resultaträkningen för bolaget visar en omsättning på 38 miljoner. Den redovisade vinsten är 66.871 mk. Enligt bolagsstämmans beslut skall 15 procent av aktiekapitalet delas ut som dividend. Det ger 15 mk per aktie eller totalt 63.000 mk. Resten kvarstår på vinstmedelskontot.

Nyko redovisar långfristiga skulder på 4,7 miljoner mk. De kortfristiga skulderna är 10 miljoner. Under räkenskapsperioden har Nyko betalat 1,4 miljoner i räntor.

Under året har Nyko tillverkat 30,8 miljoner kg foder. Det innebär en ökning med 12,5 procent jämfört med året förut. Det tillverkade fodret är uppdelat 50-50 mellan mink och räv.

Senaste vår påbörjades omändringsarbeten på fastigheterna som medförde kostnader i 1 miljonklassen. Kontoret har haft för trångt och därför har matsalen flyttats ut till den gamla kontorsdelen i foderköksbyggnaden. I det gamla kontoret inres dessutom laboratorium och sociala utrymmen med bl.a. bastu. Arbetena beräknas vara slutförda i dessa dagar.


Jakobstads Tidning den 31 oktober 1987.
(Inf. 2021-02-17.)


*     *     *

Fryserier inför rätt i Nykarleby

Lindriga straff för tullbrott

Det är oskäligt att Nyko och Vexala frys ska ersätta värdet av fiskavfallet till staten som de ifjol tog i bruk för fodertillverkning, innan salmonellaproven var klara. Det var Nykarleby häradsrätts utlåtande när fryseriernas verkställande direktörer var instämda för brott mot tullbestämmelserna och fodermedelslagen.

Böter blev det dock, 2,725 mark respektive 2.300 mark.


Åklagaren yrkade på straff för fryseriernas verkställande direktör samt att fiskavfallets värde, totalt 261.000 mark, skulle förverkas till staten.

Fisken togs i bruk innan statens veterinärmedicinska anstalt genomfört salmonellaprov, dessutom visade det sig att det fanns salmonella i en del av fiskavfallet.

Pälsdjursodlarförbundets veterinär och länsveterinären hade gett utlåtande till rättsbehandlingen.

Försvaret yrkade på förmildrande omständigheter bl.a. med tanke på att sannolikheten att salmonella finns i fodret är liten, och man jämförde med den stora mängd karantänsfritt fisk- och slaktavfall som används i Finland.

Fryseriernas verkställande direktörer dömdes till böter för tullförseelser, men i övrigt ansåg rätten det oskäligt med ersättningarna till staten. Man motiverar med att foderimporten skedde i oktober när smittan inte sprids i någon större utsträckning eftersom det är i slutet av uppfödningsperioden. I oktober är dessutom foderåtgången stor.


Anci Holm, Jakobstads Tidning den 25 november 1987.
(Inf. 2021-02-17.)


*     *     *

Nyko Frys behöver inte
blöda för Pemo Frys

De ”svindlande aktieaffärer” som Pemo Frys i Petalax har varit invecklad i håller på att reda upp sig.


För en tid sedan kunde Pemo Frys återköpa 9 094 av de aktier i företaget Rymättylän Jää ursprungligen köpte av Pemo Frys aktieägare. Det här betyder att Nyko Frys, som äger hälften av aktierna i Rymättylän Jää inte mera riskerar att göra några förluster på affären.

Pemos aktieaffärer började när Lennart Östbergs stora aktieportfölj i Pemo Frys blev till salu. Det ledde till att andra f.d. farmare och aktionärer i Pemo bjöd ut sina aktier. Eftersom Pemo Frys bolagsordning inte tillät att företaget återköpte och makulerade egna aktier, ordnades så att Rymättylän Jää i Rimito nära Nådendal köpte de aktier som var till salu. Dock inte Lennart Östbergs aktier. De gick till sonen Rolfs företag Optö, som senare gått i konkurs.

Avsikten var att Rymättylän Jääs aktieinnehav i Pemo Frys skulle bli tillfälligt. Pemo vidtog åtgärder för att ändra bolagsordningen så att det skulle bli möjligt att återköpa egna aktier. Denna process blev dock utdragen p.g.a. besvär.

I slutet på fjolåret fick Pemo ändringen av bolagsordningen fastställd och kunde då återköpa de aktier som Rymättylän Jää hade köpt. En mindre post på 1 344 aktier blev kvar i Rymättylän Jääs ägo. Företaget innehar en motsvarande aktiepost i Nyko Frys.

Rolf Östbergs konkurs ställde till nya problem för Pemo Frys. Vasa Sparbank hade nästan 50 procent av Pemo Frys aktier som säkerhet för lån åt Rolf Östbergs olika företag. Banken ville givetvis få ut en del av de pengar den hade i blöt i konkursen.

Nu har Håkan Backgren & co ordnat upp även den affären. Tio Pemo-aktionärer köpte upp ett pappersföretag, Gerby Invest Ab, i vilket Hans Herler i Nykarleby var huvudägare. Det företaget köpte huvuddelen av Rolf Östbergs aktier i Pemo Frys för 3,9 miljoner mark. En mindre del återköptes av Pemo Frys för att Gerby Invest inte skulle bli majoritetsägare i Pemo.

Nu håller ägarna på att ändra Gerby Invests namn till Pemo-Trading Ab och har satt igång en styrd aktieemission. Aktier i företaget kan tecknas av pälsfarmare och Pemo Frys anställda. Emissionen skall utgöra minst en men högst två miljoner mark. Hittills har aktier för mellan 800 000 och 900 000 mk tecknats, berättar Pemos VD Håkan Backgren. Emissionen blev nödvändig för att finansiera en del av köpet av Rolf Östbergs aktier.

Enligt Backgren skall Pemo Trading handla med farmråvaror och förnödenheter i så pass stor omfattning att man klarar företagets löpande kostnader.

Vad Pemo Frys aktier är värda efter alla dessa manövrar vill Håkan Backgren inte spekulera i. Genom makuleringen av ett stort antal aktier borde marknadsvärdet ha stigit på de som är kvar. Men det handlar förstås också om företagstes substansvärde och allmänna ekonomiska situation.


Sven-Erik Glader, Jakobstads Tidning den 26 januari 1988.
(Inf. 2021-02-17.)


*     *     *

Inga tecken på kris
i Nyko-Frys bokslut

Krisen inom pälsdjursnäringen syns inte i bokslutet för Nyko Frys. Vd Jan Fors betecknar resultatet som mycket tillfredsställande och ett av de bästa någonsin.


Nyko har gjort fulla avskrivningar på 1,6 miljoner enligt näringsskattelagen. Dessutom har företaget gjort en u-områdesavskrivning på en miljon. Reserveringarna har ökat med 146.00 mk.

Av den redovisade vinsten på 28.825 mk utdelas 15 procent, d.v.s. 15 mk per aktie totalt 63.000 mk, i dividend åt aktieägarna.

Omsättningen under räkenskapsperioden uppgår till 38,7 miljoner mk. Senaste år var omsättningen 38,0 miljoner.

Skuldbördan inom Nyko Frys är rätt låg. Foderköket har 3,8 miljoner mk i långfristiga lån. De kortfristiga lånen är högre, 9.8 miljoner. Enligt Fors har det sin förklaring i att man fyller på lagren på våren. Eftersom räkenskapsperioden slutar den sista juni syns lagerpåfyllningen i bokslutet.

I bokslutet redovisar Nyko försäljningsfordringar på 2,6 miljoner senaste år. Enligt fors är mellan 500.000 och 600.000 mk förfallna räkningar.

— Det är inte mycket i förhållande till vår omsättning, anser Fors. Farmarkåren har i år varit noga med sina betalningar. Många kunder har koncentrerat sina betalningar så att de fått kassarabatt.

Vid bolagsstämman på torsdagskvällen valdes Bertel Julin och Runar Tonberg till nya medlemmar i styrelsen. I övrigt är de ordinarie styrelsemedlemmarna Stig Högdahl, Algot Kronqvist, Fjalar Björkroth, Ingmar Julin och Henry Cederholm.

Regionfoderköket för norra landsändan som en arbetsgrupp inom Finlands pälsdjursuppfödares förbund föreslagit kom inte upp i diskussionen på bolagsstämman.


Jakobstads Tidning den 26 januari 1988.
(Inf. 2021-02-21.)


*     *     *

Fodersamarbete i Nykarleby

Vexala tillverkar
foder hos Nyko

Diskussionerna om foderkökssamarbete norr om Vasa börjar småningom ge resultat. Längst har Vexala frys och Nyko frys
 I Nykarleby kommit.

Enligt ett föravtal skall Vexalas foder tillverkas på Nyko under de första fem månaderna av nästa år.

Det betyder att Vexala har varslat om permittering av fem anställda. Vexala frys’ verksamhet skall dock fortsätta.

— Det är fråga om ett avtal som gäller för nästa år, berättar Vexalas verkställande direktör Kurt Blomqvist [som sedermera startade Scandi Net].

— Under det olönsamma första halvåret, då foderköken går med förlust, skall vi i fem månader tillverka vårt foder på Nyko. Men det görs på vårt recept, det är vi som fakturerar och våra bilar som levererar. Vi delar på marginalerna med Nyko.

— På så sätt sparar vi kostnader och samtidigt kan Nyko fylla ut sin kapacitet under lågsäsongen.

— Det är en viktig åtgärd speciellt nästa år då man räknar med en ännu kraftigare nedgång i fodervolymerna än nu. Vi har inte räknat vad det betyder för kunderna i mark och penni, det ser man först när auktionerna bestämt trenden på marknaden, men billigare blir det än om vi skulle köra ensamt.

Blomqvist betonar att Vexala tar upp produktionen igen inför högsäsongen. Det slutgiltiga beslutet om samarbetet fattas av en extra bolagsstämma som styrelsen skall sammankalla.


Spelöppning

Nykos verkställande direktör, Jan Fors, säger att avtalet med Vexala är positivt för Nyko frys.

— Nu kan vi fylla den lediga kapacitet vi har på vintern betydligt bättre. Jag tror inte att det blir fråga om några större inbesparingar för oss då vi delar på marginalen med Vexala, men det här är en spelöppning för samarbete mellan foderköken i nejden, konstaterar han.

Fors säger också att Nyko inte kommer att anställa nytt folk för avtalstiden. Man kommer att klara av produktionen av också Vexals foder med eget folk.

— Vi behöver inte heller ta in skilda råvaror för Vealas foder. V använder i princip samma foderblandning.

Avtalet kan ses som ett underleverantörskontrakt, där Nyko tillverkar foder åt Vexala som sköter om sin egen distribution. Nyko fakturerar Vexala som i sin tur fakturerar sina kunder. Nykos verksamhet till sina kunder fortsätter som vanligt.


Lars Hedman, Jakobstads Tidning den 17 december 1988.
(Inf. 2021-02-21.)


*     *     *

Vexala Frys gör
offertrunda

Nyko frys får inte leverera fodret till Vexala Frys kunder innan man tagit offert från andra foderkök. Det här beslöt delägarna i Vexala Frys vid en extra bolagsstämma på torsdagskvällen. Beslutet att stänga Vexala Frys under lågsäsongen var enhälligt.


Permitteringen av fyra anställda verkställs vid årsskiftet. Två anställda fortsätter i produktionen tills foderköket tagit ställning till inkomna offerter. För två veckor sedan gav foderköket permitteringsvarsel åt sex anställda.

I och med bolagsstämmans beslut försenas verkställandet av stängningen i Vexala. Enligt planerna som uppgjorts på styrelsenivå skulle Vexalas foder tillverkas vid Nyko från och med måndagen.

— Det tar åtminstone två veckor innan offerterna är inne, tror vd Kurt Blomqvist vid Vexala Frys.

Vexalas foderbehov är totalt två miljoner kg under fem månaders tid. En välkommen mängd för vilket foderkök som helst i dagens läge.

Mest realistiskt är att antingen Nyko Frys, Farm Frys eller Monäs Frys (Keppo) ger den billigaste offerten. Övriga foderkök stupar troligen på alltför höga transportkostnader.

—  De villkor som vi kom överens om med Nyko Frys kommer att gälla också i offertrundan, säger Blomqvist. Det betyder bl.a. att fodret tillverkas enligt vårt recept.

Bolagsstämman gav styrelsen fullmakt att välja samarbetspartner på basen av offertrundan. Det betyder att man inte behöver sammankalla bolagsstämman för att ta ställning till offerterna.

— Visst är jag lite besviken över att bolagsstämman inte godkände styrelsens förslag, säger Blomqvist. Men å andra sidan kan en offertrunda förhindra att samarbetet stupar på besvär från aktieägare.

— Dessutom kan det hända att vi sparar in lite pengar.


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 31 december 1988.
(Inf. 2021-02-21.)


*     *     *

Nyko utlyser
priskrig på foder

    
Nykos vd Jan Fors.
Foto: Arkiv

Nyko frys i Nykarleby chocksänker sitt foderprs med 15 penni per kilo. I praktiken betyder det att de andra fryserierna måste följa efter och att ett priskrig med foderpriserna troligtvis bryter ut.

Nyko sänker bruttopriset från 1 mark 25 penni till 1 mark 10 penni per kilo. De farmare som kan betala kontant får dessutom en kassarabatt på 5 procent.

— Vi försöker hjälpa farmarna så långt det går. Om de inte klarar sig klarar ju inte vi oss heller, säger verkställande direktören Jan Fors.

— Men det är klart at vi med åtgärden också strävar till större marknadsandelar. Varför skulle vi inte göra det då det finns ledig kapacitet.

Fors medger att sänkningen tär på lönsamheten. Man måste pruta på marginalerna. Litet hjälp får man dock av de sjunkande råvarupriserna.

— Om vi lyckas öka vår marknadsandel kan vi därför hålla den lägre prisnivån också i framtiden, lovar han.


Jakobstads Tidning den 3 februari 1989.
(Inf. 2021-02-21.)


*     *     *

Avbrottet tillfälligt?

Vexala Frys
stängs idag

Vexala Frys stänger från och med idag. Stängningen är tillfällig, men något datum för återupptagandet finns inte. Foderkökets styrelse rekommenderar sina kunder att under tiden ta fodret från Nyko Frys.

    
Nykos vd Jan Fors ör nöjd med uppgörelsen.
Foto: Arkiv

— Vi bedömer att Nykos foderpris är så pass lågt idag att det lönar sig för farmarna att ta fodret därifrån, säger styrelseordförande Tage Ingman. Vi kan inte konkurrera med Nyko sedan de sänkte foderpriset.

— Men vi tänker också på vårt eget hus. Ju större mängd foderköken producerar desto mindre blir förlusten. Vi har så pass lite produktion att vi minimerar våra förluster genom att lägga ner verksamheten för en tid.

Enlig Ingman finns det ingen fog för rädslan att inte foderköket öppnar på nytt. Beslutet att stänga är gjort på kort sikt. Men det finns inget datum spikat när foderköket skall återuppta produktionen.

— Det är svårt att förutsäga hur utvecklingen går, säger Ingman.

Nyko och Vexala ingick i december ett avtal om att Vexala skall upphöra med produktionen under lågsäsongen och köpa fodret från Nyko. Avtalet var tidsbestämt till fem månader och det var meningen att Vexala skulle sköta faktureringen till sina egna kunder. Enligt villkoren skulle Vexala få sitt foder tillverkat enligt eget recept och utkört av egna bilar.

Nu finns det inget avtal till grund. Det enda som är kvar av det forna avtalet är att foderdistributionen skall skötas av Vexalas bilar. Fodret tillverkas enligt Nykos recept och Nyko sköter faktureringen. Ingman medger också att uppgörelsen nu är på mera lösa boliner än det tidigare avtalet.

Det förra avtalet stupade på att den extra bolagsstämman ville ha offertrunda. Styrelsen fick då fullmakt att ta de behövliga besluten i frågan. Men på basen av offertrundan upptäckte man att man själv kan tillverka foder till samma kostnader och verksamheten fortsatte.

Nu har läget förändrats då Nyko senaste vecka startade priskrig genom att sänka foderpriset med 15 penni per kg. På det har hittills bara Centralfrys svarat genom att sänka priset lika mycket.

— Det pris Nyko har idag är lägre än priset i deras offert, säger Ingman. Vi har inga möjligheter att sänka vårt pris till samma nivå.

— Vi rekommenderar endast Nyko Frys. Våra kunder har givetvis fri vilja att välja vilket foderkök som helst. Jag tror att de flesta väljer Nyko. När vi öppnar på nytt räknar vi med att våra kunder skall återvända. Det är klart att vi kan mista någon kund.



Vexala Frys lägger ner foderproduktionen tills vidare. Hur det går med peronalen är öppet.


Öppet med personalen

Hur det går med personalen är ännu öppet. För tillfället har man fyra anställda, två på kontoret och två i fodertillverkningen. En av dessa har sagt upp sig. I mitten av december varslade foderköket om permitteringar för sex anställda. Vid årsskiftet verkställdes fyra permitteringar.

Foderproduktionen på Vexala frys har minskat med 40 procent jämfört med motsvarande tid för ett år sedan. Innan foderköket stängde tillverkade man 12 ton foder om dagen. I november var foderåtgången 95 ton. Vexala frys har ett 80-tal kunder.


Minimala marginaler

I praktiken sker övergången från Vexala till Nyko så att Vexalas foderbil hämtar fodret från Nyko på torsdagen.

— Det är en tillfredsställande lösning, säger han. Jag skulle inte säga att det är någon större skillnad mellan uppgörelsen nu och det avtal vi gjorde i december. Tillskottet från Vexala kommer att göra oss mera konkurrenskraftiga.

Enligt Fors säljer Nyko inte foder med förlust.

— Vi har fortfarande en minimal marginal, säger han. Men den är mycket pressad. Det är det enda sättet att få det att gå.


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 9 februari 1989.
(Inf. 2021-02-21.)


*     *     *

Vexala Frys i konkurs idag?

Vexala Frys står inför konkurs. Enligt vad JT erfar inlämnar foderköket sin konkursansökan idag. Fodertillverkningen vid fryseriet har legat nere sedan torsdagen.


Tage Ingman, styrelseordförande vid Vexala Frys var på måndagen inte beredd att kommentera JT:s uppgifter.

Foderkökets 80-tal kunder har sedan torsdagen tagit fodret från Nyko Frys. Nyko planerar samtidigt att gå ut med en aktieemission som skall fördubbla aktiekapitalet. Emissionen riktar sig både till Nykos gamla ägare men också till de nya kunderna från Vexala.



Vexala Frys väntas lämna in sin konkursansökan idag.


Nyko erbjuder vexalakunderna tio procent av aktierna i Nyko. Varje ägare av Vexala Frys kan teckna aktier i Nyko för aktiens nominella värde 100 mk förutsatt att man blir foderkund vid Nyko. Gamla aktieägare får teckna en ny aktie mot varje gammal till samma pris.

Bolagsstämman vid Nyko Frys skall ännu ta ställning till aktieemissionen. Foderkökets styrelse har redan godkänt förslaget till emission.

Hittills har vexalabornas uppslutning bakom Nyko varit 100-procentig. Ingen har hittills fallit av.


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 14 februari 1989.
(Inf. 2021-04-10.)


*     *     *

Oklart i Vexala
om foderleveranser

Uppgifterna om hur många av Vexala Frys’ f.d. foderkunder som flyttat över från Nyko Frys till Farm Frys varierar. Farm Frys hävdar att man tagit en tredjedel av foderkökets kunder medan Nyko talar om tolv procent.


I lördagens JT sade Farm Frys’ vd Matts Riska att Farm Frys tagit över en tredjedel av Vexala Frys’ fd kunder. Jan Fors, vd på Nyko Frys hävdar att det endast handlar om sju kunder av ett sextiotal som flyttat över. Fors får medhåll av Kurt Blomqvist.

— De kunder som flyttat över tog ifjol två miljoner kg av Vexala Frys’ totala produktionsmängd på 16 miljoner kg, säger Fors. Det vill säga tolv procent.

— Det jag har sagt står jag fast vid, säger Riska då JT lyckas få tag på honom på väg till Norge. Jag har inget att ta tillbaka eller att tillägga i frågan.

Troligt är att Riska och Fors talar om olika saker. Riska talar av allt att döma om Vexala by som helhet medan Fors talar om fd Vexala Frys’ kunder.

Enligt Riska beror det hela på hur man räknar. Han säger också att Vexala Frys aldrig kommit upp till en produktion om 16 miljoner kg.

— Ifjol var mängden 14 miljoner kg och i år beräknas Vexala som område förbruka åtta-nio miljoner kg. Våra vexalakunder tar 3,5 miljoner kg. Enligt min räknebok borde det bli en tredjedel.

Kurt Blomqvist, före detta vd på Vexala Frys uppger att foderköket år 1987 tillverkade 19,9 miljoner kg och ifjol 15,9 miljoner kg. I år hade man budgeterat 12 miljoner kg.

— De sju av våra fd kunder som idag tar fodret från Farm Frys tog ifjol knappa två miljoner kg, säger Blomqvist. I år tar de mindre eftersom deras produktion minskat. Jag tror inte att Farm Frys levererar totalt 3,5 miljoner kg till Vexala.

Farm Frys gav i höst ett bud på hela aktiestocken i Vexala Frys. Nyko å sin sida gav ett bud på Vexala Frys’ aktier i Nykarleby Minkfood. Enligt uppgift i Vbl tog vexalastyrelsen inte Farm Frys’ bud eftersom Farm Frys inte tog över styrelsens personliga borgensförbindelse. Enligt Vbl är aktierna i Nykarleby Minkfood värdelösa.

— Aktierna i Nykarleby Minkfood är inte  värdelösa, säger Fors. Vi köpte dem till ett marknadspris och absolut inte till något överpris. Dessutom ville vi förhindra att någon annan köpte aktierna innan konkursen.

Nyko Frys betalade mellan 800.000 och 900.000 mk för Vexala Frys’ aktier i Minkfood. Det handlade om 22 procent av aktierna i destruktionsanläggningen. Idag har Nyko Frys 45 procent av aktierna.

— Vi har inte diskuterat att lösa ut styrelsen för Vexala Frys, säger Fors. Det är en sak mellan banken och styrelsen.


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 4 april 1989.
(Inf. 2021-04-10.)


*     *     *

Nyko Frys-lager i Vexala Frys

 


(Inf. 2021-.)


*     *     *

Stabil ekonomi trots pälskrisen

Nyko Frys går ut med en riktad aktieemission till de farmare som efter Vexala Frys konkurs gick över till Nyko. Samtidigt görs en fondemission till bolagets gamla aktionärer där fem aktier ger en ny.


Det här beslöt Nyko Frys bolagsstämma på tisdagskvällen.

Den riktade emissionen handlar om att verkställa ett löfte som gavs i samband med att vexalafarmarna flyttade över till Nyko. Bolagsstämman beslöt enligt styrelsens förslag att vexalafarmarna får 352 aktier till ett nominellt värde à 100 mark.

För att kompensera gamla aktionärer beslöts samtidigt att de får en aktie mot fem gamla genom en fondemission.

Efter den riktade emissionen till vexalafarmarna innehar de något under tio procent av bolagets aktiekapital. Överenskommelsen gällde ett 10-procentigt innehav men i och med att några vexalafarmare inte flyttade över stannande deras andel i aktiekapitalet under 10 procent. Vexalafarmarnas andel i foderinköpen utgör just nu 25 procent av Nykos totala foderproduktion. Tack vare farmarna i Vexala är Nyko ett av de få foderköken som idag inte uppvisar en minskning i foderproduktionen.

Två ändringar gjordes i bolagsordningen. På styrelsens förslag ändras firmanamnet från Ab Nyko-Frys Oy till Ab Nyko Oy. Flera aktionärer betecknar detta som en vink att styrelsen förbereder en breddning av verksamheten, vilket också bekräftas av VD Jan Fors.

Den andra ändringen gäller antalet styrelsemedlemmar. Tidigare har sju personer suttit i bolagets styrelse. Nu vill man att antalet styrelsemedlemmar kan variera mellan sex och nio. Bjarne Björklund valdes till ny styrelsemedlem i stället för Fjalar Björkroth som var i tur att avgå. Algot Kronqvist återvaldes liksom suppleanten Sven Strand.

Nyko Frys kan trots den djupa pälskrisen presentera ett hyggligt bokslut.

Trots att Nyko har kört med minimala marginaler visar resultaträkningen att bolaget haft råd med normenliga avskrivningar på drygt 950.000 mark. Därtill har man U-områdesavskrivningar på 220.000 mark. Inga reserveringar har upplösts för att lyfta resultatet. Den relativt låga skuldbördan gör också att räntorna inte nämnvärt belastar resultatet och foderpriset. Trots besvärliga tider inom branschen har det främmande kapitalet ökat med endast 70.000 mark, vilket också kan anses som ett tecken på att Nykos ekonomi är hyfsad.

Det finns åtminstone två bidragande orsaker till att foderköket kan visa upp ett hyfsat resultat trots att man sänkt foderpriset genom att pruta på marginalerna. Bolaget har gjort en aktieförsäljningsvinst på 890.000 mark. Det handlar om en aktiepost i Ab Chips Oy på Åland.

Genom att en stor del av Vexala Frys foderkunder flyttade över till Nyko påverkas bokslutet också positivt genom att en högre grad av kapaciteten kan utnyttjas. Nyko Frys har haft en minimal skinnförsäljning från sin rävfarm i år. Bolaget har 10.000 rävskinn infrusna från senaste säsong.

Omsättningen på 31,5 miljoner är 7 miljoner mark mindre än föregående period. Detta beror till stor del på sänkta foderpriser och inte på minskad produktion. Bolaget har tillverkat 30,5 miljoner kg foder varav 55 procent är minkfoder medan räven står för 45 procent. Bolagsstämman beslöt på tisdagen att utdela 63.000 mark i dividend eller 15 mark per aktie.

Trots hyfsat resultat visar bokslutet klart sämre resultat än under motsvarande period i fjol. Försäljningsbidraget är 4,3 procent lägre. Men enligt VD Jan Fors har man medvetet kört med en snävare vinstmarginal på grund av pälskrisen. Klippet med chipsaktierna har också bidragit till att styrelsen kunnat pressa foderpriserna.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 2 november 1989.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Fusion Nyko-Centralfrys skrinlagd

Ett allvarligt försök till fusionering mellan foderköken Ab Nyko Frys och Centralfrys Ab har runnit ut i sanden.


Vd Jan Fors på Nyko Frys bekräftar att seriösa diskussioner har förts.

— Vi har fört långtgående rätt underhandlingar med Centralfrys styrelse och ett tag såg det ut att gå vägen, säger Jan Fors. I princip var vi helt överens, men på måndagskvällen drog vi oss ur fusionstankarna och sedan dess har vi inte diskuterat saken vidare.

Enligt Fors var det ett gott försök som inte lyckades den här gången och allt är nu för tillfället skrinlagt.

Fors säger att Centralfrys har en förhållandevis låg skuldsättning, så därför skulle en fusionering med Nyko Frys ha passat bra. Centralfrys skulle alltså inte ha fungerat som någon belastning för Nykos del. Enligt diskussionerna var det meningen att Centralfrys skulle upphöra med fodertillverkningen i Purmo och hela den gemensamma produktionen skulle ske vis Nyko i Nykarleby.

Nyko Frys tillverkade senaste år 32.000 ton foder medan Centralfrys produktion uppgick till 9.400 ton.

Diskussionerna kring en samproduktion mellan de båda foderköken var förmodligen en tanke i rätt riktning. Inget foderkök slipper i dag undan en markant produktionsminskning. Genom att sammanslå tillverkningsmängderna från två foderkök skulle chanserna till överlevnad öka.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 2 februari 1990.
(Inf. 2021-02-21.)


*     *     *

Styrelsen enhällig

Nyko Frys säger
nej till Cultor

Nyko Frys vill tydligen förbli ett självständigt företag. Bolagets styrelse sade på torsdagskvällen nej till Cultors erbjudande om att träda in som delägare. Beslutet var enhälligt, ingen i styrelsen var intresserad.


Beslutet att inte släppa in Cultor är enligt Nykos vd Jan Fors en klar linjedragning. Man vill visa att man tänker stå på egna ben. Det enda som kan göra att Nyko omprövar sitt beslut är att Cultor lockar med betydande kapital.

— Vi har alltid varit ett farmarägt företag och det vill vi förbli. Vi värdesätter vår egen bestämmanderätt och frihet och vi tror fortfarande på gamla traditioner när det gäller foderköksbranschen. Sista kortet vi vill spela ut är vår egen frihet och självständighet, säger Jan Fors.

Enligt Fors har reaktionerna också från farmarhåll varit den att man motsätter sig att Cultor tas med som delägare. Detta är en av orsakerna till att Nykos styrelse säger nej. Skulle styrelsen sagt ja hade troligen bolagsstämman senare vänt Cultor i dörren.

Ett nej i det här sammanhanget betyder enligt Fors inte att man har någonting emot Cultor som foderleverantör.

Mjölfoderleverantören Cultor har vid flera repriser kastat ut krokar mot Nyko. Enligt förslagen skulle Cultor stiga in genom en riktad aktieemission. Och man siktade in sig på en rätt stor aktiepost.

Cultor krävde dessutom en styrelsepost och en man som revisor. Krav på leveransavtal fanns också med i Cultors förslag. I övrigt känner Fors inte till vad Cultor är villigt att satsa för att få in en fot i Nyko.

Enligt uppgift bland farmare är man inte intresserad av att foderköket skall binda upp sig till en kvarn. På sikt misstänker farmarna kartellbildning om endast två stora kvarnar skulle dominera foderköksmarknaden. Raisio köpte nämligen in sig i KWH-Monäs för en tid sedan medan Cultor visat intresse för flera stabila foderkök i Österbotten.

Enligt uppgift har Korsnäs Frys nyligen sagt ja till Cultors medverkan i foderköket. Detta resulterade i en farmarprotest och en skrivelse med 30 namnteckningar. Man hotar flytta om inte foderköket återtar sitt beslut.

Fors hävdar att Nyko Frys väl kan hävda sig i konkurrensen mellan foderköken trots att man nu avvisat Cultors invit.

— Det är mycket bra att det finns några foderkök som kan konkurrera. På Nyko kan vi idag utnyttja en högre grad av foderkökets kapacitet genom kundtillskottet de senaste dagarna. Dessutom har vi en utomordentligt bra situation på råmaterialsidan. Vi har nyligen sänkt bruttopriset på fodret till 95 penni per kilo så förutsättningarna för att vi får historiens lägsta uppfödningskostnader inkommande säsong är stora, framhåller Fors.

Nyko Frys har nu fler kunder än vad bolaget hade i fjol vi motsvarande tidpunkt. Genom Farm Frys konkurs har 50 farmare redan meddelat att de vill bli kunder vi Nyko. Men enligt Fors är man tvungen att gallra och de som inte klarar portgången hamnar på bar backe.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 24 februari 1990.
(Inf. 2021-02-21.)


*     *     *

Foderköket i Purmo stängs:

Nyko tar över
Centralfrys

Ab Nyko Oy i Nykarleby har köpt Ab Centralfrys i Purmo. Foderköket i Purmo stängs och hela fodertillverkningen koncentreras till Nykarleby.


Det här betyder att Nyko blir landets största foderkök med en fodertillverkning på 36 miljoner kg i år. Samtidigt blir Nykarleby Minkfood ett dotterbolag till Nyko.

De båda foderkökens styrelser som tog beslutet på tisdagen motiverar sitt beslut om fusion med att det är idiotiskt att ha igång två foderkök så nära varandra som inte utnyttjar sin kapacitet. Dä är det bättre att samla allt under ett tak. Dessutom anser man att det är bättre att gå samman nu än i ett senare skede när man kan tvingas till det.

Nyko övertar Centralfrys genom att aktionärerna i Centralfrys byter ut sina aktier mot Nyko-aktier. Det är alltså inte frågan om någon penningtransaktion. Centralfrys gamla aktieägare blir fullvärdiga delägare i Nyko.

Nyko behöver inte ta till en riktad emission för att lösgöra tillräckligt mång aktier. Enligt vd Jan Fors på Nyko finns det tillräckligt många nykoägare som är villiga att avyttra sina aktier.

— Vi har redan reserverat precis det antal aktier som vi har kommit överens om med Centralfrys, säger Jan Fors. Centralfrys kommer att fungera som ett dotterbolag till Nyko tills alla delar i samband med köpet är klara.

Både köpare och säljare anser att det är ganska lätt att fusionera de båda foderköken eftersom båda är farmarägda och uppbyggda på samma grunder.

— Det som gör den här affären möjlig är att den ekonomiska ställningen på Centralfrys inte är så dåligt att man är tvingade till det här steget. Det skulle i så fall även vara en omöjlighet för oss att hoppa in. Centralfrys har låg skuldsättning och köpet kommer inte att medföra några ekonomiska belastningar för Nyko, menar Fors.

Nyko räknade med en årsomsättning på 30 miljoner kg för 1990. Med tillskottet på 6 miljoner kg från Centralfrys kommer Nyko att producera 36 miljoner kg mink- och rävmat. Detta är den största mängd Nyko någonsin tillverkat. Nyko har idag 270 kunder och efter köpet kommer kundantalet att stiga med 65 ifall alla farmare från Centralfrys mangrant sluter upp kring Nyko. Frågan är om alla Centralfrys farmare är villiga att bli Nykokunder.

— Naturligtvis finns det ingen garanti för att vi får alla kunder Centralfrys har idag. Men i och med att vi nu kan utnyttja en stor del av vår kapacitet kommer vi att vara mycket konkurrenskraftig, framhåller Fors.

De andra foderkökens fall har varit räddningen för Nyko. Nyko fick merparten av Vexala-farmarna när Vexala Frys gick i konkurs. När Farm Frys ramlade fick också Nyko ett välbehövligt kundtillskott. I och med köpet av Centralfrys är Nyko numera störst i landet med en produktion på 36 miljoner kg. Utan detta kundtillskott skulle Nykos produktion ha legat under de 15 miljoner kg, vilket, enligt Fors, inte skulle ha räckt till för att bära företaget.

I samband med köpet av Centralfrys får Nyko ytterligare 11 procent av aktiekapitalet i Nykarleby Minkfood och har därmed majoriteten eller 56 procent av aktierna. Övriga aktieägare i Nykarleby Minkfood är Smedsby Frys, Terjärv Frys och Torp Frys.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 10 april 1990.
(Inf. 2021-02-21.)


*     *     *

Nyko styr nu
Centralfrys

Styrelsen för Nyko valdes på torsdagen till ny styrelse för Centralfrys. Därmed har man tagit ett steg längre i fusionen mellan foderköken.


Det höjdes inga kritiska röster mot fusionen då Centralfrys höll bolagsstämma på torsdagen. Enligt båda foderkökens direktörer var Centralfrys ägare endast positiva till fusionen.

Från och med den 1 juli är Centralfrys ett dotterbolag till Nyko. Det kan hända att Centralfrys inte upphör utan kvarstår också i fortsättningen som dotterbolag.

Två av de fyra anställda vid Centralfrys övergår nu i Nykos tjänst. En är uppsagd medan en anhåller om pension.

Av anläggningen i Lillby skall Nyko hyra fryslagret. Foderköket skall man försöka hyra ut. Enligt Nykos vd Jan Fors kan det bli tal om att söka alternativ produktion eftersom man nu har en ledig anläggning.

Aktieägarna i Centralfrys blir nu ägare i Nyko. Det betyder att 16-17 procent av Nyko ägs av förra ägare till Centralfrys.

Det borde räcka till en styrelseplats i Nyko.

Centralfrys har hittills hållit två bolagsstämmor per år. Vårstämman väljer styrelse medan höststämman tar ställning till ekonomin. I allmänhet tillträder den nya styrelsen den 1 juli. Nu beslöt man att byta styrelsen med omedelbar verkan.


Jakobstads Tidning den 28 april 1990.
(Inf. 2021-02-21.)


*     *     *

Foderköket Nyko
köpte Ostrobotnia

Foderköket Nyko har köpt Ostrobotnia Päls fastigheten i Nykarleby samt varulagren i Nykarleby och Vasa. Det enda som sår klart beträffande framtiden är att förnödenhetsförsäljningen fortsätter detta år till slut.


Under hösten skall Nyko fundera ut ytterligare verksamhetsformer i fastigheten. Avsikten är att hitta en verksamhet som inte har med pälsdjursnäringen att göra.

— Vi har flera idéer hur vi skall utveckla verksamheten i den nya fastigheten, säger Nykos vd Jan Fors. De ligger åt handelshållet.

I köpet ingår nu tomten på 27.750 kvm samt kallagret på 200 kvm i Nykarleby. Torrfoderlagret ingår inte i köpet. Dessutom har Nyko köpt inventarierna i Nykarleby samt varulagren i både Nykarleby och Vasa. Datautskriften på varulagret som ingår är lika tjock som telefonkatalogerna i Helsingfors.



Nyko kan nu genom sin VD Jan Fors ståta som ägare till Ostrobotnia Päls fastigheten i Nykarleby.
[Fors står på nuvarande S Markets parkeringsplats. Notera de stora granarna!]


— Varulagret kommer nu att kompletteras med artiklar som behövs i pälsnäringen, säger Fors. Vid årsskiftet utvärderar vi försäljningen och besluter om framtiden. Allt beror då på hur näringen utvecklas och om det finns någon marknad för förnödenheter. Om det finns en marknad är vi med.

Produktionen av takplåt kommer att fortsätta som förr.

Nyko har erbjudit arbete åt de tre anställda Ostrobotnia har i Nykarleby.

Fors sticker inte under stol med att det förmånliga priset var den mest vägande orsaken till att köpet blev av. Priset vill han ändå inte uppge.

Fastighetens tekniska värde 1986 låg på 10,4 miljoner. Vid senaste årsskifte värderades den till 6 miljoner. I gårdagens JT karaktäriserade likvidator Lennart Johansson priset som hälften av fastighetens värde i normala fall. Vad än Nyko gett för fastigheten fick man den billigt. Hela potten går i Andelsbankens ficka.

— Vi har en längre tid spanat efter alternativa verksamhetsformer, säger Fors. Det är en bra fastighet som ligger lämpligt för det ändamålet.

— Vi behöver flera fötter att stå på, konstaterar också styrelseordförande Stig Högdahl.

Den verksamhet som Nyko påbörjar i fastigheten blir en separat resultatenhet med egen bokföring. Det är öppet huruvida den kommer att ske inom Nyko eller om ett separat dotterbolag bildas.

Nyko har nu två fastigheter till vilka man skall hitta lämpliga verksamhetsformer. Förutom OP-huset står också foderköket Centralfrys i Purmo oanvänt. Enligt Fors försöker Nyko nu hitta nya verksamhetsformer till båda fastigheterna jämsides.

Vad som skilde Nykos offert från Granlunds vet Fors inte. Eftersom affären är så pass färsk vågar han inte uttala sig om hur den framtida försäljningen kan påverkas av att Granlunds tagit över en del av Ostrobotnias agenturer.

Frågan är om inte antingen Granlunds tvingar att ge upp försäljningen av förnödenheter inom kort. Eftersom pälsdjursnäringens omfattning minskar krymper också behovet av farmtillbehör. Redan nu kan de säga som revolvermännen i vilda västern: This toown ain’t big enough for both of us. (Denna stad är inte tillräckligt stor för oss båda.) Nyko räknar nu med att ha ett bättre utgångsläge i den duellen.)


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 24 augusti 1990.
(Inf. 2021-02-24.)


*     *     *

Järn och lantbruk nya
satsningar för Nyko



Problemlager kan man kalla 25 långtradarlass galler som Nyko kommit över i samband med övertagandet av Ostrobotnia Päls i Nykarleby. Jan Fors och Kurt Backman öppnade butiken igår.


Nyko kommer att satsa på fortsatt försäljning av förnödenheter för pälsfarmning samt nyheterna järn och lantbruk i Ostrobotniafastigheten. För ändamålet bildas ett nytt dotterbolag.

I går slog Nyko upp dörrarna till butiken. Ännu igår sålde man mest de artiklar som ingick i köpet.

— Vi skall nu bryta den negativa trend som Ostrobotnia dragit på sig, säger vd Jan Fors. Det betyder att vi härefter beställer in de varor som folk vill ha.

Vilket namn det nya bolaget skall ha är ännu öppet. Bolagets styrelse tillsattes i går kväll.

I dag sysselsätter bolaget tre personer. Inom kort anställs en försäljare med lantbrukssektorn som specialitet. Dessutom behövs en kanslist.

— Vi har som mål att nå en årlig omsättning på tio miljoner mk, säger butikschef Kurt Backman som nu valt att stanna kvar i huset. När omsättningen var som högst under Ostrobotnias tid var den uppe i 47 miljoner. Då arbetade 15-17 personer i Nykarleby.

Vad man skall göra med fastigheten är ännu öppet. Senast om ett år tar man det slutliga beslutet om den egna försäljningens fortsättning. Klart är att det finns extra utrymmen som man vill hyra ut. Enligt Fors kan man ändra kallagret till varm yta ifall det visar sig finnas en efterfrågan på det.

Jan Fors är inte orolig över att köpet skall gå tillbaka då Ostrobotnia Päls lämnat in konkursansökan. Eftersom både Nyko och Granlunds bägge hade gett konkurrerande offerter i samma storleksordning har fastigheten sålts till gängse pris, resonerar han.

Som bäst transporteras lagret från Vasa till Nykarleby. Det innebär ca 40 långtradarlass. I köpet ingår problemvaror såsom t.ex. 50 trummor för skinntorkning och 25 långtradarlass galler. På trummorna är motorn den enda intressanta delen. Gallren kan användas till annat än burar, men inte i den kvantiteten.

Ostrobotnias inköpspris för lagret beräknas vara över 10 miljoner mk. Backman och Fors räknar med att så gott som hela lagret kan vara svårt att sälja.

— Vi har som bäst en man i Sovjet som försöker sälja gallret där, säger Fors. Problemet med Sovjethandeln är dock pengarna.

För Kurt Backman är nu cirkeln sluten. När Ostrobotnia Päls öppnade filialen i Nykarleby 1967 verkade man i Nykos källare.


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 4 september 1990.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Käringen mot strömmen

Rekordgott år
för Nyko Frys

Ab Nyko Frys Oy lever idag som käringen mot strömmen. Samtidigt som de flesta företag  med anknytning till pälsnäringen blöder så kan Nyko Frys uppvisa ett rekordhögt bokslut.

Orsaken till att Nyko Frys mår bra mitt i pälskrisen beror på att bolaget i år tillverkat 10 procent mera foder än toppåret 1987. Bolaget har under sitt 25 verksamhetsår tillverkat 30,2 miljoner kg foder. Minkfodret står för 45 procent medan rävarna har gjort av med 55 procent.

Orsaken till foderökningen beror på att hela kundkåren följde med när Nyko Frys köpte upp Central Frys i Purmo. Dessutom har Nyko fiskat upp ca 100 nya kunder från andra foderkök. Det här betyder att 160 nya kunder tillkommit under verksamhetsåret.

Det är mycket som spelat i Nyko i händerna under verksamhetsåret. Det här betyder att bolaget har råd att ta smällen när dotterbolaget Rymättylän Jää försattes i konkurs i maj. I bokslutet syns det här genom en avskrivning av aktiekapitalet på 759.000 mark. Trots denna extra avskrivning har bolaget dessutom råd att göra helt normenliga avskrivningar. De totala avskrivningarna utgör 1.583.000 mark.

Kvar från Rymättylän Jää-konkursen har Nyko en proprieborgen på drygt 2,5 miljoner. Ifall fastighetsinteckningarna i Rymättylä inte räcker till för att täcka konkursen kommer borgensförbindelsen att utnyttjas.

Trots att bolaget har tillämpat högsta tillåtna lagernedvärdering visar resultaträkningen ett driftsbidrag på 2.639.000 mark, vilket är drygt miljonen högre än fjolårets driftsbidrag.

Nettominskningen på lånesidan är 872.000 mark De utestående fordringarna på 4,27 miljoner är drygt en miljon högre än motsvarande tid i fjol. Men de fordringar som förfallit ligger däremot ungefär på samma nivå, vilket visar att statsstödet har hjälpt farmarna att hålla foderskulden på en rimlig nivå. Ränteintäkterna är högre än fjolårets bokslut trots att omsättningen varit lägre. Detta skvallrar åter om att farmarna hållit i pengarna lite hårdare än tidigare i år.

Val av nya styrelsemedlemmar föranledde en del diskussioner på bolagsstämman på måndagen, Vexala- och Purmofarmarna, som står för kundtillskottet ansåg att de borde vara berättigade till var sin styrelsemedlem och att styrelsen därför borde utökas med två personer. Vissa av de gamla kunderna ansåg igen att styrelsen inte borde utökas.

Slutligen beslöts dock att antalet medlemmar i styrelsen utökas från 7 till 9. De två nya blev Bjarne Smeds, Purmo och Vald-Erik Granlund, Vexala. Stig Högdahl, Ingmar Julin och Henry Cederholm som var i tur att avgå återvaldes. Även suppleanten Nils Björkman återvaldes.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 20 september 1990.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Raial fick klartecken

Nyko bjuder
på Farm-Frys

Nyko i Nykarleby har inlämnat anbud på sin forna konkurrent Farm-Frys. Anbudet godkändes dock inte av borgenärerna vid sammanträdet igår.


Konkursförvaltningen har fått flera olika anbud på Farm-Frys anläggningen i Nykarleby. De olika anbuden gäller delar av fastigheten, delar av maskinparken och ett anbud på hela rasket.

Vilket anbud som är Nykos har JT inte fått bekräftat. Både Nykos vd Jan Fors och konkursboets förvaltare Leif Eklund är förtegna om den saken. Fors bekräftar dock att Nyko står bakom ett av anbuden.

Av allt att döma står Nyko ändå inte bakom anbudet på helheten.

Borgenärerna uppmanade konkursförvaltningen att fortsätta underhandlingarna med den som gett helhetsanbudet.


Konkursförvaltningen underhandlar om försäljning av Farm-Frys anläggningen i Nykarleby.
Foto: Johan Brunström.


Däremot godkände konkursförvaltningen anbudet på Farm-Frys farmområde i Kortesjärvi. Köpare är ett under bildning varande bolag bestående av bl.a. Seppo Kultalahti, mannen bakom Kultaturkis i Evijärvi, samt några lokala farmare.

Borgenärerna för Vexala Frys och Pälsfarm godkände också igår ett anbud på farmområdet Adamsfall i Munsala. Köpare är en farmare från Vexala.

Raial fick också klartecken för köpet av den äldre av Pälsningscentralens hallar. Raial som nu verkar i fd Joupers verkstad planerar att flytta sin verksamhet till hallen. Säljare är konkursförvaltaren för Pälsvägen.

Slutligen får staden Jakobstad köpa en tomt av Byggnads Ab Botnia Systems konkursbo.

Advokat Leif Eklund som förvaltar samtliga konkursbon betecknar det pris som man fått för objekten som tillfredsställande med tanke på tidsläget.

— Man kan varken jämföra priserna med de värderingar som gjordes i boförteckningen eller de kostnader förvaltningen haft. Boförteckningen är närmast en teknisk värdering med tanke på bankerna.

— Däremot är priserna på farmområden högre idag än vad de var för sex månader sedan. Men fortfarande är också de priserna låga.


Johan Sandberg, Jakobstads Tidning den 27 augusti 1991.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Gott år för Nyko
trots borgenssmäll

Trots att pälskrisen ännu plågar farmarna lyckas Ab Nyko Frys Oy visa ett gott resultat från sin verksamhet. En svidande plump i bokslutet utgör dock ett borgensansvar på 2,9 miljoner mark, som bolaget tvingas betala.


Borgenssumman, som Nyko måste punga ut under senaste redovisningsår skall tillskrivas dotterbolaget Rymättylän Jää. Rymättyläbolaget gick i konkurs i maj 1990. Nyko Frys och Pemo Frys hade tecknat solidarisk borgen, men eftersom även Pemo har gått i konkurs föll hela ansvaret på Nyko.

Men tack vare att Nyko Frys hade förhållandevis goda reserveringar i bokslutet att ta till tålde bolaget att sätta till 2,6 miljoner och undvek ett svidande förlustbokslut. Kreditförluster från foderkunder uppgår till 132.000 mark.

Nykos ordinarie verksamhet har dock gått lysande. Foderkökets foder produktion på 32,4 miljoner är den största i bolagets historia fastän produktionen som helhet i landet har minskat med 70 procent sedan 1987. På grund av att foderpriserna har varit lägre än tidigare år har den penningmässiga omsättningen sjunkit med 8 procent till 28,7 miljoner mark.

Trots att foderpriserna pressats kan bolaget uppvisa ett försäljningsbidrag på drygt 5,5 miljoner mark vilket är drygt 500.000 mark högre än året innan. Bolaget har också gjort fulla avskrivningar på fastigheter och inventarier. Nettoräntor som bolaget betalat under verksamhetsperioden är inte större än 526.000 mark. Både kortfristiga och långfristiga skulder är betydligt lägre än i fjolårets balansräkning.

Moderbolagets vinst utgör 135.626 mark. Koncernbokslutet visar en förlust på 603.080 mark. I koncernen ingår förutom moderbolaget Ab Ostro Center, Ab Campen, Ab Centralfrys, Ab Quadrac och Ab Feora.

På torsdagskvällens bolagsstämma återvaldes styrelsemedlemmarna Bertel Julin och Runar Tonberg samt suppleanten Anders Caldén.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 12 oktober 1991.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Nyko köper lager
av Farm Frys

Ab Nyko Frys har gjort ett föravtal om köp av Farm Frys fryslager. Säljare är Farm Frys konkursbo. I köpet ingår också personalkök, matsal samt sociala utrymmen som finns i samma byggnad. Affären omfattar totalt 4.830 kvadratmeter med en lagringskapacitet på 6 miljoner kg.


Köpet skall ännu godkännas av borgenärssammanträdet den 4 november. Byggnaden är fristående från Farm Frys övriga anläggningar, varför det går att bryta ut tomten. Förutom byggnaderna ingår fyra plattfrysar för snabbfrysning av bland annat slaktavfall. Hur stor prislappen är för hela köpet vill varken Jan Fors på Nyko eller Leif Eklund på konkursförvaltningen inte uttala sig om. Men det är högst sannolikt att Nyko gjort ett klipp. Plattfrysarnas infrysningskapacitet är 60 ton per dygn.

— Vår tidigare snabbinfrysningskapacitet låg på ca 12 ton per dygn, så behovet var verkligen stort. Bortåt 80 procent av all slakt kommer i flytande form och måste frysas, utom under högsäsong då slakten går direkt till fodertillverkningen, säger VD Jan Fors på Nyko Frys.

Han berättat vidare att foderköket under många år haft mycket dåligt ställt också när det gäller fryslagerutrymmen. Därför har man tvingats hyra upp lager runt om i Finland. Lagret som Nyko nu köpte ligger endast ett stenkast från Nykos anläggningar. I och med köpet har Nyko Frys idag möjligheter att fryslagra 9,3 miljoner kg råmaterial för fodertillverkningen.

— Orsaken till varför vi har ett så stort lagerbehov är att vi tvingas köpa in råmaterial redan på vintern. Dels för att priserna då är förmånligare och dels beroende på kontakten med slakterierna. Därför är det en bra investering för vårt behov, säger Fors.

Hela sociala sidan med bastu, kök, matsal m.m. har Nyko ingen användning för i detta skede.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 12 oktober 1991.


Läs mer:
År 1993 köptes resten av dotterbolaget Feora.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Björkskog ny bas för Nyko

Nyko Frys utsåg på måndagskvällen Peter Björkskog till ny vd för bolaget. Bland 16 sökande valde styrelsen att ta en man ur den egna koncernen.

    
Nybakade Nykobossen Peter Björkskog tror att farmnäringen har framtiden för sig.

Björkskog har sedan 1986 jobbat som vd för vid Nykos dotterbolag Feora.

— Genom att jag vet att Nyko är ett friskt bolag och att jag kan foderbranschen från tidigare, vågade jag söka det här jobbet. Men jag vet att det blir tufft, säger Peter Björkskog, tydligt smickrad över sitt nya arbete.

— Att dessutom valet i styrelsen var enhälligt känns tryggt för samarbetet, säger han.

— Före tiden på Feora jobbade Björkskog vid BSB-Mekan där han hade hand om bl.a. tillverkningen av foderköksmaskiner.

— Så jag är absolut inte på främmande vatten när jag stiger in till Nyko. Och visst är det en trygghet att känna till branschen.

Redan från och med idag kommer Björkskog att ta i rodret. Han kommer att under en övergångstid styra Nyko tillsammans med Jan Fors som lämnar bolaget för att ägna sig åt egen verksamhet.

Helt överger Björkskog inte sin tidigare arbetsplats Feora. Som vd för Nyko basar han samtidigt för hela koncernen som också består av Ostrocenter och fastighetsbolaget Campen. Dotterbolaget Ostrocenter har samtidigt Kurt Backman som vd.

— Jag vill påpeka att Nyko är ett ekonomiskt stabilt bolag just nu, trots pälskrisen, säger Björkskog. Bolaget har en kunnig personal och en stabil farmarkår.

Därför säger sig Björkskog inte känna någon oro inför framtiden. Några nya idéer om framtida satsningar har den nybakade Nykodirektören inte hunnit fundera ut.

— Min främsta uppgift nu är att se till att vi gör bra foder och att de nuvarande enheterna inom Nyko går på plus, anser han.

Björkskog vill samtidigt påpeka att han ensam inte skall se till att Nyko skall klara sig. Han framhåller att hela personalen fungerar som ett team som skall göra sitt bästa. Och visst kommer Peter Björkskog att hålla kontorsdörren öppen för farmarna. Han säger att de är välkomna både med kritik och beröm.

— Kontakten med farmarna kommer att vara en mycket viktig del av mitt arbete.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 10 mars 1993.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Bra år för Nyko Frys:

Ger 25 proc i dividend

Det går uppåt för Nyko Frys i Nykarleby. Bolaget delar ut 25 procent i dividend på aktiekapitalet. Dessutom har fodertillverkningen under 1992 varit rekordstor.


Bolaget som vid sitt förra bokslut visade en svidande förlust har på ett halvt år lyckats vända kurvan till en hygglig vinst.

Styrelsens ordförande Bertel Julin uppgav på bolagsstämman att alla företag inom koncernen går med vinst idag. Koncernen består av helägda dotterbolagen Ab OstroCenter, Ab Campen, Ab Nyko Trans samt det delägda bolaget Ab Feora.

Moderbolaget Nyko Frys som är den största enheten kan i år uppvisa en vinst på 499.000 mark.

Trots att bokföringen bara omfattar perioden 1.7.1992 – 31.12.1992 har man lyckats göra fulla avskrivningar på totalt 940.000 mark. Föregående period hade Nyko Frys inte råd med ens ett penni i avskrivningar.

I år har man inom moderbolaget dessutom råd med lagerreserveringar på 687.000 mark och ungefär lika mycket i övriga reserveringar. Försäljningsbidraget är 5.186.000 mark och efter avdrag av fasta kostnader återstår ett driftsbidrag på drygt 4 miljoner mark. Vinsten från rörelsen, d.v.s. fodertillverkning, uppgår till 3,16 miljoner.

1992 års fodertillverkning har varit rekordartad med en produktion på 31,7 miljoner kg mot 22,9 miljoner kg föregående år.

Inom ramen för vad stadgarna tillåter beslöt bolagsstämman att minska antalet styrelsemedlemmar från nio till sju personer. Av de som var i tur att avgå återvaldes Henry Cederholm, Vald-Erik Granlund och Stig Högdahl. Bjarne Smeds och Ingmar Julin föll ur. Bjarne Smeds valdes till styrelsesuppleant.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 7 april 1993.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Nykos stämma friade Jan Fors

Nyko Frys bolagsstämma förkastade på måndagen styrelsens försök att hänga upp en misslyckad affär på förra VD:n Jan Fors.

    
Förra Nyko-VD:n Jan Fors fick ansvarsfrihet.
Foto: Arkiv

Styrelsen föreslog för bolagsstämman att ansvarsfrihet inte skall beviljas åt bolagets före detta VD. Som orsak angav man att ett pari holländsk torsk blev dyrare än beräknat.

Fors utpekades som syndabock för den dåliga affären som hade gjorts i bokslutstekniskt syfte. På bolagsstämman framgick dock att affären gjorts på styrelsens uppdrag då Jan Fors redogjorde hur de extra kostnaderna uppstått, d.v.s. främst på grund av finska markens försvagade värde under betalningstiden.

Bolagsstämman var av helt annan åsikt än styrelsen varvid förslaget inte fick något understöd. Därmed friades Fors från allt ansvar. Beslutet om ansvarsfrihet var enhälligt sedan styrelsens förslag hade förfallit. Aktionärerna trodde mera på Jan Fors redogörelse hur allt gått till. Samtliga stämmodeltagare som uttalade sig ansåg att fiskpartiet steg på grund av en rad olyckliga omständigheter som Fors inte kunde rå för.

Det var i slutet av förra året som styrelsen gav Fors i uppdrag att skaffa fram ett stort parti torsk. Avsikten var att fylla på lagret för att kunna utnyttja större lagernedvärderingar i bokföringen.

De aktionärer som uttalade sig på stämman i frågan ansåg att styrelsen med ordf. Bertel Julin i spetsen var ute i ogjort väder. De menade att man inte kan anklaga Jan Fors för att markens värde försämras. Dessutom hade styrelsen själv gett Fors i uppdrag att ta hem torsken. Flera aktionärer påpekade också att alla redovisningsskyldiga skall beviljas ansvarsfrihet.


L.S., troligen Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 7 april 1993. Otack är världens lön.
(Inf. 2021-02-28.)



          

[En toppenartikel!]
 

Nyko Frys trettioårsjubilerar

Nyko Frys i Nykarleby har tillverkat pälsdjursfoder i trettio år och på fredag blir det en hejdundrande fest med laxsoppa på paviljongen i Ytterjeppo.


Före detta farmaren Bror Segervall som var med från början konstaterar att utvecklingen har varit enorm under de trettio åren.

- Vi började blygsamt i mitt lilla privata foderkök i Socklot. Einar Segervall körde ut fodret till farmarna i små plåtlådor med sin Volvo paketbil [Duett]. Någon fryslagring hade vi inte så vi fick gräva ner slaktavfallet i snön, minns Segervall.

När han härom dagen besökte Nyko för att berätta gamla minnen skakar han på huvudet när vd Peter Björkskog meddelar att årsbudgeten är 56 miljoner kilo och att dagstillverkningen under högsäsong nu ligger på 400 ton. Fodret körs ut i skytteltrafik med sex foderbilar. Fryslagerkapaciteten är flera miljoner kilo.

Det kunde vi inte ens i vår vildaste fantasi tro när vi den 16 oktober 1964 träffades i Socklot samlingshus för att diskutera bildandet av foderköket, säger Segervall.


När Bror Segervall blickar tillbaka hur det var förr kan Peter Björkskog konstatera att mycket har förändrats under 30 år.


Den nya omsättningslagen formligen tvingade farmarna att dra igång ett eget kök. De flesta farmare i trakten köpte fodret av Bröderna Sjöholm. Men i och med den nya lagen skulle Sjöholms hamna att betala oms även för det foder de använde själva. Därför tvingades farmarna att söka andra lösningar.

Men det blev bråttom, farmarna hade bara några månader på sig innan oms-lagen skulle träda i kraft vid årsskiftet 64-65. Därför fick Bror Segervall till en början hyra ut sitt lilla foderkök i Socklot.

Grundtanken när farmarna från nykarlebytrakten träffades i Socklot var att de också skulle bli aktieägare i det nya bolaget.

- I praktiken betydde det att vi startade ett bolag där vi tillverkade foder åt oss själva. För att finansiera bygget måste alla farmare teckna aktier i förhållande till beräknat foderköp. Det gick alltså inte att komma in för 100 mark. Det här bidrog säkert till att solidariteten och sammanhållningen blev starkare, berättar Segervall.


Bakade bröd åt
minkarna

På den tiden fanns det heller ingen dator som kunde räkna ut en näringsriktig foderstat. Enligt Segervall byggde foderstaten på erfarenheter ända från trettiotalet. Han började farma 1939, långt före fryseriernas tidevarv, och minns ännu då han cyklade till Bennäs och hämtade slaktavfall. [Slakteriet Andelslaget Österbottens Kött (ÖK), grundat 1934 och nedlagt 1979?, fanns där.]

– När jag kom hem lade vi köttkvarnen på köksbordet. Vi fyllde på mjöl och gräddade alltsammans till bröd, som sedan radades på trästänger för att torka. Vi syrade och saltade också råvarorna så att de skulle stå sig, berättar Segervall.

Därtill saltade vi strömmingen vid Grisselören och blötte sedan ur den när den behövdes senare mot höstkanten. På den tiden var också den färska strömmingen från Grisselören en viktig råvara. När minkvalparna var små fick de ofta hela strömmingar som morgonmål.


Började bygga
hösten 1964

Byggnadsarbetena vid Nyko Frys inleddes i december 1964 och redan 3 april 1965 kunde man fira taklagsfest. Fodertillverkningen kom igång våren 1965.

Några tankbilar hade vi inte till en början, minns Segervall. Fodret kördes ut i lådor med traktor.

Det var en revolutionerande nyhet när den första fodertankbilen togs i bruk. Många var till en början skeptiska till tankbilens räkneverk i samband med foderleveranserna.

Idag är fodertankbilarna ett måste och vd Peter Björkskog berättar att man nu övergår till streckkodsystem som genast registrerar hur mycket foder farmaren fått.

- Numera är också fodertillverkningen PC-styrd med automatisk uppvägning av råmaterialet som går till kvarnarna och blandarna. Och det behövs när vi årligen skall tillverka 56 miljoner kg foder, säger Björkskog.

Han berättar vidare att Nyko växt i jämn takt under åren. Bara tre direktörer har styrt Nyko sedan starten för 30 år sedan. Det tar Björkskog som ett tecken på att de trivts att styra Nyko.

- Men visst har det stormat ibland [t.ex. tullförseelseåtal, försök till fientliga övertaganden, förre vd:s ansvarsfrihet] och konkurrensen har för det mesta varit tuff, ibland rent av osund [avses priskriget?], konstaterar han vidare.

En viktig milstolpe var när det nya foderköket byggdes 1980. Sedan dess har också lagerkapaciteten ökats genom bl.a. köp av  fryslager i grannskapet. Nyko blev en koncern i och med att [f.d. Ostrobotnia Päls, blivande] Ostro Center köptes och när bolaget övertog aktiemajoriteten i Feora. Hela koncernen har en årsomsättning på 85 miljoner mark och ca 40 anställda.

Och på lördag blir det alltså fest på paviljongen med inbjudna farmare och aktionärer med äkta hälft.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 17 augusti 1995. Artikel från 2013 som jämförelse.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Kreditupplysningsföretaget har gett femton företag i Jakobstad, två i Kronoby, ett i Larsmo, ett i Pedersöre och åtta i Nykarleby högsta betyg i fråga om ekonomisk bärkraft, soliditet och betalningsförmåga.

— — —

Nykarleby: Nyko Frys Ab, Prevex Ab, Feora Ab, Westwood Products Ab, Granlunds pälsfarm, Monäs Feed Ab, Jeppo Kraft Ab.

— — —


Bengt Rönnback, Jakobstads Tidning den 29 november 1996.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Nyko Frys visar
toppresultat

Just nu seglar Nyko Frys medströms och har dessutom vind i seglen. Bokslutet som presenterades på bolagsstämman på torsdagen visar ett överskott på 7,5 miljoner mark före skatter.

De långfristiga lånen är på futtiga 639.000 mark och om man jämför detta med det egna kapitalet på 16,7 miljoner mark betyder det att bolaget har en soliditet som ledningen inte behöver skämmas för.

- Vi är i praktiken skuldfria och skulle kunna betala bort lånen idag utan att det ens knycker i ögonvrån, säger VD Peter Björkskog.

- I och med att det egna kapitalet har vuxit till 16,7 miljoner mark betyder det också att vi har samlat i ladorna en hel del, tillägger Björkskog, som heller inte sticker under stol med att det var de förmånliga förvärven av OstroCenter och Farm-Frys för några år sedan som nu ger en extra skjuts i bolaget.

Koncernens omsättning steg under verksamhetsperioden från 88,5 miljoner till 119 miljoner mark.

Koncernens tre bolag Feora, OstroCenter och moderbolaget Nyko Frys som ingår i koncernen visar alla tre goda resultat.

I moderbolaget steg produktionen av pälsdjursfoder med 20 procent från 57,6 miljoner kg till 69,2 miljoner kg. Omsättningen på fodersidan blev totalt 81,5 miljoner mark.

OstroCenter har under perioden ökat sin omsättning med 49 procent till 35,8 miljoner mark. En stor del av den ökningen kan tillskrivas de goda skinnpriserna vilket medförde att farmarna investerade en hel del.

- De två andra benen vid OstroCenter, lantbruks- och byggnadssidan, har också gått framåt, säger Björkskog.

Feora ökade sin omsättning från 6,4 miljoner till 13,5 miljoner mark.

Under året har moderbolaget gjort investeringar på bl.a. maskinsidan med 1,7 miljoner mark. Tack vare det goda resultatet beslöt bolagsstämman dela ut en dividend på 35 procent av aktiekapitalet.

- Vi har också satsat en hel del på avloppsreningen och det vatten vi släpper ut är renare än det som kommer från vanliga hushåll, hävdar VD Peter Björkskog.

Bertel Julin och Bjarne Smeds som var i tur att avgå ur styrelsen återvaldes.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 26 april 1997.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Miljösatsning vid Nyko Frys
ger kompostjord ur slam

En modern anläggning för tunnelkompostering skall förvandla avfallslammet till fullvärdig gödslad kompostjord vid foderköket Nyko Frys och dotterbolaget Feora.


Samtidigt går tvättvattnet från de två bolagen genom två reningsprocesser som gör att det vatten som pumpas i rören till Jakobstad är tio gånger renare än hushållsvattnet.

Total har Nyko Frys satsat ca miljonen mark i dessa miljöåtgärder.

Maskinen för tunnelkomposteringen, som nyligen har startats går lös på ca 200.000 mark. Det är de fasta partiklarna från bl.a. tvättvattnet som blir till kompostjord efter att ha blandats med en tredjedel vanlig torv.

- Det är fråga om en helt biologisk process, säger VD Peter Björkskog på Nyko Frys. Men den är mycket snabbare än vid vanlig kompostering. Processen sker i en stor sluten behållare som roterar. För att påskynda processen blåses automatiskt luft in i behållaren som har en temperatur kring 60 grader.

Efter lite över en vecka är processen klar och ut kommer en nästan luktfri kompostjord som passar perfekt som gödsel och jordförbättring.

- Slammet som tidigare var ett stort problem har förvandlats till ett användbart material, som kan jämföras med gödslad torv. Före vi drog igång det här på allvar lät vi kompostjorden genomgå noggranna analyser och det visade sig att den har mycket goda värden, säger Björkskog.



Leif Ojalammi och Peter Björkskog är nöjda med att kunna förvandla det problematiska avfallet till fullvärdig kompostjord.


Tidigare tippades slammet bl.a. i gropar i skogen. Men efter hand har Nykarleby stad allt färre gropar att erbjuda. I och med att avfallet belades med miljöskatt beslöt ledningen för Nyko Frys att tänka om. De stod där med slammet på hand och var tvungna att hitta på något. Att uppbevara det på foderköksområdet var ohållbart. Det var då man kom på idén att förvandla problemet till en resurs. Men det var inte bara de ökade kostnaderna med avfallshanteringen som gjorde att man började med kompostering. Björkskog menar att det också alltid känns bra att göra en miljöåtgärd.

Det avloppsvatten som lämnar Nyko Frys anläggningar är idag tio gånger renare än vad hushållen släpper ut och allt går via avloppsröret till reningsverket i Jakobstad, påpekar Peter Björkskog.

Vi tror att våra miljöåtgärder är så omfattande att vi nu försöker erhålla miljöcertifikatet ”14001”.

Men han är mycket medveten om att det inte är någon lätt match att få miljöcertifikatet. Kontrollen kräver att hela produktionskedjan är miljövänlig.

Produktionschef Leif Ojalammi vid Ab Feora säger att komposteringsmaskinen kommer att spotta ut ca 10 kubikmeter kompostjord per vecka.

- Det här betyder att vi producerar 400 kubik kompost i året, säger han.

Ojalammi och Björkskog har ännu inte klart för sig åt vem man skall bjuda ut det färdiga kompostmaterialet. Men de gissar att det i första hand kommer att användas som jordförbättringsmedel för gräsmattor och i trädgårdar. Än så länge har de inga planer på att sätta jorden i små påsar och sälja dem i butikerna.

- Kanske vi börjar med att prova det på företagets egna gräsmattor till våren, säger Peter Björkskog.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 3 oktober 1997.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Dålig plåtskorsten orsak
till branden vid Nyko Frys

Det var hotande nära att Nyko Frys i Nykarleby skulle ha ödelagts i en brand natten till tisdagen. Elden begränsade sig dock till panncentralen som totalförstördes. VD Peter Björkskog uppskattar att skadorna stiger till åtminstone en halv miljon mark.


Björkskog väcktes vid tvåtiden på natten av att Kretsalarmeringscentralen ringde och meddelade att det brinner vid foderköket.

- Då befarade jag det värsta, jag såg katastrofen framför mig. Med Torp Frys [i Kållby] i färskt minne fantiserade jag hur hela anläggningen stod i ljusan låga. Redan när jag var i Socklot började jag se efter om elden skulle kunna ses ovanför trädtopparna, berättar Björkskog.

Men lyckligtvis begränsades elden till själva panncentralen. Anläggningens el-central fick dessutom vattenskador.

Men skadorna på själva värmepannan och övrig utrustning i pannrummet blev mindre än vad man först räknade med.

Först trodde man att ett elfel hade orsakat branden. Men enligt kriminalpolisens och brandmyndigheternas undersökningar har branden fått sin början i spirvirket intill en något felkonstruerad plåtskorsten. Man misstänker att det blivit för varmt intill skorstenens mantel varvid spirvirket och takstolarna fattade eld.



Panncentralen förstördes helt i branden. Tack vare att brandkåren lyckades hindra elden att sprida sig till ett närliggande lager med sojaolja kunde man undvika att hela foderköket hade ödelagts.


Har pyrt länge?

Kriminalpolisen tror att elden kan ha pyrt rätt länge innan den upptäcktes vid tvåtiden natten till tisdag. Skorstenen har troligen också varit hetare än vanligt genom att pannan gått på högvarv på grund av kylan.

Det som räddade Nyko Frys från en total katastrof var en chaufför som råkade vara på plats klockan två på natten för att lossa mjöl. Han såg att det brann friskt på taket och larmade brandkåren.

Släckningsmyndigheter från Nykarleby, Munsala och Jeppo ryckte ut och lyckades begränsa branden till pannrummet. En tankbil från brandkåren i Pedersöre deltog också i släckningsarbetet.

Tack vare att brandbilarna var så snabbt på plats kunde man hindra att elden spred sig till närliggande fettcisterner och silos där bland annat sojaolja lagras. Stora silos med mjöl står också bara några meter från det förstörda pannrummet.


Kölden försvårade

Brandchef Gunnar Backlund säger att den stränga kölden försvårade släckningsarbetet.

- Men jag måste säga att vi trots kölden lyckades bra eftersom bara 5 procent av anläggningen förstördes, säger Backlund.

- Hade elden fått ta i fettet och sojaoljan hade katastrofen varit ett faktum, inget hade gått att rädda, menar Peter Björkskog, som drar en suck av lättnad över att skadorna kunde begränsas till pannrummet.

Själva foderköket, med mycket dyrbar utrustning, ligger dessutom vägg i vägg med pannrummet. Tur i oturen var också att branden uppstod under lågsäsong.

- Nu tillverkar vi små mängder foder endast varannan dag. Farmarna kommer att få sitt foder i vanlig ordning på onsdagen. Foderkök i grannskapet ställer upp. Men foderproduktionen vid Nyko Frys kommer antagligen att ligga nere i tre eller fyra dagar.



Släckningsarbetet pågick ännu på tisdagsförmiddagen.

 

Försäkringen täcker

Men han vågar inte ens tänka tanken hur det skulle ha gått om en större brand inträffat under högsäsong då Nyko Frys tillverkar en halv miljon kg foder dagligen.

För att klara värmetillförseln till foderköket kommer Nyko Frys att dra ett ångrör från dotterbolaget Feora som ligger ett stenkast bort.

VD Peter Björkskog uppger att försäkringarna täcker skadorna.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 10 februari 1999.


Läs mer:
Bränder.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Farmarna får 1,3 Mmk i återbäring

Nykarleby. Nyko Frys vill hjälpa pälsnäringen att klara sig genom krisen

Nyko Frys i Nykarleby har ett rekordgott år bakom sig. Resultaträkningen visar en vinst på 10,7 miljoner mark före skatt. I skatt betalade bolaget 3,18 miljoner mk. Driftsbidraget är 12,2 miljoner.


Det var det goda resultatet som gjorde att man inte tvekade att betala tillbaka 2 penni per kg foder som farmarna köpte under 1998.

Det här betyder att vissa farmare kan få en återbäring på ca 20.000 mark. Det här är pengar som farmarna välkomnar när skinnlikviderna rasar i botten.

- Alla borde göra sitt för att hjälpa farmarna just nu, säger Björkskog och nämner bl.a. Turkistuottajat som kunde se om sitt finansieringssystem. Men det är bankerna och auktionsbolagen som skall finansiera uppfödningen, inte foderköken, säger Björkskog.



VD Peter Björkskog är trots tavlan i bakgrunden inte på konstutställning. Däremot tror han att det blir en konst att hålla pälsnäringen flytande ifall lågkonjunkturen blir långvarig. [För pekaren över bilden för att se målningen (90x50 cm) från Seminariegatan av Margit Aromäki från 1990 i färg! Foto: Sixten Nyman.]


Han försäkrar att återbäringen inte är en ursäkt för högt foderpris.

- Vi har inte haft dyrare foder än konkurrenterna. Vinsten kommer från att vi har stor produktion och kan utnyttja kapaciteten till hundra procent. I och med att vi också har stor lagringskapacitet kan vi köpa in större mängder råvaror när de är som förmånligast. Aktieägarna kan också känna sig nöjda. Bolaget betalar nämligen en dividend på 100 mk per aktie. Aktiens nominella värde är 100 mk.

Peter Björkskog är medveten att om pälskrisen blir långvarig kommer den att slå hårt även mot fodertillverkarna. Men i och med att Nyko har byggt upp ett reservkapital och är skuldfri räknar han med att kunna rida ut pälskrisen.

Lågkonjunkturen och volymminskningen på fodersidan gör att det blir överutbud på vissa fodermedel och det betyder att råvarupriserna kommer att sjunka rejält. Foderproduktionen sjönk under fjolåret med 9 procent eller till 65,5 miljoner kg.

Den främsta orsaken till volymminskningen är att fodret hade höge energiinnehåll än under tidigare säsonger, förklarar Björkskog.

Omsättningen i mark gick också ner med 10,6 procent till 83 miljoner mk.

Även Nyko Frys dotterbolags resultat är enligt Björkskog tillfredsställande. Ab Ostro Center gjorde en vinst på 1,4 och resultatet för Ab Feoras del blev 1,6 miljoner mark. Det här betyder att koncernens vinst före skatt är 13 miljoner mk. ’Under året har också Nyko Frys investerat ca 3 miljoner mark där bland annat en ny finmalningslinje för de vegetabiliska råvarorna ingår.

På bolagsstämman valdes Ralf Heselius från Kovjoki [ska vara Bertel Julin] till ny styrelseordförande efter Stig Högdahl som avsade sig återval efter mångårigt förtroendeuppdrag. Henry Cederholm Socklot och Vald-Erik Granlund Vexala, som var i tur att avgå ur styrelsen återvaldes.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 30 april 1999.
(Inf. 2021-02-28.)



Hela målningen av Margit Aromäki.

*     *     *

Fodertillverkare tvingas
att söka miljötillstånd

En ny lag som trädde i kraft 1 mars fick pälsdjursfodertillverkarna kvickt på fötter för att söka miljötillstånd för sin verksamhet. Ansökningarna gällde främst fodertillverkning och återvinning av slaktavfall, men i samma veva prövas också verksamheten i sin helhet.


Ab Nyko-Frys i Nykarleby var först ute och har redan idag Västra Finlands Miljöcentrals miljötillstånd i sina lådor. Torp Frys i Kållby har gått flera steg längre och erhållit miljöcertifikatet ISO 14000.

Foderköken hade bråttom att lämna in sina papper innan den nya lagen trädde i kraft. Just nu är det Feora och Ab Monäs Feed som har sina ansökningar på gång.
- Alla visste hur den gamla lagen såg ut men få visste vad som skulle komma. Därför sökte alla miljötillstånd före den första mars så länge den gamla lagen var i kraft, säger miljövårdssekreterare Mikaela Rudnäs.

Inget foderkök har miljötillstånd från tidigare. De har verkat med de gamla vanliga placeringstillstånden. Men i den nya lagen sägs att slaktavfall skall beaktas som avfall. Och eftersom foderköken återanvänder avfall måste de följaktligen ha det nya miljötillståndet.

Enligt miljövårdssekreterare Mikaela Rudnäs har det i foderkökens gamla placeringstillstånd inte specificerats  något om verksamhetens art och omfattning. Därför anser hon det är motiverat att verksamheten i sin helhet prövas på nytt.

- En del placeringstillstånd är 20-30 år gamla, säger Rudnäs som tycker det är bra med en genomgång och uppdatering av tillstånden.

Uppdateringen gäller också produktionsmängderna som har mångdubblats sedan starten. Men något problem att få nya tillstånd lär det inte bli även om det finns en del anmärkningar. Alla har fått miljösektionens förord. I den nya lagen har man varken sänkt eller höjt ribban trots att det handlar om ganska stora förändringar.

Nyko-Frys hade inga problem att få tillståndet i och med att man gör en satsning som innebär att man i tillverkningsprocessen går mot ett slutet system där belastningen på det kommunala avloppsnätet minskar och företaget kan uppnå en högre miljöstandard.

När det gäller Feora, som kokar bland annat pälsdjurskroppar och strömming har tre anmärkningar kommit under kungörelsetiden. Man klagar bland annat på obehaglig lukt och att det samlas flugor på området. I ärendets beredning till stadsstyrelsen påpekar Mikaela Rudnäs att man flera gånger uppmanat företaget att städa på området. Lagring av pälsdjurskroppar får heller inte ske under bar himmel.



Ab Feora, som bland annat kokar pälsdjurskroppar har fått tre anmärkningar på nacken efter att de lämnat in ansökan om miljötillstånd. Men det mesta är i sin ordning, anser byggnadskontoret som inte har något att klaga på.


De som har kommit med anmärkningar klagar också på transporten mellan företagets två verksamhetspunkter.

När det gäller Monäs Feed påpekar miljövårdssekreteraren att det uppstår lukt från slamhanteringen. Vidare vill hon att foder- och råvaruresteravlägsnas så fort som möjligt från anläggningsområdet.

Stadsstyrelsen behandlar på torsdagen Feoras och Monäs Feeds ansökan om miljötillstånd.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 30 mars 2000.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Bättre lukt att vänta vid Nyko

Det är syresättningen av avloppsvattnet som luktar, svarar Peter Björkskog på frågan varifrån stanken kring Nyko kommer.


Så gott som hela sommaren har det luktat gammalt blomvatten kring Nyko frys. Beroende på hur vinden legat har stanken sträckt sig också långa vägar från foderköket. Men förbättringar är att vänta och som bäst pågår också utredningar och undersökningar hur luktproblemen från reningsverket skall åtgärdas.

Nyko har ett eget reningsverk, där allt avloppsvatten från foderköket och fryseriet förs. Avloppsvattnet ligger först i luftningsbassänger inne i reningshuset. Själva reningsprocessen inleds med att man syresätter avloppsvattnet.



Peter Björkskog lovar mindre stank med kallare väder. Likaså finns långtgående planer på att leda luften från reningsverket till biofiltret vid Feora.


- Det är just i det skedet som lukten eller stanken uppstår, säger Björkskog.

Efter luftningsprocessen går det renade vattnet vidare ut till avloppsnätet och till Jakobstad.

Slammet avskiljs från det renade vattnet, komposteras och förs sedan i komposterad form till dyngplattan i Socklot.

Trots att luftningsbassängerna ligger inne i ett hus med både väggar och tak, så tränger sig lukten ut ur reningsverket och med vinden förs stanken vidare.

Just nu är det högsäsong vid foderköket och luftningsprocessen pågår dygnet runt.

- Det är när vädret är varmt som lukten är som värst, men ju kallare väder, desto mindre lukt från luftningsbassängen, säger Björkskog.



Att luftningsbassängerna finns inne i ett hus, hindrar inte stanken att söka sig ut från reningsverket vid Nyko.


Kallare väder innebär att man går mot bättre tider när det gäller stanken från Nyko.

Vid Nyko Frys sitter man ändå inte och rullar tummarna i väntan på kallare väder och därmed mindre stank.

– Vi håller som bäst på att utreda om man kunde leda luften till det nya biofiltret som finns vid destruktionsanläggningen Feora, berättar Peter Björkskog.

Björkskog hoppas att man ännu i höst lyckas åtgärda luktproblemet och få en lösning som också i praktiken fungerar. Att luktproblemet går att åtgärda har man vid Nyko goda erfarenheter av.

För drygt ett år sedan satsade Nyko en och en halv miljon mark i ett nytt biofilter som på ett mycket effektivt sätt minimerade stanken från destruktionsanläggningen, som körs i gång i samband med pälsningen.

- Lukten från Feora var dock av en helt annan kaliber jämfört med lukten från luftningsbassängerna jämför Björkskog.

Det nya biofiltret har fungerat över all förväntan och så gott som alla luktproblem från kokningen av slaktbiprodukter försvann med biofiltret.

Det som man bäst håller på att utreda vid Nyko är hur man rent praktiskt kan leda luften från reningsverket till biofiltret vi Feora.

Det som vi också måste titta på är hur verksamma bakterierna i bíofiltret passerar just de aktiva bakterier som finns och som luktar i luftningsprocessen.


Britt Sund, Jakobstads Tidning den 19 september 2002.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Nyko Frys nådde 40 jämna

Ab Nyko Frys Oy firade 40 årsjubileum på onsdagen. Den stora dagen till ära höll Nyko Frys öppet hus. Gästerna bjöds på kaffe med tilltugg och uppvisningar av olika slag hölls ute på gården.

Bolaget grundades av ett antal fiskare och farmare från Socklot för fyra decennier sedan. Än i dag ägs en stor del av koncernen av minkfarmare.

Fodertillverkningen skedde under längre tid för hand, men i dagens läge är mycket datoriserat och utvecklas ständigt. Peter Björkskog, foderkökets verkställande direktör, tvivlar på att moderniseringen skulle minska behovet av arbetskraft.

- Företaget Nyko Frys står på stabila grunder. Kostnadsjakten och foderforskningen pågår konstant. I framtiden kommer Nyko Frys, liksom nu att fortsätta att satsa på kvalitet, berättar han.

Han hoppas på att minkproduktionen i Finland kommer att breddas.

- För tillfället är produktionen av blårävar alldeles för stor. Vi borde satsa mera på minkar, är hans åsikt.

Till Nyko Frys koncernen hör Ostrocenter, Granlunds farmtillbehör samt Feora. Koncernen omsätter drygt 20 miljoner euro. Bolaget har cirka 60 fast anställda.

I fjol levererade Nyko Frys 54,4 miljoner kilogram foder till pälsdjursodlare i nejden.


(T.H.), Jakobstads Tidning den 18 juni 2005. Vid 30-årsfirandet var det en betydligt längre artikel.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Nyko Frys bygger
nytt stort fryslager

Fodertillverkaren Ab Nyko Frys Oy i Nykarleby tror på pälsnäringens framtid och förstorar fryslagerkapaciteten med 5,5 miljoner kilogram.

Bygget är på gång just nu och i slutet av februari är det meningen att fryslagret skall tas i bruk.


Investeringen i det 1 444 kvadratmeter stora lagret går lös på cirka 750 000 euro. I och med tillbyggnaden, som uppförs bakom foderköket, kan Nyko Frys hålla totalt 18 miljoner kilogram råvaror i sina fryslager. Främst handlar det om fisk och slaktbiprodukter som skall lagras.


Det nya fryslagret är nästan 1 500 kvadratmeter stort och rymmer 5,5 miljoner kilogram fisk och köttprodukter.


- Vi bygger dels för att få bättre logistik och dels för att ha kapacitet att köpa råvaror då tillgången är stor. Idag hyr vi olika fryslager och det blir dyrt i längden med onödiga transporter, säger vd Peter Björkskog.

Han påpekar att det är oekonomiskt att ha tillräckligt stor lagerkapacitet så att man kan passa på och köpa upp olika säsongsvaror. Stora inköp i rätt tid är ett sätt att hålla foderpriset på en lämplig nivå.

Just nu är vinterfiske av strömming på gång. Vi får ta hand om överskottet, nämligen den strömming som inte blir konsumtionsfisk. Numera har Kaskö med sina trålbåtar blivit en viktig hamn som levererar strömming medan en stor del av slaktavfallet kommer från Atria, tillägger han.

Nyko Frys är en av landets största tillverkare av pälsdjursfoder med produktion på 60 miljoner kilogram per år. Då gäller det enligt Björkskog att frysa in råvaror sju dagar i veckan, dygnet runt. Råvarorna behövs främst på hösten då mink- och rävvalparna växer och då foderåtgången är som störst.

Det nya lagret ligger nära själva fodertillverkningen. Därför kan råvarorna flyttas direkt från fryslagret till kvarnarna och blandarna i foderköket.

En del av bolagets andra fryslager ligger ett stenkast bort på före detta Farm Frys område.

En ny väg skall underlätta transporten av råvarorna därifrån till fodertillverkningen.

Även Nyko Frys dotterbolag Ab Feora Oy har förbättrat råvarumottagningen. Numera går rävkropparna direkt i produktionen och behöver inte längre lagras. Minkkropparna skickas till en destruktionsanläggning i Honkajoki.


Leif Sjöholm, Jakobstads Tidning den 4 januari 2007.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Nyko får Priors kunder

Nyko blir landets största foderkök när produktionen ökar med 50 procent.


På torsdagen undertecknade Nyko Frys i Nykarleby och huvudägarna för foderköket Prior i Karleby ett avtal som innebär att Nyko Frys från och med april övertar all foderproduktion av Prior.

De tidigare 23 foderkunderna i Prior styrs samtidigt över till Nyko Frys, där produktionen ökar från 50 miljoner kilogram pälsdjursfoder årligen till 75 miljoner kilo.

Därmed är Nyko Frys störst i landet.

I Karleby läggs all produktion ned. De fyra anställda på foderköket sägs upp. Vd:n för Prior har redan sagt upp sig.

- Prior fortsätter som bolag och äger fortsättningsvis fastigheten i Karleby. Den kommer att användas enbart som fryslager och hyrs ut till Nyko Frys, säger Rainer Sjöholm, en av huvudägarna i Prior.

Det var Sjöholm som tillsammans med Helléns farmbolag i Jakobstad för två år sedan gick in som huvudägare i Prior.

Under tiden har produktionen i Karleby fördubblats till 30 miljoner kilogram foder årligen.

- En fortsättning i Karleby hade krävt stora investeringar i både maskinpark och i miljö. I stället valde vi att söka samarbete med Nyko, som både har anläggningen i skick och som också har ledig kapacitet, säger Sjöholm [son till Bo Sjöholm].

I två veckor har fusionsdiskussioner förts [raskt marscherat!], även med andra foderkök än Nyko. Vilka de andra foderköken är förblir osagt.

- Detta är en volymbransch. Ska pälsnäringen överleva måste saneringar och omstruktureringar ske på alla plan inom branschen, säger Sjöholm.

Nykos vd Peter Björkskog vågar på stående fot lova sänkt foderpris tack vare den stora volymökningen som Prior-kunderna står för.


Nyko Frys störst i landet

[Två tredjedelar av det som stod i ingressen upprepades i den andra, så det lämnade jag bort.]



Med storfarmare som Rainer Sjöholm och Kenneth Hellén och foderköket Priors övriga 20 foderkunder växer produktionen på
Nyko Frys med 50 procent, något som vd Peter Björkskog kommer att synas i sänkta foderpriser.

— — —

Av Priors produktion går en tredjedel, eller 10 miljoner kilo, till de storfarmer som drivs av Rainer Sjöholm och av Helléns farmbolag i Jakobstad. Resten av fodret, eller 20 miljoner kilo, fördelas på de drygt 20 kunder som geografiskt ligger mellan Kalajoki i norr och Nykarleby i söder.

Att Nyko tar över fodertillverkningen betyder samtidigt att foderköket flyttar fram sina positioner norrut. Hittills har det norra reviret slutat i Jakobstad. Både Nyko på frys och hos Prior-ägarna räknar man med att dra nytta av den stora volymökningen som fusionen bidrar till.

— — —

Varken Hellén eller Sjöholm går i detta läge in som ägare i Nyko frys, som sedan tidigare ägs av både verksamma och tidigare farmare.

- Diskussioner pågår om att bredda ägarbasen i Nyko, säger Peter Björkskog diplomatiskt.

— — —

Enligt Björkskog har Nyko Frys en produktionskapacitet i Nykarlebyanläggningen på 100 miljoner kilo foder per år. Det betyder att det ännu finns rum för ytterligare ett Prior hos oss, utan att vi tvingas till några nya investeringar, säger Björkskog. Fusionen mellan Prior och Nyko Frys ser både Sjöskog, Hellén och Sjöholm som början på en fusionsprocess som just startat inom foderköksbranschen.

- Det är en volymbransch. De mindre foderköken kommer att få allt svårare att stå sig i konkurrensen, säger Rainer Sjöholm.

Tidgare har även Maxmo Foder tvingats kasta in handduken. Bolaget har begärts i konkurs.

Maxmo foders kunder styrdes till Terjärv Frys. [Det blir långa transporter; snabbaste rutten i normaltrafik mellan Maxmo pch Terjärv är enligt Google 1 timme 23 minuter och sträckan är 108 km.]

Vid årsskiftet avslutade Raisio Foder i Monäs sin era som pälsdjursfodertillverkare.

I stället tog Monäs Feed över av vd Ralf Häggblom. [Tidigare vd för Pälsningscentralen.] Häggblom i sin tur har lyckats bredda ägarbasen i Monäs Feed med E-P Minkkirehu i Kortesjärvi. Produktionen av pälsdjursfoder fortsätter såväl i Monäs som i Kortesjärvi.


Britt Sund, Jakobstads Tidning den 29 mars 2008.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Pälsdjursburar ger miljoner

Granlunds Farmtillbehör i Munsala har bråda dagar för att hinna leverera till sommaren.

Mer än en miljon kilo galler på rulle förvandlas till burar för pälsdjur varje år vid Granlunds Farmtillbehör. Beställningarna i år har överträffat förväntningarna.


NYKARLEBY

Det går bra nu och det har det gjort under de senaste åren som pälsdjursnäringen har haft flyt som aldrig förr. Granlunds Farmtillbehör i Munsala rider på högkonjunkturen inom pälsnäringen.

- Orderstocken i år har överskridit alla förväntningar. Under januari har vi sålt lika många rävburar som hela fjolårets orderstock. Dessa ska nu tillverkas under ett halvårs tid, fram till juli, säger platschef Kenneth Forsman.

Omsättningen beräknas i år bli ungefär lika stor som i fjol, det vill säga kring 6 miljoner euro. Året innan, 2011, var ett riktigt toppår med en omsättning på 8,5 miljoner euro. Den normala omsättningen ligger på cirka 1,5 miljoner euro per år.



Burar i långa rader. Högkonjunkturen i pälsdjursnäringen ger mycket jobb, säger Kenneth Forsman som är platschef vid Granlunds Farmtillbehör.
Foto: Jonas Brunström


Det finns
 flera orsaker till att omsättningen skjutit i höjden och på några få år ökat flera med flera hundra procent. Dels går det bra för näringen men också krav på större burar för djuren har gjort att burar bytts ut i tät takt och farmarna har investerat.

– Det är tur för oss att skinnpriserna gått upp. Många farmare skulle inte haft råd att byta under ett sämre konjunkturläge, säger Forsman.

I år fyller företaget dessutom 50 år. Firandet går så att säga i arbetets tecken. Pälsdjursbranschen är rena rama berg- och dalbanan då det gäller konjunkturkurvor och under ett halvsekel ryms flera upp- och nergångar. År 1979 jobbade 50 personer på företaget. Tio år senare var det kris och personalen bestod av endast tre personer. I dag har företaget 18 tillsvidare anställda och med säsongsanställda jobbar 35 stycken vid företaget.

     
     
     
Granlunds Farmtillbehör    
››Företaget är grundat 1963 av Gösta Granlund i Vexala.   Pälsbranschen är konjunkturkänslig och antalet anställda har varierat från toppåret 1979 med 50 anställda till 3 stycken 1989. I dag finns 18 tillsvidare anställda.
1965 flyttar produktionen till modern verkstad i Munsala. Fler hallar tillkommer under årens lopp men företaget är fortfarande verksamt på samma ställe.   Sedan 2004 hör företaget till Nyko-Frys-Group. Till koncernen hör foderköket Nyko Frys, järnhandeln Ostrocenter och djurdestruktionsföretaget Feora.



Under årens
lopp har företaget tillverkat allt från grillspett till trädgårdsmöbler för att dryga ut en orderstock som tidvis varit tunn.

– Det märks i varje fall inte av någon avmattning utan det finns en stark framtidstro inom branschen, säger Forsman.

En framtidstro som gör att farmarna vågar byta ut burarna och inte bara lappa och reparera. [Med jämna mellanrum behövde burbottnarna bytas ut. Det blev bättre när man började använda plastade galler.]

Det är ett sammansvetsat gäng som bygger burarna, berättar Forsman. En som är van monterar mellan 25-30 burar per dag. Åtta montörer ger en kapacitet på cirka 240 burar per dag.

- Det är fortfarande ett hantverk att göra burar där det inte går eller lönar sig att använda robotar, säger Forsman.


Det börjar
bli riktigt bråttom vid företaget. Lugnaste månaderna är november-december men sedan börjar beställningarna rulla in för att hinna leverera allt i tid gäller det att jobba på. I år har beställningarna droppat in ovanligt tidigt.

Högsäsongen är nu och för att hinna leverera fram till sommaren krävs flerskifte. Största delen av burarna levereras till farmer i Österbotten. Leveransområdet är i huvudsak från Kalajoki i norr till Kristinestad i söder.

En del export går till bland annat Norge och ute på gården väntar lastpallar med burmaterial, som ska monteras på plats, på transport till Irland.

I år räknar man med att göra cirka 20 000 rävburar och nästan 10 000 minkburar. För att hinna med har man fått lov att börja köpa in burmaterial som är färdigklippt från fabriken.

För att tillverka burarna behövs 1,2 miljoner kilo galler. Gallret kommer från en av världens främsta tillverkare av gallermaterial i Belgien [Bekaert].

Det känns tryggt med en stor leverantör som kan garantera leveranser. Vi har jobbat länge med samma leverantör, säger Forsman.

Enligt Forsman är kvaliteten a och o.

- Vi vill hålla den allra bästa kvaliteten på burarna och det gäller även råmaterialet som används.


Marcus Jansson, Österbottens Tidning den 21 februari 2013.
(Inf. 2021-03-03.)



Granlunds anläggning på Kartplatsen.fi i mars 2021. Munsalavägen i högerkant.



*     *     *

Nyko Frys
bygger ut

NYKARLEBY
Nyko Frys, en av världens största foderfabriker för pälsdjur, bygger ut för att klara en ännu större produktion. I år ska Nyko Frys tillverka 1,2 miljoner ton pälsdjursfoder och omsätta 42 miljoner euro. Ökningen är tio procent jämfört med i fjol. Men så är det också på foderkökets område där tillväxten inom pälsdjursnäringen är som störst, det vill säga i kommunerna kring Nykarleby. Priset på mink- och rävskinn har skjutit i höjden. Men priset på foderråvarorna har stigit ännu mera.


- Den stora utmaningen för alla inom branschen är att hitta råvarorna i allmänhet och inhemska råvaror i synnerhet och till konkurrenskraftiga priser, säger Nykos vd Peter Björkskog.

 

Största foderköket blir större

Nyko Frys har budgeterat med en volymökning på tio procent i år. Bygger ny mottagningshall för spannmålsprodukter.

Nyko Frys är inte bara det största foderköket i Finland. Globalt ligger foderköket i topp tre bland dem som förser pälsdjur med foder. Och tillväxten bara fortsätter, vilket kräver en utbyggnad av foderfabriken.


NYKARLEBY

Av landets tio foderkök producerar Nyko Frys 30 procent av allt pälsdjursfoder i Finland. God tvåa är grannfoderköket Torp Frys i Pedersöre. Men så är det också i kommunerna kring Nykarleby, det vill säga Pedersöre, Jakobstad och Kronoby, som pälsnäringen växer allra mest. Bara i Nykarleby beräknas minst 20 kilometer nya skugghus för mink och räv byggas i sommar. På finskt håll sker den största expansionen i och kring Kalajoki.

- Här sker en kraftig utbyggnad av pälsfarmerna, vilket avspeglas i foderköken, säger vd Peter Björkskog på Nyko Frys.

Till Nyko-koncernen här även destruktionsanläggningen Feora, Granlunds farmtillbehör i Munsala och byggvaruhuset Ostrocenter i Nykarleby. Hela koncernen väntas omsätta 52 miljoner euro i år, av vilka fodertillverkningen står för 42 miljoner euro. Hela koncernen sysselsätter i snitt 80 personer.



Den första av två utbyggnader vid Nyko Frys ska vara klar i juni. Byggstarten för ett nytt fryslager är planerad till september. Från och med augusti kör 50 tankbilar i dygnet ut pälsdjursfoder från Nyko Frys. Enligt Peter Björkskog ska Nyko Frys i år tillverka 1,2 miljoner ton pälsdjursfoder.
Foto: Jonas Brunström


Den största foderfabriken blir bara större efter att tillverkningen ökat kraftigt tre år i rad. För i år har Nyko budgeterat med en volymökning på 10 procent. Det betyder 1,2 miljoner ton färdigt pälsdjursfoder innan året är till ända. Omräknat i tankbilar handlar det om 50 fulla tankbilar per dygn som sju dagar i veckan kör ut från foderköket.

År 1993 var tillverkningen på Nyko Frys 20 000 ton foder. Eller en miljon ton mindre jämfört med i år.

Geografiskt förser Nyko Frys farmer från Närpes i söder till Haapavesi i norr med foder. För två år sedan förvärvade Nyko Frys Korsnäs Frys. Korsnäs Frys fungerar halva året som lager. Från midsommar fram till pälsningen tillverkas foder även i Korsnäs. [156 km till Närpes centrum och 175 km till Haapavesi centrum. Trettioårsartikeln som jämförelse.]

Förvärvet av Korsnäs Frys gav oss ett litet andrum när det gäller kapaciteten. Nu räcker det inte längre till utan vi måste bygga ut, säger .

  ››Förvärvet av Korsnäs Frys gav oss ett litet andrum när det gäller kapaciteten. Nu räcker det inte längre till utan vi måste bygga ut, säger Björkskog.
  Peter Björkskog

Som bäst byggs fabriken ut med en ny mottagningshall för spannmålsprodukter. I samma hall fylls också tankbilarna med färdigt foder. Likaså tvättas tankbilarna i samma hall. Bygget av den nya hallen är en investering på 1,5 miljoner euro. Hallen ska vara klar den sista juni. I september hoppas man kunna starta bygget av ett nytt fryslager, 2 000 kvadratmeter stort och sex meter högt, som ska rymma 12 000 ton frysta råvaror. Det planerade fryslagret kostar 1,5 miljoner euro. Nu inväntar man bara undantagslov och bygglov för fryslagret.


Den stora utmaningen
för alla foderkök är att hitta nya råvaror i allmänhet och inhemska i synnerhet. I dag består pälsdjursfodret till 70 procent av inhemska råvaror. Både svin- och nötproduktionen i Finland har gått ner och därmed också slaktbiprodukterna som foderköken använder.

- Vi tvingas längre och längre bort från Finland för att hitta råvaror, säger Björkskog.

Också på den europeiska marknaden har konkurrensen om foderråvarorna hårdnat från i synnerhet Asien och Kina, där broiler- och svinuppfödningen ökat och därmed behovet av proteinfoder.

- Vi konkurrerar också på samma marknad som fodertillverkare för sällskapsdjuren, eller pet-food, som också är stadd i tillväxt, säger Björkskog.

Trots att priset på mink- och rävskinn skjutit i höjden, har priset på foder stigit ännu mera de senaste åren.

– Det blir i sanning en utmaning att få ner priset på räv- och minkfoder den dag som priset på skinnen sjunker, säger Björkskog.

Enligt Björkskog är det inte fråga om skinnpriserna sjunker utan när de sjunker.

- Till dess måste alternativa råvaror hittas och till konkurrenskraftiga priser utan att man för den skull prutar på kvaliteten.

Feora har i dagarna även fått tillstånd att också destruera självdöda produktionsdjur som kor och grisar för att göra foder av dem.

- I veckan kommer även ett långtradarlass med felmärkta köttbullar, som vi gör pälsfoder av, säger Björkskog.


Britt Sund, Österbottens Tidning den 5 juni 2013.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Nyko bygger nytt fryslager

Ett nytt fryslager med fryskapacitet för 12 000 kubikmeter foderråvara håller på att växa fram vid Nyko i Nykarleby. April ska bygget stå klart.


NYKARLEBY

Det är inte bara pälsdjursfarmerna som växer i Nykarleby med omnejd. Även landets största fodertillverkare, Nyko, bygger ut och trimmar sina produktionsanläggningar. På ett år har Nyko investerat fem miljoner euro i två separata utbyggnader av foderfabriken längs Jakobstadsvägen. Som bäst håller ett nytt fryslager på att växa fram. Det ska stå klart i mitten av april. Byggentreprenör är Nykarlebyföretaget Kronqvist Byggservice.

Ytan är 2 000 kvadratmeter, vilket ger en fryskapacitet på 12 000 kubikmeter. En källarvåning byggs under halva lagret, där torkat foder ska lagras.

Under en lång räcka av år har Nyko hyrt fryskapacitet på en mängd olika platser i landet.

- Genom att koncentrera våra lager till foderfabriken får vi bättre logistik och kortare transportsträckor. Därmed minskar vi även logistikkostnaderna, säger Peter Björkskog.



Nykos foderfabrik byggs ut med ett nytt fryslager som rymmer 12 000 kubikmeter. I april ska bygganden stå klar. På ett år har Nyko investerat fem miljoner i foderfabriken på Jakobstadsvägen.
Foto: Jonas Brunström


Med de gjorda investeringarna i utbyggnaden i Nykarleby klarar Nyko också bättre av en lågkonjunktur. Därmed räknar Peter Björkskog inte med någon lågkonjunktur inom det närmaste året, även om decemberauktionerna inte drog som tidigare och en stor del av pälsskinnen blev osålda.

- Efterfrågan på skinn håller i sig, men det ska till ett nytt och lägre pris både på mink- och rävskinn. Det nya priset får man vänta på tills marsauktionen, säger Björkskog.

Även om skinnpriserna sjunker kommer pälsnäringen också de närmaste åren att vara en lönsam näring enligt Björkskog. De höga priserna från förra säsongen var i det närmaste drömlika och som knappast någon räknar med att håller i sig.

För år 2014 har Nyko budgeterat med en fodertillverkning på 120 miljoner kilo. Pälsdjursfodret görs både i Nykarleby och i Korsnäs, där Nyko för ett par år sedan tog över Korsnäs frys och där fodertillverkningen pågår endast under högsäsong, eller från midsommar till pälsningen.

Under de övriga tiderna får pälsfarmarna i Sydösterbotten sitt foder från Nykarleby. Däremot nyttjas fryskapaciteten i Korsnäs också till fullo. [127 km, 1 h 37 minuter enligt Google.]

- Som bäst fryser vi in strömming, en av de bästa råvarorna, sju dagar i veckan och dygnet runt, ger Björkskog som exempel.

Det handlar om flera långtradare strömming per dag som lossar sina laster både i Nykarleby och i Korsnäs.



Peter Björkskog, vd för Nyko-koncernen tror på en fortsatt lönsamhet för pälsnäringen. Genom nya investeringar i produktionsanläggningen kommer Nyko också att klara en lågkonjunktur.
Foto: Jonas Brunström


- Den milda vintern ger ett gott fiske och bra tillgång till fina inhemska råvaror.

För att hålla en stabil foderstat året om gäller det att ha en god lagerkapacitet för att kunna ta tillvara de inhemska säsongsbetonade råvarorna.

Men Nyko tvingas i likhet med andra fodertillverkare söka råvaror på ett allt större område och även utanför Finlands gränser. I synnerhet i fråga om proteinråvaror och slaktbiprodukter ökar importbehovet.

Till Nyko-koncernen hör förutom de två foderfabrikerna byggvaruhuset Ostrocenter, Granlunds farmtillbehör och destruktionsanläggningen Feora. Nästa år har man för hela koncernen budgeterat med en omsättning på 50 miljoner euro. Antalet anställda är i snitt 80.

- Det ser bra ut, svarar Björkskog på frågan hur det står till med de andra delarna i koncernen.

Granlunds, som tillverkar räv- och minkburar, har för tillfället en mycket god orderstock, trots att en mycket livlig utbyggnad av pälsfarmerna skedde redan i fjol.

- Farmutbyggnaden fortsätter men också en renovering av befintliga farmer, säger Björskog.

Det är därför med tillförsikt koncern-vd Peter Björkskog ser fram emot det nya året inom pälsnäringen.


Britt Sund, Österbottens Tidning den 8 januari 2014.
(Inf. 2021-02-28.)


*     *     *

Branden släckt vid Nyko frys i Nykarleby

Branden i Nyko Frys mjöllager släcktes under förmiddagen. Det var en enorm rökutveckling från lagret i morse. Det visade sig att det var en köttmjölssäck som självantänt.


Det var en besvärlig brand och räddningsverket tvingades ta till rökdykare för att hitta eldsvådan i det proppfulla lagret. Stora mängder rök speds omkring Nyko Frys och allmänheten uppmanades hållas inomhus.

Anledningen var självantändning, uppger man på räddningsverket. Enligt vd Peter Björkskog upphettar man köttmjölet till cirka 140 grader när det torkas. Värme och fett är ingen bra kombination, särskilt inte om värmen var för hög när köttmjölet packades i säckar vid fabriken.

- Brandkåren var snabbt på platsen och fick kontroll på branden innan den hann sprida sig i lagret och produktionen av räv och minkfoder fortsätter som normalt, säger vd Peter Björkskog.

Skadorna blev inte större än cirka 10 000 euro.



Kraftig rökutveckling vid Nyko frys i Nykarleby.
Bild: Yle/Marcus Lillkvist
Förstoring.


Patrik Enlund, yle.svenska.fi den 16 juni 2015.


*     *     *



Tömning av mjölsäckar när det brann i mjöllagret.
Förstoring.


Leif Sjöholm tillhandahöll.
(Inf. 2021-03-27.)


Läs mer:
Bränder.
(Inf. 2021-03-03.)


*     *     *

Nyko firar 50 i nytt fryslager

Det var något av en dagen-efterstämning då Nyko firade sitt 50-årsjubileum i ett splitternytt fryslager som invigdes samtidigt.


NYKARLEBY
Bland de 300 gästerna, de flesta av dem pälsfarmare och anställda inom Nyko-koncernen, var måndagens förödande pälsauktion det givna samtalsämnet som lade sordin på stämningen.

– Men Nyko står på stadig grund och det finns en framtid för pälsnäringen, som genom alla tider präglats av kraftiga svängningar, sade vd Peter Björkskog.

Det blev också uppenbart i Peter Björkskogs 50-åriga tillbakablick med start 1965, då några Socklotbor-farmare beslöt att grunda ett nytt foderkök. De hade knappast trott att Nyko, som är landets största foderfabrik i dag, skulle ha en årsomsättning på 55 miljoner euro och tillverka 120 miljoner kilo pälsdjursfoder.



Vd Peter Björkskog bullade upp med middag och tårtor för att fira Nykos 50-årsjubileum i ett splitternytt fryslager.
Foto: Jonas Brunström [Beskuren i överkant.]


Dalarna och topparna inom näringen syns tydligt i Nykos historiska utveckling.

- 1980- och 1990-talet var svåra år då alla inom näringen kämpade för sin överlevnad. Men då fanns inte Kina alls med som en marknad för päls och i övriga världen var päls helt ur modet, säger Björkskog.

– Men ett Ryssland som står på knä och kinesiska aktörer som bidar sin tid, var auktionsresultatet givet även om det tog de flesta på säng.

   
  Från foderkök
till koncern

  Nykos två foderfabriker i Nykarleby och Korsnäs, med 35 anställda, har en årsomsättning på 37 miljoner euro.
  Feora: 3,5 miljoner.
  Ostrocenter: 10 miljoner.
  Granlunds Farmtillbehör: 6 miljoner.

Enligt Björkskog måste den globala pälsproduktionen i allmänhet och minkproduktionen i synnerhet ner för att priserna ska gå upp. Hur länge det tar eller när det svänger vågar Björkskog inte sia om.

Ett är säkert. Produktionen i Finland minskar nästa år och med den även fodertillverkningen. Marsauktionen blir riktgivande för de beslut farmarkåren tar. Men redan innan julen är slut kommer nog de flesta att räkna hur stor produktion de har råd att föda upp, eller hur finansieringen av nästa års uppfödning ska ske.

Redan igår fick Björkskog samtal av kunder som hörde sig för om att frysa ner sina skinn, en tjänst som Nyko erbjuder sina kunder för en årshyra på 1,20 euro per skinn.

– Men det krävs mycket kapital för att både frysa in årets skinnskörd och samtidigt föda upp en ny skörd.


Britt Sund, Österbottens Tidning den 23 december 2015.
(Inf. 2021-03-03.)


*     *     *

50-årsfirandet 22/12 2015


Här är ett foto från 50-års festligheterna i NYKO:s nybyggda fryslager VD Peter Björkskog välkomnar gästerna.



Fryslagret var välfyllt med massor av nuvarande och gamla kunder, samt representanter för organisationer och samarbetspartners.


Steven Frostdahl fotade och tillhandahöll.




Tömning av mjölsäckar när det brann i mjöllagret.
Förstoring.


Leif Sjöholm fotade och tillhandahöll.
(Inf. 2021-03-27.)


*     *     *

Nyko Frys redovisar rekordår

Finlands största foderproducent för pälsdjursnäringen, Nyko Frys i Nykarleby, gjorde produktionsrekord senaste säsong. I år bereder sig bolaget på en nedgång.


Marsauktionen avgör hur året blir för pälsfarmarna och foderproducenterna, säger vd Peter Björkskog på Nyko Frys som är landets största foderproducent.

Fem år med stabil skinnproduktion och bra pris har pälsfarmarna bakom sig. Foderköket Nyko Frys slog nytt rekord ifjol med 122 000 tons foderproduktion.

I år får man räkna med en nedgång, men hur djup, det avgörs helt av marsauktionen i Vanda. Efter den auktionen avgör många farmare hur stor skinnproduktion de vågar satsa på i år.

Problemen beror på den stora ökningen av minkskinn, världsproduktionen är uppe i 90 miljoner skinn. De ryska köparna saknas på grund av den svaga rubelkursen och kineserna som är storköpare av rävskinn har det kämpigt på grund av sämre tider.



Bild: YLE/Rolf Granqvist. Förstoring.


Bra fjolår

Det kommer nu in uppgifter om att skinnproduktionen dras ner i många länder.

- Vi är väl inte så optimistiska beträffande priset på marsauktionen, säger Björkskog. Huvudsaken är att man lyckas sälja skinn.

I Finland handlar det om cirka två miljoner rävskinn och lika många minkskinn.

För Nyko Frys blev fjolåret helt okej. Mer vill Björkskog inte säga eftersom bokslutet inte är reviderat ännu.

Det finns åtta fodertillverkare i branschen varav Nyko Frys är störst. Bolaget har flera hundra delägare, men ingen majoritetsägare. Till de största ägarna hör Helléns och Granlunds.

Kunderna är cirka 250 farmer från Närpes till Kalajoki.


Patrik Enlund, https://svenska.yle.fi, 23 februari 2016.
(Inf. 2021-03-03.)



Margite Enlundtillhandahöll artiklar ur Jakobstads Tidning och Österbottens Tidning. Sixten Nyman, Johan Willman, Yngve Wikblom, Leif Sjöholm, Steven Frosdahl, Per Elvström, Tomas Asplund, Kenneth Isaksson, Kenneth Frostdahl, Håkan Wiklund och Thomas Sund bidrog. Hans Elvström avdrog.


Läs mer:
Nyko-Frys av Erik Birck.
Dotterbolaget Feora.
Dotterbolaget OstroCenter.
Företagen på Kampen.
Fler artiklar ur JT.
Företagets webbplats.
(Inf. 2021-01-15, rev. 2021-05-09 .)