HARALD OCH SLÄKTEN
KERRMAN.

Några anteckningar
av
Wold. Backman.

[OBS!]


Vid genomläsning av Zacharias Topelii dagböcker stöter man titt och ofta på hemmansnamnet Harald. Så fort den blivande skalden kom hem på sina feriebesök under studietiden förde hans väg honom ut till Harald. Över huvud stodo Kuddnäs- och Haraldborna vid denna tid (på 1830- och början av 1840-talet) i intim kontakt med varandra. Orsaken härtill lära vi också känna av dagboksanteckningarna. Harald ägdes vid denna tid av sjökaptenen, f. d. handlanden och rådmannen i Nykarleby Jakob Johan Kerrman, vars hustru Anna Helena Wacklin var kusin till skaldens moder. Här bodde också hustruns mor, Katarina Kristina Wacklin, således en syster till Z. T:s mormor, dotter till magistratsekreteraren och handlanden i Nykarleby Reinhold Vilhelm Backman och Kristina Wessler samt sedan 1790 änka efter viceborgmästaren i Nykarleby Isak Wacklin. Z. T. synes ha varit fästad vid henne och deltog djupt i hennes tragiska öde. Hon hade nämligen, 19 år gammal, för att undvika ett förhatligt äktenskap, som hennes stränga fader velat påtvinga henne, flytt från hemmet med den man hon givit sin unga kärlek och runt Bottenhavet anlänt till Frötuna socken nära Norrtälje, där de unga tu vigdes för att sedan bosätta sig i Stockholm. I detta äktenskap föddes i Stockholm tvenne döttrar, av vilka ovannämnda Anna Helena var den yngre. Svårigheterna för mannen, som förlupit sin tjänst i Nykarleby, att livnära sig och sin familj uppstodo dock snart och då nöden blev som störst, erhöll hustrun med sina småttingar rätt att återvända till föräldrahemmet, men mannen tilläts på inga villkor att medfölja. Då någon annan utväg icke återstod, måste den bittra kalken tömmas. Mannen levde sedan i största misär och avled i Uleåborg ovannämnda år.

Karaktärsbyggnaden på Harald från denna tid står ännu kvar. Densamma hade troligen uppförts av kapten J. J. Kerrman. Av den klunga gårdar, som nu finnas på Harald hemmans mark är det den, som vänder sin gavel mot landsvägen och som nu äges av bonden Erik Henriksson Hedlin. Den har dock undergått en ansenlig förändring också till det yttre, ty densamma, nu i en våning, var ursprungligen uppförd i två våningar, av vilka den övre våningen i medlet av 1800-talet nedrevs för att tjäna som grundstomme till en byggnad på ett av Harald hemmanen (bortflyttades 1906 till Jakobstad). Genom en öppen trappa på den södra långsidans västra ända kommer man in i en förstuga, varifrån en bred trappa för upp på vinden (tidigare till andra våningen). Från förstugan leder en dörr mitt emot ingångsdörren till det forna köket och en till höger till den forna salen, som upptager byggnadens hela bredd och belyst med tvenne fönster på vardera långväggen. Innanför salen ligga två kamrar. Inredningen av salen, den nuvarande »stugan», är i så måtto förändrad att i stället för den mellan farstu- och köksdörren belägna kakelugnen uppförts i det sydöstra hörnet en stor, öppen spis.

Förrän man dåförtiden, räknat från staden, kom till »stora Harald», passerade man en mindre byggnad, »lilla Harald», vilket Z. T. kallar »ett särdeles nätt och trevligt ställe». Här bodde under senare hälften av 1880-talet med sina barn, fru Kerrmans äldre syster, Katarina Kristina Backman, född Wacklin, och sedan 1882 änka efter sjökapten an Reinhold Vilhelm Backman. Denna byggnad har för tecknaren av dessa rader sitt särskilda intresse, ty där föddes hans fader. Denna byggnad är dock numera bortflyttad.

De här ovan antydda omständigheter har för mig varit den närmaste anledning till att i korthet beröra hemmanet Haralds främst personhistoria samt också att lämna ett bidrag till släkten Kerrmans stamtavla.


Nu äro således åter hemmanen Harald förenad i en persons händer och förbli så till 1846. Efter fru Kerrmans död 1833 tillföll hemmanet ende sonen, ovannämnde rådman Kerrman, som dock redan tidigare, efter att 1821 ha sålt sin stadsgård och affär åt rådman Carl Johan Berger, flyttat med sin familj till Harald. År 1836 (18/10) erhöll älsta sonen, dåvarande styrmannen Jan Kerrman gåvobrev på hemmet, men förvaltades det av fadren. På västra sidan av älven uppfördes vid denna tid (år 1834) en tullmjölskvarn (sågen är av betydligt senare datum); där fanns dock tidigare kvarn, som dock endast var en s. k. husbehovskvarn (icke skattlagd).


I

Hemmanet Harald är beläget i Nykarleby landskommun, ursprungligen i dess kyrkoby, bärande nummern 17. Då Forsby by år 1880 avskildes från kyrkobyn, ingick Harald i den förra som N:o 10. Tidigare ett kronohemman, var det dock under hela 1700-talet ett skattehemman, om ock en liten del av detsamma ända till 1800-talet bibehöll sin natur av kronohemman. Harald har skattat för 3/4 mantal. Flertalet bostäder ligga invid och öster om den öster om älven ledande allmänna landsvägen till Jeppo, ungefär 6 km söder om Nykarleby stad.

Det ursprungligen enhetliga hemmanet har under tidernas lopp, liksom flertalet andra hemman, delats och åter delats i allt mindre delar. — Nu finnas 8 hemman på Haralds nummern. Vi kunna icke säga att med Haraldnamnet är förknippad någon eller några få enstaka släkter. Detsamma har under de 280 år denna översikt omfattar varit i en mängd släkters ägo. I en del hemman ha mycket täta ombyten av ägare förekommit. Ett undantag visa dock de två hemman, som nu innehas av Östman och Häger och vilka i 86 år under 4 släktleder tillhört samma släkt.

Den äldsta ägaren av det odelade hemmanet jag kunnat uppspåra var Hans Thomasson, som uppges som sådan i jordaböckerna för 1697, 1703 och 1706. Efter honom kom Anders Mattsson, under vars tid år 1725 den första delningen ägde rum, i det en del av hemmanet övertogs av svågern Johan Johansson.

Anders Mattsson efterträddes av sin son, Matts Andersson (född 1709), som dock med sin familj bortflyttade år 1770. Johan Johanssons del övertogs åter av dennes son Göran Johansson (död på Harald 1761 vid 45 års ålder) och sedan av dennes måg Johan Davidsson (född i Ytterjeppo 1739, död på Harald 1808) som också 1770 inlöste den andra delen, så att hemmanet åter mellan 1771—87 var odelat.

År 1788 finna vi åter hemmanet delat mellan ovannämnda Johan Davidsson och dennes broder Henrik Davidsson (född i Ytterjeppo 1753, död på Harald 1814.)

Johan Davidsson överlät kring 1795 sin del åt mågen, Jakob Fordell, senare brofogde (född i Lohteå 1756, död på Harald 1738) och blev själv sytningsman till sin död.

Henrik Davidsson hade 1808, således sex år före sin död överlåtit hemmanet åt sin måg Henrik Mattsson (född i Kyrkobyn 1782).

År 1813 inträffade nästa delning, i det Fordell styckade sitt hemman i tvenne. Den mindre delen (6/32 mantal) behöll han själv den större delen (6/16 mantal) såldes åt handlanden och rådmannen i Nykarleby Jakob Johan Kerrman. Denna del övertogs dock 1818 av dennes moder, änkan Lovisa Kerrman, som inflyttat från Brahestad. Hon inlöste 1825 Fordells del samt 1832 också Henrik Mattssons del, medan Mattsson och hans familj avflyttade till Munsala.

Den 28 febr. 1843 gick dock hemmanet under klubban och inropades av Johan Jakobsson Kronlund (född i Kronoby 1809, död på Harald 1874) och voro som åbor bosatta på hemmanet Matts Pettersson Kronlund (född i Kronoby 1820) och Hans Henriksson Svensbacka (född i Pedersöre 1807, död på Harald 1878).

År 1846 klövs hemmanet i tre lika stora delar mellan ovannämnde tre personer.

År 1859 skedde åter en omgestaltning av hela hemmanet, i det från dess utmarker utbröts ett hemman (24/192 mantal), som övertogs av Gustaf Henriksson Antbacka (född i Kronoby 1818, död på Harald 1865). Resten av hemmanet delades jämt mellan de tre tidigare ägarna; varje del skattade för 120/576 mantal eller hela hemmansnummern liksom tidigare för 3/4 mantal.

Vi ha således nu fyra hemman på Harald. För att lättast kunna följa dessas vidare öden, har jag behandlat ett vart för sig från denna tid till våra dagar och därvid uppkallat dem med bokstäverna A (Johan Jakob Kronlund), B (Matts P:son Kronlund), C (Hans H:son Svensbacka) och D (Gustaf H:son Antbacka).


A.

Efter Johan Jakobsson Kronlunds död år 1874 övertogs hemmanet av sonen Johan Jakob Kronlund, som dock 1888 sålde det åt Gustaf Johansson (född 1856 i Ytterjeppo, död på Harald 1916), medan han själv som backstugusittare flyttade till Jeansborg, där han avled 1911. Den nya ägaren tudelade hemmanet 1890, behöll ena hälften själv och sålde den andra åt Erik Kristiansson Östman (född 1842 i Soklot, död i Jakobstad).

Den förres del övertogs 1898 av Isak Karlsson Back (född 1851 i Jeppo) samt 14 nov. 1916 av nuvarande ägaren Joel Mattsson Molin (född i Forsby 1884).

År 1894 flyttade Erik Östman till Jakobstad och köpte där gård och sålde sitt hemman åt dess nuvarande ägare Erik Johan Henriksson Hedlin (född i Forsby 1866).


B.

Matts P:son Kronlund återvände med sin familj till Kronoby 1860 och efterträddes av Hans Gustaf Mattsson Storgårds (född 1821 i Pedersöre), som dock 1869 sålde hemmanet åt rådm. J. A. Lybeck i Nykarleby. Denne i sin tur avyttrade det redan följande år åt Petter Johansson Brask, denne åter 1878 åt Erik Josefsson Hjerp.

År 1880 överlät den sistnämnda hälften av hemmanet (120/1152 mant.) åt Johan Trött eller Backlund (född 1816 i Munsala, död på Harald 1890.)

Erik Hjerp efterträddes på sin del av mågen Gustaf Johansson Bjons år 1884, som dock 27 nov. 1886 försålde hemmanet åt sjömannen Erik Johansson Nyman (född i Munsala 1849, död som backstugusittare på Jutas 1929). Denne överlät det åt sonen Erik Edvard Nyman (född i Nykarleby landsk. 1874, död på Harald 1914) och ägdes därefter av dennes änka Anna Lovisa Johansd. Bertlin (född 1874 i Oravais) och av sonen

Johannes Severin Nyman (född i Amerika 1908), hemkommen från Kanada 1930.

Den hälft, som ägdes av Johan (Trött eller) Backlund, överlät denna redan år 1885 åt sin måg Henrik Vilhelm Henriksson (född 1857 i Munsala, död på Harald 1890).

Änkan sålde hemmanet 14 mars 1891 åt Erik Mattsson Holmlund (född i Oravais 1848, död på Harald 1906). Denne delade 27 febr. 1804 sitt hemman i tvänne delar, av vilka han behöll den ena hälften själv (5/96 mantal), och den andra hälften delades mellan Matts Eliasson Backlund (f. 1850 i Jeppo, död som torpare på Harald 1921) och Gustaf Johansson (se tidigare).

Holmlunds del bytte kort före hans död (1906) om ägare och så äger ett beständigt ombyte rum: 1906 Gustaf Renvaktar, 1910 banvaktsänkan Lovisa Björkqvist (född 1872 i Ytterjeppo), 1921 Leander Klemets (född i Esse 1887, reste till Amerika 1922). Efter honom följa: Israel Lundqvist i Jeppo, August Forsström, Johan Viktor Lindfors, William Bäck, Anders Österlund och slutligen 1931 Hugo Berglund (född i Kovjoki 1904).

Den andra hälften av Holmlunds hemman genomgick följande öden: år 1915 sålde Backlund sin del åt Gustaf Johansson och blev själv torpare. Efter Johanssons död 1916 kvarstod änkan Johanna Josefsdotter, som antagit namnet Häggqvist (född i Forsby 1860) som ägare, till dess hon efter en tid sålde det åt Joel Mattsson Molin, som vi redan sett äger ett annat av Haralds hemmanen.


C.

Hans Henriksson (Svensbacka) avled, som redan nämnts år 1878, men hade redan 1874 överlåtit hemmanet åt sonen Henrik Hansson (född i Pedersöre 1834) med brodern Gustaf som åbo. En delning av hemmanet mellan dessa bröder ägde rum 1880. Henrik Hansson avled 1889 och övertogs hemmanet av dennes måg, Johannes Christiansson Östman (född i Soklot 1855, död på Harald 1926), bror till den tidigare nämnde Erik Östman. Gustaf Hansson hade 1897 sålt sin del åt Gustaf Mietala (född i Jeppo 1860). Vid dennes resa till Amerika år 1899 övergick också denna del i Johan Östmans ägo.

År 1920 delades dock hemmanet åter mellan denna Johan Östman och hans son Johannes Östman (född på Harald 1894), vilken senare fortfarande innehar sin del, medan fadrens lott efter hans död 1926 övergick till mågen Johan Edvin Häger (född i Forsby 1893).


D.

Gustaf Henriksson Antbacka avled 1865 samt sköttes hemmanet av änkan Maja Greta Andersdotter (född i Nykarleby 1813, död på Harald 1877) samt fr. o. m. 1874 av sonen Anders Gustafsson (född 1848, död på Harald 1877). Hans änka Greta Lisa Holländer flyttade med sin i 5 barn år 1884 till Nykarleby stad och sålde hemmanet till Jakob Gustafssson Dahl (född i Forsby 1847, död på Harald 1907). Efter honom övertogs hemmanet av sonen Anders Vilhelm Dahl (född 1877), som dock tillföljd av sjuklighet var nödsakad sälja hemmanet, som 18 aug. 1919 köptes av dess nuvarande innehavare Anders Mattsson Bur (född i Pedersöre 1881) medan Dahl senare inköpt ett annat hemman i Kovjoki.




II

Släkten Kerrman.

Varifrån släkten egentligen härstammar känner jag ej. Släkter med samma namn (Kierrman) funnos nog såväl i Nykarleby som Jakobstad på 1700-talet, men har jag icke kunnat spåra något samband mellan dessa och nedanstående släkt.


Tab 1.

I. JAKOB KERRMAN, född 23 juli 1741. Skräddare. Inflyttade till Kuopio från Petersburg mellan åren 1780—85. Död i Kuopio 1796 eller 1797. Gift i Kuopio med sin hushållerska Lovisa Ulrika Köhler, född 1747. Som änka kosthållerska på länsfängelset i Kuopio 1805—07. Flyttade 1809 till Brahestad samt till Nykarleby, först till sonen i staden, sedan till landskommunen, där hon 1817 står som ägare av ett av Haralds hemman, till vilket hon 1825 fogade det andra och 1832 det tredje, så att hela Haralds nummern sagda år var i hennes ägo. Död på Harald 28 maj 1833 av ålderdom


II Barn:

Jakob Johan, född i Kuopio 15 okt. 1786, sjökapten, handlande och rådman, död i Nykarleby stad 20 april 1846. Tab. 2.


Tab. 2.

II. JAKOB JOHAN KERRMAN (son till Jacob K. tab. 1), f. i Kuopio 5 okt. 1786. Flyttade till Nykarleby stad med attest från Kuopio trivialskola såsom handelsbetjänt till handlanden Carl Backman år 1801. En tid senare sjöman, för att vid tiden för sitt giftermål (1810) vara sjökapten, övergav dock snart sjön, i det han 12 febr. 1812 inköpte löjtnanten, handlanden Carl Backmans gård N:o 20 vid kyrkotorget och fortsatte hans affär. Gård och affär innehade han sedan till 9 april 1821, då de såldes åt handlanden Carl Johan Berger. Rådman i Nykarleby stad. Hade troligen 1821 flyttat till Harald, som ägdes av hans mor och till vilket han efter dennes död 1833 blev såsom enda arvtagare ägare.

Genom häradsrättens beslut av 14 dec. 1833 sammanslogos de tidigare genom delning uppkomna tre hemmanen Harald till ett enda. Sysslade på 1830-talet med advokatyr. Hemmanet gick under klubban 28 febr 1843. Var sedan 23 april 1839 tulluppsyningsman på patrullbåten i Vasa sjökammardistrikt. Han hade redan 2 juli 1812 av staden på 99 år arrenderas den obyggda tomten 14 (norra delen av nuvarande »Fåfängan»), där han uppfört en mindre bostadsbyggnad och dit han flyttade efter försäljningen av Harald. — Gift i Nykarleby 20 maj 1810 med Anna Helena Wacklin (se tidigare), född i Stockholm 11 april 1786, död i Nykarleby 2 juni 1881 av ålderdom.


III. Barn (födda i Nykarleby, de tre sista på Harald):

Matilda, f. 8 jan. 1811, d. 2 sept. 1813 i bröstsjuka.

Johan Jakob, f. 24 juli 1814, sjökapten, d. 21 nov. 1886. Tab. 3.

Christina Lovisa, f. 19 febr. 1816. I Brahestad 1847—48, i Kaskö 1851. Gift i Nykarleby 30 aug. 1853 med sjökapten Anders Granholm, född i Gamlakarleby 7 mars 1815. Avlagt skepparexamen i Vasa 27 aug. 1841. Erhöll burskap i Nykarleby 11 nov. 1841, som han uppsade 6 dec. 1876. Kapten på bl. a. Patience, Juno och Alexander II. Ägde gården 10 i Nykarleby, som han 8 aug, 1855 köpt av kapten Aspegrens arvingar. Efter branden gården 127, som låg alldeles nära Kuddnäs. Han dog i Vasa, dit familjen flyttat 1879, 13 aug. 1887. Fru Granholm dog i Vasa 31 mars 1893.


IV. Barn (födda i Nykarleby):

Anna Lovisa Granholm, f. 4 aug. 1854, d. i Vasa 23 okt. 1927. Gift i Vasa 23 okt. 1872 med trafikchefen vid Vasa trafikkontor August Gärdström, f. i Vasa 11 juli 1846, d. där 7 mars 1913.

Aina Maria Granholm, f. 24 april 1856. Kassörska vid Vasa stads trafikkontor 1901—1929. Bor i Vasa såsom pensionerad. Ogift. [Aina identifierade Sju Nykarlebymamseller från "anno dazumal"]

Isak Reinhold, f. 23 april 1817, d. samma år i diarré.

Jakob, f. 20 dec. 1819, sjökapten, d. 5 juni 1898. Tab. 4.

Teodor, f. 14 jan. 1823, d. på Harald 25 juni 1830 i mässling.

Carl, f. 28 febr. 1826, d. på Harald 6 nov. 1827 i mässling

Hilda, f. 23 aug. 1828, d. på Harald 19 juli 1830 i mässling.


Tab. 3.

III. JOHAN JAKOB (JAN) KERRMAN, (son till Jakob Johan K. tab. 2), f. i Nykarleby stad 24 juli 1814. Avlagt styrmansexamen 3 juli 1835. Skepparexamen 23 april 1857. Burskap i Nykarleby 27 april 1857, som uppsades 25 jan. 1869. Ägde efter fadren gården 14 till stadens brand.

Efter att redan före stadens brand (1858) bott i Munsala, flyttade han definitivt dit med sin familj år 1872. Bodde där på Gästgivars hemman samt ägde en lanthandel. Död i Munsala 21 nov. 1886. — Gift i Nykarleby 24 aug. 1849 med Emelie Sofie Löfroth, född 3 okt. 1825 i Gamlakarleby, död i Munsala 1 okt. 1901 av ålderdom.


IV. Barn:

Jakob Johan, f. i Nykarleby stad 21 juni 1850. Styrman. Död 29 mars 1876, fallit överbord i de västindiska vattnena. Ogift.

Johan Reinhold, f. i Nykarleby stad 14 juli 1855, d. i Munsala 21 aug. 1857 av halsfluss.

Anna Emilia, f. i Munsala 29 febr. 1857, d. i Nykarleby 1 maj 1865 i hetsig feber.

Johan Teodor, f. i Munsala 13 jan. 1859. Ölbryggare i Brahestad. Senare sjöman och bosatt i Kalifornien (i Fort Brag), varest han avled 1 jan. 1904 i lunginflammation. Ogift.

Maria Lovisa, f. i Munsala 27 juli 1862. Postexpeditionsföreståndarinna i Munsala. Död där i hjärtslag 22 april 1915.


Tab. 4.

III. JAKOB KERRMAN (son till Jakob Johan K., tab. 2). Född i Nykarleby stad 20 dec. 1819. Elev vid Jakobstads pedagogi 1833, sedan elev vid Vasa högre elementarverk, ingick på sjömansbanan 1838, avlagt styrmansexamen i Vasa 10 april 1840 samt skepparexamen 29 april 1844. Erhöll burskap i Nykarleby som skeppareborgare 12 sept. 1844 samt som handelsborgare 19 mars 1849. Uppsade sitt burskap 22 sept. 1873, men anhöll på nytt om burskap såsom in och utrikeshandlande 25 jan. 1875, vilket bifölls. Befälhavare på fartyg, tillhörande kommerserådet Sundman i Helsingfors. Byggde tillsammans med C. J. Thodén i Jakobstad barken Maria Matilda (Kerrman ägde 1/5), på vilken han var kapten, men som såldes på grund av Orientaliska kriget i Göteborg 23 febr. 1854. Efter freden kapten på och delägare i det 1856 i Nykarleby byggda fregattskeppet, Alexander II. År 1861 kapten på ångfartyget Greve Berg. [Var kanske kapten 1870.] Efter att ha under åren 1871—72 varit befälhavare på Nykarlebybarken Usko, slog han sig ned på landbacken såsom delägare i Nygårds ölbryggeri. Hade av magistraten 12 nov. 1869 erhållit rätt att anlägga en spritfabrik. Erhöll 13 mars rätt att inrätta en stadskällare. Ägde före branden gården 4, som han köpt 1846, efter branden gården 46. Hade utom ovannämnda skeppsandelar ägt 1/2 av skonaren Två Bröder (inköpt 29 sept. 1848, men redan 1849 försåld till Helsingör), hälften av däckade båten Svanen, samt likaså skonaren Ahkera, omdöpt till »Kucku» (inköpt från Raumo 1880). Konkurs 1881. Flyttade 8 mars 1895 till Mäntsä, Keuru, förde på Keuruselkä en mindre ångbåt under somrarna. Dog på en tillfällig resa i Nykarleby stad 6 juni 1898 i lunginflammation. — Gift 1:o) i Nykarleby 4 dec. 1845 med Maria Albertina Berg, född i Nykarleby 20 juni 1814, död där 3 juli 1887 i ryggmärgslidande, dotter till glasmästaren i Nykarleby Olof Herman Berg och dennes hustru i andra giftet Susanna Lisa Nyström, 2:o den 15 jan 1890 med Edla Johanna Brunell, född 15 okt. 1861 i Kivijärvi. Vardera äktenskapen barnlösa. Hade en fosterdotter, en brordotter till förra hustrun, Maria Josefina Berg, född i Vasa 2 juni 1837, död i Nykarleby 8 dec. 1928 av ålderdom.


Källor.

Statsarkivet: Jordaböcker och mantalslängder.
Kyrkoarkiven i Nykarleby, Munsala och Kuopio.
Häradsskrivarnas arkiv i Nykarleby; mantalslängder från 1800.
Magistratens arkiv i Nykarleby.
Österbottniska Posten.



Woldemar Backman (1932) Harald och släkten Kerrman. Några anteckningar. Ingår i Nykarlebynejden II.


Stig Haglund digitaliserade och tillhandahöll.


Läs mer:
Harald i Gårdar och hemman ... av Rudolf Olson.
Zacharias Topelius dagböcker.
(Inf. 2004-12-25.)