Kronolotsarna från Ahlnäs


Det har alltid varit känt att många lotsar kommit från Ahlnäs, men när man håller på med släktforskning dyker nya namn plötsligt upp som kan knytas till de redan kända. Så har också skett i min släktforskning.


Ännu under 1800-talet gick många yrken vidare inom en släkt, där någon yngre släktmedlem med de rätta egenskaperna blev lärling till en äldre familjemedlem inom ett vist yrke. Så skedde också hos Ahlnäs i Socklot där lotsyrket gick vidare genom släktskap och ingiften i flera generationer.

I det följande skall jag ge en översikt av dessa lotsar, men för att lättare kunna hålla reda på släktskapsförhållanden mellan lotsarna från Ahlnäs har jag gjort en tablå över släktskap och levnadsår och därefter en kort text om varje lots.




Tablå över lotsarnas släktskap. Förstoring.


Under svenska tiden avtalade borgarna i Nykarleby med enskilda personer om att sköta lotsningen för de fartyg som behövde lotshjälp in till staden. Skepp med befäl från Nykarleby kunde klara av att navigera in till staden. I och med att sjöfarten blev livligare in på 1800-talet blev behovet av en mera samordning i hela landet uppenbar.

År 1812 indelades landet i fyra lotsdistrikt. En båk byggdes på Socklot-hällan 1824. Ändamålet med en båk var att delvis göra det lättare för främmande skepp att orientera sig, delvis visade båken var lots kunde fås. För lotsarnas del fungerade båken som utkiksplats.



Hällgrunds båk.
Foto: Helena Smeds 2019
.


I april 1849 meddelade guvernör B. Federley, att Lots- och Båk Inrättningen enligt Kejs. beslut skulle övertas av kronan, därmed blev också lotsarna statsanställda och därav namnet kronolotsar med lön från staten. Upprensningen av de allmänna farlederna skulle från nämnda år verkställas genom lotsverkets försorg. Magistraten gav den 23 april order åt kronolotsarna Anders Jakobsson och C. E. Broman att vid första öppna vatten utsätta och därefter underhålla nödiga prickar i stadens farvatten, enligt en av koff.kapten Chr. Wennerholm efter lotsen Anders Jakobssons uppgifter upprättad ”Förteckning å grund prickarne med mera vid farleden från Socklot häll-båk till Djupsten ankarställe vid NyCarleby stad.” Ur Kronolotsningen införes av Erik Birck.



I. Anders Jakobsson (Ahlnäs)
antagit släktnamnet Jakobsson efter sin far Jakob

Lots. Född 14.10.1813 i Socklot på Ahlnäs, död 6.6.1898 i Nykarleby. Föräldrar: Jakob Andersson Pesonen Rijf (1788–1833), mor Helena Mattsdotter Harald Rijf (1777–1830) i hennes andra gifte. Gift den 8.9.1833 med Greta Anderdotter Löfholm, född 9.3.1811 i Socklot. Anders Jakobsson ropade in tomten nr 82 i Nykarleby 1861, efter stadens brand och byggde där en gård som ännu i ombyggt skick står kvar. Efter att han dött, köpte ”Äppel- Hugo” Hugo Liljeströms föräldrar gården.

I Nykarleby stads historia del II av Erik Birck, berättas en historia från Krimkriget 1854 om lotsen Anders Jakobsson.


Alla prickar hade avlägsnats ur farlederna och lotsarna hade fått order om att lämna lotsplatserna och bege sig till fastlandet. I Nykarleby fick lotsarna löfte om extra lön från staden för att tjänstgöra som vakter vid yttre redden. På Alörns norra udde hade upprests en hög flaggstång, på vilken man om dagen skulle signalera med en flagga och om natten med en brinnande beckkrans åt vakten i stadens klockstapel, då det blev fara på färde.

Lotsarna Anders Jakobsson med lärlingen Simon Söderlund och Matts Jungell med lärlingen Anton Djupsjö, som skötte vakthållningen sommaren 1854, tyckte väntan blev lång och beslöt lägga ut nät ett par km ytterom Tufvans grund. På morgonen, då de skulle bärga näten, såg de två engelska krigsfartyg ligga förankrade invid fiskbragderna. Jungell ville smyga sig hemåt mot Åminne i skydd för båken och längs Torsölandet inåt Alörn, vilket han även gjorde med sin lärling. Jakobsson däremot begav sig med Simon ut till ”skötkrokarna” och drog i fartygens åsyn upp näten, som var fulla av fisk. Simon, som rodde, trasslade av nervositet in årorna i garnen, fubblade och suckade. Jakobsson röt: ”Sköt årorna, din f–n och låt bli att suck.”



II. Daniel Danielsson Björklund

Kronolots på Socklothällan. Född på Frill hemman 6 februari 1843, död i Amerika 27 juli 1929 i lunginflammation. Föräldrar: muraren Daniel Danielsson Frill och Caisa Mattsdotter Lillrundt.

Björklund seglade som matros från Brahestad vid cirka 20 års ålder, rymde i Boston och arbetade där som murare i två år. Blev denna tid väckt (baptist), sedan dess alltid varmt religiös. Återvände till hemlandet 1867, bosatte sig i Nykarleby stad. Blev kronolots på Soklothällans lotsplats och stannade på denna post till 1890, då han, hustrun och de yngre barnen återvände till Amerika. Erhöll anställning vid den nya örlogshamnen Bremerton, där han kvarstod till 1926, då han tog avsked från sin tjänst och flyttade till Seattle. Gift i Nykarleby 8 augusti 1867 med Johanna Andersdotter, dotter till kronolotsen Anders Jakobsson (Ahlnäs) och Greta Andersdotter Löfholm, född i Nykarleby, gård 34 den 9 maj 1848, död i Bremerton, U. S. A., 24 nov 1909 i magkräfta. Ur En släkt Björklund av Wold. Backman.



III. Matts Isaksson (Ahlnäs)
antagit släktnamnet Ahlström

Kronolots på Socklothällan. Född 27.2.1847 i Socklot. Död 25.2.1907 i Socklot. Far Isak Mattson Smeds, Ahlnäs (1802–1868), mor Magdalena Carlsdotter Rijf. Gift med Greta Sofia Johansdotter Laggar, född 5.7.1844 i Munsala, död 17.10.1923. Bodde i gården kallad ”Los Mattas” nr 703, se ”Soklotboken”.



IV. Johan Andersson Wik

Kronolots på Socklothällan. Född 9.9.1850 i Socklot, död 25.10.1918 i Nykarleby. Far Anders Johan Johansson Draka Nyman (1828–1859), mor Maria Isaksdotter Ahlnäs (1831–1913) syster med lotsen Matts Isaksson Ahlström. Gift med I Greta Helena Anderdotter Kackur, född 3.9.1848 i Larsmo, död 11.4.1875. Gift II med Kajsa Lena Andersdotter Kackur, född 5.4.1846 i Larsmo död 27.12.1937 i Uleåborg. Bosatt först på Wik senare på Nors och Ahlnäs. Sonen Johan Emil lotslärling 1890, flyttade sedan till Amerika, dödförklarad 1972. [Ägde gården nr 54.]



V. Erik Gustaf Ahlnäs

Kronolots på Socklothällan och Mässkär. Född 16.8.1865 i Socklot, död 20.2.1928 i Socklot. Far Erik Isaksson Ahlnäs (1838–1920), mor Sofia Mattsdotter Smeds (1836–1881). Gift med Amanda Maria* Mickelsdotter Nikonen, född 22.8.1866 i Socklot, död 31.1.1924 på Ahlnäs.

Till lotsarnas arbetsuppgifter hörde också att sätta ut remmare på våren och ta upp dem till vintern, detta var ofta svårt i mörker och höststormar. Under vintern gjordes en del nya stänger och korgar för de remmare som hade gått förlorade under sommaren.

Det har berättats att lotsen Erik Ahlnäs, som var nykterist, flyttades till Mässkär för att få bukt med supandet som då var ett problem. På Mässkär hade lotsarna egna stugor. Även Erik Ahlnäs hade en egen stuga. År 1912 förryskades lotsverket och de finska lotsarna tog avsked. När Erik Ahlnäs 1918 återvänder till Mässkär för att se efter sin stuga, kunde han endast konstatera att stugan var nerbränd. Efter att Finland hade blivit självständigt återgick inte Lotsen Erik Ahlnäs mera i tjänst utan fick pension från 1918.

Redan under tiden som lots på Mässkär i början av 1900-talet hade lotsen Ahlnäs skaffat sig en motorbåt som han hade vid Åminne. Därifrån kunde han då lätt ta sig till Mässkär. Tidigare seglade han och visste inte hur länge det skulle ta att komma fram.

Min mor Ester (1900–1975) berättade att hon någon gång som barn fick följa med sin far lotsen Erik Gustaf till Mässkär där hon lekte och simmade nere vid inre båthamnen på grundare vatten.



Erik Ahlnäs (1865–1928).
Lars Smeds arkiv.



VI. Johannes Wikström

Kronolots på Hällgrund. Född 18.11.1877 i Socklot, död 11.3.1955 i Socklot. Far fiskaren Johan Jakob Mattsson Viklund (1842–1911), mor Brita Lovisa Mattsdotter Haglund (1843–1880).

Det berättas att när Johannes Viklund som antagit namnet Wikström, hade hittat sin stora kärlek i Amanda Ahlnäs, en syster till lotsen Erik Ahlnäs, ordnade denne att Johannes blev antagen som lotslärling omkring sekelskiftet 1800–1900. Lotsen Wikström var stationerad på Hällgrund under hela sin tid som lots. Han gick i pension när han fyllde 67 år i slutet av 1944.

Sonen Erik Wikström fungerade som t.f. lots i början av 1940-talet.



Johannes Wikström (1877–1955).
Thomas Wikströms arkiv
.


Samtidigt som Wikström var lots var han också fyrvaktare. Varje år skulle det lämnas in en redovisning över utgifterna för fyrens drift till Uleåborgs lotsfördelning. Axplock från 1930 års redovisning: Petroleum 285 l, där verkliga förbrukningen är 222 liter, svinn 3 l, läkage 10 l, behållning till följande år 50 l. Övriga förnödenheter, 5 st. tändsticksaskar, 5 st. lampglas, 3 st. handdukar, 3 st. agatstenar och ett sämskskinn.

[Undrade vad i all världen agatstenarna var till för och hittade svaret på Svenska Fyrsällskapet. Agat är en hård sten som användes som lager, en större variant av juvelerna i armbandsur.]



Brev från Uleåborgs Lotsdistrikts chef till Biträdandelotsen J. Vikström, assurerat med Fmk 100:- och avgångsstämplat i Oulu den 20 december 1929. Inget frimärke eftersom det är ett fribrev. Förstoring.
Foto: Lars Smeds.



Baksidan sigillförsedd och ankomststämplad i Nykarleby den 21 december 1929 med brostämpel typ 2b. Förstoring.

Foto: Lars Smeds.



Detalj av det vänstra sigillet.
Yttre ringen: MERENKULKUHALLITUS * SJÖFARTSSTYRELSEN
Inre ringen: OULUN LUOTSIPIIRI • ULEÅBORGS LOTSFÖRDELNING
Mitten: En fyr inuti en fartygsratt.

Foto: Lars Smeds.



Källor

Skriftliga

Wold. Backman: Smeds i Socklot. Hemman och släkt.
 

Några äldre, ännu i staden levande Nykarlebysläkter. III. Björklund (Danielsson).

Erik Birck: Nykarleby stads historia del II.
Socklot byforskare: Vem bodde i huset? [Presentation.]
Nykarleby församlings kyrkböcker.


Muntliga

Håkan Ahlnäs, Bjarne Wikström och Thomas Wikström.



Lars Smeds i juni 2020.


Läs mer:
Ahlnäs av Rudolf Olson.
Kronolotsningen införes av Erik Birck.
Socklot i Landskommunen.
(Inf. 2020-06-08, rev. 2020-07-28 . )